skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...

...sitter och läser runt på trådarna som vanligt...
Det händer någonting mellan 3 till 7 gånger per dygn...

En sak slår mig nu på något sätt, jag har tappat "känslan" för det där med längtan till alkoholen...
Kanske tiden börjar ta ut sin rätt, efter så pass lång tid i min nykterhet så har man inte riktigt det samma greppet om alkoholrusets känsla...

Vad vet jag?

Kanske jag har börjat se min nykterhet som en självklarhet nu, jag behöver inte ens våndas över vilken veckodag det är idag, eller imorgon...
Folk runt omkring mig "super" som vanligt, och jag orkar inte ens lyfta på ögonbrynet längre, det är min vardagsmat nu för tiden...
Känner ingen längtan, till vad?, ett rus som jag knappt kommer ihåg längre...
Jo jag vill må bra, men jag kommer inte ihåg alla fördelar med alkoholen längre, bara nackdelarna...ångesten...

Jag börjat tappa greppet om alkoholen känns det som...

Det enda jag bryr mig om längre är känslan av att må bra, vilken kräver en oerhörd koncentration, och det går ut över allt och alla i min närhet....
Inget får köra kniven i sidan på mig längre, jag bevakar min frizon med hökens blick...
Det är det enda som spelar roll längre, och i allt detta må-bra-tänkandet finns det absolut ingen plats för alkoholen längre, en självklarhet liksom...

Mina råd känns fjuttiga längre på forumet, det handlar inte så mycket om drickande, utan om välmåendet...
Kanske ingen självklar motsats, alkohol och välmående, vissa kan nog må bra av sitt drickande, tror jag...

Eller så är det bara en motig tid, där inget spelar roll längre, känner mig lite uppgiven i mitt tänk...

/Berra


skrev Berra i Känner mig så ledsen

Du kämpar med två personligheter hos din man, den nyktra och den alkoholiserade...
Det är NU du står inför ett val, om du ska låta den manipulativa alkoholisten "få ta över" allt det där fina som den nyktra ger dig pluspoäng för tillfället...
I en vågskål får du nu väga det som är bra och det som är dåligt i erat förhållande...

Man ställs inför val genom hela livet, vissa svårare än andra, och detta är nog ett av dem...

Det råd du får här får du av båda parter, de som som genomlidigt samma kval som i din position som medberoende,
och av de som befunnit sig i din mans situation, men på något sätt fått återkomma till det avalkoholiserade livet igen...

Vi har ett igenkännande i din nuvarande situation, och de råd vi kan ge är väl i i sin enkelhet så här...
Ställ krav på att han NU kan förändra sitt drickande för att rädda erat förhållande, eller...
Så lämnar du problemet med dess problemägare, dvs honom...

Alkoholism är en synnerligen allvarlig sjukdom och den är inte lätt att "övertyga" någon mot sitt egna vilja att avsluta för någon annans skull...
Alkoholisten är en självisk person som inte förstår eller kan läsa andras reaktioner på rätt sätt när han/hon nästan alltid själv är påverkad...

Och motreaktionen är att svara med samma mynt, vara självisk och enbart tänka på sig själv, vill jag fortsätta att leva på samma sätt i framtiden?
Det svaret sitter du nog på enbart själv, och det enda vi andra vet är att om ingenting händer nu, så kommer det enbart att förvärras...
Han kommer att blanda in kärleksförklaringar och nysta ihop det med sitt egna beroende, så länge han bara får fortsätta dricka...

Du kan ge honom chansen att nu förändra detta genom att ställa krav, för din, hans och erat gemensamma barns skull...
Är han inte villig att ge detta en chans, så är det i min högst personliga åsikt ...ingenting att bygga vidare på...

Men är han förmögen att totalt kapitulera inför sin sjukdom och mottaglig för att ta emot proffessionell hjälp, då ger han det en chans I alla fall...
Och då kan tiden var värd att vänta ut...

Men annars, tänk på dig själv, vill du fortsätta att leva genom någon annans sjukdom, och förlora mycket av din egna tid för någon annans skull?

Jag skulle inte göra det, det finns så mycket annat att uppleva här i livet än genom ett alkoholtvång, men det är ju min åsikt som sagt...

/Berra


skrev Lelas i Känner mig så ledsen

Du är inte ensam, vännen! <3

Hur har det gått under dagen och kvällen?

/H.


skrev Tussilago i Känner mig så ledsen

Det är som att ha att göra med två personer. Jag känner att det påverkar mig enormt. Mitt humör skiftar och jag lever en oerhörd känslomässig berg och dalbana. När han jobbar dricker han alla dagar utom 8 i månaden. På semestern blir det minst 1 flaska vin per kväll och flera öl. Vi har det givetvis bra oxå men det här påverkar hela mit liv varje dag.
Tack för att ni finns här som ett fantastiskt stöd när jag känner mig minst och ensammast i världen.


skrev mr_pianoman i Känner mig så ledsen

Nej! Det är INTE du som orsakar problemen.
En av alkoholismens verkningar är att man har olika sidor. Och är det nån som är schizofren så är det alkoholisten.


skrev mulletant i Känner mig så ledsen

av tre trofasta forumvänner. Jag håller med dem helt och hållet. Så bra att du hittat hit, surfa runt och läs så ser du hur sorgligt vanlig din situation är... och så kommer du att se hur mycket stöd och pepp och goda råd det finns att få här. Ta hand om dig och två-åringen och hoppas du kan få till några riktigt glada semesterdagar! Kram! / mt


skrev mulletant i Känner mig så ledsen

av tre trofasta forumvänner. Jag håller med dem helt och hållet. Så bra att du hittat hit, surfa runt och läs så ser du hur sorgligt vanlig din situation är... och så kommer du att se hur mycket stöd och pepp och goda råd det finns att få här. Ta hand om dig och två-åringen och hoppas du kan få till några riktigt glada semesterdagar! Kram! / mt


skrev Lelas i Känner mig så ledsen

Åh, Tussilago-vännen!

Du, det är otroligt viktigt att du står fast vid det du sa. Alltså, du har sagt till honom att du tar med dig din son och åker hem om han fortsätter att dricka. Då MÅSTE du göra det om han inte håller sig nykter. MÅSTE!

Det enda du gör om du inte står fast vid sådana saker, det är att flytta fram dina gränser sakta sakta sakta.... och din man kan fortsätta som tidigare och till och med öka farten lite. Han rättfärdigar sitt beteende med att du inte sätter stopp. Så länge du tillåter honom att fortsätta så kommer han att göra det.

Och om du då inte står fast vid dina ord, så kommer de att tappa sin betydelse. Precis på samma sätt som alkoholistens ord om "bara två öl", "jag skall sluta, jag lovar" och "jag älskar ju dig, vill du inte att jag skall få dricka och må lite bra" tappar sin betydelse när han gång på gång bryter mot dem... eller hur?

Han vill hellre att du åker än att han skall behöva avstå från alkoholen. Gör det då. Genast har det varit hans beslut och hans val - eller hur? Han har just sagt till dig att han väljer alkoholen framför dig och sonen. Hans val behöver inte vara för evigt - men just nu måste du låta honom ta konsekvenserna av det valet och åka därifrån.

Vi är många som delar din smärta, och som vet precis vad du går igenom. Men, vi är också många som vet att det enda du kan göra nu är att lämna din man på hotellet och åka därifrån. Kram!
/H, tillfrisknande medberoende


skrev Tussilago i Känner mig så ledsen

Hej och tack för era svar. Ni berör djupt i mitt hjärta och tårarna vill bara rinna. Tack för era uppriktiga svar. Det är så svårt det här. Känner mig kluven och nära på schizofren av det här. Frågar mig skälv om jag orsakar problemen. Nyss skriver han ett sms och säger att han älskar mig. Jag vet inte vad jag ska svara, vill inte svara...

Det här känns som att ha en obotbar sjukdom.

Än en gång, Tack för att ni ville svara och ge mig en annan sanning om än svår att se/ta.

Kram


skrev mr_pianoman i Känner mig så ledsen

Jag är också alkis och håller med Adde (som vanligt) Du ska inte behöva ta detta! Han kommer inte fatta förrän du går, om ens då.
Du måste tänka på dig själv och din son.

Du överdriver inte.
Varma kramar!


skrev Adde i Känner mig så ledsen

välkommen Tussilago !

Jag är alkis och således på den "andra sidan" men ibland är det bara så att jag måste få ge råd !

Du ska dra ifrån honom snabbt som fan !!

Hans uppträdande ska du inte behöva utsättas för, du dras ner i skiten och det blir svårare och svårare att sticka. Du måste tänka på ditt egna välbefinnade och ordna till så du får ett bra liv. Det är inte ett normalt liv det där och det ser du ju själv nu. Du överdriver inte på något sätt !!

Fortsätt skriv här för det hjälper mer än du kan tro !

Kram !!


skrev Lelas i Att skapa ett nytt liv

Barbalala! Hur har det gått? Skriv och berätta!

Om du behöver hitta argument för det som behöver sägas, så backa tillbaka i det du har skrivit här... Här finns allt du behöver veta.

Du är värd ett bättre liv, du är värd det bästa! Kram kram!
/H.


skrev mulletant i Att skapa ett nytt liv

att du skriver och berättar hur det går! Kram, kram, kram! / mt


skrev barbalala i Att skapa ett nytt liv

Förbereder mig för det viktigaste telefonsamtalet på många år, kanske någonsin i mitt liv. Just nu är jag så nervös att jag har svårt att skriva för händerna skakar. Jag ska meddela att jag tänker flytta väldigt snart. Jag har ingen aning om vilken reaktion det kommer att ge upphov till, mer än att den kommer att bli stark. Jag är inte säker på att jag vågar... ska nog ta en promenad och repetera vad jag ska säga och framför allt varför. Herregud! Hur ska det här gå! ... Hjälp!


skrev Adde i Div åsikter eller...?

förmånen att få uppleva den fina sidan av sjukvården några dagar nu. Var inte så allvarligt som det befarades men däremot var det ett trevligt gäng med gubbar i salen !!

MEN : Alla tjatade om samma frågor : Röker du ? Har du rökt ? Snusar du ? Har du snusat ?

Till slut var jag bara tvungen att fråga : Frågar ni ALDRIG om alkohol, narkotika eller droger ?? "Ehhh, va, eee näe.......ska vi det tycker du ?" Ja, självklart tycker jag det !!

Varför är det så svårt för sjukvården att anpassa sig till samhället i övrigt och inse att många sjukdomar är ex vis direkt alkoholrelaterade ? För att inte tala om det smygande tablettmissbruket som inte luktar eller visar sig i form av rattfylla el likn.

Kunskap och information behövs !!

Ps Ingen känner igen mitt halssmycke i form av av AA's logga heller. Ok det är inte vanligt att känna igen det men nog tycker jag att sjukvårdsfolk borde veta vad det innebär. Nåja, pizzabagaren trodde att jag gjort lumpen på samma förband som han i Mellersta Östern !! Delta Force !! Ds


skrev Gäst i Alkohol min älskarinna

Hej Freddie, Lilja här, som är nykter dag 20

GRATTIS till dina 200 dagar, det måste kännas SÅÅ uppfriskande!

Snyggt jobbat-jag är imponerad!

Lilja


skrev fredde-s i Alkohol min älskarinna

Idag så är det dag nr 200. Fint och jämt! :)

Hoppas ni har en bra dag alla!


skrev viktoria i postakut abstinens!!!

Har inte läst om någon här under mina två år som fått kramper då de slutat dricka, så det kanske inte är så vanligt.


skrev Gäst i postakut abstinens!!!

...jag drack ett tag 5-6 liter vin/vecka och fick inga kramper av att hålla upp.

OM du skulle känna kramp, då kan du bara väldigt låångsamt (max en/timme)
dricka 2-3 folköl så går kramperna bort.


skrev Gäst i postakut abstinens!!!

Jag fick det som sagt för att det var en av dom få piller som inte var beroende framkallande. Men jag funderar nog mest om ateraxen kan hjälpa mig att slippa denna omtalade delerium med kramp det är rädslan för det som är den enda anledningen till att jag inte vågar sluta dricka. Dricker 3.5 om dagarna bara för att slippa genom lida det, vilket är fruktansvärt , jag vill inte dricka mer jag vill INTE!


skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...

..och funderar...

Idag, har jag kontrollen???

Japp det har jag, och då syftar jag inte enbart på mina alkoholintag, utan att jag har "kontrollen"...

Kontrollen på att inget negativt påverkar mitt leverne, så att jag "tvingas" till att åter bruka alkoholen...
För så fungerar det för mig, alkoholen är bara resultatet av ett dåligt leverne, ett kvitto på att...just det... nu mådde du inte bra Berra!

...och det är på det spåret jag jobbar, håll allt ont borta ifrån mig, så behöver jag inte må kasst, och sedan börja dricka för att må bättre...
Och när man har druckigt så...mår man ännu värre, och det dämpas med.....ännu mera alkohol...

den självgående cirkeln är sluten, och jag bara snurrar med...

Man blinkar med ögonen och fattar inte vad det är som händer med en, allt bara snurrar på ännu fortare...

Men jag har kastat in ett stålspett i ekrarna på det snurrande hjulet, och pangkrasch, det smäller högt...
I en hög så ramlar allting ihop, med skrubbsår på knäna ställer jag mig upp, borstar av mig och tar sikte på en ny horisont...

Och ni vet det där med.... att nu är du ute och cycklar, japp det stämmer...

Bromsarna går sönder, kedjan hoppar av, skosulorna bränner under fötterna, och man märker...
Detta går åt helvetet, och man försöker bara sikta på något mjukt därframme och göra skadan så lindrigt som möjligt...
men ont...det kommer det att göra, var så säker...

Om...man nu inte sitter med ett spett i ryggsäcken, och tänker, nu är det JAG som stannar hela skiten, nu bestämmer jag...

Och det gjorde jag, och gör så fortfarande...

Så länge jag håller allt "ont" borta ifrån mig, och inte faller för trycket att chansa på ytterligare ett glas, då....har jag kontrollen...

Min Onsdag, jag älskar den, älskar ni eran?

/Berra


skrev Lelas i Vägen vidare

I går kväll, strax innan jag skulle gå och lägga mig, blev jag ledsen för en sak. Det hade varken med alkohol eller maken eller något sådant att göra (man drabbas ju faktiskt av saker som gör en ledsen även om maken är nykter!), men det gjorde mig hur som helst ledsen.

Så när jag stod i badrummet och borstade tänderna så var mina ögon röda av tårar. Det var ju inte en speciellt snygg syn, men då slog det mig en sak... Vad länge sedan det är som jag grät.

Jag är en gråtande person, jag gråter ofta och mycket. Så naturligtvis har jag gråtit floder under resan mot ett nyktert och med-o-beroende liv. Men, som sagt, det är ett bra tag sedan sist.

Härlig insikt! :-)
/H.


skrev Gäst i dricker jag för mycket

gokväll kära vänner
semesterdag nr ett har passerat
lite sol
lite regn
sovmorron i min säng
en go bok
att vila ögonen i
lite lunch att laga
"mamma,sjutsa mig dit!"
"ja det ska bli!"
en promenad blev det just för en stund sen
frisk ny luft
att ladda själen med
känna hur ännu en dag
har vandrat genom mig
med välbehag
livet är okej
jag orkar leva
om jag bara gör just så här
ett litet steg i taget
inte rusa ifrån
det sanna jaget
carpe diem Måne
tänker på er med Mie
Victoria


skrev fredde-s i Alkohol min älskarinna

Halloj vänner!

Jag har varit borta på semester några veckor, hälsat på vänner i landet och varit ute i vår skärgård! :)

Det har ju blivit Juli, vilket innebär sex månader helnyktert för mig.

Semestrar har gått bra, jag har överraskats lite av att ingen har knappt brytt sig när jag tackat nej till drickat. Bra umgänge antar jag, då det finns många andra tillfällen då folk gör en stor grej av det, eller nästan tar illa upp.

Jag kämpar fortfarande med lite av sviterna från min skilsmässa och nya livet med varannanveckas förälder och så. En skrämmande tanke och känsla jag fick för någon vecka sen var just att vad i helvete, nu skiter jag i allt och kan lika gärna köra dekadens och krogliv. Den var verklig och alkoholromantiken slog i fasligt.

Det som glädjer mig är att tanken automatiskt glider in på dagen efter-känslan, hur man är seg och "bara" en drink eller utgång på kvällen kan få livet att glänsa igen. Vilket nu i nyktert tillstånd verkligen inte känns lockande.

Hoppas ni har en bra sommar allihopa! :)