skrev has i Vägen framåt

Så härligt med Mallorca! Jag känner igen känslan från spårvagnen. För mig började den inte i samband med mitt liv med någon med beroende, utan har typ alltid varit så🙈

Vet inte hur många gånger jag varit på väg att ingripa på mataffären när små barn står upp längst fram i kundvagnen medan föräldern istället glatt lämnar vagnen för att hämta något någon annanstans 🤪

Ansvaret för hela världen blir lite för stort och tungt att ta. Det är verkligen en resa att begränsa sig. Hörde en gång att ”help is the sunny side of control - stop helping so much”. Försöker tänka på det när hjälpnödigheten infinner sig 😅

Fortsatt trevlig resa!🏝️☀️


skrev has i Är tillbaka

Åh @Kärringen vad fint att läsa din uppdatering❤️

Du finns! Du ser att du finns och att andra märker att du finns.

Jag blir så glad för din skull och minns hur tufft och tungt allt var för inte så länge sen.

Så bra att du öppnar upp och samtidigt är noga med vem du släpper in. För oss som har tendenser till medberoende är det så lätt att springa mot nästa eld som behöver släckas (och människa som behöver räddas).

Du finns! Jag ser dig❤️


skrev Varafrisk i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

@Himmelellerhelvette Ja, gråta är skönt! Men jag tycker inte om när tårarna kommer när jag är arg...det känns så förminskande. Det händer oftast inte om jag tex är arg på min man men om jag är arg på exempelvis min chef...vill absolut inte gråta då!

Det var länge sedan jag skrev...för att vara mig....men kände att jag behöver nog skriva lite grann...kanske få tröst av ngn eller bara ett vänligt ord så som man kan få här på forumet. Min tanke har varit att gå på möte en gång per vecka iaf för att ha kontakt med min beroendedel. Jag är för nynykter för att glömma av att jag är beroende men jag tänker att jag behöver kontakten. Det är ganska lugnt här i gruppen "Det vidare livet" så som det blir ibland tänker jag när man känner sig trygg i sin nykterhet och livet rullar på.

Jag har haft/har några dagar då jag är extremt trött. När jag blir så där trött kan jag emellanåt känna mig lite mer ledsen. Det handlar mycket om acceptans! Tror jag gick över min gräns i förra veckan med både yrkesträff på jobbet, konsert på kvällen vilket innebar sent i säng, samtal med min terapeut på torsdagen och på fredagen trepartssamtal med företagsläkare och sjuksköterska samt min chef. Det är ju lite spänt mellan mig och min chef så vi var inte helt överens. Jag fullkomligt avskyr när hon sitter och pratar om hur jag är med läkaren och sjuksköterskan. Jag tänker att de förstod. Fick några ord ensam med läkare och sjuksköterska, pratade även med läkaren igår. Det blir lite speciellt eftersom jag är sjukskriven av vårdcentralen men företagsläkaren sa att de tar hand om rehabiliteringen. Jag är ju sjukskriven 50% tom 12/6 då vc-läkaren tänker att jag kan gå upp till 75% men företagsläkaren sa " vi vet inte hur det är då utan då får man göra en ny bedömning". Företagsläkaren avrådde mig från att söka nytt jobb nu när jag är sjukskriven utan inte se så långt fram utan ta vara på tiden, att det är min tid som jag får använda till rehabilitering. På måndag ska jag träffa en ergonom fr företagshälsovården. Min vc-läkare har ju rekommenderat promenader/motion men i dessa rekommendationer har han kanske missat att jag är utmattad. Som jag uppfattade det kan ergonomen hjälpa mig med detta så inte motion blir stress utan något som jag mår bra av. Ergonomen jobbar även med den kognitiva förmågan om jag förstod det hela rätt. Ja, ja...jag får se på måndag hur det blir. Ska ha avstämningsmöte med min chef på fredag. Och, jag tänker att jag backar lite...jag försöker släppa lite på min kontroll...och jag ska försöka vara så fyrkantig som jag kan...det är svårt för mig...men jag ska vara försiktig med att utelämna för mycket till henne , jag har andra som tar hand om den biten.

Annars så är det lugnt...min dotter mår inte bra men det känns som om det är lite bättre. Imorgon ska hon träffa sin chef. Tyvärr, så kunde inte personligt ombud vara med. Jag ska peppa min dotter och hjälpa henne med så hon vet vilka rättigheter hon har.

Jag har varit ute på en liten kort promenad med vår hund. Plockade in lite vitsippor..så fint!
Började titta på en föreläsning om bipolär sjukdom med läkaren Katrin Skogberg Wirén som är specialist på bipolär sjukdom. Orkade inte riktigt nu med att lyssna. Behöver vila från bipolär sjukdom lite grann. Jag kan ganska mycket om sjukdomen...jag har ju lärt mig genom att vara mamma till min dotter.

Ha det fint alla forumvänner!
Kramar:)


skrev Carisie i Mot okända hav vill du följa mig

@LillaVideung74
Fast alkoholen gör ju så med oss. Får oss att känna oss värdelösa och försvagar hela vår tillvaro (utom när vi umgås med den).

Jag tycker det är så skönt att min gubbe nästan alltid är hemma på kvällarna just nu. Jag känner mig tillfälligt stark och hoppfull men vet hur snabbt det kan ändras så med en glimt av hopp. Skickar en glimt till dig också 🩵


skrev Vinägermamman i Det är dags nu!

Har läst igenom min tråd sen 2022. Götapetter vad jag upprepar mig. Skriver samma sak om och om igen. ”Det är helhetstänket på hälsa, kost motion och alkohol” och”jag kan inte jobba som förr” ”alkohol gör mig långsiktigt avtrubbad, nedstämd, orkeslös, och orolig” och”de mörka vinterhalvåret påverkar mig negativt”. Trodde inte jag skrivit det så många gånger. Uppenbarligen har jag hyfsat med insikt och uppenbarligen har jag svårt att ta till mig min egen insikt. Jag såg också att jag insåg att det fina vårvädret 2022 underlättade mycke varför det gick lätt att bryta.
Såg också att att jag flertalet gånger lyckats 4-5 dagar men inte lyckats stå emot när helgen kommer. Dag 3 i dag.

Nu skiner solen och jag ska strax ta en promenad med hunden ☀️🐶


skrev Ros i Promillebikt

@Flarran Läser oftast dina inlägg😃tycker om hur du skriver och beskriver dina tankar o vad du gör. Funderar en hel del själv men har inte förmågan att skriva ner mina tankar.


skrev Flarran i Promillebikt

Beroendepersonlighet är då en rätt knepig grej, det vet då alla som har fastnat i alkoholträsket eller andra för ett mer vettigt välbefinnande rätt knepiga prylar. Det kom jag nyss att fundera lite lätt på. Köpte mig ju i går en liten ask med några goda kokosbollar som jag hade längtat efter ett bra tag utan att jag nog hade tänkt på det så värst mycket.

Brukade ju förr ofta köpa såna i butiken hemma. Kokosbollar representerar hos mig ett rätt så positivt och trevligt minne från barndomen då vi i min familj ofta åkte på marknader vår och höst och då bland annat köpte såna och renkorv med mera.

Nu när jag funderade på vad jag skulle äta till frukost så hade jag tre kokosbollar kvar som slank ner i magen rätt så fort alltså. Kände mig riktigt nöjd och glad här vid köksbordet en liten stund. Det var väl sockerkicken kan jag tro. Men jag märkte då även av min knepiga beroendeproblematik.

Blev inte alkoholsugen alls, däremot så hade jag nog lätt kunnat äta mig mätt på kokosbollar kände jag faktiskt. Det var då allt tur liksom att jag inte hade haft flera kartonger med sådana där kalasgoda små kokosbollar alltså. För då hade man nog inte mått så himla bra nu.

Det är viktigt att man vet hur man gör och beter sig, vilket man ju inte var så himla bra på när man bara drack öl, vin och annat alkoholhaltigt. Har inte ätit nån riktig frukost än och skulle lätt kunna smälla i mig den där påsen med ostkrokar och en massa läsk som inhandlades igår. Men nu säger tydligen kroppen till om att den hellre vill ha en god fiskgratäng och lite sallad.

Så jag får väl göra som kroppen vill då, eftersom magen nu har satt igång så smått och knorrar envetet och sänder signaler om sånt och väl även tydligen faktiskt vill ha ett ett glas mjölk till på köpet också, som det verkar. Det är mycket att tänka på som rätt ny-nykter kan jag då säga. Förresten, @Ros och @Andrahalvlek, det var kul att ni tittade in en sväng här mina vänner.

Ha en fortsatt fin dag!


skrev Självomhändertagande i Är tillbaka

@Kärringen
Så fint att läsa hur du har det just nu.
Att utforska och upptäcka sig själv!
Det är den finaste gåvan man kan ge sig själv tänker jag.
Att ge sig själv tid!
Njut ❤️!!


skrev Kalaspuffen i Min problem. Total alkis. Kan fortfarande vara utan?

Hej! Ursäkta om det redan finns liknande trådar men orkar inte leta nu.

Är för tillfället full. Nästan två liter vin. Gjort så nästan varje dag i 4 år. Vill inte leva såhär längre.
Varför dricker jag? Tristess. Lugna tankarna i huvudet...Ja det är väl allt. Kanske känns trivialt men det är mitt problem i alla fall.

Har haft perioder av nykterhet. Mår så jäkla bra då efter de första dagarna! Men då blir jag glad och lycklig. "Vad är väl en vinare nu så jag blir ÄNNU gladare!" Sen går det åt helvete igen.

Har tidigare sagt att jag är en fungerande alkoholist. Men senaste året är jag knappt det.
Har redan förlorat äktenskap och senare särboskap. Gällande särbon så har jag ljugit och fått det att fungera i tre år. Tills det sprack.

Alltså jag VET att det jag gör mot mig själv är totalt idiotiskt. Men hur fan får jag mig att fatta att drickat inte är lösningen? Jag VET ju att jag mår mycket bättre utan den.

Har som sagt perioder utan spånken. Mår jättebra då. Men då tycker jag att "nu kan vi köra på, Vin är ju jättegott!". Vad fan ska jag göra då?

Mvh: Kalaspuffen


skrev LillaVideung74 i Mot okända hav vill du följa mig

@carisie jaa du vad är det med oss? För min egen del tycks jag vara precis helt (jä..a...vill svära men det brukar se så illa ut i skrift) värdelös på att hjälpa mig själv. Att hjälpa andra runtom mig både yrkesmässigt och privat går desto lättare. Med stort mod och engagemang till och med. Att ta itu med mitt eget numera mycket komplicerade förhållande till alkohol känna tämligen omöjligt. Jag vet att det finns hjälp att få men jag förmår inte att erkänna mig "slagen". Besegrad av alkohol, maktlös. Så deprimerande bara skriva detta. Idag känner jag mig låg, lite ledsen, ingen ork ta mig för något vettigt. Farligt, farligt vips kan lilla kaffekoppen innehålla annat än kaffe i hopp om att liva upp dagen och humöret en smula. Nåväl, har lite på agendan att ta itu med och hopp om att detta håller mig nykter och sansad. Simma lugnt alla som också kämpar.


skrev Andrahalvlek i Promillebikt

@Flarran ”Det finns ju ingen som kan gå ett enda steg åt en annan människa.” Så är det ❤️ Vi kan bara berätta om våra era egna nyktra vandringar/erfarenheter och hoppas att det inspirerar andra att prova. Resan måste varje individ göra själv.

En sak som jag tog till mig tidigt är att nu är inte alltid. Så som jag känner och tänker nu kommer jag inte att känna och tänka ens om en stund, absolut inte om ett halvår osv. För när vi slutar dricka får våra hjärnor och resten av kroppen tid att både läka och utvecklas. Vi kan luta oss tillbaka och låta den göra jobbet emellanåt, bara flyta med. Och som du skriver - ta bästa möjliga beslut vid varje tillfälle.

För mig var det också svårt att säga att jag aldrig mer ska dricka alkohol. Men inom överskådlig framtid ska jag inte dricka. Så har jag tänkt i drygt fyra år, och jag tänker fortsätta tänka så. Med tiden blir tanken att ens dricka ett enda glas vin helt främmande. Varför skulle jag? Bara för att passa in i vår alkoholromantiska samtid? Förgifta min kropp? No way.

Ha en bra onsdag kompis!

Kram 🐘


skrev Ros i Promillebikt

@Flarran Håller med dig😃man får göra sitt bästa varje dag för att hålla sig nykter. Det är aldrig fel att komma ut på en promenad. Ha en bra dag☀️


skrev Adde i Div åsikter eller...?

Jag pratade nyligen med en man som var regelbunden besökare på AA samtidigt med mig i början av min nykterhet. Vi var väldigt överens om att vi hade väldigt trevligt OCH fick mycket hjälp av Di Gamle som gått före oss. Tyvärr har AA förändrats mycket sen våra tidiga år så nu undviker vi att gå dit. Kanske kan AA fortfarande betyda mycket för de som nu är blandmissbrukare men för oss rena alkoholister stämmer inget längre eftersom identifikationen inte finns längre.
Jag är glad för att jag är en ren alkoholist och att jag hade möjligheten att få göra min behandling på ett riktigt Minnesotahem som följde AA-principer och sen fortsätta min "utbildning" hos AA som var ett riktigt AA. Idag verkar vi riktiga alkoholister ha blivit en minoritet i missbruksvärlden.
Otäck utveckling :(


skrev Flarran i Promillebikt

Som nykter och utan konstant behov av att dricka alkohol som vanligt folk dricker vatten. Då är det då lätt att i början av den rätt förunderliga alkoholfria resan att börja tänka i lite nya banor. Det finns så mycket som först kan verka svårt och kanske tycks meningslöst. Men allt löser sig nog till det bästa om man bara tar det lite som det kommer, men ändå försöker att göra det bästa, allt efter sin egen förmåga.

Det är mänskligt att falla och tveka om man huruvida man är på rätt väg. Det är ungefär som när man har fått för sig att börja vandra alkoholfritt. Det finns ju ingen som kan gå ett enda steg åt en annan människa. Men att vänligt och positivt, lite försiktigt knuffa på och uppmuntra den som kanske har fallit, men ändå kämpar på, det är lite av storhet. Skulle här och nu vilja säga att jag för alltid kommer att vara nykter. Men det skulle nog vara att lova lite mer än jag kan hålla känns det i stunden.

Men att var dag göra mitt allra bästa för att hålla löftet om att leva nykter så länge som det bara går, det kan jag då utan tvekan göra. Det är så mycket man som människa här i världen aldrig förstår sig på. Men man behöver ju inte kasta bort livet på alkohol ändå. Tänk, nu sitter man i köket och rimmar också vid ett glas kallt vatten. Borde nog kanske äta något gott, och helst lite nyttigt till frukost, och sen kanske bara gå utanför dörren och skåda guds vackra natur även idag. För som alkoholfri så kan jag ju direkt inte klaga liksom.

Ha en fin dag!


skrev Minabästaår i Sorg, skam och skuld

@vår2022 tack, du skriver så klokt och berörande 🙏


skrev Ny dag i Det är dags nu

@Blidenjagvillvara77 Imponerande läsning och nu har du passerat 50 bra dagar💪! Du verkar fast besluten att fortsätta på den inslagna vägen vilket är härligt. Jag följer i dina fotspår. Har som sagt försökt länge och klarar långa perioder av nykterhet men trillat ned i en grop några hemska dagar för att sedan fortsätta vara nykter. Ångesten blir värre och värre. Dryga två veckor sedan den sista kemiska ångesten försvunnit och jag mår så mycket bättre. Följer med dig på resan! Min första anhalt är nykter sommar, därefter nykter höst osv men jag försöker ändå ta en dag i taget. ❤️🥰


skrev Carisie i Kaffestugan

@Påvägmothälsa Tack! Alltså det känns sååå skönt! Hoppas katten piggar på sig 🐈‍⬛
Tänk om man kunde jobba hemifrån? 😇 Ibland skulle det vara så skönt - eller kanske bara tanken att vara hemma som lockar 🙃 Att slippa monitorer & alla övervakningsljud. Att sitta i tystnad och ha nåt administrativt för sig istället.

Hoppas du får en fin em/kväll iaf 🩵


skrev Blidenjagvillvara77 i Det är dags nu

@TessanTuss tack själv! 🙏 är också så tacksam för alla er! Oerhört viktigt och så skönt att ha likasinnade att dela både toppar och dalar, få goda råd och ge tillbaka. Kram 💛


skrev Ny dag i Tillsvidare

Sovit en hel natt och känner mig utvilad igen. Återfallet börjar så smått blekna, solen skiner och jag känner en försiktig hoppfullhet. Jag ska bli hon som inte dricker för det är mitt sanna jag . Jag ser mig som mentalt allergisk mot alkohol. Att se mig som nykter alkoholist känna däremot inte bra i magen, det finns sån mycket stigma kopplat till det. Att vara allergisk mot alkohol däremot är för mig ingen bug deal, det kunde liksom varit jordnötter istället. Jag kommer kunna göra allt och mer därtill bara jag undviker det jag är allergisk mot. Jag försöker ta en dag i sänder men har ett långsiktigt mål och en värderad riktning om vem jag vill vara och hur jag vill att mitt liv ser ut framöver. Idag ska jag unna mig långlunch om solen skiner då, ska sätta mig i trädgården med en kopp kaffe och ljudbok. Jobbar hemma idag och har en lucka mellan 12-13.30. Idag är jag nykter 🌱


skrev Geggan i Nykter livet ut

Hej @Se klart ! Saknar dina berättelser! Hur går det med personalärendet? 🤔 jag försöker vila mig i form.


skrev Geggan i Andra halvlek har inletts

@Andrahalvlek förstår frestelserna! Så bra beslut. Du klarade det! 👋👋🤟


skrev Påvägmothälsa i Kaffestugan

Godmorgon i kaffestugan. Det är annorlunda rutiner hör hemma nu när det också är kattsjukstuga. Han är hemma nu och vi sondmatat honom. Igår gick det bra men idag blev det nog lite för mycket.
Nåväl. Kaffet smakar bra, och jag jobbar hemifrån större delen av dagen. @Carisie Bra jobbat😊 med femte veckan av måttlighet !! Här är det som, önskar er andra en fin vårdag 🌷


skrev TessanTuss i Det är dags nu

Tack alla fina vänner ! Såååå glad att jag hittat er här!
Så starkt vi kan stötta och hjälpa varandra! Mycket igenkänning i era svar i kommentarer!
Tack! 🙏😍 Ta hand om er!


skrev Carisie i Kaffestugan

God morgon igen 🩵 Typ till mig själv 😂 Jag verkar vara lite ensam här?!
Dricker mitt tunnelbanekaffe på väg till jobbet. Märkligt schema den här veckan dag och sen resten kvällar. Inte konstigt att man inte får någon rutin i kroppen. Jag har vridit & vänt hela natten känns det som - men kom upp och känner mig pigg. Kroppen och knoppen mår verkligen bättre när man inte matar den med E.

Hoppas ni får en fin dag var ni är är och vad ni än gör