Senaste kommentarerna i forumet

@Sattva Grattis till 2,5 år! 🥳🥳🥳 Det är så skönt när man helt släpper tanken på vad folk har i glaset och koncentrerar sig på att vara här och nu och bara njuta 🥰

Kram 🐘

Fortfarande en känsla av en stor ensamhet även att jag vet att jag har människor runt mig. Men inte honom på det sätt jag velat.
Men ska försöka göra något jag mår bra av och försöka slå bort de känslorna.
En ny dag.🩷

Nu är jag klar med mina två veckor som ansvarig produktionschef. Pust. Att ha en liten valp samtidigt har varit en prövning.

Det har gått bra så till vida att valpen har sovit på golvet vid mina fötter när jag jobbat och han har även sovit på natten, med bara en kissepaus kl 03. Men min ork övrig tid har varit ytterst begränsad.

Häromkvällen tänkte jag att det är en krokodil jag fått hem. Aggressiv sådan, om än på lek. Men jag tog tjuren vid hornen och bestämde mig för att när jag äter framför tv:n så får valpen vara i hallen, med hjälp av kompostgaller. Till tv-soffan igår hade jag en hel arsenal med tuggprylar, som höll honom sysselsatt. Hålla tuggben istället för att sticka får det bli framöver.

De senaste två dagarna har jag använt halsband och kortare koppel på promenaderna. Och jag upplever att vi faktiskt tar oss framåt i något som liknar en promenad. Några hundra meter. Vi får bättre ”kontakt” genom kortare koppel, jag kan styra mer och även stanna närhelst han stannar. Innan har våra promenader varit hoppsan-hejsan-stopp-och-stanna-och-rulla-runt typ.

Även om jag ska jobba på mitt vanliga jobb ytterligare fyra veckor så vet jag att min ork övrig tid kommer att vara mycket bättre.

Och den som säger att en tvåmånadersvalp sover 20-22 tim/dygn ljuger 🤣 Men nu känns det skönt att jag ändå trodde på det när jag tog hem honom, för annars hade jag inte gjort det.

Och det var meningen att just Emil skulle flytta hem till mig. Att det bara har gått tre veckor sedan vi träffades första gången känns helt otroligt. Så kort tid, ett helt annat liv 🥰

Kram 🐘

Så härligt med er båtsemester @Påvägmothälsa, att umgås med naturen. Och det måste kännas skönt att du fixar att hålla enhetsbudgeten 🙂

Planerar dagen utifrån väder och idag är ett friskare väder som gör det uthärdligt att faktiskt kunna njuta av att befinna mig just solen. Främst ska jag iaf åka handla, så får vi se vad jag tar mig för. Har inte riktigt bestämt hur jag vill spendera lördagen än.

Önskar en fin dag 💕

@Daemon Grattis till två nyktra månader! Det låter som din pannlob, där förnuftet bor, har växt till sig rejält! En höneblund på 30 min hade gjort underverk direkt efter jobbet.

Ofta är det tröttheten som skriker efter alkohol, fast det är lugn och ro och vila som vi behöver. Om vi då ger kroppen vila tar det lite längre tid innan den kickar in, jämfört med alkohol, men när vilan väl kommer är den mer genuin och läkande.

Själv längtar jag numer hem till badkaret på samma sätt som jag längtade efter vin.

Kram 🐘

Tack för era svar 🌹

@Daemon Grattis till två månader!🥳 och grattis till ett så härligt reflekterande med två olika känslor😁. Det är så tydligt hur det dominanta alkoholtänkadet får stå tillbaka från att vara det självklara valet. Din hjärna har fått återhämtning och konsekvenstänkandet i pannloben har fått allt mer kraft. Det handlar mer om vad som är värdefullt för dig i ditt liv, vilket värde som väger tyngst. Typ att du kan tänka mer fritt nu, mer demokratiskt, inte en diktator, alkoholdjävulen, som bestämmer vad du ska göra😂. Det är frihet på högsta nivå!

Ha en riktigt fin dag med padel och fotboll❤️

Vill också tillägga att det är positivt det som sker hos dig nu. Du reflekterar och gläntar på vad som sker inom dig och lägger inte locket på genom alkohol. Det blir naket och man är tunnhudad när man processar detta, men det tar dig framåt mot att må bättre. Det är ingen quickfix och livet är ingen quickfix. Det behöver processas, mycket känslor som rör upp. Jag kan se en utveckling hos dig efter 11 månader, du säger att du inte mått så här, men det är för att du öppnar allt fler dörrar mot det som tynger dig, det är en bra men jobbig process, du går framåt. Man kan inte gå runt livet, man måste gå igenom det och genomleva det. Det är det som för dig framåt och du kommer att få känna frid. Du är på väg mot försoning med dig själv, medkänsla med dig själv. Sen kan du även känna det med andra. Så undersök och var nyfiken på själv, på din väg, i din process. Hitta den lilla du och ta henne i handen, visa den nya vägen för tillsammans är ni starka❤️

1:a maj till 1:a juli, två kalendermånader alkoholfritt. Det kändes extra högtidligt att checka in i nomo-appen idag.

Igår eftermiddag när jag körde hem från kontoret fick jag två väldigt olika känslor i kroppen. Och jag kunde observera dem på ett mycket intressant vis, det var nästan som om jag stod bredvid mig själv. Det låter kanske skumt, men det var extremt tydligt.

Den ena känslan var att jag längtade hem till ett glas vin i trädgården. Vi skulle grilla och känsla nummer ett ville landa lite med glaset i hand innan det var dags att starta grillen och dra igång sysslorna. Så som det var förr, för exakt två kalendermånader sedan.

Den andra känslan kände efter i kroppen och signalerade att det hade varit j-kligt najs med en kort tupplur innan matlagningen. Känslan lade till och med till att jag var värd det.

Jag lät de där två känslorna slåss fritt. 😄

Till slut blev den en iskall Melleruds alkoholfria i en solstol med lite musik. Tyckte det kändes som en bra ’kompromiss’.

Idag regnar det. Padel med några polare, fotboll, sen får vi se vad som händer mer.

Känns redan som en bra dag. 😍

@Sattva Grattis till 2,5 år!🥳. Härligt att få fira det med en yogaretreat som du älskar. Ha det gott!❤️

Menar att det gäller att få koll på detta så det inte blandas med det som händer på jobbet😁

@Himmelellerhelvette Tänker att nu när du har semester så får du mer tid för dina tankar och känslor. De som inte tar till alkohol när de får tunga känslor, tar till andra metoder. Kanske äter många ångestdämpande mediciner, tröstar sig med godis, på annat sätt eller tränar. Jag minns att du berättat om din trasiga familj och jag förstår att det påverkar dig mycket. Det är det ursprunget man kommer ifrån och som format en del av din personlighet. Det tuffa och slitsamma är att ta sig ur formen och skapa en ny form. I den processen kommer mycket upp på ytan som man ska hantera och många gånger vet man inte hur man på vilket sätt man ska ta sig an det eller hantera det. Allt förstår man inte heller, men känslorna som kommer upp är ångestfyllda och sorgliga. Som du skriver, man sätter på ett plåster men det vill inte riktigt läka, det varar och behöver rengöras ordentligt för att det ska läka fint. Istället sätter man på ett nytt plåster rengör lite lätt, det håller en stund, men sen börjar det vara igen för rengöringen är inte tillräckligt djupt gjord.

Jag har också en knepig relation med min mamma som jag gått i terapi med. Det har hjälpt mig så mycket till att förstå bättre och se mig utifrån. Det har varit svårt att se det utifrån då jag varit mitt i det, men genom terapin kunde psykologen spegla mina känslor. Jag har lärt mig att hitta min gräns mot henne. Vi har en viss kontakt men jag håller mig på min kant och jag håller min gräns. Det är sorgligt. Jag skulle önska att relationen såg ut på ett annat sätt, men inser att jag inte kan ändra på henne. Jag har inte fått det jag behöver som barn, hon har tillräckligt med egna behov som inte blivit tillgodosedda som barn som hon tampas med och det har gått ut över mig. Jag har inte fått uttrycka mina känslor helt och fullt och hon är mycket av ett offer och beter sig som en martyr om jag tar upp det. Jag jobbar på att leva mitt liv, utan henne på ett sätt. Att inte låta henne påverka mina känslor för mycket, hon har valt sitt liv och jag väljer mitt.

Jag tror att du skulle vara hjälpt av terapi för att djupare rengöra såret som varar. Det som hjälper mig mest i alla mina svåra och jobbiga stunder är att sätta ord på mina känslor. Få prata av mig. När jag gör det får jag oftast till slut tag på vad det är som skaver hos mig. Det kan vara något som triggar fram en känsla långt där inne, något som någon säger till mig. Eller hur någon beter sig mot mig. Min kollega som jag berätta mycket om, har triggat fram mycket känslor hos mig från förr. Det gäller att få koll på detta så att det blandas med det som händer på jobbet. Jag gör typ likadant med kollegan som min mamma, sätter en gräns, avskärmar mig från att triggas genom att inte haka på vissa ”krokar” som hon sätter ut. Ger mig tid att känna efter vad som händer inom mig innan jag agerar. Detta har terapin hjälpt mig med att göra.

Att ta en atarax kan väl vara ok om det händer ibland och om den inte är beroendeframkallande. Med tiden, ju mer du förstår och kan hantera din ångest och oro, så kanske det inte finns behov av det mer. Sköt om dig, kram❤️

@prinsessa @Natalia Godmorgon från salongen på båten. Vi planerar en längre tur idag och har ställt klockan.
Vi har sett så många fina fåglar under semestern Natalia; dopping, tordmule, havsörn, tärnor, måsar, svanar med flera. Jag studerar dem i kikare 😋.
I båten blir det mest snabbkaffe men vi har en mockabryggare också, när vi skall lyxa till det. Idag börjar jag med den enklare modellen och det smakar gott.
Gårdagens summa blev två enheter, och sen stopp. Kändes bra och var mindre än min dagliga budget på max tre. Mer och mer stadga och struktur.
Önskar er alla en fin lördag !

Idag nykter 2,5 år!
Är på yogaretreat, samma som förra året. Till del samma människor. Det serveras vin till dem som vill ha, det är många lokala viner etc. Förra året lade jag märke till det på ett annat sätt. Då var jag den ende utom läraren som inte drack vin till maten. I år visste jag ju att vin serveras, men det är färre som väljer det.
Njuter av tillvaron här. Väldigt avkopplande och välgörande!🌸🌼😊

@Andrahalvlek Låter som det fungerar bra med valpen, vad härligt! Njut!!

@Wind Ja oja, känner verkligen igen det till 100 procent. Även de kommentarer som du fått i tråden känns igen. Jag går ändå både i terapi och sökt läkarhjälp. Talat om på jobbet hur det är och de runt oss. Var sjuk och tänkte jag skulle göra något lite hemma ändå, men huvudet var segt och armarna kändes som cementklumpar, så gick och la mig och gjorde inget. Är så trött på detta

@oflyt Det kan nog ta tid. Försök vara stöttande och se henne. Kan ni göra något ihop som sambon inte är med på?

@Euology För mig har det varit mycket enklare när jag pratat med barnen om det. Barnen är i olika åldrar så har pratat med de enskilt och tillsammans. Nu har ju jag varit tryggheten för de, så viktigt att de vet att jag finns där för de, och pappa får hjälp av vården. Så när jag pratar med mannen behöver jag inte heller mörka eller sitta och vara tyst om något då de vet om problemet.

Pfff ... Sitter helt på botten.

Alkoholen lurar på en kort distans.

Ingen förstår mig förutom ni kära här på forumet.

Pfff ...
xxx

@Varafrisk Lyssnade på Lektioner i kemi, som även finns som pocket.
Den handlar om en stark kvinna i 50-60 talets USA. Både dramatisk och rolig. Jag tror du skulle gilla den? Jag tyckte den gav så mycket inspiration och lite feelgood utan att det blir tramsigt…Hoppas i vilket fall du snart mår bättre!🙏🏻❤️

@Varafrisk Lyssnade på Lektioner i kemi, som även finns som pocket.
Den handlar om en stark kvinna i 50-60 talets USA. Både dramatisk och rolig. Jag tror du skulle gilla den? Jag tyckte den gav så mycket inspiration och lite feelgood utan att det blir tramsigt…Hoppas i vilket fall du snart mår bättre!🙏🏻❤️

Dag 124 eller något sånt.
Bäst jag skriver nåt innan jag helt försvinner. Allt lugnt. Dagarna, de hör underbara sommardagarna tuffar på. Imorgon middag med nya vänner. Jag beställde alkoholfritt. Blir spännande att se vad det kan bli. Sedan en liten resa med tåg. Jag hoppas att de går…
Det känns som det var oerhört länge sedan jag drack. Nu är det här det nya normala, mitt liv utan alkohol. Även min sambo har påverkats, nu dricker han mer sällan och mindre mängder.
Jag försöker svara nytillkomna här så ofta jag kan. Jag hoppas det kan ge en puff till någon.
Nu känns alkohol bara farligt och trist. All glamour har ramlat av.
Nu dags att sova. Imorgon är en ny, härlig och nykter dag..😎🥳

@Himmelellerhelvette Och din trasiga relation till dina föräldrar och syster är förstås en stor sorg, och sorg kommer och går. Då och då störtdyker man ner i en dypöl, men med tiden blir man allt skickligare på att kravla upp på vägen framåt igen. Sorgen består över tid, men den bleknar som ett solblekt tyg.

Jag tror inte att det är en bra lösning att återuppta relationen. Däremot kan jag tipsa om Mindler, som är en app där man kan få kontakt med en psykolog. Kostar som ett vanligt vårdbesök. Jag har inte provat själv, men jag har hört gott om det.

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette När jag känner så är det nästan alltid något annat jag har slarvat med. Jobbat för mycket, pausat för lite, sovit för dåligt osv. När jag väl har hittat orsaken så okejar jag måendet, nu känns det så här. Allt är övergående.

Fast jag har varit nykter så pass länge nu att jag inte längtar efter just alkohol. Däremot kan jag bli galet sugen på choklad och kakor. Galet sugen. Och mitt badkar längtar jag också efter 🥰 Bada varje kväll är viktig daglig avkoppling för mig. Choklad, glass och kakor tröstar jag mig med om det känns överjävligt.

En god natts sömn kommer att göra underverk för ditt mående ❤️ Och du kanske på allvar ska testa yoga och/eller meditation?

Sen tycker jag att din man kan vara hänsynsfull och inte fresta dig.

Kram 🐘

Tack snälla @vår2022❤️ Ja jag vet ju att man blir lite låg ibland och även om man intalat sig att det är okej att vara utanför när alla andra snackar drinkar och är så uppspelta blir det svårt ibland och tröttheten gör som du säger, att hjärnan vill ha det den brukade få. Jag funderar också på om detta är så ovanligt att gå igenom eftersom jag alltid dämpat med A så jag vet inte riktigt hur vanligt folk gör? Jag vet ju att alla känner såhär ibland och dom tänker inte att dom måste dämpa det utan det bara är.
Jag har alltid druckit när jag haft tråkigt. Just nu känns det som om jag aldrig under dessa månader mått såhär innan. Förtränger hjärnan? Jag måste ju kännts såhär förut under dessa 11månader? Jag vet att jag skrev med dig under en hemsk helg med mycket ångest i höstas, då slutade det med att jag tog en atarax, jag har fått ta en atarax ett annat tillfälle med när jag inte kunde hantera känslorna, har funderat några timmar på om jag ska göra det ikväll igen. Vet ju att den tabletten är helt ofarlig, bara ångest/orodämpande och inte beroendeframkallande men jag tror någonstans att jag behöver genomlida detta för att lära mig ta hand om det själv inte bara ta den lätta vägen och lägga plåster på. Det är svårt att avgöra om jag ska må så här dåligt för att lära mig handskas med det eller inte. Är rädd att jag kommer få en panikångestattack och den rädslan gör det inte bättre. När jag lägger plåster på känslan så går jag inte till botten med den och tar itu med den och då kommer den upp igen sen, en annan gång. Vet inte om du minns när jag skrivit om min trasiga familj, mamma-pappa-och syster? Allt är så trasigt där och jag har brutit med dom men saknar ändå dom och önskar att det inte var så trasigt. Jag tror det är den känslan som är den som jag trycker bort och som ligger och gror för jag vet inte hur jag ska göra. Är det alltid rätt att ta avstånd från dem som gör en illa eller kan jag lösa det på ett sätt som funkar. Öppnar jag relationerna igen så känns det som om dom människorna äter upp mig men när jag inte har kontakt äts jag upp av det ändå. Önskar relationer kunde vara lättare, önskar att det inte var så mycket lidande i dessa familjemedlemmar. Försöker lägga focus på min egen familj. Den är underbar och vi har det så bra ihop. Önskar jag kunde vara nöjd med det och inte undra hur familjen jag växte upp med har det.

Kram och tack för att du finns❤️