skrev Andrahalvlek i 1år och framåt🙏

@Himmelellerhelvette Då himla sant - och skönt att du får uppleva det. Jag brukar också säga att år 2 blir alkoholen en icke-fråga i betydelsen att vi inte hela tiden tänker på att vi inte dricker alkohol. (Ytterst sällan faktiskt, i princip bara när vi läser och skriver här inne på forumet.) Vi behöver inte förhålla oss till det längre, även omgivningen har vant sig och fixar helt naturligt goda alkoholfria alternativ. Det gillar jag, då tänker man på gästens bästa 🥰 Jag brukar jämföra det med att jag anpassar min matlagning när min väninna med glutenintolerans kommer på besök, helt naturligt.

Kram 🐘


skrev Påvägmothälsa i Kaffestugan

@Natalia Visst är det lite jobbigt att vara dagvill ?
Tidig morgon här och snart på väg till jobbet. Har inte varit där på ett tag så det känns lite jobbigt, men jag vet att det kommer att gå över fort. Nu går jag tillbaka till vardagslunken efter min mer eller mindre ofrivilliga paus i veckan som gick. Det gäller att hålla igen och inte "gasa på" för mycket. Önskar dig Natalia en fin ledig dag och dig prinsessa en bra arbetsdag. Snart ut i mörkret...


skrev Himmelellerhelvette i 1år och framåt🙏

Jag känner mig lugnare i att inte dricka alkohol i nya sammanhang. Jag har utsatt mig från dag 6 i min nykterhet för sammanhang där det serveras alkohol, det har inte gjort mig sugen på att dricka men jag har många gånger känt mig orolig i kroppen, svårt att sätta ord på, men lite utanför, lite tråkig, lite trött, lite att jag inte riktigt vet hur jag ska bete mig. Lite på helspänn över hur jag ska svara när någon undrar varför jag inte dricker. Lite rädd över att bli påkommen som alkoholist.

Jag har känt att det börjar komma lite mer naturligt från mig nu när jag enkelt sagt att jag dricker inte alkohol. Lite mer avslappnat och med mer styrka bakom. Inte lika osäker. Jag har liksom låtsas i många sammanhang att jag bara är nykter just nu, att jag har en hälsosam period, till och med låtsas att jag dricker emellanåt men inte just vid denna tillställning. Inte sagt det utan mer låtit några tro det.

Först nu har jag börjat säga det spontant utan att jag tänkt efter innan. -Jag dricker inte alkohol.

Det känns väldigt skönt att det börjar släppa, skammen om vad folk ska tro.

Tänk så många processer det är att bli nykter och vad härligt att få utvecklas framåt. Som de som gått före sagt : Andra året gör du allt för andra gången och då känns det lättare, efter 2 år är det magiskt! Eller något i den stilen. Inte magi på något skumt sätt, magi såsom hur lätt det är att naturligt vara en som inte dricker och har läkt så mycket av sina gamla intrampade mönster och sytt nya mönster❤️


skrev Himmelellerhelvette i Nykter livet ut

@Se klart Det är så inspirerande att läsa hos dig, fyra år! Jag känner bara att nu inne på andra året är det så väldigt mycket som landat på plats i mig. Jag ser så mycket fram emot tredje året och all framtid men njuter också i nuet. Just detta med att jag börjar bygga upp mitt liv socialt igen känns underbart. Det har varit ett mål länge under min nykterhet men jag har haft så mycket att lära känna hos mig själv först. Jag har ju inte ens kunnat läsa av kroppsliga signaler, allt har jag druckit alkohol på. Vanliga förkylningar hade jag glömt hur det är eftersom jag gjort dom ”roligare” med alkohol.

När jag läser om ditt innehållsrika liv blir jag helt varm i hjärtat. Ett helt vanligt liv, det mest underbara man kan ha, tycker jag❤️

Kram


skrev Självomhändertagande i Hjälpa min pensionerade pappa

@Veriz
Hej och välkommen hit! Det här forumet har varit så hjälpsamt för mig och jag hoppas att du också ska uppleva det stödet. Det är bra att skriva här. Det är många av oss som har erfarenheter på olika sätt. Medberoende är vi alla bekanta med, mer eller mindre. Troligtvis mer. Jag hittade själv hit efter att mitt ex hade flyttat ut. Och fick insikt om att jag fortfarande var medberoende i ytterligare 2 års tid. Jag hade kontakt med mitt ex, med ett långt uppehåll. Jag behövde blockera honom på mobilen och sociala medier. Han var riktigt sjuk. Och han har fått någon sjukdom där han mer eller mindre skrev ett farväl mejl i somras där han tackade mig för vårt liv tillsammans. Det var så svårt att läsa det. Och hur jag skulle förhålla mig till det. Jag är också tacksam för att han var en del av mitt liv, men det blev så fruktansvärt ohållbart och illa att jag tog skada på flera sätt. Jag behövde sätta de gränser som jag har satt. Han vägrade flytta ut under flera års tid och han hade det "bra" då jag öppnade min plånbok till honom och gav honom pengar en tid, sedan han gick i personlig konkurs.
Varje människa är unik. Alla relationer är unika. Jag tänker att var och en behöver ta ställning till hur man vill ha det i sitt liv. Hur vill du leva?
Vilken roll vill du ta när det gäller din pappa?
Det är frågor som kan vara bra att ställa dig själv. Vad kan du göra för dig själv så att du orkar, eller inte tar på dig för mycket. Det är bara du som känner din gräns.
Jag tänker att ditt första steg har du redan gjort. Du har skrivit här. Du kan även gå på ett Al-anon möte. Eller flera. Jag gick på ett och jag blev förskräckt. Jag behövde inte höra andras misär, jag behövde få mitt ex att flytta ut. Och det tog mig flera år.
Ta hand om dig!


skrev Se klart i Nykter livet ut

Milstolpen 1400 dagar skulle det så, ingen viktig dag, men 4 åt kommer att kännas skönt!


skrev Se klart i Nykter livet ut

Tack för kryahälsningar- dessvärre får jag skjuta på intervju några dagar helt enkelt, inget att göra åt. I mitt tidigare liv hade jag boostat mig med treo och smink, pepp humör. Det orkar jag inte längre. Livet är som ser är- en god lärdom genom nykterheten..

Jag har suttit på medarbetarsamtal med 40 graders feber- när jag haft nya jobb. Inte så proffsigt eller hur? Säkert lite lite bakis också - för att somna.
Usch jag är så väldigt fri nu. Mina dagar ägs av mig även om jag jobbar rätt så intensivt. Men jag går inte på en arbetsintervju med feber och skräll-hosta.

Idag dök Målatolpen 1400 dagar upp i en app. Så tryggt det känns!
Hostar och netflixar…


skrev Kennie i Promillebikt

Grattis till månaden! Fint att du kämpar på och ger dig själv en chans till en bättre tillvaro. För det är åtminstone lite lättare att leva om kroppen inte ständigt är förgiftad. Kanske hittar du längre fram din inre glädje och nyfikenhet. Gillar du att läsa? Ett fantastiskt sätt att glömma sig själv en stund och få nya insikter tycker jag. Och bibliotek är både gratis och trevliga. Ett perfekt ställe att vara runt människor en stund utan att ha några krav på sig.


skrev Onkel F i Att bestämma sig

@Liten72 Grattis! till tid. Du har all rätt att vara stolt! Kör vidare på din inslagna bana, det blir bättre ju längre tid man har utan alkohol. Man känner, upplever och ser saker på ett annorlunda sätt när man låter hjärnan vila från alkoholen. Man får tillbaka livet. Precis som du beskrev "Fredagskväll i soffan", lugn och närvaro. Rätt bra känsla, eller hur?


skrev Liten72 i Att bestämma sig

Idag är det 3 månader sedan jag vaknade en söndagmorgon och kände att jag stod vid en avgrund. Jag var ledsen, arg, besviken och sjukt trött på mig själv och mitt beteende. Saknade MIG! Insåg att det var nog. På lördag kväll hade jag varit ensam hemma för att ”ta det lugnt” och lyckats att bli så onykter så att jag nästan inte vaknade när min man knackade på pga att han hade glömt nyckeln. Busted. För inte trodde jag det skulle märkas eftersom jag hade gått och lagt mig innan han kom hem. Jag bestämde mig! Och nu… jag har brutit mönstret, backat från stupet, hurra för mig! Jag är så stolt! Jag tränar, äter bra, sover bra och är så mycket piggare! Mer energi till annat! Och helgerna är långa och sköna! Lycka! Nu tänker jag fortsätta 3 månader till, sedan blir det bokslut igen. Längre än så behöver jag inte tänka. Kämpa på alla därute!


skrev Se klart i Promillebikt

Grattis @flarran till en månad- inte lite- efter så många år av drickande. Jag tror också på dig och din kraft, på din förmåga att skapa ett bättre liv. Du är på riktigt god väg! 🤗


skrev Vinägermamman i Tillsvidare

@Ny dag Hej! Vill bara kika in och säga att jag tycker att du är otroligt stark som är på banan igen och klarar av att hantera alla utmaningar och måenden! Heja dig💪🏻😊


skrev Vinägermamman i Promillebikt

@Flarran Hej! Måste bara säga, vilket grymt jobb du gör. Grattis till en månad! Du delar så okonstlat och rakt din resa och din historia. Och du skriver fantastiskt fint. Hänger kanske ihop med din musikalitet?🎶🎹🎵
Önskar dig en fin kväll!


skrev Ny dag i Tillsvidare

Fortsätter in i andra nyktra veckan, tröttheten är överhängande. Var tvungen att sova en timme mellan möten i eftermiddags. Har aldrig hänt förut. Tur att mitt jobb är väldigt fritt på så sätt. Inget sug idag, har bäddat ner mig med lite te. Hoppas på tidig sömn idag. Imorgon in på jobbet för möten samt träffa kollegor.
Lyssnade på Beroendepersonligheten 2 ggr under förra veckan, nu är jag inne på Kidnappad hjärna (har kommit halvvägs). Rekommenderar verkligen dessa böcker som ett komplement till Annie Graces bok Tänka klart samt Craig Becks I can stop you drinking. I alla fall känns det som det kommer hjälpa mig! Önskar alla en nykter måndag!


skrev Flarran i Promillebikt

Hej @Andrahalvlek!

Tack för att du gratulerat mig till min första helnyktra månad på åratal. Jag var in på din sida och läste om din första tid med kamp och regler samt planering för ett ordnat drickande du försökte dig på med. Det skulle aldrig funka för mig. Har aldrig lämnat en skvätt kvar i någon burk eller flaska. Hur som helst har idag firat månadsjubiléet med alkoholfri cider, ostkrokar och en del godis. Kanske inte det allra nyttigaste, men man måste ju leva också.
Får väl i morgon trampa lite på motionscykeln eller - usch, ut och promenera som alla rekommenderar.

Kämpa på!


skrev Flarran i Promillebikt

Hej!

@vår2022,

Tackar för grattis till min första helnyktra månad på massor av år. Det har inte varit lätt, men jag vet att det här med att dricka som självmedicinering inte funkar längre. Kroppen börjar ju även faktiskt fysiskt sett så smått att återhämta sig lite. Så om jag bara klarar av inte helt deppa till och spåra ur så borde jag kunna må bra mycket bättre med tiden om jag helt fortsätter att avhålla mig från alkohol. Får ta det hela stegvis dag för dag, och inte tänka för långt fram för då blir det nog omöjligt liksom, men just nu funkar det och känns rätt okej.

Har det gott!


skrev Zandra_N i Min tur. Jag behöver hjälp och support.

@Kennie Tack. Vet att det kommer vara så även för mig. Tänk om man kunde få välja att enbart ha den rationella delen av hjärnan igång en period.


skrev Kennie i Min tur. Jag behöver hjälp och support.

Hej,
Känner igen känslan du beskriver.Det känns läskigt och stort att inte dricka. Och lite obegripligt, man har ofta haft en stor del av sin identitet kopplat till att dricka alkohol. Men det går över. För varje dag känns det lite mindre konstigt. Du behöver inte välja för alltid just nu. Men sätt ett första mål. Tre månader brukar rekommenderas av Alkoholhjälpen för att rensa hjärnan och bli av med beroendet. Sen kan du ta ett nytt beslut hur du vill gå vidare. För egen del har livet blivit så mycket bättre av att sluta dricka, jag är så glad att jag tog steget!


skrev Sommarsolen i Nu hände det igen

Hej @Anders..
Jag känner igen mig i det du skriver. Har du kollat något på Alkoholhjälpens 10 veckors program? Jag var i samma sits som dig och testade det programmet. Jag tycker att det har hjälpt mig mycket genom att jag har fått upp ögonen för hur, när och varför det kan bli för mycket alkohol för min del. Ofta brukar de rekommendera här att man är helt alkoholfri för att kunna "programmera om hjärnan" och för att sedan ta beslutet om man vill dricka måttligt eller om man faktiskt inte klarar av måttligt drickande. Jag kan även tipsa om Alkispodden som jag kände igen mig mycket i. Finns på t ex Spotify. En bok som handlar om att dricka måttligt heter "För mycket för ofta" av Hammarberg och Romberg. Hoppas du fått något tips :)
Hälsningar Sommarsolen


skrev Geggan i Framåt

Fortfarande förkylningstrött och huvudvärk. Inom några dagar ska jag få skrivkursfeedback på de 100 av de 200 sidor jag skrev under förra året, en sida om dagen, de flesta dagar. Väntar förstås ivrigt, efter det börjar en ny skrivperiod beroende på vad jag nu går höra. Känns dystert med det gråa mörka kalla vädret. Mycket tv-soffa. I veckan blir det både egna skrivgruppen, seniorkör som jag ska prova på samt litet jobbmöte på den spillra av jobb jag har kvar- en handledning som har dragit ut på tiden. Fantiserar om södern-resa. Tror inte det blir något, eftersom jag ju har skrivkurs hela året. Följer med stort intresse alla era karriär-moves. Hejar!


skrev Zandra_N i Min tur. Jag behöver hjälp och support.

Jag vet inte vart jag ska börja.
Jag är inne på dag tre. Det låter så löjligt att jag vill gråta. Samtidigt som jag vet att det inte går att komma till dag tio, femtio eller hundra utan att passera dag tre.
Det känns också som att jag har fått hybris. Men det är som det har varit tidigare. Tror att ”nu så – nu är det ingen fara, jag kunde ju avstå”. Vet inte om jag skrattar, gråter eller bara skakar på huvudet åt mig själv. Jag känner mig stark och livrädd. Nästan panik och samtidigt lugn. Jag vet att jag måste komma till förändring. Att det bara är jag. Jag själv som kan göra det. Inte dricka alltså. Fast det jag känner är nytt för mig är att jag mer känner att jag väljer nykterhet. Igår valde jag liksom inte ”att inte dricka”. Jag valde att bara vara.
Det är som en pingismatch i huvudet. Ena stunden är jag här och nu och det är skönt. Andra stunden får jag alla kommande situationer och möten ever i huvudet samtidigt och känner mig helt överväldigad.
Jag tror egentligen inte att jag kan dricka ”med måtta” men kan heller inte just nu säga att jag aldrig ska dricka igen. Blir för stort. Vad betyder det ens. Tillbaka till att försöka andas. Dag tre.


skrev Natalia i Kaffestugan

Det känns bakvänt att det är måndag idag förresten. Såg att det stog måndag på era inlägg från imorse och blev tvungen att kolla kalendern. Jag hade ju skönasöndag i fredags när jag var ledig kändes det som, jobbat i helgen och enligt min uppfattning borde det vara typ onsdag idag 🤯
Men dag som dag, det spelar egentligen mindre roll.


skrev Natalia i Kaffestugan

Hello!

@Påvägmothälsa jobbar kvällspass så jag kan ta det lugnt innan jobbet och det känns skönt. Blir ett kortare pass idag, eller det blir ett pass med "normala" arbetstimmar idag kanske jag ska säga. Inga enheter för mig heller igår och jag känner lite som du @prinsessa 🙂 att arbete blir lite av en krockkudde. Har dock fortfarande en del att jobba med vad gäller impulserna inför vissa lediga dagar. Imorgon är jag ledig tillexempel och det har hänt att jag på ett ganska impulsivt sätt köpt hem vin och druckit en del enheter även om jag slutat sent men vet att jag är ledig dagen efter. Ett sånt enhetstillfälle känns ju extremt onödigt. Det sista jag behöver när jag kommer hem vid 22-23-tiden är enheter.

Nu ska jag åka och handla lite och sen lulla runt lite hemma i lugn och ro innan jobb.

Ha en fin dag 🥰


skrev Andrahalvlek i Promillebikt

@Flarran Grattis till första nyktra månaden! 🥳🥳🥳 Du jobbar på så himla bra!

Min pappa självmedicinerade med alkohol i hela sitt liv. Jag tror att han i sin ungdom var lite blyg och med hjälp av alkohol vågade han ta plats. Han hade återkommande depressioner i hela sitt vuxna liv. Slutade dricka så många gånger att både jag och mamma mot slutet mest ryckte på axlarna och tänkte ”du börjar snart igen”. Hela min barndom/ungdom präglades av min pappas drickande och min mammas medberoende. Han dog vid 64 års ålder, med söndertrasad lever. De hade aldrig sett något liknande. På slutet kombinerade han 10% öl med Alvedon. Kass kombo. När han dog kunde jag inte sörja, det enda jag tänkte var ”skönt att han äntligen fått ro”. Det är 22 år sedan i januari.

Jag har ärvt min pappas sårbarhet för att få depressioner, jag har haft det återkommande i hela mitt liv sen tonåren. Jag har också ärvt hans sårbarhet för att bli alkoholist. I februari har jag varit alkoholfri i 4 år. Och jag behöver antidepp för att inte ramla för djupt ner i depressioner. (Livet ut har jag insett. Varje gång jag slutar med antidepp blir jag deprimerad inom några få månader.) Senast var jag sjukskriven för utmattningsdepression för 1,5 år sedan, utan att alkohol var inblandat. Var sjukskriven ett halvår, men sen ett år tillbaka mår jag bra igen och jobbar som vanligt.

För mig är sömnen nyckeln - och fasta rutiner. Gå upp samma tid, frisk luft och dagsljus varje dag, inte äta för mycket socker, lägga mig samma tid. Traggla, nöta, öva, träna på att få rutinerna att funka. Då har jag lagt golvet. Sen har jag lagt mycket energi på att ta reda på vad som gör mig glad. Jag mår bra av naturen i alla former. Jag får energi av att tjöta med folk. Jag har precis skaffat hund som ger mig både sysselsättning och kärlek i vardagen.

Ingen gör jobbet åt dig, och det finns inga magiska lösningar. Du måste fylla ditt liv med roligheter - som musik tex! Kanske vara mer aktiv på olika forum, inklusive detta. Kanske prova att träffa någon IRL osv. Sakta, sakta bygga upp ditt liv till ett liv som ger dig glädje och nöjdhet.

Jag tror på din förmåga att fixa detta!

Kram 🐘