Senaste kommentarerna i forumet

@vår2022 Tack för fina ord. Klok som en bok, som alltid. Ja det där är spot on, allt som du skrev. Jag är inte samma människa och är inte på samma plats i livet nu, som när jag började min resa här på riktigt, i mars 2022. Just nu tar jag en dag i taget. Uthärdar de jobbiga oroskänslorna som finns större delen av dagen. Jag accepterar att jag just nu inte är redo att sätta några konkreta mål.
Tack igen❤️

@Blenda Tack för dina rader ❤️🙏
Haha, den var finurlig, ”Så länge vi aldrig ger upp så tillhör vi ändå de möjliga vinnarna, istället för att vara dömda till ett för-alltid tillstånd bland de hopplösa vinarna” Skriver lite då och då här. Just nu gör jag de flesta noteringarna i Alkoholkalendern.
Nu fortsätter vi jobba på tillsammans 💪🥰

@Molnet Ny tråd har jag tänkt, men kan inte bestämma mig för vad den ska heta (jag vet, låter hur korkat som helst. Hur kan man ha beslutsångest över en sån sak🙄), så det blir nog ett par inlägg till här. Tack för dina råd❤️. Jobbar på det👍

Så himla bra jobbat av dig med 2,5 månader! Ja, nu fixar vi detta💪

@Ny dag Det blir nog att jag skriver lite då och då. Har ju börjat använda kalendern flitigt.Bra tanke med vad jag skulle gett dig för råd. Min hjärna tycks inte kunna följa det rådet, men jag kämpar på, en dag i taget. Denna gången är det riktigt jobbigt. Har en konstant oroskänsla, typ som när man är nervös inför en tävling. Kommer i princip när jag gått upp och håller på till ungefär nu, dvs 17 tiden
Tack för din stöttning.❤️❤️❤️🥰🥰🥰. Det betyder mycket. Hoppas ditt mående bättras snart oxå

Man är ju inte riktigt klok som bara sitter och skriver en massa tok. Detta sade mig den kalla logikens raka och rediga känsla. Fick nyss för mig att göra något som jag rätt så sällan gör. Nämligen att se mig tillbaka en bit på den nyktra alkoholfria väg som jag har gått dessa månader som faktiskt har blivit till en bra bit över ett helt år.

Tänkte på vad det var som fick mig till att börja skriva från första början på detta eminenta forum. Vad tänkte jag egentligen på den där höstdagen det förra året att jag skulle kunna uppnå med att skriva om min tillvaro alltså. Måste säga att det hela nog bara handlade om en ren överlevnadsinstinkt och inget annat mera märkvärdigt än så alltså.

Men vad skriver jag egentligen.... Kan det bli mer viktigt att skriva om sånt som handlar om att nyktert ta sig fram i livet och värna om överlevnaden alltså. Tror inte att det kan bli så värst mycket viktigare än så. För om man liksom upplever sig att stå vid ett stup eller håller på att gå under och då har hittat en livboj att hålla sig fast vid så spelar det väl ingen roll om man kanske uppfattas som en tönt vilket min nyktra känsla i stunden sade mig att jag säkert kan göra hos de som inte har varit så djupt ner i alkoholträsket och mörka tankar som en själv.

När jag ser att jag först trodde att jag skulle skriva endast en gång och sedan kanske aldrig mer så känns det i stunden en aning skrämmande att tänka hur det hade kunnat gått om jag inte följt den inre känslan och skrivit av mig för att liksom rensa ut lite galna instängda tankar och känslor som man bara satt och ältade i sin ensamhet medans man ständigt slog sig själv i huvudet med en flaska liksom och drack nervgiftet alkohol i olika former och kroppen bara blev mer och mer misshandlad.

Då känner jag verkligen tacksamhet till alla som peppat mig så mycket längs vägen fram till just denna tidpunkt. Men varför ska man kämpa på och vara alkoholfri kan man tänka sade den spontana lite tanklösa känslan som nu är en aning anfäktad av väl förkylning som är något som jag verkligen avskyr alltså. Här kontrar logiken med det tänkvärda i att varför ska man dricka gift när man kan dricka vanligt friskt vatten i stället, och det är ju en tanke så god som någon.

Nej, nu får det vara bra med skrivande på en stund för nu ska jag ta och gå iväg till matbutiken efter livsmedel. Mjölk får det allt bli och alkohol i form av öl det blir det då inte. För sådana dumheter har man då pysslat med genom åren så att det räcker och blir över, och det är då inget att hålla på med sade mig logiken som nu verkar fungera rätt bra i denna stund.

Ha det gott!

@Onkel F Vad bra att jag tolkade dig fel!
Och jag tror att jag förstår hur du menar. Pensionär är ett stort beslut och en ny identitet på så många plan. Men för min del kan det nog enbart bli positivt. När jag analyserar mina många återfall så finns det faktiskt alltid något som jag behövt klara av som har varit triggers. (Om nu inte den kidnappade beroendehjärnan är så lurig så att jag har letat upp saker att klara av, för att kunna skylla återfallen på…men så långt orkar jag inte analysera 😕)
Det går inte jättebra för mig med alkoholen, men jag håller verkligen på att sanera mitt liv från alla måsten.
Min vilja att bli nykter för alltid är starkare än någonsin. Känner att det är samma läge för dig. Visst klarar vi det här!

Halli hallå!
Tack alla ni för pepp! Blev uppriktigt väldigt glad att ni ser en framtid för denna gumma 😍 särskilt i arbetssammanhang… jag funderar, det är lite brådis men är en stor fråga att processa. Ev flytt (!!) och det vet jag ärligt talat inte om jag orkar… apropå gumma.

Apropå ingenting alls så hade min tråd försvunnit igår. Fanns ingenstans! Jag fick hjälp av snabba admin, nu finns den igen. Men kändes plötsligt lite oroligt. Vill ju inte att fem år på forumet ska försvinna i intet.

Kram på er!

Jaha, Nu börjar man frysa om knäna igen. Förbannade förkylning. Febern börjar väl åka rutschkana i kroppen igen kanske, och nu så börjar solen i sinnet att slockna också. Små flygande snöflingor yr nu sakta omkring där ute på gården och jag som hade tänkt att ha det trevligt och skoj och gå ut och testa min nya fina solskenskamera. Dystra tankar tornar nu sakta upp sig inom mig igen.

Men vad är jag för en värdelös gnällspik till människa egentligen. Nu är min malande automatiska negativitetsmaskin till hjärna i full nykter spinn igång igen. Dystymi. Fy för faen alltså. Men stopp alltså! Så här får man bara inte sitta tänka i sitt kök. När ska jag lära mig att tänka på ett vettigt sätt.

För det är ju som att bjuda in alkoholdjävulen och säga: Se och hör mig. Låt oss tillsammans åka taxi ned till bolaget. Gör mig berusad omgående och till underdånig slav under lasten igen. Logiken säger. Jaså, lite snuvig alltså, och du tänker kasta in handduken och ge upp för en sån liten skitsak. Varför inte i stället kanske bara sätta på sig lite extra varma kläder och ett par tofflor kanske...

Men jag vill ju vara frisk. Jag ska vara frisk! För annars så vill jag inte var duktig. Varför ska jag vara duktig och nykter om jag inte mår bra alltså. Men sedan lugnar sig totalkaoset inom mig ned en aning. Ja åtminstone lite, och logiken säger tydligt känn inte efter så himla mycket. Häng nu av dig offerkoftan och tänk lite glada och positiva tankar så skiner snart solen igen.

Men kan man tro på denna känsla, är det inte bara som att suggera sig med nån flummig placeboeffekt till fjuttigt så kallat lyckopiller eller att lura sig själv till bättre mående ungefär som att tro på Gud eller nåt... Nu är tofflorna på fötterna. Har nu ett par extra mysbyxor på mig och en tröja till. Nu känns det inte så jäkla huttrande kallt längre. Kanske man skulle ta sig en liten kopp med varmt kaffe sade mig en känsla i stunden.

Men först får man nog snyta sig så att den droppande näsjäveln inte stör en. Denna förbaskade jävla förkylning alltså. Men det kunde ju varit värre. Allt kan vara värre. Kanske man skulle försöka att samla krafter för att gå och handla mer mjölk kom en duktighetskänsla inom mig nu inflikandes. Kanske det vore en god ide', men jag vet inte, är det nån mening att hålla på...

Nej, negativitetkänsla ditt jäkla troll, nu får du ledigt för annars så är man snart in på bolaget igen och det har logiken sagt att det blir det inte tal om. Åtminstone inte idag. För har man klarat sig så här långt så vore det väl faen om man skulle börja dansa efter alkoholdjävulens pipa igen. Det är inte klokt varifrån kommer alla dessa vettiga ord som inte fanns där för bara en sekund sen.

Kanske är det ren inspiration. Kanske är det den högste och Herren som andligt visar vägen. Men jäklar vad man huttrar fast man är påpälsad som en isbjörn eller nåt. Men allting går bara man tar allt ett steg i taget sade mig en svagt flämtande hoppets känsla som tycks vara seg som ett tuggummi och inte ger sig vilket väl ändå är något att vara tacksam för. Kanske snart dags för en röd grapefrukt med lite naturlig äkta C-vitamin...

Nu har man druckit en slurk varmt kaffe och slagit ihjäl lite tid och skrivit av sig lite tok igen. Men se på sjutton alltså. Poff! Liksom. Där vandrade tydligen alkoholdjävulen iväg för den här gången. Men vi lär väl mötas igen kan man tänka. Men nu har man då fått sig ännu lite mera ny-nykter livserfarenhet vilket väl inte skadade alltså. Förresten @Molnet tack för att du tittade in en sväng kompis, sånt uppskattas.

Kämpa på vänner!

@Silvermamman Jag menar att det finns bara en av dig och du ska vara rädd om dig. Om din man är alkoholberoende så är det inget du kan göra för att hjälpa honom, såvida han inte vill hjälpa sig själv. Av din text att döma, så är din man inte redo att ta någon hjälp. Men DU kan få hjälp med ditt mående om du vill och känner. I min kommun finns det ett telefon nummer man kan ringa som anhörig och få hjälp. Hoppas det förtydligade mitt svar

@åträtthåll god dagens. Vill bara ge dig en cyberkram, tycker du är stark som är ärlig (främst mot dig själv) nu blir det nya tag och att hitta motivationen.

Tycker din målbild är fin, att du bygger upp dig själv och vill i framtiden bli en nykter mamma…världen behöver nyktra föräldrar och du kan bli en sån.

Önskar dig en fortsatt fin dag, ge inte upp på dig själv nu, du vet att det går och du vet att du kan ❤️

I forumets barndom, ja, jag var med då ! inte riktigt de första dagarna men nånstans runt det så var det fart och kläm med många som skrev. Nu är det klent med det. Jag har inte tillgång till statistiken med antal besökare men nog försvann många efter senaste nerdateringen av forumsidan.
Många gamla bekanta ha försvunnit vilket gör att även jag känner mig vilsen fast jag genom åren försökt skriva mest för min egen skull. I början skapade vi personliga kontakter i verkliga livet men även där är det numera tunt. Jag har väl 3 st kvar från den tiden. Nån har gått bort av naturliga skäl, nån har tagit återfall utan att kunna ta sig ur. Livets gång.
Forumet har hjälpt mig att se saker ur annan synvinkel och jag har kanske hjälpt nån att komma över på den nyktra sidan ? Det fanns helt klart ett stor behov när forumet föddes och behovet finns nog kvar men.......??
Ser ju att det är nästan 2 månader sen jag senast gjorde ett inlägg här och det är ju inte bra.
Men jag är nykter idag och har lovat mig själv att vara det hela dagen så chansen att jag vaknar nykter i morgon är rätt stor.
Ta hand om er !

Välkommen hit isaja !
Det är stort steg du tagit genom att be om hjälp här ! Jag vet ju själv hur jobbigt det var att visa upp sig som beroende ! Precis som Solrosfrö_ skriver här ovanför så : " Men man måste ta hjälpen själv, ingen kommer göra det åt en. Och det känns svårt och läskigt men det är värt det, jag lovar." Exakt så är det och nu är du på ditt första steg !
Jag är inte direkt positiv till läkare eftersom de allra flesta har dille på att skriva ut kemiska preparat som bara gör det värre. För min egen del har AA varit mitt stöd och hjälp från första början och numera finns det även digitala möten fast att få en varm kram i verkliga livet är ju oslagbart ! Det finns kvinnomöten på många platser, googla AA.
Lycka till och skriv av dig här, det hjälper mycket mer än man kan tro.

@paniken Godmorgon ✨ Ja det var verkligen en mardröm med dottern. Hon diagnostiserades med en autoimmun sjukdom (autoimmun hepatit) och äter medicin dagligen, gör regelbundna kontroller på sjukhus och har gjort ett par leverbiopsier. Hon kommer leva med det resten av livet vilket för henne så klart har varit tufft. Man märker inget på henne om man inte vet vilket väl ändå är skönt.
Har funderat mycket på om det var där och då jag började bedöva mig själv med A…

Håller alla tummar att ni får ett positivt besked idag ♥️♥️♥️

Den tablett jag tar på kvällen innehåller samma ämne som lergigan (Prometazin). Inatt hjälpte det inte alls. Ska prata med min kontakt så fort hon blir frisk.

Önskar dig en fin dag paniken ♥️♥️✨♥️♥️

Många bra tips du fått !
För mig gick vägen genom en tolvstegsbehandling med fortsättning inom AA där jag fick den egentliga skolan. Att lära mig att öppna mig och prata rakt ut om mina problem som tyngde mig och på så sätt släppa ut trollen som blockerade mig var väldigt ovant men ack så skönt !
Jag åkte på alla stora AA-event runt om i landet där jag fick ännu mer nya kunskaper om min sjukdom och hur folk löste det. Det var mäktigt att höra folk berätta om hur de gjort i fyllan och villan eftersom det var mitt liv de beskrev ! Vi är alla så otroligt lika i vår sjukdom !
Ta en dag i taget med att varje morgon lova dig själv att idag ska jag inte ta det första glaset oavsett vad som än händer så vaknar du nykter i morgon och kan ta ett nytt beslut !
Välkommen !

@Flarran Godmorgon!En skön start på dagen är guld värt.Önskar dig en fin dag!

Det är inte så dumt att vara nykter och alkoholfri. Tänk att man kan skriva så en snuvig onsdag. Måste väl vara nån bacill som har jagat alkoholdjävulen på flykten. Kanske sitter den fulingen med en jävlig förkylning och helt enkelt har tappat formen. Det är jag då hur som helst tacksam för.

För normalt sett så skulle jag väl en objektivt sett rätt så gråtrist dag som denna normalt sett väl i slowmotion klättrat på väggarna liksom. Då jag ju egentligen sitter i mitten av ingenstans liksom utan att väl en jäkel vet om att man existerar, och väl även om så, kanske inte bryr sig så värst mycket. Men nu är man nästan nyktert smått hög av nåt så pass enkelt som en kopp med nykokat kaffe.

Nu snurrar lite svängig Rock & Roll runt i mina hörlurar. Tänk att man kan ha det så himla oförskämt bra. Positivt tänkande säger de lärde att man ska ägna sig åt för att väl sudda ut sin sura min, och negativa känsla. Det går alldeles utmärkt när man som jag i denna stund inte har det minsta av krävande depressiva känsla. Vilket jag då tackar min skapare för.

För visst är det väl kul med en massa nya prylar så som en häftig kamera och annat diverse att roa sig med. Men har man bara frid och harmoni inom sig och med Herren och inte är jagad av alkoholdjävulen eller tvingas brottas med andra tankar som man har gjort så himla många gånger. Ja, så att väl en depression så som från helvetet skickad, väl oftast varit vardagsmat så himla länge att man väl till slut även har nött ut denna bedrövligt sänkande känsla. Nej, nu får man väl sluta att skriva en massa tok och göra sig lite mjölkchoklad och några goda limpmackor sade mig magkänslan.

Ha det så gott!

@Onkel F Bita i det sura äpplet och börja med antabus igen? Som ett gips på ett brutet ben, för att komma upp några snäpp på nykterhetstrappan. Men du måste ”göra jobbet” också! Du kan det här! Gå tillbaka till Annie Graces 30-dagarsprogram, överskölj dig med rösterna från Craig Beck, Sober Leon, Skål ta mig fan osv. Repetera, repetera, repetera.

Kram 🐘

@Utmaning2022 Är värsta mardrömmen om det är något som hotar ens barn 😰Hoppas att det gick bra 🙏💕Ca 1 vecka sa hematologen och det är idag, sjukt jobbigt 🫣Har oxå tränat alltid , ibland mer ibland mindre men utomhuspromenix är livsnödvändigt nästan varje dag , min ångestdämpare🌸Fråga om du kan få testa Lergigan , det var den som funkade för mig . Visst är Nidran skön och det bästa är att man blir beroende och för en gång skull är det helt ofarligt 😇Kram o ha en fin dag 🌸

@Utmaning2022 Är värsta mardrömmen om det är något som hotar ens barn 😰Hoppas att det gick bra 🙏💕Ca 1 vecka sa hematologen och det är idag, sjukt jobbigt 🫣Har oxå tränat alltid , ibland mer ibland mindre men utomhuspromenix är livsnödvändigt nästan varje dag , min ångestdämpare🌸Fråga om du kan få testa Lergigan , det var den som funkade för mig . Visst är Nidran skön och det bästa är att man blir beroende och för en gång skull är det helt ofarligt 😇Kram o ha en fin dag 🌸

Yes! Tänk jag lyckades med vad jag hade planerat utan att väl tro så värst mycket på att jag skulle klara av det på grund av min i stunden lite jobbiga snuva. Kom alltså utanför dörren och kastade soppåsarna som liksom stått och hånflinat åt mig i ett hörn ett bra tag. Så nu firar jag min prestation med ett extra glas. Inget med alkohol för sånt är ju som gamle Meduza sjöng, väl inget som vi tål. Nej, bara mera vitamin så man kanske blir frisk och fin. Kaffet är nu helt slut i termosen också, så får väl försöka att vara lite mer kusligt huslig och koka på lite liksom. Min närmaste målsättning är sedan att slå mig lös på matlagning i form av att göra mig en kopp med varm mjölkchoklad, för man ska väl inte ändra på en fungerande alkoholfri rutin.

Ha en fin onsdag!

@Molnet hej! 👋
Jag har varit lite passiv på forumet men nu är jag tillbaka. Letade efter ditt namn bland trådarna men såg att du inte skrivit på ett par dagar.

Hoppas du har det bra och att allt går bra för dig. Det var längesen vi snackade nu 😊

Kram

Blev sen efter jobbet, stressad. Hann inte tänka över a-fria alternativen.
Drack 3 enheter.
Har absolut ångest idag utan att vara bakis alls.
Bara känslan av att vakna och ha druckit alkohol. Usch.

Fan! Varför! Önskar att jag aldrig ens råkat på alkohol i första taget.
Vill bara radera alla minnen av alkohol ur mitt liv och min umgängeskrets.

Tänker inte ge upp! I min målbild är jag en nykter mamma (har inte ens barn än så jag har lite tid för att träna😅) och en nykter fru. Jag mår bra i den målbilden och jag är grundad i mig själv. Jag behöver inte alkohol och jag vill inte dricka.

Längtar dit och jag ska dit.

Ps. funderade på att inte ens skriva ut i text att jag drack igår. För att slippa skämmas. Men det hjälper ju ingen alls förutom att jag ljuger i ett forum som är till för att hjälpa. Det kändes dumt.

Den här tråden förblir ärlig!

Kram

@eling Jag har också svårt att använda ordet återfall på mig själv, vet inte varför? Bakslag låter mer nära på något vis.

Jag har väldigt lik inställning till dig. Skulle verkligen vilja vara nykter, måttligheten går inte. Hjärnan vill bli full.

Vi följs åt här inne! Jag ska bli bättre på att skriva igen. Tuff period nu med omstart🙃

Kram

@paniken God morgon ❄️ Kanske skållade jag bort bacillen 🦠 igår? Jag känner mig iaf bättre 🙏🏼 Ska stappla ut i badrummet & peta i linser så jag har ledsyn 😅 och sen bege mig mot hospitalet.

Markus berättar sin livshistoria i avsnitt 68 plus att han kommer med bra insikter.

Min intention när jag började skriva här var inte att bli helvit. Med tiden har jag dock upplevt alla fördelar med att inte dricka alkohol. Jag bestämde en snål budget från början efter en helvit start på drygt 2 månader (max 4E/v fördelat på max 2 dagar) men upptäckte ganska snart att jag hamnade under budget genom att inte slentriandricka. Så då funderade jag en vända till men hade i bakhuvudet att jag ville skåla med familjen på midsommar. Högtiden blev en ögonöppnare hur alkohol ställer till det för människor och den här gången handlade det inte om mig. Efter det har nykterheten bara rullat på - främst för att jag inte hittat nåt tillfälle som är tillräckligt festligt - har visst gått och blivit nogräknad 😅 Men också för att jag upptäckt att inte en människa BRYR sig om jag dricker eller ej. Jag passar in i festliga sammanhang utan att dricka. Bara en sån sak ☺️. Alla farhågor om att folk ska ifrågasätta är en ickefråga och det är enormt skönt!

Hoppas du får en fin dag 🩵

Man skulle nästan kunnat tro att man hade druckit sig rejält berusad igår kväll. Det tänkte jag när jag nyss vaknade till alkoholfritt av att grannen ovanpå nog också gått och blivit förkyld då denne hostar förskräckligt och har sig. Bad faktiskt till Herren att grannen skulle få bli helt frisk på alla sätt, kroppsligt och själsligt liksom dennes partner då det inte är roligt att vara sjuk och må dåligt. Det är inga grannar som jag känner speciellt, men det kostar inget att be till Herren för folks välgång.

Har precis som min gamla kristna faster gjorde när hon levde, börjat att be till Herren för mina väl också fast på säkert olika sätt, rätt så hårt prövade medmänniskors bästa. Detta då det känns bra på något sätt att tänka gott om mina medmänniskor. Kan man inte göra något annat så kan man väl åtminstone be för varandras bästa i Guds och Jesus namn. Tacksamhet är jag rätt dålig på att visa skaparen fast jag känner att han är med mig i var stund fast jag väl nog är lite splittrad i tanken.

Tittade igår en stund lite närmare på min nya skojiga leksak som väl min nya kamera egentligen är. Hade kopplat ihop den med en gammal dator i rummet och laddade på lite ström i batteriet medans jag slötittade på ett intetsägande och rätt sövande tv-program. Plötsligt vaknade jag till med ett ryck och upptäckte att jag precis som när jag brukade berusa mig var dag hade somnat till ett par timmar i tv-stolen och blev lite panikartat stressad och rusade ut i köket och började diska. För jag blir alltid så nervös av att se oordning när det gäller fat och kastruller. Nu är det diskat för har just ställt min största kastrull ren på dess rätta plats.

Det kändes bra en stund igår och jag trodde förkylningen hade försvunnit, men nyss så nös jag fem gånger och känner mig lite lätt febrig igen. Men då jag lyckats att hålla mig nykter och alkoholfri så går det nog med skaparens hjälp säkert bra, och frisk igen det blir jag säkert bara jag inte försvårar kroppens återhämtning och faller för frestelsen att åka in till bolaget och handla diverse starkvaror som man alltid gjorde förr när man kände sig snuvig. Vet ju att man bara lurar sig själv och blir sämre av att berusa sig. Det känns skapligt i stunden, men sen en stund senare så är det sju reor värre och då börjar man om och dricker som en svamp fast man vet att det är ren dårskap att göra så.

Nu är det mörkt ute, men det ligger på inom mig att jag borde gå ut och slänga soppåsarna som nu fått sällskap av en till. Man ser på soppåsarna att tiden går fast man inte tänker på det. Har nyss druckit ett glas med vitaminberikat kosttillskott och funderar på om jag ska ta mig en kopp med varmt te med lite mjölk och kanske några rostade franskbröd med smör på.

Men samtidigt så vill jag ju inte gå upp i vikt så min logiska tanke säger mig att jag borde spara mig till lite senare och äta min frukostchoklad i stället. Jag vägde mig i går och såg att jag hade gått upp ett par kilo vilket jag inte gillade. Minns att jag när min far levde ibland sade till honom eller klagade över min väl av läkare inte hyllade övervikt och sade att jag kände mig så fet.

Det är väl en tjugo kilo som nu skulle bantas bort, precis som då liksom. Minns att min far brukade trösta mig med orden – Det är bara muskler, sade han... Man kan då tänka på mycket när det är natt och man inte kan sova. Tre grader kallt är det utanför mitt fönster, men i alla fall ingen snö att halka omkring i ännu. Så kanske skulle man kunna gå ut med hushållssoporna i alla fall. Det tog jag mig allt en slurk varmt kaffe på. Kör alltså hur som helst alkoholfritt vidare. Vilket väl inte är någon större konst då ingen alkohol finns i huset, och det får man väl vara tacksam för.

Ha det gott!