Senaste kommentarerna i forumet

@Se klart Ja, det är underbart. Och vi vet att vi kan göra jobbet, men vi slipper. Så jävla skönt att slippa!

Jag fick gå ner några tusenlappar i lön, men det var det värt. Min äldsta dotter tjatar på mig om att jag ska gå ner i sysselsättningsgrad, och jag funderar faktiskt på det. 7 tim/dag istället för 8 skulle ge mig mer ork för annat.

Det är precis som med nykterheten, man fattar inte hur bra det kan bli förrän man fått uppleva det själv. Verkligen uppleva. Det är fan sunt att få möjlighet att växla ner lite mot slutet i yrkeslivet - och en ynnest. Inom vården tex finns inte den möjligheten, där får alla springa snabbare oavsett hur gamla de är 😔

Kram 🐘

@Vilsenpappa
Grattis till 1,5 månad. 🎁🎉🎈😜
Grymt jobbat💪💪💪👊👊👊

@Se klart Det här med en befriande känsla … det måste väl slå alla berusade tillstånd tillsammans också 🙏😍? Jag fick nog en förnimmelse igår av den befriande känslan , så fantastiskt ändå ❤️ !

Ja men absolut - vara rolig för andras skull och känna skuld och skam om man nu skulle uppfattas som tråkig … lägga ansvaret där det hör hemma är ju vad det handlar om! Om någon tycker att jag är tråkig för att jag inte dricker alkohol så är det ju faktiskt inte mitt problem . Rätt enkelt egentligen men ack så svårt det kan vara ändå 😅

Tack för dina kloka tankar 🙏❤️

Jag älskar också Alice Munro. Så fin författare. Elena Ferrante har du säkert läst? Har just läst Nina Lykkes ”Vi är inte här för att ha roligt” - mycket rolig!

Avhända sig känslan heter det förstås!

Jag tänker att skammen är så himla lömsk. Den äter sig in i cellerna, som att man är strykrädd. Att bit för bit anhänga sig den känslan är så befriande att det nästan inte går att beskriva.
Det här med att känna sig ”skyldig att vara kul” för andras skull känner jag också igen från mitt första halvår, typ? Nu är det som med skammen. Ingen annans förväntningar på mig- styr mitt liv, för jag styr mitt liv!
Heja 🤗

Idag var jag på min bokklubb sedan många år. Jag var på så himla gott humör, jag tror det var solen och återseendet av kära vänner. Så god och fin mat (jag drack vatten- passar till allt) vi babblade om allt och om sommarens hela 3 böcker vi läst.
Kom hem vid 20 (vi började tidigt). Haft en så bra dag på jobbet- det är STOR skillnad när jag inte har körlektioner så ofta som jag hade i vintras och våras. Rätt så stressigt och flängigt. Nu är medarbetarna glada (I hope) att jag är på plats, inte för att jag är så kul men jag behövs för diverse.
Funderar mycket på min karriär som ju avstannat i samband med ny organisation och ledning. Och hur bra jag trivs med att inte tänka på karriär- vilket jag gjort SÅ mycket i mitt liv. Jobbat jämt.
Jag har ju så lyxigt just nu att jag har samma lön som tidigare, men kan gå hem i tid, jobbar hemma två dagar i veckan. Har fina kollegor, och en chef som inte lägger sig i (eller kan…) något av det jag gör.
Det känns skönt att känna: vi får se hur det blir. Att inte själv styra och ställa. Att känna tillit istället för oro.
Jag tror inte @torn såg denna chilla hållning komma! Eller @andrahalvlek eller @sattva heller för den delen. 😍😍😍
Kram på er forumisar!

När man har rört till det och det kommer krav så är det bra att be om hjälp. Jag lovar dig att dina barn inte tycker att det är ett dugg konstigt att hjälpa till, det vill man.
Eller en vän.
Gör det direkt. Såna där saker drar mycket energi och oro, energi som du behöver till dig.
Att det går så upp och ner är nog mer normalt än det omvända. Vi är många som tänker på dig. Våga be om hjälp. Med allt du behöver. Kram ⭐️

@vår2022 @Surkärring
@vår2022

Tack så mycket för era glada tillrop 🤗 Sleva Jansson med ett dricksglas rödvin till på småtimmarna känns avlägset. Knappt jag minns känslan av att vara full.

Pappa gick bort idag. Var en väldigt fin stund trots allt när livet rann ut efter en jobbig tid för pappa och han fick frid och kunde gå vidare. Han hade det i sig så han var därför alltid försiktig med alkoholen av den anledningen. Vi syskon fick en väldigt fin barndom och jag var nog 25 år gammal minst jag såg han rejält berusad för första gången.

Jag reste dit i tid och hann vara med mamma och syskonen.

Nu är det dags att lägga sig efter en lång och omtumlande dag. Känner inget direkt sug utan stabil och lugn. En bra känsla. Tittar på gamla bilder i telefonen och minns.

Kram på er. Kämpa på därute ❤️

Helt ny här, så ledsen om jag gör något fel eller postar i fel tråd(?). Men måste berätta att jag berättade för min bror iförrgår hur jag mådde, hur mycket jag dricker, etc för att jag var i akut behov av en vän, och att jag trodde att han hade mått dåligt nog (han har dock ptsd) för att fatta hur man bemöter detta. Hade helt fel.

Dag ett: "vet inte vad jag ska säga, finns här när du behöver, ledsen att du går igenom detta, förstår hur du känner.

JA DET ÄR VÄL PRECIS DET VI VILL HÖRA? Bravo!

Men dag 2: "du gjorde mig ledsen igår, du får absolut inte blanda dessa mediciner med alkohol, du ska göra si och så, förändringar kommer inifrån, du kan sluta om du vill, det är bara att låta bli, inte så svårt etc"

Ibland väljer man kanske lite fel person? Hur kan man hjälpa dem fatta?

@ Hej Andrea Har läst din berättelse.Sitter själv i samma situation som du .Mår jättedåligt av detta drickande utav min sambo.Vi håller kust nu på att separera för jag står inte ut

@Natalia Härligt 🥰 Grattis 🎉

Klart man kan skämmas men ändå älska den personen.
Jag blir lite fundersam på vart du vill komma? Jag har läst dina tidigare inlägg och slås av du är jäkligt förbannad på den här brorsan. Det känns som att du vill tvinga alla att göra på ditt sätt, fram och ut med problemet och ”sträcka på sig och ta tillbaka sin värdighet” Jag tycker det låter väldigt kallt, alkoholism är så mycket mer.
Brorsan vill inte inse problemet, hans familj vill inte inse problemet. Det finns inte så mycket du kan göra.

Jag vill tillägga då det inte går att redigera.
Du säger ingenstans att du är offentlig,eller pratar om hans bror.
Jag utgår från min egen historia,då jag tyckte att det var viktigt precis som du beskriver att vara öppen.
Mitt ex tog flera gånger upp det olämpliga,men jag lyssnade inte på det.
Det var viktigt för mig att få vara offentlig /inte så nogräknad som då skedde på hans bekostnad.
Så därför förstår jag din känsla och tanke så väl.
Så förlåt om jag antar och påstår saker som inte alls är sanna i ditt fall.
Du beskriver det mest hypotetiskt ser jag vid en grundligare genomläsning.

Det är ju en skam över denna sjukdom.
Att ha förlorat kontrollen över sitt liv och allt kaos det ställer till med.
Jag gjorde som du,talade vitt och brett om det och tyckte precis som du att det var bättre att vara öppen.

Men frågan är vad man själv skulle tycka om det omvända.
Ex ,jag har problem med att jag pucklar på min granne eller kissar ner mig eller annat snyggt man ställer till med i ruset.
Det är klart att det är en skam.
Och det är ju din mans brors problematik och hans integritet som du "kränker" genom att göra honom offentlig.
Dvs du (eller jag i dåtid) tar dig rätten att öppet prata om hans bror som ju är drabbad av sjukdomen alkoholism.
Rätt eller fel är svårt att avgöra.

Du har ett stort behov av att få ventilera,vilket jag också hade.
Men frågan är om du vänder ryggen till problemet,vad händer då?

Det är ju inte du som dricker,inte heller din man.
Alltså per definition egentligen inte ditt problem.
Jag förstår att hans drickande ställer till det,framför allt för din man.

Men om du skulle kunna skapa en ring runt dig själv där hans brors drickande inte får komma in innanför din ring.
Klarar du det och vad händer då?

Det gick bra och jag lyckades till stort förbise det här med kamera. Intervjun var i det här steget med rekryterare men gick vidare till intervju på plats hos verksamheten inom kort. Det kommer bli bra allt det här. Förr eller senare 🥰

För att på något vis kunna härbärgera min ångest, härbärgera känslan att jag inte kan göra ngt åt min dotters mående har jag röjt i mina garderober. På sätt och vis ingen noggrann röjning men ändå en lite större röjning. Som ni vet eller iaf så har jag skrivit om min övervikt tidigare ca 30 kg. Denna övervikt har bidragit t att jag har köpt kläder som inte riktigt är min stil. Verkligheten att med en övervikt är klädutbudet mindre iaf när det gäller min smak. Så jag har mycket kläder som jag skickat efter men inte använt, en del har jag använt men inte trivts i. Några plagg har jag köpt och tänkt att du behöver bara gå ner några kilo så kommer den passa men det har ju inte hänt. Varje säsong är det samma visa….nästa höst, nästa vinter, jul osv då ska jag inte väga så här mycket men det händer inget. Det var ju lite som m alkoholen fast det blev ju t slut varje dag….imorgon ska jag inte.

Vad jag vill nu är att inte trösta mig m skräpmat/snacks mm även om livet är oerhört svårt just nu. Men jag vill verkligen inte köpa ett klädesplagg som kommer kanske passa om jag går ner fem kilo eller vill inte heller köpa ett klädesplagg som passar men jag inte tycker om….alltså…hur många år har jag hållit på?!?!

Vad jag däremot är glad för är ringen jag köpt där en skitsumma går till bröstcancerforskningen..det är iaf ngt! Och, den var fin och passade! Har även anmält min man och mig till ett lopp som bidrar t forskning för psykisk hälsa. Vi gör det virtuellt men loppet går i Stockholm den 30/9.

Febern är kvar…känner mig inte så dålig men väldigt trött. Ska ett bad nu.

🌺🐬🌺🐬🌺

@Åsa M Tack, jag gör så gott jag kan, men det är inte lätt. 🌺

Innan mitt ex dumpade mig drog han sig undan och sen skred han till verket via fylle-sms mitt i natten. En vecka tycker jag visserligen är lång tid, men han har troligen någon slags livskris (och super kanske därav ännu mer) så jag hade försökt gå vidare och stålsätta mig för en backlash. Du kanske kan skicka honom ett meddelande och säga hur situationen får dig att må? Och föreslå en gemensam paus, om det är det du tror att du behöver. Eller föreslå det du behöver och hör med honom om han kan tillmötesgå det, och besluta efter det hur du vill göra.

Lite skäms jag, men mest å hans vägnar eftersom jag känner att han förde mig bakom ljuset ochbinte berättade vad han kämpade med. Han skäms som en hund men förmår inte att ta emot hjälp eller erkänna att han tappat kontrollen. Hans familj verkar ignorera det helt, kanske är skam inblandat där också. Sorgligt på alla sätt.

@Tulpanflinga Ja det skulle jag säga att jag gör. Berättat för familjen och närmsta vännerna men övriga som vet att jag separerat vet inte hela sanningen om orsaken. Beror på att man skäms hur illa man har det samt för att skudda barnen så inte andra pratar om deras pappa. De är för små för att prata med detta om plus att deras pappa inte tycker han har något problem.

@vår2022 Haha så klockrent om innehållsförteckningen 😂 Det är ju verkligen så sant 🙏

Jag hann gå in på länken tidigare , känner igen det men finner det här med skam så fascinerande också . Hur skam kan vandra vidare i generationer genom släkt ! Uppkommen av olika anledningar men skammen är det gemensamma på något sätt . Och det luriga med den är att vi skäms för att vi skäms… så många pratar inte om den och på så vis hänger den kvar . Jag ser fram emot att bli lite mer rakryggad genom mitt val av nykterhet , sträcka liiite mer på mig🙏

Tack för dina kloka ord , de värmer ❤️

@Delfinen80 *mer tråkig skulle det stå. Ja ner trött också iofs 😅

@Himmelellerhelvette Tack för dina kloka ord 🙏 Jag gick nu in och läste i din tråd om hur dina tankar och känslor gått . Förstår att det inte är något lätt med din man. Tycker du är både klok och modig som väljer att skriva och reflektera om det ❤️

Jag har hittills inte skrivit om min man , främst för att jag både vill och behöver ha fokus på mig själv . Men det kanske kommer så småningom ju längre fram jag kommer och med det en större trygghet i nykterheten. Kort sagt så har han inte heller en oproblematisk relation till alkohol och heller inte (inte förvånande ) en oproblematisk inställning till min nykterhet . Han säger att han vill vara mitt stöd men säger annars inte så mycket , frågar inte mycket osv . Jag berättar dock ändå 😏 Jag tänker att tiden får utvisa vilket stöd han faktiskt är , eller om han inte alls är ett stöd .

Tänker att du har helt rätt om det med att Aldrig glömma. Jag är både rädd för att dricka igen såklart men också rädd för att glömma . I alla fall förmildra . Skriver ju både här men har också egna anteckningar där jag bland annat staplat upp och fyller på eftersom en lista med fördelar av att inte dricka . Har också antecknat att om jag nån dag får för mig att jag ändå ska dricka så ska jag kunna ha ett argument för att alkoholen ska bjudas in i mitt liv igen på VARENDA punkt på den där listan. Alltså ett argument för alkohol på varje fördel nykterheten ger . Jaja vi får se om hur det funkar men oron för att jag ska glömma handlar ju såklart om det. .

Vad häftigt att du också minns och var med om när skammen inte infann sig utan istället ilskan ! Ska bli spännande att se om jag upptäcker liknande här framöver .

Inför kommande helg så får vi besök och jag kommer att behöva sätta ord på att jag är nykter nu. Filar på hur jag ska säga det (andra gången vi ses under min nyktra period så jag kan inte ”skylla på” något tillfälligt ). Jag tror jag har landat i att jag ska säga att jag kommit fram till att jag mår så bra av att avstå , att jag får mindre ångest osv . Tror inte att jag blir ifrågasatt men däremot att personen ifråga kan bli lite besviken (sjukt egentligen ) och tycka det är tråkigt att jag inte vill dricka vin tillsammans … fick förresten höra det förra helgen ! Att jag var tråkig som inte drack , en av grannarna . Såklart en som var berusad själv och gärna vill ha andra berusade kring sig , det logiska i mig har förståelse för det men den känslomässiga i mig blev ledsen av dels tjatet (igen) men också uttrycken av att jag är tråkig … det är ju vad alkohol - jävulen själv kan varna mig för ; att jag både ska betraktas som och också bli tråkig som nykter . Fast det stämmer inte ! Skulle jag vilja skrika till både grannen och jävulen😜 Förra helgen förde jag allvarliga samtal , skrattade högt och hjärtligt åt saker , skämtade osv utan en droppe alkohol i kroppen. Senaste år tror jag faktiskt att jag varit mer trött mig som onykter än nykter ; mer tillknäppt för oron att visa att jag är onykter , tröttare osv osv .
Ha en fortsatt fin kväll och tack för att du skriver , det betyder mycket 🙏

Det låter klokt. Ta hand om DIG! 🤗