Senaste kommentarerna i forumet

Glorifiering, vänskap och trasighet ....
Har en frustrationsdag, där jag tänker över alkoholens glorifiering och vad alkoholen kan medföra, trasiga själar, trasiga familjer och så får man höra att någon ska ta sig lite bubbel då den gått på semester. Tjotjim.
Klart, upp till var och en vad man gör. Men emellanåt blir så frustrerad över alkoholen och samhället. Att det "ska" vara så.

Dessutom försökte jag prata med en kompis om det idag, och hur jag såg på det och fick bara höra att jag var tråkig ... 😳 Trodde att den kompisen förstod mig mer i saken ...

@vår2022 Ja verkligen på repeat och jag känner dels att jag ältar här inne och med mig själv men också att jag är så motsägelsefull i ”jag kan inte hantera alkohol , måste helt bryta ” och en massa skäl till det och så sen kommer ”men jag kanske i en framtid kan dricka .. lite grand.. ” som om man hade kluvna personligheter som pratar och diskuterar med varandra 😅 Och det är väl just det , när den nyktra pratar med beroende -delen. Ja herregud , man får aldrig tråkigt i alla fall 😉

Ja Norrland är fint än om vintern kan kännas väldigt väldigt lång 🙃😅

🍂🍁💕

Vin-flashar! Inte glassar 🤣

@Himmelellerhelvette Upplever det själv väldigt sällan numer. Senast jag minns var efter stark oro för yngsta dottern, som sen släppte när jag fick träffa henne och förvissa mig om att hon var okej. Den typen av efter-svår-anspänning-känslan kan ge mig vin-glassar. Jag registrerar dem, flinar lite åt dem och går vidare. Oftast behöver jag vila då.

Kram 🐘

@Kristoffer Hej, så roligt att "hitta" dig här och värdefullt att ta del av det du skriver. Mina tankar och planer har en hel del beröringspunkter. Min nuvarande plan är max sex enheter per vecka, kan komma att justeras uppåt till max åtta. Målet är max 2 enheter per tillfälle och max två dagar i rad eftersom jag annars märker att det väldigt lätt blir en dag till, och en dag till utan paus. Efter två enheter kan också mitt omdöme påverkas, så det idealiska är att stoppa där. Jag använder en hel del strategier härifrån programmet och andra forumister, som att inte dricka på fastande mage och att inte dricka endast alkohol utan också vatten, samt att dricka långsamt.
Jag botaniserar friskt bland goda alkoholfria alternativ och ser till att ha dem hemma.
Jag är också här i forumet varje dag, för även om jag gjort val som jag inte tycker var bra så bromsas bakslaget upp och blir mindre och kortare. Nå, det var en hög reflektioner från mig denna vackra lördagseftermiddag. Strax skall min partner och jag på utflykt och sen på bio. Önskar en fin nykter lördag!

@Lora du läser in saker i mitt inlägg som jag inte sagt. Det är tråkigt men den tolkningen får stå för dig.

Alla här har olika upplevelser av missbruk. Min upplevelse är att även om man är medveten om sin sjukdom och ber om hjälp för den så är det inte i sig något som vänder en utveckling som pågått länge.

Mitt ex påtvingades behandling av vår gemensamma arbetsgivare när det blev tydligt att han tappat kontrollen helt. Han sa sig vara frisk efter fyra dagars behandling. Han menade att det var helt rimligt att han kunde vara nykter på egen hand trots att han supit i 25 år och förlorat ett barn, två äktenskap och flera relationer på grund av spriten.
Det säger lite om viljan att bli frisk och konfrontera vad det nu är som gör att han hamnat i missbruk. Han vet ändå att det finns psykisk ohälsa i familjen men kan inte ta in insikten att han själv drabbats av samma sjukdom.
Att som anhörig stå bredvid *utan* att ställa krav på engagemang från den sjuke vore ännu värre än att ställa hårda krav. Missbruk förstör relationer och jag vet själv ingen relation som har överlevt alkoholism. Att det är svårt för den sjuke att hantera sin situation är en annan sak. All sjukdom är svår att hantera för den som är sjuk, men det ändrar inte på faktum att en vuxen människa själv är ansvarig för sin egen hälsa och beteende.

@Delfinen80 Ja, det finns en tjusning i att uppleva alla årstider nykter😁. Mycket av det man skriver och pratar om är lite på repeat och mycket inser och tänker man själv. Det är ändå bra för man påminns och man kan även få syn på en ny vinkel i det. Lite ältande kan det bli, ha ha😂. Låter så härligt att bo norröver, jag bor i Mellansverige. Tycker om Norrland skog och fjäll och mer vinter. Ha det gott!❤️

Jag tänker att man kan bli arg över en massa olika skäl och ett skäl kan ju vara när man inser att livet inte alls blivit som man har tänkt? Att föreställningen om ”livet kring 60” och verkligheten krockar? Att vanmakten blir stor över det som inte går att påverka?
Att känna ilskan är inte farligt och det är ”bara” en känsla och den är okej. Kan ju vara skönt att låta den finnas så går den kanske inte på samma sätt ut över din man? Det är smärtsamt att vara arg på den som står en närmast- det blir så ensamt för båda. Kram kram 🥰

@vår2022 Tack 🙏 Jag inser nog själv men blir än mer stärkt av att de här tankarna och känslorna , de hör till. Det är en del i processen, jag får acceptera det och liksom flyta med . Därför är några månader i taget en behaglig tanke . Inte som i att ”nu har det gått en månad och nu får jag äntligen dricka ” utan som i att jag gör det här i etapper så att säga . Tänkte faktiskt alldeles nyss att nu är det höst och jag har inte druckit sen i somras . Snart (i de norra delarna där jag bor i alla fall ) är det vinter och då har jag upplevt två årstider som nykter … vad spännande om jag skulle få uppleva fyra olika årstider utan alkohol det blir ju ett år 🥰 Utan att bestämma något ! Men tankarna är härliga och fina 🩷

@Snödroppen Jag pratar egentligen inte om sammet. Jag tror på att se saker som de är och inte linda in i absurdum. Däremot tror jag just de två känslorna skam kontra irritation är inkompatibla i en övergångsfas innan båda sidor hanterat sitt och landat lite.
Annars blir det bara som att kasta bensin på elden och man kommer ingenstans. Man bildar två läger istället som lätt hamnar i skyttegravar.

De som gjort att jag släppt min egen frustration är att jag idag inte ser missbruk som någon viljestyrd handling. Det är för mig istället en drog som intar hjärnan vilket man inte rår för. Den styr individen inte tvärtom. Det bara är så drogen fungerar. Man blir någon annan. Jag klandrar mao inte brukaren alls för att hen intagit den. Lägger hellre krut på hur man kommer vidare om individen nu är redo för det. Är individen inte redo så låter jag det vara så. Tror inte man kan forcera fram den formen av insikt. Individen måste landa själv.

* ska vara svårt att sätta gränser

@Ny dag Tack för ditt inlägg❤️Du klampar inte in, jag lyssnar t vad du skriver så det är helt ok! Jag vill ändå bara skriva hur det är inte som varken försvar el förklaring. Innan detta skov (som håller fortfarande på men är lite bättre) så har hon tagit sin medicin då hon inte ville hamna där hon var för tre år sedan. Nu hade hon missat att förnya receptet vilket ledde till att hon var utan medicin ett antal dagar. Dessa dagar var tillräckligt för att hon skulle insjukna därefter har hon tagit medicinen mycket oregelbundet. Veckorna före hon blev tvångsomhändertagen omhändertagen var det nog lite medicin desto mer alkohol. När hon blir manisk tänker hon ju att hon är som vanligt och vet bäst. Och, även om hon är mycket sjuk får hon bestämma över sig själv. Så vad jag hela tiden har önskat är att hon skulle ha boendestöd samt arbetsterapeut på vuxenpsykiatrin hjälper henne m många praktiska saker eftersom hennes minne och hennes logistiska förmåga är svag. Hon skulle fått boendestöd nu men jag tänker att hon har sagt nej t det. Och efterdyningar kommer hon få även om vi är där och försöker minska dem. De blir både polisiära och ekonomiska efterdyningar så det räcker till. Ekonomin som hon hade börjat bygga upp lite grann efter hon betalt skuld t Kronofogden och fått ett heltidsjobb har raserats. Hon har varit sjukskriven i tre månader, bara det påverkar ekonomin. Personlig assistent är ju inget överbetalt arbete. Jag ber att detta skov har nått sitt slut nu🙏🏻

Igår var jag hos min samtalskontakt. Det blev lite rörigt för mig och jag behöver nog prata om det m henne nästa gång annars är det skönt att åka iväg t en annan stad. Känner stress på jobbet. Rörigt. Även om det inte syns utanpå så är jag väldigt trött, ledsen och arg. Vad jag har upplevt under de elva senaste veckorna kommer många aldrig uppleva. Det är mycket att förhålla sig till, mycket ångest och rädsla. Och, då innan allt hände hade jag redan en extrem trötthet. Jag är väldigt arg hela tiden när jag är hemma och det går ut över min man.
Jag har funderat varför jag är så arg. Ilska kan vara ett tecken på ej tillgodosedda behov. Jag tror att ilskan delvis beror på att det är första gången som jag är nykter när min dotter befinner sig i ett skov tidigare har jag dämpat mina känslor med alkohol. Tror även att ilskan beror på att jag har haft sätta gränser t både mina barn och andra därför krymper jag lite. Tror även ilskan beror på att det är totalt snurrigt i min hjärna samt att jag lever inte mitt liv…men vad sjutton är mitt liv?!?! Vad vill jag??? Jag har ju tappat bort mig själv i allt detta😢Skrev ner på ett papper allt som rör sig i mitt huvud och det blev tjockt😱

Kram🐬

Dag 6 utan alkohol, ångesten har släppt och jag mår ganska bra. Har dock en bakomliggande oro och är rädd för att hamna i en depression. Inser att jag haft ett hypomant skov under september och gjort en del tokiga saker, blev less på mina kärlekshandtag och vipps hade jag bokat tid för fettsugning som blir nästa vecka, en fördel är dock att jag inte får dricka alkohol 8v efter op. då det kan påverka resultatet negativt.
Nu är jag uppe i min fjällstuga och samlar energi.

@Ny dag Så skönt att dagarna rullar på🙏🏻Det kommer gå bra för dig!
Jag märker att jag skiljer mig från många här på forumet. Jag tänker då på att det som har varit/är hjälpligt för många är just det här med att läsa böcker, lyssna på poddar, dricka a-fritt osv. Jag kunde läsa, lyssna men det var först när jag kapitulerade helt och hållet som det funkade och har funkat. För jag drack ju varje dag förutom söndag tills jag slutade dricka. Du jobbar på så himla bra! Jag tror på dig🙏🏻kram❤️

@Snödroppen tack för ditt stöd! Ja alltså det är verkligen hemskt. Satt hos psykologen och grät ut min frustration i veckan. Bönade om hjälp att ta mig ur den här karusellen av känslor.. går inte med ord beskriva de motpoler av känslor som sköljer över en. Känns som ett sammanbrott vore nära men jag måste orka för våra barn.

Hallå i stugan 🙂

Vad gäller måttlighet tänker jag att det är viktigt att vara ärlig mot sig själv vad gäller de gränser man sätter för sig. Men också att det beror på vilka mål man har med sin minskning. Om man tänker sig ha en fortsatt veckovis konsumtion tycker jag det är viktigt att vara just ärlig gent emot vad som föranleder viljan att exempelvis fortsätta dricka just veckovis så det inte är beroendet eller suget som skapar planeringen. Men det beror förstås på vilka mål och besvär man har sedan innan. Pratar utifrån mig själv och jag har ju haft en långvarig beroendeproblematik nu men för mig att dricka enstaka glas 2-3 ggr i veckan skulle inte ta mig ifrån min beroendebesväret, det skulle bara underhålla mitt beroende även om intagen inte skulle anses vara ett riskbruk eller ett skadligt bruk. Sug och krångliga impulser skulle inte avta. Men det beror som sagt på vad man själv har för mål. Fixar man att vara måttlig utan att det kräver för mycket ansträngning och uran besvärande impulser eller överkonsumtioner däremellan så varför inte men för mig skulle det inte gå att tillåta flertal kvällar varje vecka om jag vill ifrån beroendebesväret. För mig, och det är som jag jag det, skulle det vara som att tänka att nu då jag varit borta så länge från mitt dagliga bruk av narkotikaklassade tabletter känner jag mig trygg i min avhållsamhet och planerar att börja använda 2 tabletter per tillfälle, 2-3 kvällar per vecka. Det ska jag förstås inte men det skulle inte vara svårt att begripa att det skulle bli vanskligt för mig att göra så och att jag skulle återupprätta det beroendet igen om det skulle ske veckovis.

Nåväl, det är en fin dag igen och nu tycker jag vi gör det bästa av den!

❤

@Cajsa_52 Tack för svar.
Verkar som dina besvär ändå beror på alkoholen. Kanske bra att försöka skippa alkoholen helt?
Har du försökt med Alkoholprogrammet under Stöd?
Innan det händer något mer med din hy.
Alkoholfritt bubbel är också väldigt gott,!❤️❤️🥳

@Självomhändertagande
Jag skulle gärna följa med till Yogastudion 🙏
Ja, det handlar om att lära sig balans mellan aktivitet och återhämtning.
Vet inte vad en bra återhämtning är än men jag provar mig fram.
Jag tror som du att det är viktigt att vara omtänksam och snäll mot sig själv, att vara sin egna bästa vän.

@Snödroppen
Rättelse; anledningen till att många relationen tar slut är ju främst missbruket vill jag hävda. Det går väl inte att ha en frisk relation när ett missbruk är aktivt.

@Lora
Jag förstår hur du menar och kan hålla med i vissa delar.
Samtidigt så är det ofta så att man undvikit "elefanten i rummet" till absurdum och känner sig trängd i att man behöver gå på nålar kring denna elefant. Annars blir man anklagad för att vara känslig, överdriva osv (förnekelse)
Jag tror att själva anledningen till att många relationer är det faktiska missbruket, det är en väldigt destruktiv kraft som bryter ner allt.
Definitivt håller jag med om att den anhöriga har ett ansvar att ta hand om sig själv.
Jag tror inte på det där med att vira in allt i sammet. Det är viktigt att vara ärlig.
Om självförtroendet får sig en törn för att man belyser missbruket som ett problem då vill jag hävda att självförtroendet inte är ett självförtroende utan en flykt eller förnekelse av verkligheten.
Tror det är bättre att vara inriktad på varför man reagerar som man gör än att manipulera och trycka undan känslorna.
Missbruket är en dödlig sjukdom, självklart reagerar man starkt på det.

De kan komma till mig med och knacka på- jag blir förvirrad, rädd och sedan rätar jag bara på ryggen och liksom ”vad vill du mig?”
Bra att ha strategier! Kram 🥰

@brödsmulan
Ja, det är typiskt. Lägga över ansvar på andra människor.
Om det är så illa så får han väl vara en vuxen person och avsluta relatioen, och ta vara en bra pappa till sitt barn.
Lyssna inte på allt skitsnack och behandla om honom som en vuxen man, dvs en person som gör sina val själv och får ta ansvar själv.
Det blir bara ett stort känslomässigt klet som kallas medberoende vi som anhöriga dras med.
I den här situationen så spelar det nog ingen roll vad du gör, allt kommer ändå vara ditt fel.
Det finns anhörigstöd i kommen man har rätt att få hjälp som anhörig.
Du behöver stöd och hjälp, det är en jättetung situation att vara i.

@Himmelellerhelvette Ja, sådana där minnen och associationer har vi nog kring många saker hela tiden. Men vi uppmärksammar det mer just när det gäller alkohol. Så bra stt du kom på vad det var och tur att vi måste lyft glaset själva. Det kan inte ta sig in genom en tanke, som tur är!😀🙏🏻
Ha en fin lördag!

@Delfinen80 ”När spriten kom in flög resten av livet ut” säger författaren Emma Hamberg om en vän i ett sommarprat. Jag har skrivit ned dessa rader i anteckningar i min mobil. Jag har många citat och meningar i mobilen som tar tag i mig och som jag återvänder till då och då. Det är precis så det har varit för mig, så påverkar ett endaste litet glas mig, resten av livet flyger ut när alkoholen ska in i min kropp. Likadant med detta som jag hört en psykolog säga; Det man underskattar i beslutsprocessen är velandet. I själva verket är velandet ett steg mot att fatta ett bra beslut som man kan leva med och stå för. Man kan bestämma något, man kan ändra sig och bestämma något nytt igen. Din romantiserade bild om måttlighetsdrickare är det jag tänker på. Lite som brainstorming, alla idéer och tankar får komma upp, de behöver få prövas, i tankarna. Tas upp på ytan och sättas ord på. Sålla och prioritera vad som kan vara möjligt och en bra väg. Verklighetprövas, spela hela filmen och se hur den slutar. Låta nykterhetsprocessen ta tid innan beslut tas, för hjärnan måste vara helt i balans och återhämtad för att beslut ska vara kloka och hållbara. Inte påverkade av alkoholdjävulen. Sen är tankens makt stor. De tankar vi fokuserar på, de ökar i styrka och omfång, såväl positiva som negativa tankar och de genererar känslor därefter. Har man tankar och önskan om att dricka efter ett tags nykterhet, då ökar styrkan i dessa tankar. Det kan leda till ambivalens och kognitiv dissonans, ett kluvet tänkande och inre konflikt. Man både vill och inte vill dricka. Då gäller att någonstans få ihop denna kluvenhet och velandet till en tanke, som blir ett bra beslut som man kan leva med och stå för😁.

Ha en fin lördag, du kämpar på så bra!❤️

@Delfinen80 Varje månad gjorde jag en utvärdering i början. ”Hur känns det? Hur mår jag? Jag kör en månad till.” Efter några månader, då jag kände tydliga fördelar kicka in för varje månad, började jag tänka att jag inte ska dricka inom överskådlig framtid. Det var så mycket jag kunde lova mig själv och andra.

Det är som när man står inför prästen och ska säga ja till varandra. Ingen tror där och då att man ska skiljas och bli dödens ovänner inom några år. Där och då känns det toppen! Men en relation precis som nykterheten kräver lite arbete. Man måste gå till botten med orsakerna till att man drack - och göra något åt de orsakerna.

För mig var alkoholen både startgas och fartdämpare. Jag behöver en bättre balans i mitt liv, varje dag, för att skapa en hållbar tillvaro. Inte rusa från än det ena till det andra. Jag behövde mer rutiner, mer sömn och vila. Jag har insett att det är ytterst lite som man faktiskt måste göra, och jag kämpar varje dag för att leva mer självsnällt.

Alkoholen är för mig en ungdomsförälskelse som fick mig att gå över gränser som stred mot mina egna värderingar. Jag begick våld på mig själv och min destruktiva älskare begick våld mot mig. Jag vet att jag mår mycket bättre utan min ungdomsförälskelse. Då och då minns jag vår tid ihop och sörjer att det inte blev som jag hade tänkt. Men jag är aldrig längre frestad att gå tillbaka. Been there done that.

Kram 🐘