Senaste kommentarerna i forumet

Det behövs inte så mycket egentligen. Bara slå på ugnen och värma på en fryspizza och det blir lite av en fest i all enkelhet. Mätt som en häst alltså liksom. Man går ju inte ner i vikt, men idag så bry jag mig inte ett skvatt om sånt. Väger väl lika mycket som innan jag slutade pimpla en massa öl.

Man ska ju egentligen ha fasta rutiner och sånt. Helst även ett fast matschema och sånt där. Har ju inte nån ordning alls på sovande och mattider. Äter när jag är hungrig, sover en stund när jag är trött. Lite så där som väl kloka katter gör alltså. Fokuserar mest på min nykterhet.

Sov som en klubbad säl i fyra timmar mellan 12-16. Höll ju på och pysslade med datorn rätt länge i natt alltså. Fick när jag klickade på nån datorannons nåt virus som kapade webbläsaren trots aktivt antivirusprogram som inte fixade det hela. Hade dock tillgång till en annan webbläsare i datorn. Så kunde då ladda hem och installera ett kompletterande gratisprogram, Malewarebytes vilket faktiskt fick ordning på det hela. Har nu gjort en återställningspunkt i fall liknade problem skulle dyka upp igen så småningom.

Tänkte lite på att när man var som värst i drickandet av vin och sånt, då hade man verkligen ett rejält virus av det värsta slag i den dator som sitter ovanför axlarna liksom. Då funkade ingenting alls egentligen. Har nyss alltså ätit fryspizza och en god konserverad sallad och cola till. Nu är man rätt så mätt och nöjd alltså.

Borde väl gå ut med sopor och och handla mjölk då den blev slut i morse vid chokladfrukosten. Men känner mig samtidigt lite trött och vill inte då tvingas att i matbutiken gå förbi hyllan med pilsner då jag kan få knepiga tankar så här på lördagskvällen, så står nog över handlingen idag. Tar fasta på vad någon sagt att - det finns inga måsten om det riskerar nykterheten liksom.

Förresten kul at ni skrev lite @Andrahalvlek och @Se klart. Det känns rätt bra att nån bryr sig. Tycker att skrivandet på forumet ger mig lite klarare sätt att tänka. Det är rätt så bra att samla sina tankar i den formen och inte bara sitta tyst i ett hörn och fundera så att ens tankar bara går runt i cirklar tills man blir helt matt och nere liksom.

Dagboksskrivande på papper som jag tänkte börja med tidigare för några veckor sedan är inte lika utvecklande för mig tycker jag. Men skrivande på forumet med någon rad då och då kommer jag nog fortsätta med ett tag till, i alla fall känns det som den bästa grejen just nu.

Har inget alkoholsug och har nog inte ens tänkt på drickande idag, men spontan känsla kan lätt komma över mig i exempelvis matbutiken då jag ser nåt pilsnerpaket som jag vet att jag alltid brukat köpa när jag känner mig lite så här allmänt sliten efter en lång natts pysslande med nån hobby.

Kommer därför bara att slöa och ta det lugnt nu. Kanske följa känslan jag har som säger att det kanske är dags för en liten sträckning och kanske lyssnande på något lugnt klassiskt musikverk. Köpte ju för ett tag sen trådlösa lurar till mobilen som jag tänkte passa på att prova idag.

Ha en fin kväll!

@has
Hej. 🌹
Jag läser att du påtalat och att ni diskuterat detta, mannen och du. Med din psykolog har du ventilerat. Låter klokt att prata med en utomstående i ditt läge tänker jag.

Håller med bella70 här ovan att man inte kan påverka. Då avser nog hon, min tolkning förstås, - och jag att man inte kan påverka att någon slutar dricka.

Din man har också sagt att han inte kommer att sluta dricka. Han upplevs tydlig vad han "vill". Man vill ju som anhörig gärna få till en förändring, men det är ju den andra som måste göra jobbet. Måste komma inifrån.

Och nej. Du inbillar dig inte saker, du är så att säga den kloka här. Och du är inte tokig. Då någon utifrån kommer och "hotar förhållandet" med alkoholen så tänker jag att det är nära till hands att den beroende i stället för att gå till sig själv, fokuserar på den anhöriga. Som någon slags självbevarelsedrift. Och för att det är beroendets sida.

Min erfarenhet i liknande fall är att det som ovan nämnts inte går att påverka någon, inte heller god erfarenhet av att säga vad den beroende ska göra. Det funkar helt enkelt inte enligt min erfarenhet. (Det jag försökte var att "smyga in" emellanåt nyktra aktiviteter, aktiviteter jag visste han gillade och människor han gillade. Försök få till tanken att man kan göra saker utan. Tyckte jag testade allt ...).

Det här forumet har hjälpt mig mycket, hoppas även du blir hjälpt. Fortsätt gärna skriva. Många av oss delar ju känslor och tankar.

Kram,
och sköt om dig!
💜

@Amanda L @Himmelellerhelvette Tack för er omtanke och era inlägg🙏🏻Blir alltid glad när någon tar sig tid att skriva❤️

På tal om min chef så har jag egentligen en chef som bryr sig väldigt mycket om sin personal. Ibland kan det bli lite väl mycket superlativer så det inte känns äkta men det är sådan hon är. Arbetsgivarens ansvar är ju ganska stort vid missbruksproblematik. Nu sökte jag hjälp själv därför har hon ingen kontakt med min socialsekreterare men vi gjorde ändå upp ngn plan i våras. Hursomhelst så har hon beviljat ytterligare fyra samtal h min terapeut. Vet inte riktigt hur många det blir totalt men min terapeut säger att det är generöst för att vara VG-regionen och jag är tacksam🙏🏻

Nu har jag sju dagar kvar innan julledighet så jag hoppas att jag håller🙏🏻 Är extremt trött. Det känns som huvudet är inbäddat i vadd och kroppen så långsam. Dessutom var jag på gymmet i onsdags första gången sedan i augusti….snacka om träningsvärk. Min terapeut är så skicklig. Igår fick jag nämna tre händelser som varit chockartade el vad man nu ska säga under min dotters maniska skov därefter fick jag gradera dem mellan 0-10. Alla tre kom upp t 10. Gjorde några övningar. Så många gråtattacker! Helt slut efteråt😰

Anhörigstödet i min kommun är mycket aktiva. I torsdags var jag mfl inbjudna till en måbrakväll. Man fick testa taktil massage, reiki, existentiella samtal och afrodans. Jag valde reiki och afrodans. Vi blev därefter bjudna på exotisk bricka med potatisgratäng och bröd. Kaffe, godis, pepparkakor och clementiner. Efter maten var det en föreläsning om Mindful Tapping och vi fick testa det på oss själva. Satt vid ett bord med tre andra mammor. Två hade vuxna barn med IF och den tredje hade ett vuxet barn med olika psykiska diagnoser. Alla de vuxna barnen bodde på särskilt boende. En av barnen fick flytta redan som 11-åring pga beteendesvårigheter. Det kändes väldigt gott att sitta tillsammans med dessa kvinnor. Förståelsen för varandra…oron vad som händer när vi inte finns kvar. Min oro som kommer emellanåt är att min dotter inte ska orka med att leva det liv som hon har möjlighet t att leva. Jag hoppas att hon en dag kommer känna acceptans för sin sjukdom. Det är inte helt enkelt. Även jag själv strävar att känna acceptans för hennes sjukdom. Min egna sjukdom/beroende har jag däremot accepterat och jobbar ju med mitt tillfrisknande. 323 dagar idag💪🏻

Har även känt mig ledsen pga en nära kollega har fått bröstcancer😢Hon är endast 42 år. Som tur är cancern begränsad. Ska träffa samma bröstläkare som jag har, nu på måndag. Ja…livet kan förändra sig snabbt!

Imorgon fyller jag 61 år vilket jag är så tacksam för🙏🏻 Det är inte alla förunnat att bli äldre. Eftersom min ena bror var 46,5 år och min syster 58,5 år så är jag extra tacksam över de 61 åren🙏🏻

Kramar ❤️

@Solana Det viktiga är att det går åt rätt håll. Jag har också ett klockmål med enheter, men det börjar lite senare hos mig, kl 19. Men idag ska jag vara enhetsfri. Blir filmkväll med glass. Mums!

Grattis till dina 5 år kära lilla vän (Om du inte misstycker att jag skriver så !?)
Jag kan inte skriva så mycket för att hjälpa dig annat än att jag förstår dina tankar så innerligt väl. Du kan grunderna och du vet hur du ska handskas med livet, du är så duktig !
Att du fokuserar på dig själv och din nykterhet är så rätt ! Men det vet du också <3
Jag hoppas de får till en forumträff nästa år så jag får ge dig en grattiskram irl !
Kram <3

@Himmelellerhelvette Grattis till 16 nyktra månader, tjoho! 🥳🥳🥳

Kram 🐘

@Ny dag Var här och nu❤️ Nu har du precis varit sjuk och då kan man lätt känna ”tråk” känslor. Om några dagar mår du bättre igen när du börjar krya på dig och då kommer det börja kännas ljusare tror jag. Det finns många som varit nyktra i flera år som fortfarande inte lovar sig mer än att vara nykter idag. Jag tänker att det är lite bra att du är rädd för det betyder att du har respekt för vad alkoholen innebär för dig och du vill inte dit. Jag har varit jätterädd många gånger, typ som att ett glas vin ska hoppa på mig och trycka sig ner i min strupe! Det är konstigt att bli så rädd och jag har inte riktigt fått grepp om hur jag kan känna den rädslan. Men jag tror det är bra att jag är rädd för annars hade jag kanske vågat prova dricka??? Kram❤️

@Dee Har du möjlighet att göra saker du tycker om så du kan höja humöret och känslan av välbehag? Träna, promenera i naturen, ta en lång varm dusch, gå på bio, träffa någon du tycker om, simma och basta i något badhus. Göra något du mår bra av varje dag plus mantrat på morgon och kväll. Fortsätt skriva här varje dag om hur du mår. Jag mår väldigt bra av att skriva av mig här på forumet, få lite andra perspektiv på saker och ting från andra. Jag kan även skriva av mig med penna och papper, bara skriva, skriva, skriva, när allt bara flyter ur mig blir det en läkande effekt av det. Stor kram❤️

@Smillans Tack❤️
@Ny dag Tack❤️

Tillsammans är vi starka🙏

Vi är nog många som känner igen detta. Mitt enda råd är att du ser till att få en fil tillvaro. Du kan inte påverka så mycket.
Kram

@Himmelellerhelvette Jag tänker mig att jag måste köra mantrat varje morgon, som jag glömt av. Kanske varje kväll också. Det handlar om att förändra det mindset jag fastnat i, en egativ tankespriral.
Tänka tacksamhet i tre olika tankar.
Och påminna mig själv om att grundbulten i min tillvaro är att jag ska hålla mig nykter, allt annat är sekundärt - vilket är helt sant. Så när det känns jobbigt ska det första jag går tillbaka till i huvudet vara att det spelar ingen roll vilket kaos jag har runt mig eller inombords, eller med olika relationer. Det viktigaste är nykterheten, allt annat är sekundärt. Kanske kan känslor som rör allt annat blekna lite i perspektivet till styrkan i att vara nykter och syftet med att vara nykter?
Sedan är det att göra upp en plan som är hållbar och se den här vistelsen på folkhögskolan och internatet som en transportsträcka till något större.
Jag läser upp några betyg, att fokusera på att få klart dom så jag kan söka vidare se, och att utbildningen jag kom hit för inte längre är relevant.
Jag har också fått en praktikplats (har sökt som en galning). Det kommer också lätta trycket. Tills det är dags för praktik får man bara spänna blicken på målet och tugga sig igenom skiten.
Tack för gratulationen!

@Andrahalvlek Tyvärr inte möjligt till ett annat boende, jag har undersökt den möjligheten. Tack för gratulationen!

@Smillans Tack för gratulationen!

Och idag har jag den där ångesten och rädslan för att inte klara långsiktig nykterhet. Men jag kämpar på även om det inte innebär att jag vill dricka nu utan jag tänker längre fram. Måste lära mig en dag i taget och stanna där.

Hej på er! @princessa Tack !
Är imponerad av er alla.
Mitt mål i steg 1 är att minska kraftigt på konsumtionen. Inga enheter före 18, eller efter 21. Alltid varva med vatten. Max 3 enheter. Om det låter mycket med max 21 enheter i veckan, så är det ändå bättre än hur det varit. Efter jul och nyår vill jag börja steg 2, och börja med fler vita dagar per vecka, än dagar med alkohol. Sen får vi se. Önskar er en härlig lördageftermiddag!

Hej @flarran
Jag hör till de som framförallt i början av min nykterhet (första året iaf) skrev jättemycket på forumet! Ibland kände jag ”äh nu får jag lugna mig” men det är för sin egen skull, för att klara detta svåra arbete, som man har forumet. Glöm inte det! Sen får man nya vänner på köpet (många läser och håller på dig som du ser!) och det är jättefint. Men man behöver inte få godkänt av någon annan, eller begränsa sig. Här får man vara på sitt sätt- skriva mycket eller lite. Allt är okej!
Förutom det- så gillar jag verkligen att läsa dina inlägg. Heja dig 😊

@Himmelellerhelvette Grattis till 16 månader 🥳🥳🥳! Så bra kämpat och håller fullständigt med! Jag försöker följa i dina spår mot ett nyktert liv.

Världens längsta halvmeter, eller den gyllene halvmetern, är de mellan hjärnan och hjärtat.
När jag äntligen mentalt förstod att jag var alkoholist så öppnade sig alla spärrar mellan hjärna och hjärta och jag kände för första gången en kärlek till mig själv och mitt liv.
Då kom också friheten att leva mitt liv fullt ut utan alkoholen.

@Amanda L det går inge bra 😬😬😩

@Dee grattis till 5 år✨du verkar vara en riktig kämpe och jag tror du finner ut hur du ska ta ditt liv tillbaka. Kram 🤗

@Flarran Underbar läsning 🤩 Jag brinner också för att lära mig nya saker, det är så oerhört berikande. Och öppnar man en dörr så öppnar sig möjligheten att ta stora kliv mot nästa dörr. Och det är fascinerande hur väl hjärnan faktiskt funkar, trots att vi har dränkt den i alkohol i många år. Och det är inte självklart. Jag hade en kollega som bokstavligen söp skallen av sig, han söp sig till svåra hjärnskador som inte gick att reparera. Han glömde saker, och glömde hur man utförde våra arbetsuppgifter.

Tidigare har jag mest tänkt på riskerna för levern, men i nykterheten har jag förstått att det är hjärnan man allra mest utsätter för risker när man dricker. Och att då upptäcka att den funkar riktigt bra är oerhört nice ❤️

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette 🤩Grattis till 16 månader❤️ det är så inspirerande att läsa. Så bra jobbat.

16 månader nykter. Tiden har gått så fort och jag har gått igenom så mycket. Först bara euforin över att beslutat en nykterhet på tre månader och känna hur bra jag mådde utan alkohol och därefter börja bearbeta alla orsaker till varför jag blev beroende. Det är jobbigt att ta sig igenom och inventera sig själv och sitt liv men det är så skönt att finna orsakerna och kunna släppa skam och skuld. Jag tror att man behöver fortsätta att aktivt jobba med sig själv i resten av sitt liv, känna efter och reda ut sina obehag. Att aldrig mer trycka undan känslor utan alltid lyssna på sig själv för att fortsätta vara nykter.

Till alla er som kämpar! Det går! Jag stod framför spegeln tusen och åter tusen mornar och önskade inget annat än att lära mig dricka måttligt! Jag hade kunnat stå där tusen gånger till med ångesten och fortsatt önska men det hade aldrig hjälpt. Det enda som hjälpte var att sluta helt, slippa kampen med att försöka lära mig det som är omöjligt för den som redan gått över gränsen och blivit beroende. Att acceptera att jag blivit beroende var svårt, jag trodde som alla andra att jag skulle få ett tråkigt liv men var det verkligen roligare att ha ångest? Hur mycket av tiden med alkoholen var rolig och hur mycket av tiden var ångest? Om 10% var rolig, skön och avslappnande så var 90%av min tid ångest veckorna igenom, ångest och en kamp, ett planerande av när jag skulle dricka, hur mycket jag skulle dricka, om det skulle räcka, om jag skulle bli fullare än andra och de skulle misstänka att jag har problem, att smyga i mig nått extra glas här och där för alla andra drack så långsamt, när jag var tvungen att ta återställare för ångesten rev sönder och var outhärdlig!
Hur kan man tro att livet ska bli tråkigt om man slutar dricka när man kämpar med allt detta? Jo, beroendet säger en att livet blir tråkigt för då kommer beroendedelen att få svälta och det vill den inte så den kämpar på och inbillar oss att vi har så kul med alkohol.

Känner igen mig i det du skriver! Vi har inga gemensamma barn och mina har nu nästan blivit unga vuxna och jag har pratat med dem om min mans alkoholkonsumtion, att jag tycker att den är på tok för hög och att de själva behöver ta ställning till vad de tycker är normalt, eftersom det inte är vad vi ser hemma hos oss. Men mår fortfarande dåligt över att de får med sig denna sneda bild.

Det är så svårt, speciellt när man ofta får tillbaka att det är en själv som är problemet!

Skickar styrkekramar

@Dee Grattis till 5 nyktra år! 🥳🥳🥳 Det låter onekligen som du har hamnat på en plats som prövar dig, både vad det gäller alkohol och annat. Det låter inte som om du har hamnat på rätt plats. Utbildningen kanske är rätt, men närmiljön låter destruktiv.

För mig är det i alla fall tydligt att alla former av ”fylleslag” inte är en miljö jag vill vistas i. Längre. Inte för att jag är rädd för monstret inom mig, mer för att jag inte vill befinna mig i den typen av destruktiv miljö. Lika lite som jag vill ge bort alkohol i present. Det strider liksom mot mina värderingar.

I forntiden bodde och läste jag på folkhögskola. Framåt våren hyrde jag och två vänner ett hus på byn. Jag stod inte ut med att vistas i den miljön dygnet runt. Finns det möjlighet för dig att ordna ett annat boende? Ett boende som ger dig lugn och ro och möjlighet att ladda batterierna.

Kram 🐘

@Vjlo Grattis till 37 veckor🥳

🤧 feber och ont i halsen och ha varit det hela veckan därav låg aktivitet här på forumet. Nästa vecka blir det prövningar för min del och jag vill klara dessa utan att falla. Stålsätter mig, ska tänka på att äta, dricka ordentligt samt vara beredd att skrika nej! Kram, idag blir en nykter lördag