Senaste kommentarerna i forumet

@Rebeck@n
Förstår att du tycker det är jobbigt och att det påverkar ditt självförtroende.
Så hade jag det med, han skyllde allt på mig och hittade på rena fantasier till slut.
Man bryts ner av det.
Finns det någon du känner att du kan prata med?

@Kennie ja, det är ju faktiskt helt hanterbart 😅 Blir nästan lite full i skratt ibland. Efter en jobbig, eller bra, dag så kan jag ibland tänka "nu förtjänar jag ett glas vin" Och det är där det roliga kommer in i bilden. För förr trodde jag verkligen det, att jag förtjänade det. Att jag behövde det. Att det var belöningen. Men nä, livet är ju hanterbart. Jobbiga dagar på jobbet, möten med BUP och skola, dejtpanik, firande, matlagning osv går ju faktiskt riktigt bra att göra utan vin!

@Amanda L Jaha, hade ingen koll på det riktigt. Trodde man fick skriva till alla😅

@majken_r läst ikapp lite här på slutet i din tråd ❤️ Så sorgligt och hjärtskärande, jag finner inga ord. Ta hand om dig och de dina! Även jag tänker på dig och din familj ❤️

Fint beskrivet, känner igen känslan. Så skönt att inse att livet är helt hanterbart och till och med trevligt. Att ha energi och nyfikenhet en ledig dag istället för baksmälla.

Check på sju timmars utflykt med barnen. Blev många mil i bil och totalt fem stopp däribland en för oss ny nationalpark. Det är inte ofta man snubblar över en sådan. Kände ju till den men inte att den låg relativt nära vårt huvudsakliga mål för dagen. Trots dryga året med betydligt bättre vanor och nu helt nykter tills vidare så känner jag sån lycka över en sån här dag. Jag vaknade någorlunda pigg (är extremt morgontrött så någorlunda pigg är nog det högsta jag kommer på morgonskalan såvida jag inte får tonårssova till närmare lunch 🙈), fixade med matsäck i lugn och ro vilket inte kändes särskilt betungande, kunde sätta mig bakom ratten innan elva utan minsta oro, kunna ta sig tid och stanna vid fler ställen än vad som var tänkt utan att känna stress över att hinna hem och öppna vinflaskan. Nu ligger jag i underställ på soffan, kollar igenom dagens foton och dricker Zingo. Bra avslut på bra dag.

Har reflekterat en del över varför jag börjat skriva igen och insett att jag denna gång gör det för min skull. Förra gången jag var aktiv, i samband med förändringen var det dels för mig men mycket för det sociala. Vi var flera som var på ungefär samma nivå då och jag fann en gemenskap med dom. Vissa har försvunnit och andra har gått till det vidare livet. Och här står jag kvar 😅 Men jag vill finjustera min förändring ytterligare. Dricka än mer sällan. Aldrig göra såna dumheter som att köpa hem en box och tänka att det ska räcka hela sommaren. För det kommer den inte göra. Att skriva här och vrida och vända på hur det har varit och hur jag vill att det ska bli hjälper mig att se det magnifika i dagar som denna. I början av min förändring så var jag tacksam för varje morgon jag vaknade och inte var bakis. Det är jag inte längre då inte bakis är det nya normala 🤷‍♀️ Men jag står inför ett nytt vägskäl och behöver påminna mig själv om alla fördelar, allt det positiva liksom.

Det här med botten kan ju vara olika. Att mista sitt jobb kan vara botten för någon, men kanske inte för någon annan, precis som motivationen är olika för alla. Det viktiga är att man som anhörig inte undelättar ett missbruk och att försörja en vuxen son kan ju vara att möjliggöra ett missbruk. Jo man gör allt för sitt barn som förälder, men kanske är det inte alltid det bästa. Hade en son med missbruksproblem och jag hade mängder med lösningar på hans problem, men när det skedde förändringar var när jag gjorde ingenting. Det enda jag inte hade prövat. För att kunna hjälpa sitt barn på rätt sätt behöver man lära sig en del som anhörig och det finns olika former av anhörigprogram. Jag var på en anhörigvecka på Nämndemansgården. Fantastiskt det bästa jag gjort. Även kommunen brukar erbjuda anhörigprogram och om jag uppfattat det rätt erbjuder man även det på Alkoholhjälpen.

Har en sambo sedan några 3 år tillbaka. Första året hade han stora problem med alkoholen. Han började gå på möten och slutade därefter dricka enligt honom själv. Men märkte efter ett tag att han drack. Han förnekade men märkte på både röst och kroppsspråk. Konfronterade men han nekade. Sedan började jag hitta flaskor och burkar både inomhus och utomhus. Konfronterade på nytt, han nekade men även la skuld på mig och sa att det är mitt fel till att han gömmer. Hade jag bara varit lugn och fin hade han inte glömt eller druckit den mängden han gör. Tycker detta är oerhört jobbigt och börjar få väldigt dåligt självförtroende av hans sätt. Är det fler som får eller har fått skuld i samband med att en närstående har haft alkoholproblem?

@CarolineG undrar hur du har det och hur det går för dig? ❤️

@Adde så fint att läsa dina delningar 🙏
Jag tror inte att våra resor är så olika.
@gros19 känner med dig och ibland när saker kommer till en så så kanske det är en röst hos sig själv som vill bli hörd? Har du provat Att lyssna till den rösten?@MissIce för min del var jag på fler anhörigträffar, kurser och osv men tog inte till mig, det satt benhårt. För mig var det att jag bara gav upp allt, jag var villig att ge upp mitt liv och förstod där och då att jag behövde göra något för att överleva.
Allas resa ser olika ut verkar det som 🙏

@Sattva Ok! Efter att ha följt dig under flera år här på forumet tänker jag att du har bra koll på vad som är verksamt för dig. Det känns som om att du har hittat din väg att leva och att vara nykter på.

Önskar dig också en fin påsk🐣🤗

Nä, men om man ska ta sig en nykter dag?! Jo, så får det bli!

@Varafrisk Ja självklart ska du följa det som behandlingen ordinerar, annars blir det ju jättekonstigt och overksamt.
Jag tror jag blir lite missförstådd här i tråden hur jag menar, men jag låter det vara så. Det är ok.
Ha en fin påsk!

Vill så gärna söka vård men kan inte pga flera omständigheter. Är så arg och besviken på att systemet funkar som det gör.

MissIce, åren före och efter mitt nyktra val hade jag eget företag. Och det paradoxala blev att sista året höll jag på att jobba ihjäl mig med stor hjälp av alkoholen men drog samtidigt in en fantastisk vinst som gjorde att jag kunde betala min egen behandling.

Jag mådde fruktansvärt illa och kroppen skrek på hjälp och jag tror ju att utan hjälpen så hade jag inte levt idag. Grå i ansiktet, underviktig (kan man inte tro idag :D ) och trött, trött, trött till förbannelse blev jag mottagen av en medpatient och fick äta lunch och efter det presenterad för mina medpatienter......och sen kommer jag bara ihåg att jag sov så gränslöst skönt som jag aldrig någonsin sovit tidigare <3 Jag var äntligen färdig med mitt destruktiva liv och kunde slappna av helt och bara lämna över mitt liv i gruppens händer !

För er anhöriga/medberoende så rekommenderar jag starkt en Familjevecka på ett behandlingshem, jag vet inte idag vad en sådan kostar, men det är så värt att vara med om en sån och lära sig om sig själv. Som primärpatient fick jag vara med i 3 dagar som, innan jag fattade vad det gick ut på, typ riksalkis/slagpåse men så var det inte alls. Jag hade mitt liv att beskriva och de hade sina liv att beskriva och vi fick förståelse för hur vi fungerar. Vissa kommuner betalar för en sån vecka och på min tid så blev den veckan klassad som ersättningsberättigad hos f-kassan men så kanske det inte är idag ? Viktigt är dock att de som ska hjälpa till har egen erfarenhet av medberoende så de vet vad de pratar om.

Ta hand om er !!

Eftersom jag går i behandling lyssnar jag t mina ledare/behandlare särskilt på den ledare/behandlare som både har kompetens men även egen erfarenhet. Budskapet som behandlingen har är att hålla tillfrisknandet vid liv eftersom man inte blir frisk. I den världen jag är just nu är det tolvstegsrörelsen/att gå på möten. Hans erfarenhet är att håller man inte detta vid liv utan lever som ”vanligt” när åren går kan det vara lätt att trilla dit. Man kanske inte lägger märke t triggers osv. Jag tänker att jag kommer behöva göra det under de första åren. Att berätta för min omgivning att jag inte dricker längre pga att jag är alkoholberoende kommer även det vara viktigt för att bibehålla min nykterhet. Jag menar därmed inte jag kommer berätta för alla okända/bekanta som jag möter i något sammanhang utan mer de människor som återkommande finns i min omgivning. Men som sagt vi är olika men för mig känns detta rätt.

@Milady glad påsk!
Får jag fråga en sak bara..?
Om du mår så mycket bättre av vita dagar, varför dricker du?
Skönt att komma tillbaka till alkoholfria dagar iaf 🙂

@vår2022 Ja absolut är vi alla olika individer o fungerar på olika sätt. Det finns inget rätt eller fel här! Och så har säkert tiden/ hur länge man varit nykter sin betydelse också, hur man förhåller sig till sig själv o sin nykterhet. Minnen bleknar o tar en annan form, får en annan betydelse ju längre ifrån dem man är. Tror det är helt naturligt.
Jag tänker verkligen väldigt sällan då och nu, men reflekterar över min egen utveckling ändå. Men mer kring det som sker här och nu.

Idag har jag kunnat gymma igen. Så skönt! Efteråt körde jag yogaövningar och stretchade. En sån njutning verkligen. Nu ska städa och förbereda soppbrunch på söndag med vin för alla som vill ha, förutom jag som har alkoholfri öl. Känns spännande. Första tillställningen hemma hos mig.

@Sattva Ja, vi är ju olika som personer tänker jag och även i hur vi ser på saker. För mig innebär att grotta ner sig att man fastnar i något, att man inte kommer vidare och ältar. Att inte glömma för mig handlar inte om att grotta ner sig, det handlar om att reflektera över mitt liv. Jag går hela tiden vidare och utvecklas i mitt liv och mina reflektioner och minnen hjälper mig att göra det. Jag kan se skillnaden och förflyttningen och glädjas över det. Jag får inte ångest över att minnas det dåliga, då jag är på en annan plats nu. Jag har lämnat det livet, men för mig innebär det inte att jag slutar tänka eller vänder blad. Jag är samma personer men jag handlar på ett annat sätt som nykter. Och jag vill inte glömma varför jag slutade dricka och hur jag mådde av det. Minnena suddas ut allt mer ju längre tiden går och det är ibland även svårt att minnas exakt hur det var. Vid vissa högtider som påsken, tänker jag då och nu och älskar nu❤️

@Källarmannen Absolut! Alla steg räknas, även de små. Glad påsk!

@Natalia Min familj är också icke-alkoholister, så mitt beroende har jag skapat alldeles själv.

Efter en rejäl vurpa förra sommaren har sambon skött det. Men nyligen såg jag förändringen i blicken (haft en stressig period) och när han sa att han skulle in till stan så frågade jag varför (vilket jag aldrig gör annars)

- köpa lite öl
-Nej du förstör inte ledigheten

Han flippad totalt typ vi ska inte vara ihop. Jag sa ifrån ordentligt, han bad om ursäkt.

Men efter förra sommaren då han bla körde onykter vilket jag anmälde till polisen, så har jag absolut inget tålamod med detta jidder.
Besviken och förbannad och känner bara olust.

Det blev tydligt vilken stress man lever med även med en nykter alkoholist.

Hej Källarmannen!
Tack för inlägg i min tråd. Vill bara önska dig en trevlig påskhelg 🐓

@Arvedelen Alla klarar inte att bara dricka måttligt. Jag tror du behöver börja med en paus helt och hållet för att må bra igen. Tre månader rekommenderas i programmet. Klarar du inte det så ta hjälp! Ingen fara för barnen, men kan ju bli om du fortsätter missbruka. Att inte ta hjälp kan bli ett väldigt dåligt beslut. Lycka till❤️👍