Senaste kommentarerna i forumet

Väljer jag iallafall att vara nykter. Förhoppningsvis blir det mysigt ändå och jag är förmodligen pigg imorgon och orkar göra allt jag måste. Får sån ångest när jag druckit, det tar så mycket tid. Det går fort när man dricker, tiden alltså, och dagen efter spenderas oftast i sängen med ångest, huvudvärk och illamående. En dag denna vecka har jag druckit, är väl ok iaf.

Som dom andra har sagt tidigare så har du hållt dig nykter innan, felsteg får vi räkna med. Ta hand om dig, det blir bättre, kram

Skönt att det känns bra, Anders! Och att du fått bra hjälp nu när du så modigt bett om det! Jag hejar på dig, men det vet du ju :)

Imorgon är det som sagt 4 månader. Pimplar fortfarande min a-fria öl som någon form av substitut, så jag firar väl inte fullt ut. Det är väl som min terapeut säger, att det är inte så mycket alkoholen det gäller för min del, utan trösten. Som jag uppenbarligen kan hitta i alkoholfria alternativ (vilket för all del är toppen på sitt sätt). Men det är väl det jag måste fortsätta med. Att hitta styrkan att kunna slippa söka tröst och trygghet i tid och otid. Att det går bra ändå.

Så resan fortsätter. Även om den på vägen tar nya former. Men det är väl så det är. Det är inte en enkel problematik vi alla har här på forumet, som har en enkel lösning. Den har många dimensioner och bara för att man lyckats lösa det ena, kvarstår annat innan man blir hel och kan stå stadigt.

Många styrkekramar till dig och alla andra kämpar här! Vilken underbar sommarkväll det kommer att bli!

Dina ord värmer verkligen, blir alldeles tårögd. Massor med kärlek till dig! Kram

Men så blev det fredag kväll. Hade så mycket tokiga dialoger i huvudet hela eftermiddagen. Försökte fokusera på att åka och bada med hundarna i den underbara sommarkvällen.
Lyckades tacka nej till AW. Lyckades cykla förbi bolaget på vägen hem.
Väl hemma är bilen borta! "Tjuvlånad" av ett av barnen.
Slappar på balkongen. Den stora tröttheten och trögheten som präglats arbetsdagen byts ut till rastlöshet efter mågra timmars slappande i solstolen.
Barnet svarar inte i telefon.
Himmel! Min plan kommer spricka. ALLA på gården grillar och skålar. De flesta vännerna sitter på uteserveringar. Och jag får tusen miljoner anledningar att skjuta upp nykterheten till söndag.
Halv åtta. Ger jag mig och cyklar till bolaget. Bara en flaska vin. Kontrollerat.
Barnet kom hem vid nio. Ville ha skjuts vid 10 nästa morgon.
Så kontrollerat blev det. Nån dl kvar i flaskan. Fick några svaga impulser om att shoppa en sexpack. Men de avtog.
Sov i 10 timmar i sträck. Eller sov 23-06, vaknade och somnade om. Vaknade, och mådde bara bra.
Idag städar jag. Och tänker och funderar.

Hur var tiden närmast efter avgiftningen för dig?

Vi får ångest av alkohol, det fungerar så. Det enda sättet att bli av med den är nykterhet. Prova ett tag vet ja. Så får du ditt eget svar. Här på forumet finns massor av kloka råd och andra som har gjort sin egen nykterhetsresa eller minskat sitt drickande markant. Jag kämpar på som alla andra här inne. Välkommen

Grattis, 1-0 till dig! Ja tänk hur man kan klura, och rättfärdiga så mycket i huvudet - som t.ex. ett återfall. Du såg alla signaler, insåg faran i dem - och agerade tokbra när du i morse hällde i dig din antabus. Blir glad när jag läser......:-)

och ta omtag. Ta det här snedsteget som en erfarenhet.
Du fixar det här, du är på rätt väg.

Många styrkekramar

Vaknar till dag 8. Hade "glömt"antabus i två dgr. Vet att mannen ska iväg ikväll och hade tankar igår på att ta mig ett återfall i smyg.... Antabusen har nog gått ur, så lite vin kan du unna dig, allergitabletter har jag oxå , som motvikt till antabus. Sticker iväg imorgon bitti och handlar nåt gott. Så gick tankarna under gårdagen. Imorse vaknade jag, snabb som en vässla innan ademonen vaknat till, hällde i mig antabus och tänkte, ha den här gången vart det du som blev lurad och jag vann kampen. Känner mig skitnöjd och med facit i hand ännu nöjdare. Av 33dgr har jag druckit 2, alltså 31 nyktra dagar. Men ärligt talat, tur att ingen kan titta in o lyssna på dialogen man har i huvudet. Då blev man väl inlåst på heltid:-)) men kampen fortsätter , ganska enkelt 24 h till. Kämparglöd skickar jag ut, till de som vill ha. Kram

Jo, det känns som att jag är på rätt väg - eller snarare: jag är iaf inte på fel väg....:-)

Hoppas att det går framåt för dig också, och att du får lite hjälp av medicinen du får!! Som du skrev, det tar ju tid för kroppåknopp att "läka" - och det får man ju vara ödmjuk inför när det "akuta" har klingat av. Hoppas att du, med raka och "utvecklade" ben, kan njuta av sommarvädret. Du är en förebild för mig - och jag tycker att du har gjort det så j-a bra med ditt fullständiga och självklara fokus på att inte "bjuda in alkoholfan till dans"..... - och snart så firar du ju 4-månadersfödelsedag. Grattis i förskott!

i en process där du är på väg mot ett liv där alkoholen inte ska styra över dig. Du är ju klart medveten om att du inte vill dricka, du har perioder utan alkoholen, du är på rätt väg. Tryck inte ner dig själv utan lyft upp det positiva som du hittills åstadkommit. Du får mer kraft och styrka om du accepterar det som skett, och försöker tänka positivt om dig själv.

Du är inte ensam om att utkämpa en strid mot alkoholen. Jag har många års kamp med berg och dalbana i måendet på grund av den dj..la alkoholen, då det ibland varit nattsvart. Men det går att kämpa sig upp, att avstå från alkoholen. Det är en lång process. Men det går.
Du klarar det också. Kämpa på.

Styrkekramar

Tror oxå man beter sig som ett åskväder under de närmaste dagarna/veckorna efter fylla. Och det utan inslag av renhet:-)skönt att höra från dig och ha det bäst

Jo, vi är många som har blivit lite "glömska" längs den krokiga vägen:-) Bra att du tar nya tag - och du: Glöm inte alla de nyktra dagar du har samlat på dig - även om du nu börjar en ny tideräkning. De nyktra dagarna har ju inte förlorat i värde - bara för att du börjar räkna på nytt. Zooma ut lite, och fokusera på just de nyktra dagarna - och inte på "plumparna" i protokollet..........

Go girl!/Vi kämpar vidare.....

Vad bra att du sökte hjälp!! - Och att du skriver här, det kan vara en bra hjälp på vägen. Jag har själv varit inlagd på "avgiftning" 2 ggr. Inget jag är stolt över - men det har varit nödvändigt dessvärre. Tycker att jag har fått bra hjälp av professionell personal båda gånger - med 4 års mellanrum. Denna gång så har jag även valt att "gå vidare" inom beroendevården - och har träffat en läkare, samt påbörjat samtal med en beroendesköterska. Om det blir som jag vill, så skall detta leda vidare till en kontakt med en psykoterapeut för att kunna reda ut varför det har blivit som det har blivit! Att åka in till Beroendeakuten ytterligare en gång är något jag inte vill uppleva.

Jag själv tar inte några läkemedel - tycker inte att jag behöver det. I nuläget så har jag inte något "sug" att kämpa emot - och det är inte aktuellt att ta det "första" glaset. Tror att Antabus framförallt funkar om man har ett sug att dricka - och att man då inte riktigt litar på sig själv?! Tror inte att det kanske tar bort tankarna på alkohol, eller tar bort suget - men det gör det omöjligt att agera på suget. Förhoppningsvis så minskar/försvinner suget efter en tid - och då kanske man inte behöver antabus? Så tänker jag - men det finns säkert någon med bättre erfarenhet som kan svara bättre.

Hursomhelst - grattis till ditt beslut - och fortsätt att "hänga" här. Många kloka huvuden, men enorma erfarenheter som du kan följa - eller skriva själv om dina framsteg. För mig är detta en hjälp jag inte skall underskatta. Du har gett dig in i kampen - fortsätt att kämpa!/Anders

Lite ytterligare tid har förflutit...

Ångesten har minskat från min sida. Men det galna är att vi fortfarande har kontakt. Träffats en gång och pratat. Han är arg på mig. Förståeligt. Jag ringde hans arbetsgivare, i ren desperation, när jag såg hur djupt han var på väg att sjunka. Omplacerad och nya alkoholriktlinjer på jobbet efter det.

Jag ringde arbetsgivaren pga kärlek. Kärlek till en man som jag redan förlorat. Det visste jag redan. Ringde dock innan det verkligen tog slut mellan oss och han blev tillsammans sin nya kvinna. Arbetsgivaren tog ett tag på sig att ha samtalet med honom. Jag trodde faktiskt att de hade ignorerat mitt samtal.

Vill så gärna att han väljer nykterhet och en dag förlåter mig för att jag kontaktade hans arbetsgivare. Önskar honom lycka och harmoni. En dröm vi alla bär på. Jag hoppas att någon får uppleva honom som en nykter alkoholist. Det säger jag till honom när han är arg. Jag kan inte göra det ogjort. Gjort är gjort. Precis som alla dumheter han gjort. Förlåta är gudomligt.

Försöker njuta av den fantastiska sommar vi har i år. Håller mig sysselsatt och börjat dejta.

Det är också en resa. Vad mycket jag lärt mig av tiden med min fd älskade. Känner rädslan av att inte se vad som är fel, innan jag fastnar och blir kär. Dejtar utan alkohol. Frågar om tidigare /nuvarande beroenden. Lyssnar på magen. Vet att jag egentligen inte är redo men...
hoppet finns!

Försöker ta hand om Mig! Njuter av stunder av lycka.

:-)

När gästerna kom och välkomstdrinken serverades glömde jag att jag inte ska dricka alkohol.
Många glas vin blev det och jag stupade i säng (kontrollerat såklart) innan jag hann göra bort mig helt. Jag har av någon anledning också glömt min tandblekning så jag börjar den ikväll. 21 nätter med skena från idag. 21 dagar nykter.

PS jag har huvudvärk men inga andra symptom

Jag hade bestämt att inte dricka mer av flertalet orsaker, sen hamnar man i dåligt umgänge och man är så jävla svag så man inte kan motstå. Jag mår illa, har ångest. Ska jag aldrig kunna sluta? Jag hatar mig själv för hur jag håller på och hur jag sårar människor runt omkring mig som jag älskar. Jag vet ju vad det är jag vill och vad jag mår bra av så varför, VARFÖR skiter det sig varje gång? Så ledsen, arg och besviken.

är intressanta och positiva att följa.

Jag funderar också mycket. På orsaker till drickandet och förhållandet till alkoholen. På barndom och tidigare upplevelser i livet. På hur man är, vad man kan försöka förändra, och vad man måste försöka acceptera. Nykterheten ger många vinster, och samtidigt ska man då möta minnen och känslor obedövad, som kräver en form av tillvänjning.

Leva utan alkohol är att vara och existera naturell, utan tillsatser.

Ha en bra dag på stranden Levande

Låter så härligt med din vecka och all energi du samlar.
Önskar dig en fin dag

i den norska fjällvärlden fick jag uppleva i går kväll. Först var det en vacker solnedgång med lugnt och fint väder. Sedan vältrade det in svarta moln med kraftigt regn och åska. Åskknallarna mullrade, rungade och ekade mellan fjällsidorna. Mycket vackert och storslaget, ja säkert lite skrämmande för de som är åskrädda. Väder och naturkrafter är respektingivande, och här förstärks allt av fjällen runtom, så det blir magnifikt och storslaget.

Kom på en liknelse mellan mitt eget tidigare liv och vädret i går kväll. Ena stunden nykter och lugn, för att sedan efter ett för snabbt drickande blivit ostadig och bullrig. Skillnaden är dock att efter ett åskväder känns det rent och friskt ut, efter en fylla kände man sig oren och var sjuk av ångest.

Min nykterhet fortsätter och jag mår bra. Är nu rejält utvilad efter all härlig sömn i frisk fjälluft, och känner mig lugn och harmonisk.

Hoppas att ni mår bra också

Vet inte hur lugnet kom, men tror det var när jag accepterarade att så här är det.
Slutade att inbilla mig att jag hade ett naturligt förhållande till alkohol, visst har det funnits gånger jag haft det.
Men senaste åren har det varit en flykt och döva bort mig.
Men har alltid haft det som en krycka, tyckt jag blivit säkrare och roligare så det är en flykt det med, från en dålig självbild.
En av orsakerna är säkert en uppväxt med att aldrig prata om svåra saker utan skynda vidare till något roligare och trevligare.
Som ni förstår har jag och eken pratat över en kaffe på morgonen och jag känner mig lite klokare.
Bygger vidare med en dag på stranden med bad och glass, en dag för själen.
Önskar er en fin lördag

att du köpt boken, att du läser och att du känner igen dig! Visst är det läskigt hur man påverkas. Du skrev att det känns som om du aldrig kan bli fri. När du läst vidare så kommer du så småningom att GÖRA dig fri. Du har redan börjat! Bamsekram! / mt

personligheter. Jag har tidigare nämnt min missbrukspersonlighet och min nyktra personlighet. Dom är väldigt olika men egentligen inte separata, den ena glider över i den andra. Nu har jag börjat inse att det finns en tredje, helt egen personlighet. Det är en analyserande, logisk och tämligen insiktsfull person, det är den som skriver här nu. Jag upplever att den här personen tittar på mig själv utifrån, drar slutsatser och föreslår förändringar.

På något sätt känner jag att jag ibland följer mig själv på lite håll, snudd på den nära döden- upplevelse en del talar om. Jag svävar över mig själv, ser när något är på väg att gå snett men kan inget göra om jag inte kan få han där nere att lyssna. Jag kan inte säga att jag lider av det, snarare upplever jag det som en tillgång. Så länge jag kan hålla den här distansen till mig själv har jag också möjlighet att upptäcka när något är på väg att gå åt pipan. Och ju tidigare jag börjar försöka stoppa mig från att ta ett snedsteg, ju större chans har jag att lyckas.

Jag har från min balkong utsikt över ett villaområde. Närmaste villan har en stor pool, med skjutbart tak och alla tillbehör. Jag har, överlägset och nedlåtande, sett honom gå med sina håvar och borstar, slangar och filter, i väder som bäst lämpar sig för inomhusaktiviteter. Igår var det 28 grader varmt och när jag ser familjen plaska och leka i vattnet, är jag mest bara avundsjuk. Några få sådana dagar gör det nog värt allt jobb.
Who's laughing now, punk?

Ha en härlig dag!

Tror du har så rätt i att det dricks så mycket mer och i de flesta sammanhang.
Semester blir den stora testen för många av oss, men samtidigt så kommer det bygga oss starka inför nästa steg.
Önskar dig en riktigt fin semester och grattis igen till dina månader