Senaste kommentarerna i forumet

@Solana Mycket bra tänkt att minska på konsumtionen som ett första steg i din förändring. Du har ju inte bett oss rådgivare om feedback här, men jag hoppas att det här kan vara till nytta ändå. Precis som du själv uppmärksammar kan det vara knivigt att dricka flera glas om dagen som ett delmål. Funkar det är det ju toppen, men givet hur alkohol påverkar vårt belöningssystem så är det många som märker att de inte når dit de vill utan att lägga in nyktra dagar. Så, om du märker längs vägen att det blir tufft hoppas jag att du inte tar det som ett misslyckande, utan att du provar hoppa in på nästa delmål och se om det kan funka bättre. Rapportera gärna vidare här oavsett hur det går!

@Murre2 skrev:"Har du några tips på hur jag ska tänka?"

När man ska hålla sig från alkohol så kan det vara bäst till en början att ställa in om det är en tillställning man vet med sig att det kommer bli alkohol. Det är kanske inte alltid möjligt men då kan man i förväg bestämma sig för att dricka ingenting. Där finns det i sin tur några knep man kan ta till.

Det enklaste är ju om du tar på din ansvaret att köra till och från tillställningen. Det gör ju dels att du inte kan avvika från din plan att hålla dig nykter, vilket gör det enklare och det blir inga följdfrågor. Som tur är har vi inte det klimatet att någon säger "Ja, men en kan du ta" när man berättar att man kör.

Men om du inte kan ställa in och inte agera chaufför så kan du ändå från början bestämma dig för att inte dricka något alkoholhaltigt alls. Beroende på vilket slags umgänge man har, kan det leda till frågor som man kanske tycker är lite jobbiga, särskilt i början, men i de allra flesta fall brukar det inte vara något konstigt. Åtminstone i de sammanhang jag rör mig i brukar det där det blir alkohol inblandat vara ganska många som avstår, av olika anledningar och det är nästan aldrig någon som frågar. Du kan ju förbereda ett svar ifall du får frågor, men det behöver inte vara särskilt ingående. I slutändan är det ju ingen som har att göra med varför du hoppar över alkohol vid en given tillställning. Det borde ju räcka med ett "Jag valde helt enkelt att inte dricka något idag" eller att du behöver känna dig pigg imorgon eller något liknande.

De allra flesta människor kommer acceptera ett kort svar. I de fall det inte accepteras är det min erfarenhet att det handlar om människor som har problem själva.

Det viktiga är att ha en plan i förväg. Som du ju vet kan det lätt riskera att spåra ur om man inte har fasta förhållningsregler för sig själv och förhandlingshjärnan sätter igång. Lycka till!

Hej Emilia!
Tack för att du svarade.
Ja, hur har det gått... Sådär om jag ska vara ärlig. Jag höll mig nykter i ca 2 veckor, sen var det julfest med jobbet.
Och det verkar vara så att när jag väl dricker, är på fest och har kul, då slutar jag inte när jag borde.. kör på bara.
Så nu sitter jag här med sån jävla ångest och känner mig totalt värdelös.
Ska verkligen försöka ta ett break nu, men så är det alltid något som kommer i mellan. Middag där, kalas, nyår...
Svårt att få till det.. Har du några tips på hur jag ska tänka?

Be honom fråga? De går väl igenom resultatet

@Empem Hej. Jag hade samma problem igår också, inte så ofta det är fest men det blev det i lördags. Mådde skit på söndagen och bara gick och vänta tills klockan passerat 12 så man kunde ”unna sej en folköl”. Sen rullade eftermiddagen på och det blev vin till maten. Är så trött på detta nu, och jag tror att enda möjligheten är att helt enkelt sanera så det inte finns något att ta till.
Vi kämpar på 💪💪 Funkar ju inte att fortsätta så här. Sov dåligt mellan söndag och måndag, svintrött och hängig nu.

Hallå kaffevänner 🙂

@Påvägmothälsa jag fick sömn och är faktiskt ledig ett par dagar till. Det känns skönt! Särskilt då min helg tyvärr inte blev enhetsfri. Det blir ju inte mycket till återhämtning när enheter sker för mig.

Har haft morgonstund i lugn och ro med kissarna här och idag blir en långpromenad med träningskompisen. Gymmet är stängt några dagar pga reparationer så vi passar på att bege ut i friska luften istället idag. Senare fika hos mina föräldrar och ikväll får bli serier och fokus på att låta bli enheter. Vill ju gärna att även morgondagen ska bli lika behaglig som idag.

Önskar en fin måndag ❤

Öpnnade just fönstret och fick mig lite frisk luft och kände mig rätt pigg i några sekunder, blev sedan snabbt bara helt tom och uppgiven liksom. Tänkte då att nu skulle det funka bra att ta sig en tur ner til stan. Men samtidig kände jag att det finns för mycket sug efter alkohol fast jag inte vet varför liksom. Jag har ju allt som jag behöver, det finns ingen stress eller något som ligger på, men har ändå oförklarligt en inre jobbig stress och ångest som jag vet riskerar att göra så att jag som så ofta tidigare har gjort tusen gånger minst. Detta att som av automatik snart ha fyllt hela ryggsäcken med en massa vinflaskor och 10:or och sedan så är allt igång igen. Får nu faktiskt verkligen kämpa mot den här inre känslan. Gör nu som jag brukar göra för att skingra lite knäppa och idiotiska tankar och kör gammal hederlig Rock N Roll på hög nivå i hörlurarna för att slippa känna som jag tänker.
Kämpa på!

@Ursus Du är inte ensam. Vi är många som dricker fast vi inte vill. Som tar till alkoholen som medicin, vilket gör allting ännu värre. Ångesten växer och så är vi där igen. Men det går att bryta sägs det. För mig går det lättare när jag tänker på det positiva med att vara nykter, än det negativa med att dricka. Blir som självskadebeteende.
Jag är på dag 1

Godmorgon, här är det en lite grå morgon som ändå lyser upp av snön. Helgen har varit mycket vilsam och jag har sovit lite "ikapp". Igår träffade vi flera vänner och det var så mysigt och välbehövligt. Idag är jag ledig, skall göra lite ärenden, sitta med datorn, och sen yoga ikväll. Hurra! Höll mig helt borta från enheter i helgen och tror att det är något jag skall fortsätta med; När jag är riktigt trött skall jag helt undvika alkohol - det förstör både återhämtning och sömn. Hoppas att du fått sova gott Natalia, och att du njöt av klänningarna igår prinsessa. Såg en bild på Viktorias, den såg fantastisk ut! Solana, hoppas att du är nöjd med din helg också. Källarmannen, har du börjat med julpynt ännu?
Nu tar vi en nykter måndag!

Krya på sig nu vännen !

Måndag och en ny vecka har startat igen. Fick sova fem timmar i natt, vilket inte är fy skam alltså. Lyckades få ut soporna som stått och skräpat i hörnet i flera dar. Tre påsar var det, kände mig riktigt duktig som kom utanför huset igår kväll och gjorde lite nytta liksom. Har just följt min nygamla morgonrutin och druckit en kopp varm choklad och tagit några limpsmörgåsar. Två klementiner slank ned också.

Har läst de senaste inläggen här på forumet och det som jag främst fastnade vid var att någon skrev att man väl ska akta sig för att känna sig för duktig och drabbas av högmod. Ja, detta om man har lyckats vara nykter längre än vad man någonsin har varit tidigare, eller väl ens i sin vildaste fantasi trott att man någonsin skulle klara av liksom.

Men har faktiskt märkt att jag har börjat tänka att ”bara lite likör” borde man väl klara av utan att spåra ur, och nog kan man väl fira jul som en vanlig människa med några riktiga julöl. Så får nog försöka att fokusera lika hårt som förra veckan för att klara av denna dag och vecka tror jag. Har ju gott om mat och julmust hemma i alla fall.
Kall julmust funkar ju bra till maten i alla fall. Men känner att det finns alkoholsug även nu fast det är tidig morgon och man faktiskt har ätit och sovit rätt så bra. För nog är man jagad av alkoholdjävulen om man så säger.

Det är jobbigt att den här känslan att vilja få bli berusad inte tycks vilja släppa fast man har varit nykter så här pass länge. Det blir ju om jag håller ut och inte åker till bolaget och handlar nån skit idag faktiskt en månad och tre veckor som helnykter här på forumet inom kort.

Nytt personligt världsrekord alltså. Hade än en gång tänkt lägga ned det här med att skriva om min kamp mot alkoholsug. Men måste nog faktiskt fortsätta att läsa och skriva ett tag till känns det som. Förresten, @ISE Bra att du skrev några rader, det fick mig motiverad att kämpa lite till och även att skriva lite så här på morgonen. Du gjorde en viktig insats som jag tackar dig för. Fortsätt kämpa du med fast jag vet att det inte är så lätt.

Ha en bra dag!

@vår2022 Tack! <3
Ja, relationer är inte alltid enkla. Jag brukade reagera precis som du, dra mig undan och hamna i konflikt. Jag sa tidigt till min kille att om vi bråkar i framtiden så kommer det framför allt vara när jag känner mig oprioriterad eller osedd. Men jag försöker ta mitt ansvar och jobbar på detta. Jag försöker kommunicera till de som är omkring mig hur jag känner. Denna gång tycker jag att han fattade att jag kände mig osedd men missförstod varför och gjorde därför inte de små förändringar som han hade kunnat göra, utan att ändra förutsättningarna, som ju inte går att ändra när man har barn och en vardag. Jag har också svårt för att sätta gränser och undrar ofta hur obekväm jag kan vara för att hävda min rätt. Denna gång fattade jag att han, medvetet eller omedvetet, missförstod mig. Men om jag tar upp det igen och igen för att försöka få honom att förstå så vet jag att det skulle leda till någon form av konflikt. Så jag sa inget, och åkte hem och känner mig ledsen. Nu vet jag att det kommer att sitta i under denna vecka, kanske kommer vi prata om det men antagligen inte. Så jag känner att vi inte löste något, han lärde sig inget om mig eller hur han kan bemöta mig annorlunda, om han skulle vilja det. Jaja, massa tankar, skriver mest av mig för att få ut det. Detta är något jag tror att jag behöver jobba med hos min psykolog.

I alla fall så triggar detta faktiskt inget sug. Jag känner mig mindre ledsen och besviken över att inte dricka mer. Jag njuter av att vara nykter. Nu har det gått tre veckor sedan mitt beslut och jag känner mig mer i balans, tittar mer framåt än bakåt, ser fram emot det som komma skall. Inser att detta såklart kan komma att förändras. Framför allt sa min coach en sak som fastnade hos mig och det var att återfall sällan kommer på grund av sorg utan av högmod. Man tänker att det går så lätt att inte dricka att man inte kan ha haft ett så stort problem och därför kan prova igen.

Mina diskussioner med coachen handlar framför allt om att hitta strategier för att säkerställa att jag inte blir för högmodig framöver och kommer ihåg att jag inte kan dricka.

@Ny dag Godmorgon❤️Hoppas du sovit gott och att du kommer må bättre idag. Jag tänkte att det var alkoholdjävulen som höll på att kvävas när jag kände så, som att han nu gjorde allt i sin makt för att få mig att dricka så han kunde få ny luft. Och så tänkte jag att jag ska fan svälta ut honom, han kan ligga där med sin ångest tills han är helt utsvulten och inte plågar mig mer. Det har funkat bra för mig att måla upp det scenariot och nu är det som att det kommer en suck från honom någon gång ibland men han är så utsvulten att han inte orkar mer än så. Skulle jag däremot ta ett enda glas vin så blir han pigg och alert och tar över hela mig på en gång. Det krävs så pyttelite för att han ska få tillbaka alla sina krafter till att förstöra mitt liv. Kämpa på, svält ut den jäveln!
Kram❤️

@Varafrisk Jag känner igen mig så i önskan om att bli helt trygg inombords och sluta känna mig liten i så många sammanhang. Vad är det som gör att jag förminskar mig själv inför andra? Att jag känner mig som jag är liten och dom kan mer, vet mer? Jag har gillat vara den som är liten tror jag? Att andra ska ta hand om mig? Men varför har jag gjort det? På arbetsplatser till och med.
Berätta gärna vad din terapeut säger om varför man gör så mot sig själv.
Kram❤️

Stort grattis i efterskott ❤
Jag läser alla dina inlägg och ävrnom om jag är dålig på att kommentera så bär jag med mig allt du skriver.
Du är en stor förebild och bär på enorm styrka, beslutsamhet och vad jag förstått, så mycket kärlek för din familj, din dotter. Tänk om världen hade några fler av dig.. ❤

December har varit katastrofal för min del när det kommer till alkoholen. Det har blivit alldeles för ofta och för mycket. Gårdagen var helt förstörd pga bakfylla. Jag som hade så mycket som jag borde hunnit med så här inför jul.
Julen ska vi fira med min mans familj och där dricks det en hel del. Hur ska det gå?

@Himmelellerhelvette Tack t dina Grattis❤️

Nu när mitt 61:a år har börjat, vad önskar jag mig då? Naturligtvis att fortsätta vara nykter och med det hoppas jag att det successivt växer fram en trygghet inom mig. Att inte hela tiden söka utåt utan inom mig själv. Att inte försöka förklara allt utan göra mina val. Att stå upp för mig själv att inte bli den lilla som jag blev igår i samtal m min bror och hans fru. Tack och lov att jag har min terapeut för jag är lite vilsen.

Kramar❤️

@Flarran Du klarar det, tänk så länge du varit utan skiten redan

Hej alla! Ett år sedan trådstarten - exakt.

Det har gått uselt, sommaren och hösten. Våren gick rätt bra men det är mycket som inte stämmer. Jag har ett jobb jag inte gillar, veckopendlar trots att jag inte vill. Min min arbetsort känner jag ingen, i min hemstad sedan 20 år ett fåtal. Alkoholen blev ett uttryck för allt som gick åt skogen för 8-9 år sedan. En jobbig separation och farsan gick bort och jag stod helt ensam igen.

Men är inte död än, har fått psykologhjälp nu, var nykter en tid men i helgen brakade det loss utan vara helvetet och jag har druckit nästan en månadsranson på tre dagar. Rent och skärt självskadebetende. Så mycket är fel och alkoholen är ett uttryck för något som är tokfel. Har abstinens från helvetet och mår pyton. Kanske slog jag i botten nu? Kanske var detta katastrofens katastrof för min del nu?

Jag vill ju inte dricka - men det känns som det enda som ger mig ro och därför är man den idiot man är och står där på sysset igen nån vecka senare.

Nåja - lever och lär vara hyggligt pigg imorgon. En dag i taget ...

Så, där har ni mig. Han som verkligen inte vill dricka men som ändå gör det. Dumt va?

100 dagar jag klarade dom denna gång!! Känns som jag har vunnit storvinsten . Jag fick sådan fin hjälp och bra stöd från beroende centrum . Nu är siktet inställt på hundra dagar till.

@Flarran tack för du delar med dig din historia. tkr sånt är givande på nåt sätt . dag 8 för mig imorrn. brukar väl ske vid 11-14 dar som ja dricker igen . blir födelsedagsfirande i helgen . kan bli svårt. vi får se hur allt går. d e egentligen mest maggrejen som oroar o stressar, i högersidan. hade ja inte haft de hade ja väl kanske kännt mig lugnare o dricka vart andra vecka. men de är ju nåt kroppen ej gillar iaf. får försöka ta tag i o gå till doktor. mentalt jobbigt o tänka saker.

Dee!

Välkommen tillbaka, jag har saknat dina rader såå mycket.

Berra

@Vinägermamman Det gör vi! 🤗

Det är nätterna jag är rädd för...

Mardrömmarna tar ibland knäcken på mig, de förtär mig.
I helgen for jag tillbaka i tiden till högstadiet, en obesvarad kärlek till en tjej i klassen hade den stora rollen.
Inte den snyggaste, inte den ballaste, tvärsom den som höll sig i bakgrunden av alla de andra tuffa brudarna.
Men hon hade karaktär, inte alls som de andra tjejerna som mest brydde sig om sitt utseende, nej hon var bara som hon var, på ett ärligt sätt.
Rak lugg och ett långt svart hår.
Mest fastnade jag för hennes djurintresse, hon hade en golden retriever som hon gick sina rundor med.
Tillbringade helgerna vid stallet, och jag hade också en anledning till att ta en sväng förbi med moppen, ganska ofta.
Men hon såg mig aldrig, jag var som luft för henne, vad jag än gjorde för att imponera på henne, inget bet.

Hursomhelst i drömmen hade jag tjatat till mig en dejt, vi gick på en vernissage (!!!) Och jag sken upp som en sol, hennes gensvar var allt annat än varmt inte ens ljummet.
Jag sa till henne att jag går inte iväg förrän vi hade bokat ytterligare en dejt.
Hon kunde inte ge mig ett enda datum.
Och när vi skildes åt tiggde jag mig till en kram med hennes slaka armar utefter hennes sida, hon kändes helt kall.

Jag vaknade alldeles genomsvettig och andfådd, pulsen gick stenhårt genom mina halsvener och jag kände varje dunk i hela huvudet.
Kände mig avskydd och värdelös, låg i sängen och vred mig fram och tillbaka.
Till slut måste jag göra något, något som man kan göra som en man i min ålder, gå upp och kissa på toaletten i mörkret, famlandes runt med händerna utefter väggarna, lite stelbent som också hör åldern till.
Sitter på muggen och svär tyst för mig själv, varför återupplever jag 45 år gamla ångestkänslor för?
Varför plågar mitt sinne mig med känslor som får mig att känna mig värdelös?
Varför kan jag inte styra mina drömmar?
Kissar klart, stänger dörren till toaletten så att inte det ska väcka frugan som snusar gott i sin säng när jag spolar.
Famlar mig tillbaka, f-n klockan är 03:23 en vardagsnatt, det här kommer att straffa sig när jag ska kliva upp tänker jag.
Jag snurrar runt fram till 04:15 då jag ger upp och sätter på mig lurarna och lyssnar på streamade musik, livrädd för att återuppta samma dröm igen.
Jag har inte sovit gott och har blivit väckt mitt i natten, behöver jag säga att den dagen inte kommer att bli min bästa.

Jo jag är en romantiker i sinnet, men många drömmar plågar mig genom nätterna, ofta över tonårsdrömmar, drömmar som borde vara goda.

Till saken hör att just denna flicka hade en crusch på en av klassens clowner som jag hade noll respekt för, en som alltid ville göra sig märkvärdig aldrig aldrig kunde tala sanning och alltid alltid hitta på en massa jävelskap.
Vad såg hon hos honom?
Just han träffade jag runt 20-årsåldern vid en fisketur på en gemensam väns båt.
Hon hade dött som en 19 åring, svultit sig till döds i anorexia.
Det kom som en chock för mig, jag som kunde ha gjort allt för henne, varför?
Kanske det förklarade varför hon alltid var lite mindre utvecklad än de andra tjejerna i klassen.

En massa konstiga minnen väcks till liv i min hjärna, jag känner mig helt lost in space och får jobba hårt för att få ordning på dem igen.
Fattar inte varför dessa väcks till liv efter så pass lång tid, jag var inte beredd.
Flera dagar efter funderar jag på min starka reaktion och varför jag lever mig in så i mina drömmar emotionellt.
Inte undra på varför jag är så rädd för att somna in, jag vet inte vart jag hamnar mina drömmars värld.

Samtidigt känner jag mig "otrogen" mot min fru när jag drömmer om andra tjejer, men hallå jag kan inte rå för mina drömmar, dom styr mig.
Jo jag drömmer goda drömmar också men de är betydligt mer sällan förekommande, dessvärre.

Läget en söndagskväll som denna, jo hemma sjuk i soffan med täcke.
Jag har precis fått min andra covida're, full pott på testen dubbelt upp.
Missade årets höjdpunkt på jobbet med 3 ynka timmar, julfesten.
Tycker jag lite synd om mig själv, jo lite...
Förr skulle jag nog mest varit bedrövad över att missa ett perfekt fylletillfälle.
Men det bekommer mig inte det minsta.

Glad över att se att Dee är tillbaka.

Varafrisk, ja det kostar på att vara frispråkig, alltid finns det några ömma tår att trampa på, jag ber om ursäkt men du vet att jag aldrig är personlig.

Berra

Har hållit mig måttlig med glöggen, nu ska vinet bort senast efter julafton! Njuter av jycken och har bokat tre pass med vattengympa nästa vecka. Helt toppenbra för att hålla sig från vinet.
Vi hjälper varandra, känns bra att höra. Bra tips passar alltid.