Senaste kommentarerna i forumet

Lycka till! Vet hur det känns, jobbigt innan men skönt när det är avklarat ? Kram

Försöker se det som så att oavsett om jag haft eller inte haft (har är väl mer korrekt) alkoholproblem hade jag kraschat just nu. Allt släppte nog när skaderegleraren och sanerinsfirman varit ute. Men jag är trött nu. Gör jämt såhär vid kriser, håller ihop och kraschar sen totalt. Och eftersom jag är alkis rent ut sagt blir min flyktväg spriten. Så nu får jag väl acceptera det, hålla ut och hålla emot. Har ingen jag kan prata med på ett ärligt sätt. Och rent allmänt känns det som att nu spelar det fan ingen roll, vill helst bara dö och om jag gör det genom att supa ihjäl mig så... Ja det kvittar liksom. Men jag kommer inte göra det, måste lita på mig själv här och min styrka, som jag tror finns där. Håll ut, andas. Ta två atarax och sova är väl planen. Har sovit fyra timmar totalt inatt och bara några timmar natten innan. Trötthet spelar stor roll och är farligt för mig.
Tack för svar.

Nu kom faktiskt de där tårarna, från i går kväll. Jag önskar faktiskt att jag kunde gråta oftare. Det är ju lite befriande. Jag skulle så gärna vilja förstå varför jag väljer att dricka, har ägnat många nätter åt den tanken men har inte kommit fram till nåt. Inbillar mig att det ska vara lättare att sluta om jag kommer på varför jag ens började.

Både att vara nykter så länge och att du har tagit tag i allt som behövdes att göras när ert hus har brunnit :(
Klart att livet nu är betydligt tuffare! Det ni varit med om är ju hemskt!
Har ni vänner, familj att fråga om hjälp?
Helt klart är att du ska klappa dig på axeln och vara så stolt över dig själv! Inte att göra dig illa med att dricka!
Håll ut! Fråga om hjälp! Och en varm kram från mig!

Tack jas 75 ?
Tänker i dag efter en natts sömn att det inte är värt att ta något glas, vet ju att det inte går. Kämpar med tanken och känslan acceptans att jag är alkoholist om än nykter alkoholist när jag inte dricker A.

Är nu på nya vatten, min hjärna kommer att försöka! Tack för ditt stöd det hjälper!
Fredagen blir nykter.
Jag ska äta den goda maten jag :)
Samtala och ha trevligt! Har inte svårt med att ha kul utan A.
Intaget av A har skett vid stress och för avkoppling samt att vilja fly.

Heja dig jas 75 och alla ni där ute! Det går att hitta nya vägar! Vi är värda oss själva det!

Ja, jag stod emot. Var förvånad över hur starkt suget var och hur dåligt jag mådde. Molande magvärk och huvudvärk hela dagen. Miitt ex ringde och vi har en knepig relation och har inte pratat på flera månader utan mest kommunicerat via sms och mejl vilket inte alls fungerar. Han svarar inte på min meddelanden, jag blir arg och skriver något spydigt och så är karusellen i gång. Blev oerhört ledsen när han skickade ett mejl till mig för några månader sedan efter att vi hade ätit lunch, en lunch jag föreslagit för att vi skulle kunna umgås lättare i samband med tillställningar med barnen och gemensamma vänner som vi inte kan undvika. Just nu ska vår yngste son ta studenten i morgon. Mejlet handlade bland annat om det. Han skrev att han hört av vår dotter att jag hade druckit för mycket i samband med en släkthelg med min släkt och att han inte vill att jag skulle dricka på sonens studentmottagning. Han tyckte jag skulle gå med i AA och äntligen ta tag i mitt missbruk. Jag tappade andan och blev helt knäckt. Berättade för min mamma som genast ringde mina syskon eftersom hon tyckte att han var elak mot mig även om hon och jag pratar om att jag druckit för mycket under tiden innan skilsmässan och året efter. Jag kände mig otroligt utlämnad och sårad. Uthängd. Skam. Förstod att han naturligtvis pratat med sin sambo om mig och fick genast ångest över detta men kände också ilska över att han skyller allt på mig. Vår svårighet att kommunicera handlar inte enbart om att jag druckit utan han har också del i den komplicerade relation vi byggt upp genom åren. Men samtidigt mår jag dåligt över att han kanske har rätt till viss del. Klart att det varit mycket bättre om jag hade varit i kontakt med mina känslor utan att dricka vin. För det var bara när jag drack jag kunde visa hur arg jag var på honom av olika skäl. Som nykter bet jag ihop och kämpade bara på med familj, eget företag, allt ansvar för hemmet, lagade all mat. Men när jag druckit tre glas vin fick jag mod att börja klaga på honom, prata om orättvisorna etc. Jag har alltid varit känslig, överkänslig tyckte mina föräldrar, uppfattat stämningar, försökt skapa harmoni runt mig, fasat för konflikter, varit rädd för att bli övergiven. De senaste åren har jag gått i terapi och jag har idag bättre koll på vad jag känner och vad som händer i mig. Jag ser att i vissa situationer kommer ett litet barn inom mig fram. Ett barn som reagerar starkt på orättvisor, som barnsligt stampar i golvet, gråter och skriker för att bli sedd. Det har jag inte gjort bokstavligen men jag har haft sådana överdrivet starka känslor som inte motsvarar vad som sker i verkligheten. Tror det är en del av förklaringen till mitt drickande. Att stressa av, sudda till kanterna och känslorna men efter ett tag kom ilskan fram i stället i relationen med exet. Idag försöker jag ta ett andetag, ta ett steg tillbaka när mina känslor övermannar mig, se att det är det lilla barnet inom mig som reagerar och låta mitt vuxna jag se vad som är vad innan jag agerar i affekt. Det blev lite rörigt detta, men tillbaka till samtalet igår. Mitt ex var trevlig i tonen och jag med. Vi pratade om praktiska detaljer kring studentfirandet och efter en stund säger han" Du svarade aldrig på mejlet jag skrev i februari om drycker på studenten", jag tror han var på tunnelbanan och inte ville uttrycka sig för tydligt " Nej, jag blev så ledsen, men jag respekterar det du skrev och kommer inte dricka på studenten", sade jag. " Men det var av oro och omtanke, inte för att vara elak mot dig", säger han. Då blev jag berörd. Just nu har jag gråten i halsen. Jag känner inte längre hat mot honom. Det släppte jag för ett par månader sedan när en ny sorg tog skilsmässosorgens plats. Jag har väldigt svårt med separationer har jag insett och stort behov av att bygga nära relationer. De senaste åren har jag förändrat väldigt mycket i mitt liv, skilsmässa, nytt hus, galen av sorg, besatt av en gammal ungdomskärlek, släppte det, började terapi, sjuka gamla föräldrar som jag tog huvudansvaret för, problem med firman, gick in i väggen av utmattning, slutade dricka, träffade en ny man, min pappa dog, köpte hus med nye mannen, de vuxna barnen upprörda över detta, snurrade på fortare, började dricka vin, först sällan men sedan i augusti 2015 nästan dagligen, sålde företaget, blev bra men lite osäker på vad jag ska göra med resten av mitt liv. En del av självbilden borta. Inte längre den driftiga företagaren med blomstrande verksamhet, men har det bra. klarar mig ett tag ekonomiskt. Har tillfälle att pausa i livet och hitta vad jag ska göra fortsättningsvis. Nu har jag klarat dag 1 av nykterhet. Idag ska bli dag 2!
Kram på er!

Känner igen mig i så mycket. För mig är det dag 1. Sitter vid datorn, hjärtklappning, svettas o grymt klen. En veckas hårt festande o nästan ingen mat, dock en lätt frukost nu.
Helt ny på detta forum men det verkar mycket bra. Även min hund får sitta emellan, hon är dock gammal o behöver inte så mycket motion.
Spårade ur när jag slutade jobba för två år sedan. Hade sådana planer för tiden som pensionär men blev bara skit.
Gick en behandling för ett antal år sedan o den var mycket bra men tog det inte på riktigt allvar.
Nykter idag även om det blir tufft, vet att det blir bättre för var dag.

Hej vännen. Jag har det bra och tack för hälsning. Såg oxså att mm var inne, jag skrev några rader. Jo i målarstugan går det bra porträttet av min hund blev inte så tokigt, kruxet är att hon är helsvart funderar på bakgrundsfärgen. Vad härligt det låter att ligga och guppa i båten hade gärna legat bredvid och filosoferat lite med dig. Inga tankar på alkohol just nu, p1 har skrämt livet ur mig, fast på ett positivt sätt. Jag ser optimistiskt framåt nu. Ska till min lilla husläkare på fredag han vill kolla läget med mig. Redan gått upp 4 kilo nu, och det skadade inte var nästan för smal till längd innan. Kör med djupandningar varje morgon plus tacksamhetstankar. Det är så här jag ska leva, måtte ingenting locka mig. Vi har tackat nej till en midsommarfest är för tidigt för mig att beblanda mig med fulla människor gör mig ingenting. I morgon bjuder stiftelsen där jag bor nu på sommarlunch får se om jag går dit. Här finns många stapppliga människor som jag inte har något gemensamt med ännu, den tiden kommer för mig oxså men inte ännu. Hur mår du nu pp känns det bättre. Nu ska jag läsa ditt inlägg om den där psykologen.
Fin dag önskar dig
Kram konstnären

Jag sade upp kontakten med min pappa när jag var runt 20-års åldern. Han hade psykiska problem och alkohol var väl inte ett stort problem utan mest att han vara så oberäknelig i sitt humör. Ena gången jag var till honom var de bra nästa pratade han bara skit om min mamma. Orkade inte mer och bestämde mig för att bryta. Jag var tvungen för min egen skull och de var nog ett klokt beslut.
Efter 25 år när jag hört rykten om att han var ganska bra och bodde på vårdhem besökte jag honom. Jag har aldrig varit så nervös i hela mitt liv och de var nog de jobbigaste och modigaste jag gjort. Han blev glad, han medicinerades för sin sjukdom och verkade må ganska bra. Vi träffades ganska regelbundet i två år innan han dog.
Var förmodligen bra att jag gjorde detta.
Jag tror att man måste välja de man orkar, man måste ta hand om sig själv i första hand då blir det bra hur man än väljer.

Du har hamnat helt rätt.
Du kanske simmar i ett träsk just nu, men det finns fast mark inom räckhåll. Vägen dit är lerig och svår att ta sig igenom, men många här har gått före dig och kan visa var fotfästen finns och varna dig för de djupaste hålen.

Visst, just nu känns det nattsvart och hopplöst, men det finns ett annat sätt att se på saken:

Det blir aldrig enklare än det är nu! Du kommer aldrig närmre stranden än du är just nu. Idag! Det finns mängder med hjälpsamma händer som sträcks ut här och nu för att hjälpa dig upp!
En alkoholists liv kan synas hopplöst, men när vi blir nyktra är vi på många sätt privilegierade. Vi får en självinsikt och en kontroll över vårt liv som är få människor förunnade. Vi lär oss prioritera och göra vad som är bra för oss. Vi går vår väg genom livet som andra men vi lär oss leta guldkorn bland gruset, plocka upp dem och lägga dem i den del av vågskålen där de väger tyngst.
Livet som nykter alkoholist är faktiskt inte dåligt. Vi har ju vunnit den största segern av alla, den över oss själva!

Så ta chansen snälla du! Välj att inte dricka idag. Du kommer att må uselt men inte lika uselt som om du dricker. Prova! Jag lovar att det är värt ett försök!

Och hur det än går, fortsätt skriv här. Det kan vara svårt att tro just nu, men här finns många som bryr sig. Verkligen bryr sig.

Åh va jag känner igen mig i de du skriver. Jag känner precis som du men jag har gett mig själv ett år. Jag tänker att om ett år ska jag göra ett bokslut och har jag då känslor för honom så tar jag väl tillbaka honom. Fast innerst inne så vet jag att om ett år gått så finns det minimal chans att jag går tillbaka. De känns inte lika jobbigt när jag tänker så och i sommar ska jag leva livet och ha skoj. Vi har de bra nu jag och min dotter och hon mår bra. Jag vet inte hur länge ni varit ifrån varann men kanske kan du också tänka som jag..

Tittar in och kollar hur du har det. Hoppas allt är fint!
Du kanske inte varit inne, annars hade du sett att mm
tittat in igen ☺. Skrev just till henne att nu att cirkeln
är liksom sluten. Det är liksom lite coolt

//PP

Minns mycket väl den svarta hunden. Mitt problem just då var nog att jag var allt för upptagen med att hantera både det som skedde i mitt liv och den nya nykterheten, så jag "lyssnade" inte riktigt på det budskapet. Fångad i egna tankar, tankar som bara malt mer mer.
Men nu är jag där. Det ska "fixas" och jag ska vidare i ett vidare livet, mer nöjd än någonsin innan ?

Ja, du ser, målet är högt ställt....

Ja, utveckla gärna ett tag framöver här på forumet. Sist gjorde det ju bara nytta och ingen skada. Ja, nu är vi tillbaka "på banan" alla tre. De tre musketörerna som hösten 2013 gemensamt tog fighten. Vi var ganska ensamma här just då. Sån otrolig tur att ni fanns där just när jag var redo att göra en förändring. Har redan gett er medalj för det, men gör det så gärna igen!

Stor kram M

//PP

Så rätt du har, jag finns på riktigt ?. Såg igår något som jag faktiskt förstod och kunde härleda ett och annat ur. Vi är i ett nu som för inte så länge sedan var en framtid som vi hade svårt att kunna föreställa oss. Igår kväll övernattade jag på havet och låg på kvällen och kollade Youtube. Där hittade jag en psykolog- snubbe från New York. En "mjukis" som tog sig tiden att ge mig sitt recept och verktyg hur vi kan tänka kring våra tankar. Är fascinerande vad som är möjligt med teknik idag. Där låg jag och guppade och får mig lite goda råd till livs av någon jag inte känner. Förövrigt är det gott att sova när det guppar ☺

https://youtu.be/kYX87kkyubk

Och flera i andra...

Tänker på det du skriver, du beskriver ett tankemönster eller är det en egenskap? En egenskap kan vi kanske inte ändra, men kanske finns det saker som kan hjälpa? Ja, lite konstigt är det att dryfta den typen av frågor på ett Forum, men det verkar du ju kunna göra med dina nära vänner i förtroliga samtal IRL?

Storkramen

//PP

Är så trött & sliten. Tiduppgången på jobbet sätter sina spår. Har tur idag, får skjuts till jobbet. Skönt. Det är bra med cykling & motion. Men det ''tar'' oxå.

Ska på uppföljning ang min alkoholbehandling idag, så det blir en lång dag. Har funderat på att ställa in, men det är både viktigt & bra att göra bort mötet, det är många inblandade så få till en tid är inte det lättaste! Nä blir till att bita ihop. Ha en bra dag alla där ute ☺

Lika roligt att läsa dina reflektioner ☺

Vi som har problem med alkohol, vill ju gärna förminska & förskjuta för att rättfärdiga vårt drickande. Som en trotsig tonåring. Du har kommit långt som reflekterar som du gör. Kämpa vidare nu ☺

Du verkar på det klara med hur du ska bibehålla din nykterhet. Tycker du är klok som reflekterar hur/ på vilket sätt du tog ett återfall. Det ger bra förutsättningar inför framtiden ☺

PP, Vilja och Pi31415.
PP - ja, det är jobbigt som f-n att laborera. Ska utveckla detta mer senare, men jag vill gärna att det ska fungera med något glas någon gång ibland... Hör hur jag låter... ? Men just nu får det vara forumet som gäller. Har läst mkt på senaste tiden men inte skrivit. Läst dina inlägg och hoppas att du hittar tillbaka till energin och glädjen - jag har också varit där... The black dog - du vet ?

Vilja - ja, för tillfället är det nog så att utåt sett så är det nog inte så farligt med drickandet, och det finns nog de som inte skulle förstå min ångest - samtidigt som jag vet att några skulle tycka att det är alldeles för mycket. Jag har vännner i båda lägren, dock är numera de flesta i det där man är mycket måttlig med drickandet, och inte alls dricker vin fem kvällar i rad bara för att det är sol och trots att man ska upp och jobba. Och i alla fall inte så mycket som jag druckit.

Pi - ja, både mer och mindre ångest. Mer eftersom jag tänker att det är onödigt, mindre eftersom jag ändå har kunnat klara både att vara måttlig och helt utan och egentligen har verktygen för att göra det igen. Jag ska bara orka....

/m

och jag är fortfarande nykter. Börjar kännas riktigt bra nu, jag åt visserligen färdigmat igår, men magen protesterade inte och jag sov en del i natt.

Efter att ha läst en massa trådar här inne har jag insett, som så många har påpekat, att svårigheten ligger inte i att bli nykter utan att hålla sig nykter. Nykter är jag ju redan, nu måste jag titta på vilka förändringar jag behöver göra för att mitt liv ska bli mer hanterbart. Jag har funderat en hel del på vad som ledde fram till mitt återfall efter två års bra liv. I vintras började jag jobba mer, jag gick så sakteliga från kanske 20 tim per vecka till 50. Det ledde i sin tur till att jag började lägga andra rutiner åt sidan, jag kortade t.ex. av min morgonpromenad med hunden och gick mer och funderade på hur jag skulle lägga upp arbetsdagen än på viktigare saker, jag började äta mikrovågsmat i stället för att laga riktig mat, jag kraschade i soffan på kvällarna och glodde på hjärndöd TV i stället för att läsa etc.

Kort sagt så började jag lägga grunden för ett återfall långt innan det skedde. Jag inser nu att jag hade kunnat stoppa det om jag bara hade varit uppmärksam. Det känns trist, men jag måste nog börja definiera mig själv som alkoholist i första hand och titta på allt jag gör utifrån det perspektivet. Det spelar ingen roll om jag kallar mig företagsledare, sportbilsentusiast eller familjefar, om jag börjar dricka igen så rasar allt det samman.

Idag ska jag fortsätta ta det lugnt och lägga upp en strategi för hur jag ska hantera jobbet i första hand. Som tur är vet dom om hur det ligger till, jag behöver nog bara vara tydligare med vad jag måste göra och varför. Trots allt är det ju bättre om jag jobbar lite mindre och mår bra än om jag ligger full på soffan hemma.

En annan reflektion jag gjorde igår; jag var ju inne på ICA och handlade kl. 7 igår morse. Bakom mig i kön till kassan stod en man och radade upp 8 st folköl på bandet. Bara det. Jag tänkte inte mer på det men på eftermiddagen insåg jag vad det innebar! Det säger en hel del om mig när jag tycker det är helt normalt att handla öl, och enbart öl, klockan sju på morgonen!

Sanningen svider ordentligt minst sagt. Känner inte igen mig själv riktigt. Egentligen borde jag brustit ut i gråt och skällt lite tillbaka, men känner mig lite avtrubbad på nåt sätt. Liksom att jag tycket att jaja, de vet ju om mitt problem, de får väl finna sig i det. Men jag antar att det är ett sätt att försöka förminska mitt problem och förskjuta det.

Bra kämpat. Imorgon kommer dina ögon glittra när du tittar dig i spegeln ? kämpakramar ?

Försök att göra upp en plan hur det kommer bli på fredag. Ha det inte som ett svepskäl att dricka bara för att det är studentfirande. Hjärnan kan vara lurig! Hur vill du vakna på lördag? Vilka konsekvenser blir det av att dricka, hur skulle du må osv. Hejja dig ?

Ja att se sanningen i vitögat, det svider. Kanske det kan vara en vändpunkt för dig. Ta en timme i taget. Gör en lista lr skriv här vilka konsekvenser vinet ger. Är det verkligen värt det, att lulla till sig någon timme, en flyktig från verkligheten? Välkommen ☺

Denna dagen har varit både upp och ned. Min psykiska hälsa är inte så bra för tillfället. Men just nu ligger jag i sängen och skrattar för mig själv, av ingen som helst anledning. Känner mig glad, fast ändå ledsen. Hänt saker som totalt äter upp mig inifrån och det känns fel att vara glad med tanke på vad som hänt, men jag vet inte riktigt hur jag borde eller ska känna. Vet som jag tidigare skrivit, inte hur jag ska hantera allting. Nu är det sovdags. Sov gott allihop, hoppas ni alla får en trevlig och nykter kväll :)