Senaste kommentarerna i forumet

@Jonas82 Tycker du lägger huvudet på spiken i detta inlägg som kanske handlar mera om känslan av otillräcklighet "jag märker att min nyktra närvaro påverkar dem, jag ör inte lika rolig denna gång, jag känner det själv."
Känner igen precis dessa tankar och funderar på om det egentligen mera speglar mina förväntningar på mig själv om hur kollegorna ska uppfatta mig. Detta är en process att förändra och skillnaden på att gå på aw idag och för 6 mån sedan är monumental för mig. Det tar tid att omdefiniera sig men när man väl tagit sig genom de första hindren, då man inte längre har behov av att förklara sig, då kommer en skön ny frihetskänsla. Vi behöver "träna"på att var nyktra i dessa sammanhang. Imorgon tex ska jag på en fest där det sociala trycket på att dricka är påtagligt högt. Har bestämt mig för att inte förklara mig, utan stå för att jag är nykter sakligt med skarp blick om ngn mot förmodan skulle ifrågasätta mitt val. A kidnappade min självkänsla att vara nykter i sammanhang. det får vara slut på det nu, ingen annan än jag behöver ta ansvar för mitt val och varför jag inte dricker är min ensak.
Skrivet I syfte att peppa dig och fortsätta just som du gör, bra jobbat💥

Resan mot känslan av frihet i nykterheten är en långsam process, men den går framåt, suget klingar av i omfattning för varje vecka som går, det gäller oss alla, även när det tar emot, är min bestämda uppfattning! De senaste dagarna har tankarna handlat så mycket om den nya möjligheten av att ha så mycket tid att göra mer av det jag drömmer om , tid som kommit genom nykterheten. Livet är en spännande resa ändå, ikväll på aw, så roligt och fina samtal utan alkohol för min del. "We do recover"

@mmm jättegrattis till 100dagar. Vad starkt.Du verkar så bestämd o stark. Jag är imponerad. Själv är jag ju bara på dag 6 , men i morn är det 7. Jag hade sug på efyermiddagen men det försvann efter min träning. Imorn ska jag fylla dagen så jag inte gör nåt dumt. Ha det gött i kväll o var stolt över dina dagar.

@Jonas82 så fint beskrivet av något så svårt. Ditt inlägg andas styrka och tillförsikt - bra jobbat på din resa!

100 dagar som gått, utan alkohol. Sjukt nöjd, och känner att livet definitivt går på rätt håll. Jämför jag mitt liv nu mot innan är skillnaden bokstavligen som natt och dag. Har, som så många andra haft ett par dippveckor runt tremånadersstrecket, men det har vänt nu. Förstår att livet kommer att ha både lättare och svårare stunder men känner mig helt grundad i att inget kommer att bli lättare om jag skulle lägga till alkoholen i livet igen.
Går i samtalsterapi och jobbar med min värderade riktning och det är mycket hjälpsamt för att hålla just riktningen och tankarna på rätt håll. Jag kan inte säga att jag har haft något särskilt sug efter alkoholen efter att jag tog mitt beslut, eller mer var tvingad att ta mitt beslut. Det fanns liksom inget alternativ, antingen ett värdigt liv utan alkohol eller fortsätta ner i dyn. Jag har inga dörrar öppna för förhandling och har satt upp min riktning, jag är en person som inte dricker, och då får jag hitta handlingar och agera utifrån det. Punkt.
Allt är givetvis inte enkelt, men just ikväll vill jag hålla fast vid min nöjda känsla över mina 100 dagar 💯
Ha en fin kväll.

@Andrahalvlek Låter verkligen som ett bra sätt att inleda helgen. Jag har förmånen att kunna jobba hemifrån på fredagar och det blir alltid en löptur i skogen som ger sköna känslor i både kropp och knopp.

Så himla härligt att det inte gör ont nästa dag och att du kan fortsätta. Håller helt med om att det handlar om hur man vill leva framåt som man ska fokusera på och att ha tålamod med att det tar tid. En dag i taget, ett steg i taget blir till slut många steg.

Ha en fin helg!❤️

@Geggan Det låtens som en bra idé att boka in terapisamtal. Det låter också mycket troligt att du tryckt undan massor av saker och som gjort dig avtrubbad. Livet pågår hela tiden och vi går igenom nya utmaningar som man behöver reflektera kring. Även saker från ryggsäcken som vill tränga fram och påverkar och som kan behöva komma upp i ett nytt ljus. Att få hjälp med att sätta ord på sina känslor är ett bra sätt att lätta på trycket och ta reda på hur man egentligen mår under ytan.

Ha det gott! Kram❤️

@Molnet @nila
Det blev en spontan golfrunda efter jobbet, har saknat friska luften och att röra på mig. Nu är inte golf den mest energiska sport men även en niohålsrunda blir en rätt skaplig promenad.
Ska nog ge mig ut imorgon igen om det passar, även om inte spelet satt så känns det väldigt skönt nu.
Har ni en bra fredag?

@Jonas82 Alltid lika intressant att läsa dina så fint skrivna reflektioner. Så mycket som väcks till liv, din självinsikt, din självkännedom, din självmedkänsla, din omgivning, där och då, här och nu. Ditt livs viktigaste beslut som tar med dig på ditt kanske livs viktigaste resa. Och hur du följer med så bra i resan genom olika prövningar och som du tar dig igenom, ytterligare en erfarenhet rikare.

Det är en spännande resa om man närmar sig och är nyfiken. Tack för att du ville dela med dig❤️

@Molnet Vad härligt det lät med bubbelpool o bastu! För mig blev det bara träning o bastu, men gött så. Nu kollar jag en serie på brittbox. Älskar brittiska kriminalserier. Lite mat o en alkoholfri öl till det, finns ju även goda såna även om den här var i blaskigaste laget. Men skönt att suget är borta och 6 dagar snart avklarade. Måste fylla dagen i morn med nåt. Funderar på att ta med hunden på nån utflykt. Ha det gött

@Nila .Perfekt att testa något nytt som signalerar helg.Själv leker jag Spa på badhuset på fredagar.Andra bokar in ett träningspass.En tredje sätter sig på altan med filt.En kombucha.Läser lite i en bok innan middagsbestyr.Pröva dig fram!@Nyvaken_11

@erivan .Ja reptilhjärnan svarar på automatik med sug & tankar på A när det vankas helg.Särskilt på fredagar tycker jag.Och det är ju vi själva som skapat det bettee’ndet.Och hur bryter man den då ?Jo just precis som du gör.Bokar in ett träningspass.Själv leker jag ” spa” på badhuset direkt efter jobbet med bastu & bubbelpool.Lyxar med en sallad /sushi innan.Fredagen går i relax anda.

@Jonas82 .Heja dej!Så många utmaningar du har klarat genom livet.Starkt jobbat att stå emot A i en alkoholstinn miljö.Klokt av dig att du vek av tidigt & gick till hotellrummet.Du fixade jobbresan fint!

@Dagsförnågotannat .Klappa dig på axeln för att du motstod bolaget.Titta in på mina inlägg .Där skriver jag om mina nya rutiner & vanor.Du kanske får lite tips som du kan använda men börja med en i taget i 3 veckor & lägg därefter till en ny.Lycka till.Fu fixar detta!

Nu åkte allt halvlitern fram. Ja, inget med alkohol utan bara en stor burk med energidryck. För kom ju på att man ju sitter och lider av akut snusbrist i detta kök. Då man återigen har fått för sig att sluta med denna väl rätt onödiga och i längden kostsamma last. Men det verkar inte vara så himla lätt.

För till och med magen har ett tag varit rätt så upp och ner. Påminde mig faktiskt sent igår kväll om hur det var när man levde på att dricka jästgrumlig mäsk eller nåt billigt och uselt hemvin förr. Man var nästan tvungen att bära med sig en potta om man så säger alltså.

Men har ju läst att ändrad nikotinnivå liksom kan störa matsmältning och sätta fart på magen om man kanske slutar tvärt med prylen. Borde väl kanske knata iväg och köpa en snusdosa. Har väl varit nikotinfri snart i 24 timmar så det värsta är väl över snart. Men är inte en solstråle direkt och har ingen ork och lust att göra någonting alls nu. Inget nytt egentligen alltså för en trött dystymiker. Det var då tur man hade ordentligt med energidryck i huset i alla fall.

Det var trevligt att du @Carisie tittade in en sväng här i morse. Ja, solen den var väl bara förbi och hälsade på en kort stund i morse, sedan så var det blandat gråväder som vanligt. Men vad gör väl det när man sitter torrskodd inomhus i sitt kök. Dock utan snus som sagt. Kör då alkoholfritt vidare och får väl brottas så smått även med nikotin-monstret en stund till alltså. För har då i stunden ingen energi till att promenera till nån matbutik efter promenadchoklad, som farsan brukade kalla snus för.

Ha en fin kväll allihopa!

@Jonas82 Så glad för din skull ❤️ Och för din familjs skull ❤️

Trevlighelgkram 🐘

Igår, under ett samtal i min skrivgrupp, fick jag en ny tanke om mitt eländiga mående de senaste två månaderna. Tänk om det är en efterreaktion på det jobbiga förra året, för att inte tala om förförra? Jag har ju liksom ångat på som en grävmaskin. Dels överlevnad, men jag har också ett rationellt drag och trycker undan. Och så blossar allt upp nu när jag är, som alltid, lite vårdeppig och svag och sätter sig på kroppen. Det känns sant, ju mera jag tänker på det. Det ekar också tillbaka till att jag har blivit lämnad tidigare, inte bara av mina barns far, utan flera gånger. Jag har såklart gått i terapi i perioder men nu var det nog minst 15 år sedan sist. Tänker att jag måste göra det nu. Jag har blivit avtrubbad. Jag har fått kraftiga budskap från min kropp men inte lyssnat. Jag skall försöka.

Livet har prövat mig, visst.

Men det är inte hela sanningen. Jag har också prövat livet, slitit i det som ett barn drar i sin mammas kjol, krävande utan att riktigt veta vad jag vill ha men ständigt sökande efter något. Jag flyttade, som jag tidigare har nämnt, hemifrån tidigt. Jag behövde min frihet och mitt egna liv.

Livet svarade inte på det sätt jag hoppats. Det blev följder av att gå från ett dysfunktionellt hem till ett eget liv och tro att man klarar sig själv som destruktiv och deprimerad 15 åring.

Men livet normaliserades ändock, jag kom ikapp skolan, läste vidare och har arbetat fram en en karriär som lett till en ledande befattning. Har en familj med flera barn. Materiellt har jag mer än genomsnittet. Men hela tiden har jag krävt mer, ett sug efter stimulans. Jag har också behövt orientera mig i mitt beroende, men jag har varit highfunk…

De senaste åren har jag dock kommit djupare ner, med tydliga konsekvenser som följd. Konsekvenser som jag vet väcker frågor och oro i min omgivning. Fasaden börjar rämna.

Som jag tidigare skrivit har jag kanske tagit mitt livs viktigaste beslut.

Jag vill göra den här korta tillbakablicken för min egen skull. Det finns alltid en historia som formar. Jag lägger ingen skuld på någon annan idag, jag har varit vuxen länge och gjort mina egna val. Men det hjälper mig i processen att förlåta mig själv.

Jag inser att jag kanske borde gjort vissa val tidigare och annorlunda. Sedan jag själv fick barn har jag haft en stark vilja att bryta det sociala arvet. Men även om jag har dolt mitt drickande för barnen så gott jag har kunnat så har jag själv trillat dit, blivit beroende.

Det finns städer jag minns som dofter. En stad som ligger mig varmt om hjärtat luktar salt, varm sten och avgaser från båtar. En annan luktar ölspill, stekos, och en vag doft av hav. Mörka, slitna pubar i engelsk stil, där har jag trivts som bäst, inga dömande blickar, alla är där med samma syfte.

Jag har de senaste dagarna gått genom båda städernas gränder med händerna djupt i jackfickorna och blicken fäst vid pubskyltarna.

En och annan tanke har farit i huvudet. Mitt resesällskap håller inte tillbaka, men jag märker att min nyktra närvaro påverkar dem, jag ör inte lika rolig denna gång, jag känner det själv. Men resan har i stort varit både rolig och trivsam. Få i sällskapet känner till mitt val, resan är arbetsrelaterad.

Jag tar beslutet att lämna sällskapet kring 21-tiden. Tar mig till hotellet, köper en fransk nougat i receptionen, duschar och kryper ner i sängen.

Då känner jag mig plötsligt till freds, glad. Jag ringer min fru, hon känns lättad. Hon förstår att detta har varit ytterligare en prövning för mig.

Jag sitter just nu på tåget hem, det gick…

Behövde få ner tankarna, jag delar broderligt och systerligt med mig.

Jonas

@mtb-cyklist @Lonely Man
Jag tror faktiskt inte att jag klarar det.
Har trott det några år, men jag har helt enkelt gjort för mycket dumt för att kunna bli den person jag vill vara igen

Jag önskar att jag kunde hitta rutiner och något annat som passar mig än detta livet. Det har gått bra ett tag men idag var en käftsmäll igen. Jag klarade dock att skita i bolaget efter det så både nöjd och deppig

Fredags-glaset. Alternativt Grät-hos-psykologen-glaset.

Kanske. Vet inte.

Jag tror jag har hittat det bästa sättet att inleda helgen: Stänga av datorn och direkt lufsa en runda. I skogen. Där och då är jag fullt upptagen med att fixa alla intervaller (bara några kvar nu) och jag siktar på att komma några tiotal meter längre än sist. Känslan när jag gör det är obeskrivligt pepp, samtidigt som jag flåsar som en blåsbälg.

Sen fortsätter vi (jag och hunden) rundan så raskt som möjligt (totalt är vi ute en timme, varav jag gör intervaller blygsamma 11,5 min), andningen stillar sig och det stora lugnet kommer glidande och fyller mig inombords. Nice.

Jobbtankarna fortsätter skutta hit och dit en stund, men när jag har kommit hem har jobbfokus skiftat över helt till vad-ska-jag-göra-i-helgen-fokus.

Och ”fredagsrundan” som första gången tog totalt 1 tim och 20 min tog idag exakt en timme, tjoho!

Sen väljer jag att lita på fysioterapeutens ord: ”Det gör ingenting att det gör lite ont efter träning, men nästa dag ska det kännas okej igen.” Och det gör det. Inte vet jag varför smärtan gör nytta, men en och annan muskel växer väl lite kanske.

Jag har också köpt en typ bräda som man kan vinkla och stretcha med, ska vara bra just för att stärka musklerna runt knäna också. Den står framför tv:n. Någon gång under kvällen ska x antal övningar göras.

Jag kan bli så arg på mig själv, att jag har låtit kroppen förfalla så här. Ända sen tonåren har jag varit aktiv på olika sätt. Men sen när jag blev utmattningsdeprimerad senaste gången för tre år sedan så stannade jag inne. Blev sittande. Och efter 50 tappar man kilovis av muskler per år - om man inte använder dem. Och ökar med det dubbla med fett.

Men det är inte fruktsamt att slå på mig själv. Då var då och nu är nu. Det jag kan göra nu för att revanschera mig ska jag göra. Och jag ska ha tålamod med att det tar sin tid. För mig handlar det i slutändan inte om hur länge jag vill leva på ålderns höst, mer om HUR jag vill leva.

Trevlighelgkram 🐘

@Sistanytaget nej jag har inte sökt hjälp för alkoholkonsumtionen. Jag har gått hos en psykolog för stress och ångest men inte berättat om min vinkonsumtion. Det var en pbt-inriktad psykologboch det passade inte mig riktigt eftersom vi fokuserade på allt som var fel vilket för mig förstärkte känslan av hopplöshet. Hoppas du får en bättre upplevelse.

@Prinsessan1
Jag tror jag laddade ner den appen en gång i tiden. Togs bort av naivitet. Men kanske dags igen då. Och inte farligt dyrt. Trots samtalet på 25 min..

@Nila
Hej Nila,
Angående att berätta för barnen- det finns säkert många olika sätt som är bra. Jag har barn i tonåren, och när jag slutade dricka så nämnde jag vid lite olika tillfällen att jag inte dricker alkohol längre, att jag väljer alkoholfritt för att jag mår bättre av det. Jag tänker att det öppnar upp för dem att kunna ställa frågor om de vill, att de känner att ämnet inte är tabu. Så får de välja hur mycket de vill veta och fråga.