Senaste kommentarerna i forumet

Har inte bestämt mig för om jag ska betrakta helgen som en halv seger eller en halv förlust. Den blev inte alkoholfri, det dök upp en situation där omständigheterna krävde att jag höll mina nerver i ovanligt bra schack. I den darriga start till nykterhet/måttlighetsdrickande som jag befinner mig tog jag den enkla vägen. Det negativa är förstås att jag fortfarande betraktar alkohol som en bra hjälp till självhjälp. Det positiva är att jag höll mig till en liten mängd varje dag, drack kontrollerat och slutade långt innan sängdags, inget snutteglas på nattduksbordet som insomningshjälp som har varit standard i ett par år. Spriten hjälpte mig denna gång. Jag vet inte om jag ska betrakta som bra eller dåligt, förstår att det är förrädiskt men just i helgen vet jag att jag fick den krycka jag behövde. Nu går jag vitt igen, suget ökar så klart markant efter några dagar med självmedicinering, så nu blir det en bra test på hur mycket jag förstörde.

För någon natt sedan skrev jag som du..och mådde som du...jag tog tag i de direkt på morgonen..hittade en jour nr på natten å fixade tid på vårdcentralen..känns otroligt skönt att bli väl omhändertagen. Tog lever prover å ska få antas..gör de du med..mår bra just nu..skall även gå på samtal idag..kram på dig

Hur går det?

Anna

Vad skönt med kortare resor och lite mer pengar skadar ju aldrig ?
All inclusive - vilken utmaning!
Hoppas du hänger kvar här och rapporterar insikterna när de kommer.
Ha en skön dag i solen!

Det var fullmåne inatt och jag vilade mina ögon på henne en stund innan jag kröp ner. Så vackert, så mycket sommar och så mycket mer jag känner när jag är nykter!

Vinet lockade lite igår efter en rätt så tuff dag på jobb. Men jag avstyrde med mitt plock med fastan och tankar på annat. Att planera saker kan hålla mina tankar i styr även om det är en kraftansträngning som heter duga när alkoholdjävulen hoppar upp.

Jag är tacksam för ännu en nykter dag! Bit för bit börjar jag få orken tillbaka. I eftermiddag kanske jag orkar åka och bada med familjen.

Njut av sommaren!

Jag har precis haft ett återfall på 2 dgr. Om det kan vara till nån hjälp vilda, så var det inte värt det. Jag är tillbaka på ruta ett, med ångest o dålig sömn. Besviken gubbe o allmänt tankesnurr. Det värsta är ju besvikelsen för sig själv, sitt eget agerande....kanske du kan peppa dig nykter över dom ensamma dagarna med färskvara från mig. 24 h itaget. Styrkekram till dig

ur en djup medvetslöshet. Så kändes det i alla fall. Kroppen ville inte samarbeta, huvudet kändes tungt och jag ville inget annat än att ligga en stund till. Det kändes så där som det gör när man inte har druckit tillräckligt på kvällen och vaknar klockan två på natten. Man vill inte gå upp men man kan inte heller somna om. Så min första tanke var att det här måste vara någon slags reaktion på att jag nu är nykter efter en missbruksperiod.

Jag har en tendens att ge min nykterhet äran när jag mår bra och mitt tidigare missbruk skulden när jag mår dåligt. Men när jag tänker efter behöver det ju faktiskt inte vara så. Förra veckan var den enda semester jag får i år, min svajiga ekonomi tvingar mig att jobba nu när andra sitter och slöar i vilstolen. Det vore ju inte underligt om det gör mig lite nere och påverkar min sömn. Frågan är om det inte ligger en fara i det där, jag skriver av alla mina bekymmer på missbrukskontot samtidigt som jag tillskriver min nykterhet magiska egenskaper. Det blir falskt på något sätt.

Jag tror jag skulle kunna må ännu bättre om jag själv tog åt mig äran för att jag njuter av livet, det är ju trots allt jag som har blivit nykter, det är jag som håller mig nykter. Jag jobbar hårt med det här, jag förtjänar lite beröm. Genom att låta mitt mående avgöras av någon demon på min axel så lämnar jag över kontrollen till någon annan; jag blir ett offer. Jag kan ju faktiskt må bra ändå, även om nykterheten är grundbulten i mitt nya liv så är den inte den enda faktorn. Jag kan ju inte gå genom livet och bara vara nykter.

Det där blev nog lite flummigt, jag känner mig fortfarande förkyld så jag skyller på det.

Igår eftermiddag såg jag tre gossar i de tidiga tonåren sitta och spela Monopol. Inte på varsin telefon, utan brädspelet, originalet. Är det månne embryot till en kontrarevolution jag har bevittnat?

Ha en härlig dag alla!

Hej!
Du är inte ensam. Vi är många här med samma känsla som du. Ensamhet. Va här inne och läsa om andra så inser du hur många vi är. Tillsammans kämpar vi!

att det går så bra för dig. Du jobbar målmedvetet mot ditt mål, och det fungerar bra.

Lycka till framöver!

Svarar SÅ gärna dej men hinner inte ikväll. Kommer tillbaka
Kram

Och sen lite träning och allt känns så mycket bättre. Lusten att ta ett glas vin är helt bortblåst i dag . Loggan börjar se ut som jag vill att den ska se ut, mest fylld med nollor nu i juli.
Jag börjar känna mig som en ny kvinna och ser ut som en ny kvinna och jag börjar få ett annat bemötande från omgivningen. Det känns bara positivt och jag känner mig glad i dag!

Styrkekramar.

Det blir bættre.. Vælkommen till forumet. Læs hær, det finns en massa tips och råd om a-missbruk ångest mm. Det ær først nær vi slutar førsøka som det ær kørt. Kram

Just nu känner jag mest för att fly. Vill inte se folk i ögonen folk kanske börjar känna igen mig som "det där fyllot nu" skammen är hemsk. Jag vill bara sticka från orten jag bor på. Bara försvinna till nån ensam stuga i skogen eller upplösas av marken eller nåt. Känns som ångesten aldrig ska försvinna

Var på en nøjespark utanfør Oslo i går med sonen. Lade mærke till att det inte fanns en onykter person på området. Det fanns flera resturanger men ingen alkohol serverades. Førmodligen førbjudet att dricka alkohol dær? Tyckte det var mycket bra. Varit på Liseberg och sett elændet många gånger. Fulla førældrar eller i vissa fall en full førælder, och barn. Jag har aldrig tyckt att det passar att dricka i offentliga sammanghang nær man har barn med sig. Tydligen tycker inte norrmænnen det heller. Sjælvklart ær det inte bra med fulla førældrar med barn alls. Tycker ændå riskerna ær større på platser man inte kænner till...

Precis som du är jag nu inne i en fasteperiod, hoppas jag orkar hela vägen men skam den som ger sig :-)
Vill oxå bleka tänderna!!
Lycka till du fixar detta, kram

Ja dagarna, kvällar och nätter går, jag håller mig på min gröna linje och mår bra.
Förutom att det kommer en resa om 18 dagar, all inclusive....gah! Har redan i tanken tillåtit mig att nyttja alkohol då....fram tills dess ska jag iaf ta en dag i taget och ta det lugnt.
Sagt upp mig från mitt jobb och börjar på nytt i september, det känns både bra å mindre bra. Nu har jag fantastiska kollegor och jag trivs på mitt arbete, men långt avstånd och mer betalt fick mig att ta steget att byta, det blir bra!

Ja... Det gjorde jag. Helt onödigt som vanligt. Nu vet barnen eftersom sambon tappade tålamodet och respekten, så nu KAN jag inte smygdricka igen. Hade en så lång period av uppehåll och trivdes då så bra - visst är det ofattbart att man åter tappar fotfästet. Hade jag inte blivit påkommen i helgen, så hade jag tyckt att det inte var så farligt. Inga mängder slank ner, men varför? Varför? Ja, precis som du Orka, så ville jag kanske komma bort från präktiga mammanrollen. Den där duktiga som skjutsar och ställer upp. Helgen var bokad med såna aktiviteter.
Snodde visst din tråd för egna funderingar Anders43, tycker absolut att du ska vara mallig och jag tror ändå att om man samlar ihop de ganska långa nyktra perioderna så är det otroligt bra för själen. Du har ju också kommit lite längre än jag eftersom du är ärlig här och inte försöker skönmåla dig själv. Lycka till i fortsättningen.

Lena72 du är en av dem som jag är allvarligt bekymrad för härinne. Och vem är jag att prata, jag som inte är vit själv. När jag igår läste min egen tråd så fick jag mig en tankeställare (till). "Sök hjälp människa" - jag framstod inte alls som om jag hade kontroll, vilket jag inbillar mig. Har just nu nolltolerans - och klarar jag inte det så måste jag söka hjälp. Ditt sätt att dricka oroar mig mycket. Du borde verkligen söka hjälp. Det är tyvärr lättare att se det hos andra, men jag tänker tvinga mig själv om jag inte kan hålla mig ifrån a nu.

Tror inte att du heller vill vara där alkohol är viktigast i ditt liv och du måste verkligen inte vara där. Jag var på väg dit för ett år sedan, jag har känt händerna som försökt dra ner mig. Jag har upplevt könslan av misslyckade nykterhetslöften, självförakt, oro, ångest, skuld och skam. Det går att vända skutan även om den seglar i ett litet vinfyllt badkar. Du är värd bättre Lena72. Din familj är värd bättre. Det är inte ok att med alkoholens hjälp förstöra sig själv som du gör nu. Sluta i tid vill jag också och jag är livrädd för att det ska gå så långt så att jag inte bryr mig mer. Du har gjort många försök att få hjälp härinne. Slå inte på dig själv mer. Bakom den där alkoholdimman finns en väldigt fin person som behöver hjälp att komma fram. Det är jag övertygad om. ?

Det har jag aldrig hört talas om. Har testat Nutrilett/kalorirestriktion/juicefasta men med nackdelen att jag var hungrig jämt, särskilt om kvällarna och fick svårt att sova. Och då kändes ett glas vin så otroligt lockande, för att glömma hungern och att få sova. Men precis, i LCHF så är alkohol uteslutet eftersom själva principen är att "träna om" levern till att bränna fett istället för kolhydrater. Det misslyckas om man dricker alkohol eftersom levern först tar hand om alkoholen och så hamnar fettet istället, tja, där man inte vill ha det ;)

Fördelen är att jag ALDRIG är hungrig, behöver inte räkna kalorier och äter riktigt gott (massa ost!!) samtidigt som kilona rasar iväg. För oss som vuxit upp med och lärt oss att fett = viktuppgång, äta lightprodukter etc så verkar det här ju helt tokigt, men det funkar jättebra och snabbt. Men som sagt, ingen alkohol för då funkar det inte. Inatt drömde jag att jag drack ett glas vin med en väninna, kom på mig själv och tänkte -nej, vad gör jag?!! Det här sabbar ju allt! Men det vara bara en mardröm :D

Kram och lycka till Anna!

Det låter som att du står på tröskeln till något nytt. Att den där välkända droppen som får bägaren att rinna över infann sig igår. Du har kommit rätt. Här finns många berättelser att få inspiration, dra lärdom av eller bara att känna igen sig i. Jag skulle inte beskriva forumet som ett snabbt "chatt-rum" utan mer som en eftertänksam oas för motivation. Det är så att säga ingen frågelåda trots alla de bra svar som finns här samlade av er generösa användare!

Högst upp finns ett faktablad där du finner lite info om vart du kan vända dig om du befinner dig i en akut situation av något slag.

Fortsätt gärna skriva och berätta hur det går för dig. Igen, välkommen.

vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

har jag varit ute på, och sedan en god frukost. Bra start på dagen. Jag fortsätter min semester i den norska fjällvärlden. Nu har det också kommit en hel del släktingar hit, så nu måste man aktivera sig lite mer socialt också. Vädret har förbättrats avsevärt, så nu kan man vistas ute i den friska fjälluften utan att bli blöt.

Det är inga problem att bevara nykterheten. Livet och måendet är bra nu.

Önskar alla läsare av detta en nykter, fin och trevlig sommardag.

Har funderat på det här med belöningsystemet. Min man hanterar ju det och festar till vid speciella tillfällen. Jag har svårt att tänka att vi två inte ska dela en flaska gott vin på vår dag, att inte ses på en AW och ta ett-två glas vin ( som ju alltid är intentionen) eller festa på en Aperol Spritz på semestern som vi alltid gjort när bilen är parkerad på destination i Europa. Allt det mysiga måste ersättas av någon annan glädje.
Glädjen över att vara nykter och leva.

Det är väl lika bra att erkänna att jag gillar projekt som livsstil. Nu är det projekt 21 som är igång och det hjälper mig att behålla fokus att gå in här och skriva. Gå tillbaka och läsa hur jag tänkte för några veckor sedan får mig att skärpa mig när alkoholdjävulen lockar; "Seså farligt är det inte. Nu har du varit nykter ett par dagar...kom till mig. Ett glas vin kan inte skada"
Att läsa om andras erfarenheter som delas så öppet här ger mig styrka att fortsätta och jag hoppas sluta skämmas över mitt alkoholbeteende så småningom. Vi är rätt många som inte hanterar det där måttlighetsdrickandet.

Dag två och jag hade svårt att somna igår kväll. Åter kliade det överallt och det kröp i benen. Precis som första tiden nykter fast lite mindre intensivt. Jag drömt tokiga drömmar, inga trevliga drömmar och jag känner mig lite bakis. Någon gång kommer jag att tänka tanken "det är inte värt bakfyllan" redan på fredagen och till och med på lördagen. Det kommer.
På fredag födelsedagsfest med vinglada människor. Jag har redan tagit mitt beslut om 21 nyktra dagar och nätter så denna veckan blir valet lätt. Ska börja bleka bort vinfläckarna på tändena ikväll. Hoppas det fungerar som tandläkaren visat. Det blir inget Hollywoodleende här - bara en normalisering mot det vita. Sedan blir det ju synd att förstöra det - ännu ett skäl ( om än så fåfängt) att inte hälla i mig massor av rött vin.

Ha en skön dag alla som läser!

är inte min starka sida. När jag nyss har städat har jag alltid föresatsen att hålla det snyggt omkring mig. Det är ju trots allt enklare att torka av diskbänken varje gång man använt den än att försöka få bort tre veckor gamla äggrester från botten av diskhon. Och det brukar gå ett tag, så händer något som gör att jag hoppar över en gång eller två, och då blir det hela på något sätt övermäktigt. Jag ger upp och så får det vara. Det här är ett personlighetsdrag som går igen i allt jag gör.

Precis som så många andra har jag en djupt liggande önskan att kunna dricka "normalt". De gånger jag försökt har det gått ett tag, sedan har något hänt som gjort att jag klivit över gränsen och så har jag gett upp; tillbaks i missbruket. Kanske skulle det hjälpa om jag kunde lära mig själv att ta itu med saker som behöver göras, när dom behöver göras. Samtidigt vill jag faktiskt inte experimentera med att dricka bara lite igen. Det vore att leka med elden.

Jag känner några vegetarianer, en del av dom är väldigt måna om att få sina måltider att likna "vanlig" mat; de gör vegetariska burgare etc. För mig ser det ut som om dom egentligen vill äta kött och gör allt för att låtsas att de gör det. I min värld drar jag paralleller med alkoholfritt vin/öl. Det vore, i mitt fall, en källa till ständig besvikelse. Jag skulle sitta och titta på det där glaset och önska att det var "the real thing". Det är något jag inte vill utsätta mig för, jag tror det är bättre för mig personligen att hitta en annan livsstil, en som varken innehåller alkohol eller något substitut. Jag vill hitta en livsstil där alkohol är totalt oviktig.

En av villorna jag går förbi är ett under av tomtebolycka. Allt är perfekt manikyrerat, där finns en liten lekstuga som har en egen liten tomt, upphöjd från resten av villatomten. Där finns en liten veranda med blomlådor, en liten brevlåda och små utemöbler. Hur gulligt som helst. Men jag ser aldrig några barn leka i den.
När jag var barn byggde vi ungar en trädkoja av rivningsvirke och rostiga spikar som vi rätade ut. Vi tillbringade massor av tid i den där kojan, ibland var den ett fort, ibland ett piratskepp. Vi smygrökte våra första cigaretter där, vi pussades för första gången där; den var vår borg, vårt Narnia.
Jag undrar om inte de där lekstugorna jag ser idag, inköpta på något varuhus, bara är en bild i föräldrarnas huvuden; en bild så som den såg ut när dom var barn och tittade på det där rucklet dom hade byggt.

Ha en härlig dag allihop!