Senaste kommentarerna i forumet

@Himmelellerhelvette Bra jobbat av dig! När man möter sin ångest och rädsla så avtar kraften på den. Genom att våga möta den så kommer den att mildras allt mer. Ett bra verktyg som för dig framåt. Jag brukar tänka att den jag möter är mig själv och att ångesten vill säga att något skaver eller inte stämmer, att jag ska lyssna på det. Träning är verkligen viktigt och hjälper till att hålla balansen liksom meditation och att sätta ord på sina känslor. Jag märker direkt på min inre balans om jag tummar på min träning.

En vecka kvar med gips, är så less på det, men som tur är kan jag ändå göra löpturer och anpassad styrketräning ändå😁. Ha det gott och kram❤️

@Andrahalvlek skrev:"Men när hjärnan är skadad av alkohol - då individen lever i förnekelse, då frontalloben konkurreras ut av amygdala, då abstinensen är enormt svår både mentalt och fysiskt osv - då ska inte omgivningen visa hänsyn? Obegripligt." Det sätter nog pricken över i:et. Det är verkligen ingen hänsyn. Empatin är frånvarande.

Alla är så fokuserade på sitt. Veckan har gått åt att förklara samband mellan olika personers frustration. Alla ser sin synvinkel men är lite oförmögna att se andras synvinkel. När man förklarar så sjunker poletten ner. Alla vill i grunden väl. Bara det att de har svårt att höja blicken och se till helheten.

Insåg att det dracks 3.5 öl vid lunch. Sedan vin i muggarna. Här finns flera med problem... Har verkligen kommit in i ett getingbo. Inne i väldigt små bolag med under 5 anställda. Här finns ingen företagshälsovård. Det hade behövts proffs. Hur många lever så här kan man fråga sig? 🤗

@Andrahalvlek Haha, är det inte något liknande sagt ang människobebisar? Att de sover jämt. Så var det inte alls när jag fick barn och jag tycker oftast nya föräldrar ser misstänkt hålögda iaf…😀

@Himmelellerhelvette Så fint att du kunde klara av ångesten utan plåster av något slag. Jag tror du har stor hjälp av det nästa gång.
❤️🙏🏻

@TessaMa Det kan vara tufft i början och det är ju för att du är beroende. Men det kommer att minska vartefter om du inte ”matar” suget med vin. Så håll ut! Det blir bättre. Alkoholprogrammet under Stöd finns ett kapitel om hur man kan hantera sug. Jag tyckte det var hjälpsamt.
Oftast pågår det ju inte heller så länge. Ta en promenad eller gör ngn gympa i fem minuter så kan det vara borta. Tricket är att avleda tankarna en stund…
Jättefint att du hållit upp en vecka, så ge inte upp. Du har ett bra liv att vinna! ❤️👍

Tack så mycket @vår2022 och @Andrahalvlek❤️ Ni är så otroligt underbara, stöttande och viktiga❤️

Jag tog mig igenom ångesttoppen igår utan atarax, när jag skrev av mig här kom jag åt mig själv och förstod att jag triggats av relationerna av min trasiga familj mest samt att jag hoppat över meditation och träning för det har varit fullt upp med annat i veckan nu.

Jag kände så starkt att jag behövde ta mig igenom detta för att läsa upp knutarna, så de mjuknar och tillslut kommer kunna lösas upp helt. Jag gjorde som jag lärt mig att stanna i känslan, att den inte är farlig och att sätta ord på den i text, prata med någon (för min del forumet, mitt AA)

Innan jag gick till sängs igår var ångesten borta och när jag vaknade kände jag verkligen att jag kommit längre med mig själv och min utveckling. Jag är så oerhört stolt över att jag inte la plåster på känslan🙏
Jag läker och det känns❤️

Tusen tack igen för att ni finns❤️Hoppas det går bra med din arm @vår och med din hund @AH❤️

Kram

I dag är jag rastlös/orolig och lägger det i mitt beslut att inte dricka alkohol. Är på 7:de dagen utan vin och är väldigt nöjd med det men dessa känslor är tuffa att vara i.

@Crusade Vad händer?❤️

@Daemon Jättegrattis till dina två månader. Sååå bra jobbat!
Jag tror som ovanstående att din beroendehjärna intehar samma kraft som tidigare och du kan ta sug på ett lugnare sätt.
Det kanske också är en bra insikt att man kan vilja ha ett glas vin, men ändå välja bort det för att det finns annat i livet som är viktigare.
Kanske är det också att mogna, ( för mig tog det 55 år..:) att inse att man inte kan få precis allt i livet. Ibland måste vi välja, allt har ett pris.
Hoppas du får riktigt kul med padel och fotboll. Kanske kan du klå de andra tack vare att du samlat kraft och energi i två månader?
I annat fall är det bara otur…🥰😎

Efter mycket om och men har jag efter att i flera år levt med en periodare börjat ställa krav. Kände att det flöt på ett par veckor i lugn takt men nu har det smugits ett par dagar. Vi har talat om att om jag säger att han ska sticka så måste han det. Men när jag idag säger att jag vet att han dricker och att han inte respekterar mina gränser/kan ta hand om barnen så bara jamsar han. Somnar om och är helt oförstående till att jag inte vill ha honom hemma.
Svårt att ha barn hemma och få totalt frispel så nu har jag totala panikkänslor och han har parkerat sig i soffan framför fotboll istället.
Och alla undrar varför mamma är sur……

Håller med Kevlarsjäl62. Den person du träffade kan inte vara frisk, är kanske tom farlig och du borde inte ha någon kontakt med honom. Du kommer aldrig hitta empati och stöd hos den personen.

Jag vill inte göra slut, har ni några tips på hur jag kan göra? Finns det något jag kan göra?

@Åsa M är så jag tänker med, samtidigt så kan jag inte helt sluta oroa mig över vad han gör, ligger så djupt rotat än. Bryr mig fortfarande om honom och vill bara att han ska inse sitt och ta ett vettigt beslut, men efter 3 återfall så kan jag inte stå vid sidan om mer.

@Åsa M är så jag tänker med, samtidigt så kan jag inte helt sluta oroa mig över vad han gör, ligger så djupt rotat än. Bryr mig fortfarande om honom och vill bara att han ska inse sitt och ta ett vettigt beslut, men efter 3 återfall så kan jag inte stå vid sidan om mer.

@Matilda.Iris.Natalie
Förstår att du inte vill krossa hans drömmar och att du älskar honom.
Om ni har så olika syn på alkoholen så får du fundera över hur du ställer dig till det och hur du vill leva.

Ensamheten känns väldigt brutal till en början. För mig underlättades den av insikten att all stress över alkohol försvann.

Öl till frukost är inte normalt, ledig eller ej! Och att kunna dricka 6 öl innan man blir påverkad är en varningssignal. Mitt ex kunde dricka 9 glas vin på en kväll utan att verka full det betyder förstås inte att han inte var påverkad utan att han hade många, många års alkoholmissbruk bakom sig. Hade man bett honom blåsa i en alkomätare hade det gått åt pipan.
Ni är båda väldigt unga och jag frågar mig om du har reflekterat över hur du vill att en relation ska se ut. Vill du att ni har samma värderingar, till exempel? När mitt ex korkade upp vin kl 15 en lördag blev jag väldigt obekväm. För honom var det normalt. Han kunde börja mycket tidigare än så. Det jag lärde mig av den relationen är att ens värderingar måste stämma överens. Jag vill INTE ha en relation med någon som normaliserar drickande vid alla tider på dygnet. Hur vill du ha det? Fundera på det. 🤗

@Andrahalvlek Ha ha, i början är det hoppsan hejsan med promenaderna! Vi skaffade sele väldigt snabbt till valpen, all belastning hamnar ju i hals/ nacke annars. Han har alltid haft "mycket motor", som hundfolket säger, så det var tvära kast hit o dit i koppel. Nu funkar det jättebra. Han åt på precis allt i början. Bra strategi att ha "tillåtna" saker att bita på. Det är ju naturligt för dem att bita. Lugnar också ner sig... Minns inte hur det var med mat vid tv. Vi har aldrig ätit mat-mat där, men väl snacks. Det funkar bra nu iaf, men det är dumt att lämna något framme o gå till köket tex. Man behöver ju i fresta i onödan🤣

Tufft för dig att gå in som chef. Tacka nej nästa gång, det måste du väl få göra?
🌼🌸🌼🌸

Bakslag igår 😢 Hade lite folk över igår kväll på mat, och massor med vin 😡 Känns idag får jag medge, men jag kan gott ha det när jag är så urbota dum att vräka i mej, blev säkert 1 liter på hela kvällen.
Idag har jag en hel del att stå i som kräver bilkörning som gott är, så det blir skönt att slippa ifrån lockelsen. Ha en fin helg, ni som läser.

@Snödroppen tack för svar! Jag älskar honom otroligt mycket och han är min bästa vän. Hans vin vanor och sånt är ett så tydligt intresse på högre nivå och något han vill jobba med. Så jag vill inte krossa det han vill göra men samtidigt sätta gränser för jag vill inte ha upprepade konversationer om det här. Men det läggs oftast på mig att jag inte har någon vana med alkohol och därför inte vet vad som är rätt :/

@Matilda.Iris.Natalie
Dina reaktioner verkar vara precis som jag skulle reagerat.
Det låter som att allt kretsar kring alkohol och väldigt tydligt när han reagerar som han gör när du vill ta upp det som ett problem.
Du är väldigt ung och han också, ser det som ett friskhetstecken att du reagerar som du gör.
Fundera på hur du vill göra om han fortsätter som han gör?
Kram

Hej, min sambo är 22 och jag är 21. Vi har väldigt olika syn på alkohol då jag är född med en kronisk leversjukdom och inte kan dricka, han är uppväxt med alkoholisthem föräldrar och började dricka som 13 åring. Han super sig sällan full, men har hög tolerans för alkohol och dricker ofta. Jag anser inte att han har missbruk just nu men blir närvös för det i framtiden. Han kan dricka ca 6 öl innan han börjar bli full. Han har vin och drink intresse som jag inte vill krascha, då han smakar viner, utvärderar osv och älskar att skapa drinkar till sig själv och andra. Han tycker det är kul och alkohol smakar gott för han. Han säger att han gillar att känna sig lite mindre närvös och mera glad. Jag har växt upp med en öl drickande bonus pappa vars humör ändrade hela tiden när han drack och även fast min sambo stannar glad sp blir jag ändå rädd för det. Och även fast han är glad så är han inte helt sig själv och jag önskar att han var nykter mer. Vi hade precis ett bråk då det är lördag och han tog fram en alkoholfri öl till frukost och sa jag är ledig så jag kan. Jag sa att jag inte är bekväm med öl på morgonen, inte äns alkoholfri och han blev jätte arg, gick iväg och sa att han inte ville prata med mig mer nu. Jag har kommenterat på hans alkohol tidigare och det har hans närmaste också. Men han anser sig vara i kontroll, men det känns inte bra. Har jag fel i denna situationen? Hur kan jag göra?

@Samsung50

Så otrolig resa du gjort och gör ❤️
Jag håller med dig, det här forumet har varit en enorm hjälp och stöd och ändring av perspektiv. Fortfarande ett år senare så är det en trygghet att vända sig hit 🙏
Blir så glad varje gång jag läser eller hör om någon som tar såna viktiga steg i att ta tillbaka sitt liv, precis som jag har gjort men jag glömmer ibland vilken enorm styrka det krävs. Så var stolt över dig själv.
Stor kram🌸 från en medsyster

@Daemon Grattis till dina två månader! Och vilken härlig reflektion kring två tankar som finns bredvid varandra samtidigt. Det låter inte alls skumt, jag känner igen det precis! Jag tror att det är ett gott tecken att kunna betrakta sina motstridiga tankar på detta sätt och välja hur man agerar på dem. Ha en riktigt fin dag med padel, polare och fotboll!

Hej, jag har läst igenom min gamla tråd och blev själv förvånad hur mycket som hänt under så kort tid och hur mina tankar förändrats sedan jag började skriva här.
Jag börjande skriva här i januari för att jag kände att något är fel i relationen och att både jag och min man dricker på ett osunt sätt. Tanken på separation har funnits under flera år men i min värld såg jag då inte alkoholen som ett problem i relationen.
Efter att ha läst i forumet både under anhöriga sidan och beroende sidan så förstod jag att han har alkoholproblem och att jag är medberoende och att de mesta problem i relationen är kopplade till alkoholen. Tex bråk, svek, lögner osv. Då han prioriterar alkohol för mig och barnen och att det inte är för att han skiter i oss utan just att han har ett beroende som han inte kan kontrollera. Jag insåg också att det endast är han som kan välja och söka hjälp och aktivt vilja lösa sina egna problem. Mitt problem var att jag också börjat dricka på ett osunt sätt som inte kändes bra för mig. Både för att fly från vardagen som inte fungerade, jag är inte lycklig samt ett sätt att möta honom då stunderna med alkohol är de ända då han är närvarande, insåg inte då att det endast var alkoholen han var intresserad av och inte mig.
Landade redan i februari i ett beslut om separation då berättade jag för min familj som var väldigt stöttade och jag fick stöd i att beslutet var rätt.
Nu några månader senare är vårt gemensamma boende sålt, dock ej fixat nytt boende så vi bor fortfarande i samma hem dock uppdelade helger så vi behöver inte ses så mycket och jag levt mitt eget liv, minimal kontakt med honom. Semester är uppdelad varannan vecka, den tiden jag inte har barnen har jag aktiviteter planerade med vänner och familj samtidigt som jag helst skulle vilja vara helt ensam och bara vila för denna process har tagit mycket tid och ork mycket tankar, ångest och funderande.
Mitt i detta har jag också fått känslor för en man i min närhet. Dock är han gift så inget hänt, men känns som han gillar mig också då han vill vara nära och söker kontakt. Vet inte dock om känslorna är äkta då jag varit så svulten på omtanke, närhet och någon som bryr sig så länge så kanske bara reagerar på det att det finns någon som verkar tycka om mig och är snäll, absolut inte sliskig på något sätt.
Både kollegor och vänner har reagerat på att jag ser ut som och agerar som en helt ny person, jag har ett glow säger de. Jag tror det beror på att det är så skönt att ha tagit detta beslut och kunna berätta öppet för vänner och familj hur jag har haft det. Det tar så mycket energi och är dränerande att leva med någon med missbruksproblem samt att behöva dölja det och bära allt inom sig och inte kunna prata med någon. Jag känner mig så lättad nu och får så stort stöd från alla jag pratat med, dock detta med alkoholen är det endast en närmare krets som vet om just nu.
Så tacksam för detta forum som jag fått både kunskap och stöd att vara där jag är idag i processen. Just nu mår jag bra men jag förstår att det kommer komma svackor och svåra stunder i kommande livet som separerad och med barnen varannan vecka, dock känner jag mig trygg i att livet kommer oavsett bli bättre än var det varit. ❤️