skrev zalkin i Julen närmar sig
skrev zalkin i Julen närmar sig
Gick på AW en stund igår, drack en pint av en supergod a-fri IPA och hade en fin stund med vänner gamla vänner dryckesbröder) på ett jättemysigt bryggeri, gammalt stamställe dit jag sällan,går idag. Och så vaknar man lördag morgon. Axlarna är nedsjunkna, oron borta och tankarna har återgått till normalt tempo.
Märkligt med livets skiftningar. Men idag blir en bra dag. Nu backar jag lite småsakta genom helgen. Hoppas ni alla får en fin helg💥
skrev oroligsomfan i Högtidsångest
skrev oroligsomfan i Högtidsångest
Tanken på jul och nyår fyller mig mest med oro och ångest. Sorgliga scenarion trängs i mitt huvud, där min partner dricker sig redlös, skämmer ut både sig själv och mig, blir elak och slutligen får mig att gråta och gå sönder.
Mellan högtider och sociala sammankomster är min partner nykter, enligt överenskommelse. Han är okej med det och har viss insikt i att han inte kan hantera alkohol, speciellt starksprit.
Men när det vankas fest är det som om all rim och reson försvinner. Han blir som en annan människa - destruktiv, egoistisk, argsint, elak. Allt blir kaos och förstört.
Så ja, jag är orolig och har ångest inför årets jul och nyår. Vet inte riktigt var jag ska vända mig, så skapade detta konto i hopp om att finna någon form av stöd.
skrev sommar2023 i Tar alkoholen över hans liv??
skrev sommar2023 i Tar alkoholen över hans liv??
Hejsan! Känner igen mig så väl i det du skriver. Har med haft det så i 20 år. Men i vårt äktenskap var det jag som nådde botten. Jag orkar inte mer. Vi började gå hos en psykoterapeut som var så bra. Å jag var helt öppen med min mans drickande å att jag orkar inte ha det så här. Med hans stöttning har min man nu sökt hjälp hos läkare. Han har lämnat Peth prov å ska göra det om ett par veckor igen. Å vi ska fortsätta gå till psykoterapeuten. Min man är anmäld till socialen för att han sökte hjälp så vi ska dit om nån vecka med.
Vi får se vad det slutar med vårt äktenskap i slutändan. Men just nu känns det fantastiskt att han sökt hjälp å att jag inte känner mig så ensam med våra problem
skrev fooliehutten i Äntligen på rätt väg!!
skrev fooliehutten i Äntligen på rätt väg!!
@miss lyckad, känns knepigt att skriva detta i samma mening, men ändå: Grattis till 10 år och beklagar förlusten.🫶
skrev miss lyckad i Äntligen på rätt väg!!
skrev miss lyckad i Äntligen på rätt väg!!
Stor sorg, och samtidigt glädje. 🌟Idag är min 10- årsdag nykter, samtidigt min 63:e födelsedag. ❤️Tyvärr så dog min fina bror för 3 dagar sedan. Jag känner enorm saknad, och har overklighetskänslor. Brorsan hjälpte mig med huset ibland. Han lade sten på min terrass, hjälpte mig att måla i köket. Han satte upp lampor, och nu finns han inte mer. Han drack för mycket, och hade samtidigt en tarmsjukdom, som framkom nu efter stroken. Brorsan har aldrig legat på sjukhus tidigare. Han repade sig lite efter stroken, men blev sen svagare. Kroppen tog inte upp vätska och näring pga tarmsjukdomen. Han kom in till sjukhus uttorkad. Han klarade inte operationen. Så ledsamt. Min fina bror, som var så lik mig i mycket. Han var omtänksam och snäll. Ville alltid dela med sig. ❤️. Han drack folköl flera dagar i veckan. Alkoholen har tagit ännu ett liv. Troligen hade han levt mycket längre om han kunnat sluta dricka. Han blev 60 år, och lämnade små barn och fru efter sig. Vi får hjälpa dom så gott det går. Jag läste något fint om, just när ens bror har dött. ” Minns din bror genom att sträva efter den lycka, som din bror önskar att du skulle ha” Det var så passande på oss. Vi är många som saknar honom🌿🌹🌿Han hade många och nära vänner. Kanske att om han gjort en ADHD utredning hade fått diagnos. Kanske medicinering. Men det är bara spekulationer. Vi har bara ett liv iaf, denna gång. Så till er alla, ta vara på ert liv, medans vi har det. 🌟. Jag väntar just nu spänt på att min dotter med familj ska komma och uppvakta mig med kaffe på sängen. 🥰Jag hör hur dom stökar där nere. Min äldsta dotter med familj här i Norge. 🌿🇸🇪🇳🇴🌿
skrev Lonely Man i Nya Given..
skrev Lonely Man i Nya Given..
Första gången jag försökte bli nykter var för 3 år sedan 2022 genom AA höll mig då i flera månader. Jag var dock inte helt mogen för att sluta dricka då. Var inte färdig med alkoholen.
Kände mer som en bestraffning och jag ville verkligen börja igen i mindre skala.
Därför började jag igen men blev aldrig bra. Drack en tid försökte bli nykter igen. Försökte med AA igen och Länkarna. Fungerade ett tag drogs alltid tillbaka till drickandet och de mörka känslorna. Höll på så i mer än 3 år. Ville bara komma hem och dricka igen.
Sedan slutet av sommaren har jag hållt mig nykter och jag aldrig mått så bra som jag gör nu.
Vill aldrig mer gå tillbaka och alkoholen känns alltmer avlägsen.
Tittar mycket Soberstrong med Meghan som hjälpt mig mycket och har en nykterhetsapp.
Arbetar som volontär på Stadsmissionen 1 dag i veckan. Är mycket på kultur och går på bio flera gånger i veckan. Livet är mycket bättre utan A.
Ta hand om er alla som kämpar
skrev Surkärring i Aaaahhhh...
skrev Surkärring i Aaaahhhh...
@Gåbert jag jag tycker också det är dumt att marknadsföra och sälja produkter som alkoholfria om det inte är sant.
När det gäller vin är jag rädd att det är samma problem.
Jag tror det handlar om att produkter som är tillverkade med alkohol och sedan "av-alkoholiserats" är svåra att få helt nollade. Så jag skippar vinet med. Det gör mig inget.
Igår testade jag lagrad julmust med lime. Det funkade fint.
Var ute med min man (!) och det blev en ren äppeljos i vinglas, och en indian tonic med lime. Helt ok att ha som alternativ.
Men fy fan vad folk är högljudda ute!
Jävlar! 💩🙈
skrev fooliehutten i Den sista som trodde han skulle skriva här
skrev fooliehutten i Den sista som trodde han skulle skriva här
Hej a3519, tänker att du kan krångla till upptakten till systemet. Om du går långa omvägar på väg dit, så har du många tillfällen att välja att gå någon annanstans. Det funkade för mig när jag valde bort snusdosan och typ samma borde funka med alkoholen? Den la jag dock bara av med, en dag i taget och har aldrig ångrat en nykter gårdag. Din kärleksrelation med en kvinna verkar lite udda som du beskriver den: ”Hon VAR enormt kontrollerande och paranoid under våra 8 första år, men sedan dess har beteendet klingat av. Nu är hon en varm och förstående människa. Men det har ändrat mig. Innan vårt förhållande så var jag en stabil man som drack 3 gånger per år, nu är jag ett känslomässigt vrak som kan dricka en halvliter vodka per dag bara för att hålla ångesten borta. Detta eskalerade ca 2018 när jag upptäckte att alkoholen gav en dämpningskudde mellan mig och henne”. Jag vet inte men det verkar som att ni skiftat ”patientroll” och att du är på väg att få ”enorma problem” och samtidigt verkar hon mår bra? Men det visar sig väl hur det är ställt med kärleken, när du kastat flaskan och vartefter börjar må bättre. Styrka åt dig i din kamp🤗
skrev Leffe62 i Inte dricka
skrev Leffe62 i Inte dricka
@Thompa_68
Jag önskar dig all lycka med det som ligger i framtiden för dig och tror att du klarar det galant utan A. Vi kommer att ha en ljus framtid även om vi gör det på olika sätt.
skrev a3519 i Den sista som trodde han skulle skriva här
skrev a3519 i Den sista som trodde han skulle skriva här
Hej på er alla. Jag är 53 år och var mycket restriktiv till alkohol tills jag var ca 39 år.
Sedan dess har det hänt mycket... Lång historia kort:
Jag blev sambo med en kvinna som hade enorma problem sedan barndomen, men som jag älskar över allt annat. Hon VAR enormt kontrollerande och paranoid under våra 8 första år, men sedan dess har beteendet klingat av. Nu är hon en varm och förstående människa. Men det har ändrat mig. Innan vårt förhållande så var jag en stabil man som drack 3 gånger per år, nu är jag ett känslomässigt vrak som kan dricka en halvliter vodka per dag bara för att hålla ångesten borta. Detta eskalerade ca 2018 när jag upptäckte att alkoholen gav en dämpningskudde mellan mig och henne.
Jag älskar henne anno 2025 mer än allt, och skulle vi träffat varandra idag, så skulle jag nästan förblivit absolutist. Men till problemet... för att hålla oron och ångesten borta så måste jag dricka mer än en "kvarting" per dag. Ibland blir det mer. Mitt intellekt säger att det är "the road to hell" men mitt psyke säger "kör för fan, du känner dig ju prima". HUR ska jag kunna stoppa mig själv just innan jag kliver in till systembolaget? HUR kan jag bromsa mig?
Någon som kan skriva en rad?
skrev Gåbert i I dag börjar mitt nya liv!
skrev Gåbert i I dag börjar mitt nya liv!
Dag 21. På AW. Två Staropramen, 0,0 %
Gjorde mumma på julmust och - jag erkänner - 1 dl folköl. Blev väl som 1%. Gav inget sug efter mer. Hällde ut resten av burken. Jag räknar det inte som ett avsteg, bara som ett litet test.
skrev Åsa M i Nyss brutit med min mamma.
skrev Åsa M i Nyss brutit med min mamma.
Delar inte din erfarenhet men förstår helt och hållet att du var tvungen att bryta. ❤️
skrev Rike i Nyss brutit med min mamma.
skrev Rike i Nyss brutit med min mamma.
Delar - tyvärr - dina upplevelser.
Läs gärna om begreppet grey rock, att helt bryta kontakten var ett val mellan att gå under psykiskt eller ej för min del.
Det friska i oss gör att vi vill förstå- men som någon sa vi delar inte samma universum i vad som är normalt och inte, det går inte att bryta igenom, att förstå.
skrev fooliehutten i Min man söker äntligen hjälp
skrev fooliehutten i Min man söker äntligen hjälp
@sommar2023, kul att höra… och visst var det så för mig också att när jag väl bestämde mig för att lägga alkoholen bakom mig så var det en tyngd som lossnade inombords. En dag i taget och han kommer inte heller någonsin att ångra att han var nykter igår! Styrkekramar åt er båda och trevlig A-fri helg🤗
skrev Majo84 i Nyss brutit med min mamma.
skrev Majo84 i Nyss brutit med min mamma.
Jag har nyss brutit med min mamma som är alkoholist. Och det här är helt nytt för mig. Både att hon är alkoholist men också allting som jag just nu ser med nya ögon... Det är förvirrande och ögonöppnande på samma gång, och jag vet inte helt hur jag ska hantera allt.
Ursäkta att det blir lite långt.
Jag är 41 år och har alltid haft en berg-och-dalbanarelation med mamma. Många bra stunder, men hon har också irriterat mig grön många gånger under mitt liv. Och det har bara blivit värre och värre de senaste tio åren. Dock har jag aldrig sagt ifrån när hon irriterat mig. Jag har bara svalt det och surat för mig själv. Och så har irritationen istället sipprat över i andra situationer. Jag har liksom trott att det bara är sånt jag får tåla, att det är på grund av att vi är så olika som personer – vi är som natt och dag – och att det därför blir kollitionsskurs.
Det som har irriterat mig mest är att hon är expert på att behandla mig som en IQ-befriad jubelidiot. Hon kan allt, och jag kan inget. Hon har lagt sig i mitt liv på alla plan och hon ska alltid vara "center of attention". Hon framstår ofta som väldigt självisk och hon tar aldrig ansvar för någonting. Tar man upp något hon gjort, spelar hon bara dum, byter tema eller svarar inte alls.
Jag har ju förstått nu, när jag tagit några rundor med mig själv, att jag blivit irriterade därför att hon konstant har trampat på mina gränser. Och jag har insett att jag aldrig har sagt ifrån på grund av att jag som barn lärde mig att det inte var någon idé. För så fort jag blev ledsen eller arg för något hon gjorde mot mig blev jag antingen förlöjligad eller så gav hon mig dåligt samvete. Dåligt samvete-snacket är hennes favoritsport. Hon är expert att vända på allt så att hon blir offret.
Hon är ett "stönlägg" som aldrig lyssnar på den råd och hjälp som hon får av oss i familjen eller av vänner. Hon säger "ja, okej, jag lovar" eller "ja, det låter bra" och gör tvärtom. Sen säger hon att ingen bryr sig. (Hon har alltså mig, en svärson, tre syskon med barn och en massa vänner som är glada i henne och ställer upp för henne i ur och skur. Ändå är hon helt övertygad om att ingen bryr sig.)
I våras blev hon svårt sjuk och hamnade på sjukhuset. Hon låg praktiskt taget inför döden. Jag slängde mig runt och blev god man för henne och hjälpte henne med allt möjligt. Det var då jag upptäckte hennes alkoholberoende. Jag var sönderstressad och orolig hela våren.
Men så återuppstod hon från de döda när de tog bort alla hennes mediciner, och hon har varit hemma i lägenheten igen sen juni. Vi hade ett samtal om alkoholen där hon sa att hon fått en ny syn på livet och aldrig mer skulle dricka igen. Och hon lovade att vara öppen och ärlig med mig, hemtjänsten, läkare osv om demonerna smög sig på igen. Jag trodde vi hade fått vår ansträngda relation på rätt köl igen.
Men så upptäckte jag i slutet av augusti att hon börjat köpa öl på matbutiken. Jag gav henne en ärlig chans att prata om det, men hon började med att ljuga mig rätt upp i ansiktet. När jag la fram bevis avfärdade hon det bara som "ingenting". Som att 3,5-or inte var alkohol. Rödvin, som är hennes gift, hade hon ju inte rört.
Jag blev så matt och trött efter det samtalet. Och arg. Fruktansvärt arg. Så jag ringde till henne en vecka senare och sa att jag var besviken, arg och ledsen. Att hon hade sårat mig. Men hon var bara dryg och oförskämd. Och då rann bägaren över för mig ordentligt. Jag storgrinade och skrek i telefonen och släppte ut allt. Då fick hon en annan ton, och sa de ack så välbekanta orden: "Jag trodde inte att du brydde dig." Det stack så jävligt. Jag har inte gjort något annat än att bry mig. Så jag sa bara "Nu ska jag ha semester, och då vill jag inte ha med dig att göra." Men jag har inte hört av mig igen sen dess.
Min man pratar med henne ibland sen oktober. Vi ser att hon köper rödvin igen sen september. Hon förstår inte varför jag har brutit med henne. Min man har förklarat för henne, men jag vet inte om det faktiskt går in.
Jag vet inte om jag orkar ta upp kontakten igen heller. För jag har lärt mig nu, en gång för alla, att det spelar ingen roll vad jag gör eller säger, för hon har bestämt sig för att jag inte bryr mig. Det spelar ingen roll hur tydliga bevisen är på det motsatta. Och jag har lärt mig att man inte kan hjälpa någon som inte vill ha hjälp.
Så nu skiter jag i henne. Rätt och slätt. Men det är ändå tungt och förvirrande. Det är mycket som kommer upp till ytan. Jag har accepterat att det är som det är, men samtidigt vill jag ju förstå mig själv och henne.
Råkade ramla över begreppet "dold narcissism" häromdagen. Läste en artikel om det och tyckte att skrämmande mycket passade in på henne. Offerrollen, det passivt-aggressiva m.m.
Så nu är jag här... Med en tanke om att en dialog med andra i liknande situationer kan vara nyttigt för mig (?)
skrev Andrahalvlek i Promillebikt
skrev Andrahalvlek i Promillebikt
@Flarran Heja dig! Vi har fått 20 cm snö så idag åkte dubbskorna på. När solen sken på lunchrundan var det magiskt vackert 😍
Trevlighelgkram 🐘
skrev sommar2023 i Min man söker äntligen hjälp
skrev sommar2023 i Min man söker äntligen hjälp
Nu har han varit alkolfri i över en vecka.
Han har mått sådär men vi har kunnat prata om det å alkohol osv.
På nåt sätt är han gladare nu. Jag förväntade mig egentligen nåt annat. Förra gången han slutade så var han inte så trevlig. Men det var utan kontakt med läkare å psykoterapeut osv. Svårt att beskriva. Men vet att när en släkting till mig kastade in handduken å tog hjälp för tablettmissbruk så var det som en sten släppte från honom. Vet inte om det är det som hänt nu med min man med. Att han tycker det är skönt att det har kommit hit å jag har satt ner foten nu.
Många tankar som kommer av sånt här
Men om en vecka ska vi träffa psykoterapeuten igen. Skönt
skrev Flarran i Promillebikt
skrev Flarran i Promillebikt
Fredag och idag var jag faktiskt utanför dörren och fick både dagsljus och sol på min bleka nos. Vem kunde väl tro nåt sånt. Så nu har man både ost, limpa och frysmat i skåpet så man klarar sig ett bra tag. Det var faktiskt en riktigt trevlig utflykt, fast nog blev jag trött som en gammal gnu allt. Borde väl röra på mig lite oftare, men nu har jag härjat på, hej och hå. Det blev lite portionssnus också, och jag som hade tänk att bli en renlevnadsmänniska. Valde en sort med mindre nikotin i alla fall, vilket väl är ett steg i rätt riktning. Nån resa ned till bolaget efter diverse alkohol blev det då inte, och det får man väl se som gott nog. Får väl som alltid ta allt med ett steg i taget. Nu har det varit solnedgång också sade datorn, men vad gör väl det då jag lyckades med ett stordåd som sagt.
Ha det fint allihopa!
skrev Carisie i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C
skrev Carisie i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C
@vår2022 Hahahaha... middag kl 21 på det Herregud jag var ju döende 😂 Jag trodde det var midnatt redan kl 19 plus att det var många pretentiösa pösmunkar som skulle vara jovialiska och "sköna" vid middagen. Gissa om de var?
Sovit hela 10h och konfererat färdigt och ska påbörja den långa färden hem. Hoppas du har en härlig fredag och bra start på helgen. ❤️
skrev Carisie i Julen närmar sig
skrev Carisie i Julen närmar sig
@zalkin Skönt men ett litet avbräck i kalendern ✨ Jag längtar hem lite nu och är färdig med konfererandet känner jag. Ska dra kappan över mig och sova på tåget hem. Jag önskar även dig en härlig helg. 🩵
skrev Thompa_68 i Lagom roligt
skrev Thompa_68 i Lagom roligt
@fooliehutten Låter härligt, en fin helg till dig också önskar jag!
skrev Thompa_68 i Jag gör ett försök...
skrev Thompa_68 i Jag gör ett försök...
@asdf1973 Härlig läsning och högt igenkännande! Jag är definitivt inte lika sugen på onyttigheter nykter jämfört med när jag drack. Det slinker ned en och annan godisbit och näve med chips, men kaloriintaget från alkohol, som ju var rätt betydande, är borta. Det syns även lite på vågen, har i vart fall tappat 2 kg på dryga tre veckor utan särskilt mycket tanke på kost och kompletterande träning. Men det är framför allt klarheten och grundlugnet i kroppen som jag uppskattar mest, jag är verkligen inte sugen på att halvligga onykter och däst i fåtöljen och älta mina egna negativa tankar. En dag i taget, idag dricker jag ingen alkohol.
Önskar dig en förträfflig helg!
skrev Kristoffer i Kognitiva problem till följd av hög alkoholkonsumption
skrev Kristoffer i Kognitiva problem till följd av hög alkoholkonsumption
@Vännen02 Förstår att det är tufft för dig att du har de här ihållande problemen. Jag håller med @aeromagnus att det verkligen är bra att du inte druckit, och att kroppen brukar vara riktigt bra på att återhämta sig när den får chansen. Det kan vara så att du med längre nykterhet i ryggen kommer att uppleva att även de kvarvarande symptomen minskar eller försvinner.
Men jag skulle också tänka att det kan vara värt att få en second opinion om det är så att du inte får behandling för symptomen där du går nu, eftersom dina besvär ändå begränsar dig som de gör. Du ska inte behöva isolera dig och mår så här dåligt! Det är fritt vårdval så du kan vända dig var du vill. Vad tänker du om det?
skrev Vitvargen i Oro inför Peth
skrev Vitvargen i Oro inför Peth
Hej @1985h och välkommen till forumet! En möjlig vinkel på din fråga är att du funderar över *varför* du är orolig över vad Peth-testet kan visa, och att du även reder ut dina tankar kring de förhöjda levervärdena. Är det bara körkortet och/eller andra licenser du är bekymrad över?
Om vi antar scenariot vad dessa tester kan visa i det bästa och förmodligen troligaste fallet - att levervärdena så smått börjar normaliseras och att Peth bekräftar ett lågt intag av alkohol senaste veckorna/månaden: hur är dina planer att gå vidare efter detta besked? Ser du detta som en klarsignal att fortsätta i samma spår som tidigare eller tar du detta som en varningsklocka att du behöver förändra ditt alkoholintag drastiskt och varaktigt över tid?
Jag tror du har stor nytta av att fundera igenom frågor av den här typen, dvs att ta ett betydligt bredare perspektiv på din situation och vara proaktiv, inte bara sitta och vänta på att bilan ska falla förr eller senare. Du har en mycket bra start redan för att fortsätta på den inslagna vägen om du bestämmer dig för det, läs på forumet om alla knep och strategier som kan behövas för att hålla motivationen uppe inklusive detta med hälsovinster du förmodligen redan börjat märka.
Lycka till!
@Lonely Man Så fint du beskriver att vägen ofta inte är spikrak, att man verkligen inifrån och ut måste vilja sluta dricka. Först då funkar det. Då man fått nog, för gott. Thats it.
Kram 🐘