Senaste kommentarerna i forumet

@myssockan, åh jag vill också ha en värmeborste!! Det ligger på önskelistan till mig själv. Jag har säkert bränt en tusing i veckan på bubbel så de pengarna har jag glatt spenderat på annat lyx.

En annan rolig sak med alkostopp är att hyn blir så fin och istället för att slumra till på kvällarna så smörjer jag och fixar och det känns också lyxigt🥰.

Samma här, har börjat läsa också. Lite lättare när man inte ser dubbelt 😂.

Kul att du är laddad! Var beredd på att en stor trötthet kan komma. Dag 4-10 var jag så trött att jag knappt kom upp ur sängen.

Heja dig! Kämpa på!

@Varafrisk I fredags hade jag varit nykter i två år och tio månader, tre års nykterhet närmar sig! Eftersom jag drack hela tiden och inget av råden som gavs här var något som funkade. Jag var ju inte ”där” så jag fortsatte ju att dricka. Det kändes som en omöjlighet att kunna bli nykter. Så mycket skam! Så mycket ångest! Så mycket stress! Nu tänker jag inte på alkoholen. Hur skulle det varit om jag drack med min trötthet?!?! Så mitt i all den ledsenhet, ensamhet och trötthet som jag känner nu så är det så ofantligt skönt att slippa alkoholen. Det vore väldigt skönt att bli av med sockerberoendet men just nu är det inte läge för det. Jag känner mig som en vissen blomma jag behöver verkligen blomma ut och spegla mig i någon som kanske får mig att blomma. Jag vill få tillbaka min energi och min glädje igen🙏🏻

Kramar 🥰

@Andrahalvlek Tur i oturen att det gick så bra ändå🙏🏻❤️ Revbenen klarade sig?
Jag är verkligen rädd för att trilla, för att bryta mig. Jag kan verkligen falla som en fura🙈 Är stel och tung!

Till en helt annan sak när du har haft dina utmattningsdepressioner, har du också var obeskrivligt trött? Har du fått ngt annat stöd då än bara medicin?

Hoppas att du inte har ont någonstans nu!

Kram❣️

@Bubbelmorsan jag vet! 🙈 Jag tror att det också är det festliga som gör det svårt, bubbel är förknippat med så mycket guldkant och "nu ska vi fira vår kärlek".

Tack snälla och vad roligt att du vill följa!

Vilket fint sätt att se på det. Man har ju faktiskt tid och råd att unna sig massa trevliga saker istället för alkohol.

Det jag gjort hittills är att gå och klippa mig hos en dyr och bra frisör, och köpa en värmeborste. Tycker det känns fint att kunna göra lockar i mitt hår nu, även till vardags.

En annan sak som jag tycker väldigt mycket om är att jag har börjat läsa böcker igen. För mig känns det ändå som en slags lyx, för det är så mycket tid som jag spenderar bara på mig själv och läsandet. Istället för att lyssna ljudböcker och göra saker samtidigt. Det finns en närvaro i läsandet som jag har tyckt om ända sen jag var barn. Det är också en aktivitet som blir nästan omöjlig när man är påverkad, man har helt enkelt inte tålamod för det då😅
Kram och hoppas du har haft en fin söndag! 🥰

Tack för ert stöd.

Hej alla!
Svårt och veta vad man ska skriva.
Men jag har insett att jag måste sluta dricka. Även om det bara är på helgerna så blir det alltid för mycket, dricker tills jag somnar. Tror alltid att jag ska kunna dricka normalt, men lyckas i princip aldrig. För mig är det nolltolerans som är enda sättet framåt. Finns det någon där ute som tänker likadant?

@myssockan. Champagne är ju svårt att motstå så bra att du höll din plan👏.

Nu har du en spännande resa framför dig. Jag ser fram emot att följa din resa. För mig har det varit spännande att se alla kroppsliga förbättringar och känna att jag tar hand om mig. Har unnat mig annat lyx än bubbel som fransar, bryn, pedikyr, manikyr och hårklippning. Bättre än champagne för det njuter jag av varje dag🩷.

Lycka till nu!

Tänkvärda reflektioner så här på söndagseftermiddagen 🙂. Jag har haft så mycket stöd av den här typen av människors egna tankar, både insiktsfulla men också då jag läser lite mellan raderna om att man ser sig lite som ett offer, "varför kan inte jag dricka, när andra klarar ett glas eller två utan att trilla dit". För egen del var det först när valet blev svart eller vitt, dricka eller inte dricka, som jag kunde komma vidare. Jag upplevde inte där och då att jag nått botten men jag kunde kliva utanför mig själv och se var jag skulle befinna mig om jag fortsatte att dricka på samma sätt i ytterligare några år, och det gjorde mig bara ledsen och uppgiven. Så valet jag gjorde i maj var att ta bort alkoholen helt och se var det skulle ta mig. Nu utforskar jag den världen och jag känner att det är helt rätt för mig. Känn hopp och lita på processen 🕊.

@Silvertärnan visst är det underbart när nykterheten börjat löpa mera av sig själv. Det gäller verkligen att försöka fylla sig med upplevelser och glädje så ofta som möjligt. YOLO har fått en helt ny innebörd för nu tar vi verkligen vara på livet💥

Tack @vår2022 för stärkande ord. Det är verkligen ett nytt liv som visar sig i nykterheten. Jag har fått helt andra tankar om mig själv, vem jag är, mitt egenvärde och självrespekt under de här sex månaderna. Personen som gjorde allt för att slippa känna äkta känslor, som la ner så mycket energi på att planera, inhandla, gömma och smussla med alkohol är inte jag längre. Och det är så skönt. Det finns så mycket mer i livet, möjligheter och utmaningar som är så värda att möta nykter. Sorg och glädje, starka känslor blir både uthärdligare och lärorikare att ta sig an utan en hjärna som bara skriker efter att dövas av alkohol. Det tog mig 20 år att fatta vad som ger mig kraft och energi. Det är jag väldigt tacksam för. Och tack alla ni som stöttar här i forumet 🙏.

@zalkin Min helg har gått i dekorationens tecken. Har hämtat granris, pinnar, kottar och mossa, gjort kransar och andra konstverk med mossa och ljus. Löpning med hundarna i snön och återhämtning framför brasan i soffan. Tankarna har varit allt annat än jobbet och händerna har fått skapa. En annan guldkant🌟. Hoppas du får en fin konsert!

@Thompa_68 Intressanta reflektioner! Läser på nätet ”insikt är en term som ofta används inom psykologin för att beteckna en plötslig tankemässig omstrukturering, vilken innebär att man direkt förstår hur ett problem skall lösas”. Jag tror att när man själv har kommit insikt om hur något ligger till, så vill man gärna hjälpa andra till att känna den befriade känslan som kommer med insikten. Att jag inte kom till insikt tidigare än jag gjorde handlade om att jag tyckte att de var mer värdefullt att få dricka mitt vin trots bakfylla och ångest. Jag var inte intresserad av någon lösning som innebar att inte få dricka mitt vin, trots att jag visste att jag hade problem och medföljande negativa konsekvenser. När jag till slut erkände för mig själv att jag verkligen är alkoholist, alkoholberoende, att det är sanningen och att det kommer att sluta illa på något sätt, kom även insikten. Så att göra en förändring måste komma från en själv, att man har motivationen och drivet till att göra det, att det är värt en förändring och blir personligt lönsamt för mig.

Tänker också att det här forumet är bra där man kan reflektera och diskutera, men framförallt att lyssna på vad som sägs eller efterfrågas. Att vi befinner oss på olika platser, olika situationer med olika tankar och mål. Vill man åt samma håll, tex sluta dricka, är det lättare att diskutera i de alkoholfria delarna. Håller med om att man vill vara respektfull och inte vill trampa någon på tårna och pracka på sin egna övertygelse i andra delar av forumet. Var och en styr sitt liv och följer sin egna övertygelse och väg och som känns rätt.

Vi har nog samma övertygelse om vilken väg som är rätt gå, den alkoholfria😁. Opåverkade sinnen och mer här och nu. Ett förhållningssätt om att ett liv utan alkohol är mer värdefullt och ger mer livsglädje och tacksamhet. Jag tänker också att den här vägen i sig är mindfulness.

Vinterstudion är mys och vi har ett OS att se fram emot! Ha en fin söndag!❤️

Går det att sluta dricka utan att man fått förfärliga konsekvenser av det?

Jag har inte klarat av att sluta dricka. Jag vill sluta dricka. Men min motivation är inte så stor eftersom konsekvenserna av att dricka är så små... Mest att de håller mig tillbaka från att leva det där fantastiska livet med full närvaro och äkta känslor. Fast känslorna känns ju ganska äkta när jag är påverkad också...

Ska iallafall göra ett nytt försök imorgon (yes, måndag :D) men har låga förväntningar.

@zalkin Tackar som frågar, en ytterst stillsam helg i ensamhet som har känts helt ok. Har spisat lite film och musik och upplevt känslosvall, fast denna gång utan förstärkning av alkohol. Kändes renare och ärligare. Suget dyker upp ibland, men ännu så länge har jag inte haft någon riktigt tuff utmaning. Det kommer snart, med julbord, julfirande och skidresa. Jag laddar för det som nästa etapp av mitt träningsläger, att uppleva sådant jag tycker är kul utan alkohol som ständig följeslagare. Jag kommer förbereda mig genom att intala mig själv att aktiviteterna som sådana är roliga och att det blir ett väldigt nyttigt experiment att kunna ha kul utan alkohol på dessa begivenheter. Låter jag de gamla hjulspåren vara inser jag att jag mentalt kommer att gå in med inställningen att nu blir det tråkigare utan alkohol, ett nödvändigt ont.

Önskar dig en underbar konsertupplevelse!

@vår2022 ja eller, hur. Denna helg har varit helt super och avslutar med konsert ikväll. Hoppas din helg varit fin?

@Thompa_68 tack.. tycker att suget de sista månaderna varit på en helt rimligt nivå, nästa noll. Hade sett fram ölen trots utan alkohol. Med så många dygn utan substansen vänjer man sig, men livet verkar ändå gå upp och ner, som för de flesta i olika grad. Hoppas helgen varit fin?

@myssockan Senaste dagarna har det hänt mycket. Resultatet blev att sambon bestämt sig för en alkoholfri vecka. Det ska även jag ta, och det känns så bra.

Efter tre alhoholfria söndagar hade vi en vecka isär, där sambon var iväg på jobb i annan ort och jag reste för att hälsa på min familj. När sambon häromdagen skrev att han skulle på jobb igen o fara på söndag kände jag att hela projektet med söndagarna var på väg ut i sanden. Dagen efter det meddelande han glatt att han tänkte göra en resa i december med en god vän. Tyvärr dricker den här goda vännen som en svamp. Som vanligt reagerade jag inte direkt på det med känslorna som jag visade, utan sa bara att han såklart gör som han vill. Men mådde dåligt och kände mig ledsen och arg under den dagen. Ringde upp honom på kvällen och berättade allt jag kände runt det här (trots att han då var påverkad).
Dagen efter pratade vi igen och han sa att han inte tänkte resa med vännen, och att det varit ogenomtänkt. Kändes bra såklart att han valde mig. Vi kom överens om att han själv ska fundera ut vad hans plan ska bli för att dricka mindre. Jag nämnde även behandling, att det kan vara ett alternativ att fundera över, och han höll med om det.

Igårkväll när jag kom hem pratade vi lite mer. Han vill testa på egen hand först, att återvända till ett kontrollerat drickande. Och vill starta med en alkoholfri vecka. Han tänker då använda sina tabletter mot alkoholsug och att inte ha öl hemma.
Från hopplöshet till hopp... Det känns ändå bra.

Igår när jag kom hem hade min sambo köpt champagne. Det är den dryck som gör mig mest sugen, strax över kallt vitt vin. Men jag hade bestämt mig på förhand att inte dricka, och det kändes ganska lätt att tacka nej. Han sa att vi spar den till nästa gång, jag gjorde en kopp te och jag blev nöjd med kvällen. Min alkoholfria vecka startade alltså igår, och jag har gjort första delen av alkoholprogrammet😊

PS. Den som här och nu undrar vilken väg som är den rätta kan kolla in youtube: ”Should I try moderation”. Annie Grace tillhör mina husgudar. Den andre är Craig Beck, och hans filmer på youtube är också kanonbra!

@Thompa_68 Jag tänker också så. Varför tog jag inte det här beslutet tidigare? Och det beror nog på att beslutet måste mogna i sin egen takt, och det tar olika lång tid för alla. En del mognar aldrig beslutet fram hos. Faktum är att de allra flesta fortsätter leva på och av tills de dör i sviterna av sitt alkoholmissbruk. Tråkigt nog är det den dystra sanningen. Vi som lyckats tillhör en exklusiv liten skara. The sober club.

Vi har nog dock alla window of opportunity i våra ryggsäckar, så vi har haft chansen tidigare. Dock behöver man just då kanske få hjälp, inom ett dygn eller kortare tid än så. Det finns en typ av beroendevård (som jag inte minns namnet på nu) som tar emot inom 24 tim. De har också en helhetslösning där de hjälper klienten att styra upp sitt liv. Skulder, boende, relationer, studier, jobb etc. Det är mycket som kan fallera i alkoholens skugga. Den typen av beroendevård borde varje kommun erbjuda. Det skulle spara både pengar och människoliv.

För övrigt är det bra att vi som tillfrisknat pratar om det, bryter stigmat. Visar att alla sorters människor kan drabbas. Att det finns en lösning. Som ringar på vattnet sprider sig kunskap och inspiration vidare och vidare. Och där spelar forumet en väldigt viktig roll. Att det är anonymt sänker tröskeln, fler vågar läsa och skriva. Vi som varit nyktra ett tag kan sedan börja prata om det öppet, visa att man kan stå för det man gjort och göra bot. Att alla kan drabbas, att det finns en lösning. Och du och jag kan bidra med det i vår vardag. Gräva där vi står.

Jag är öppet kritisk mot alkoholromantiken. Jag ifrågasätter alkoholromantiken så fort jag får tillfälle. Jag försöker tex påverka att alla våra företagsaktiviteter ska vara nyktra. Jag försöker få till umgänge med släkt och vänner där alkohol inte inkluderas, tex mötas vid brunch, lunch, promenad, grilla ute osv. Visa att man kan ha kul utan alkohol. Skratta gott och ha djupa samtal. Det går. Och ju fler som gör det, desto naturligare blir det att umgås nykter. Vi ska visa våra barn att alkohol inte behöver vara en del av all trevlig samvaro.

Kram 🐘

Isgata ute och jag föll pladask raklång på magen. Hann inte få upp ärmarna, med fläskläpp som följd. Tänderna klarade sig dock, men jag fick skrapsår på ena knät. Jag fastnade med skosnöret i en av hyskorna på dubbskorna. Trippelsuck. Nu ska de hyskorna klämmas ihop med hjälp av en tång eller något, det är inte första gången skosnörena fastnar så.

Det är tredje gången i hyfsad närtid som jag ramlar från stående ner till raklång på magen. Jag är stor och tung, det är fan snudd på livsfarligt. Ändå blir följden ”bara” småsår, benskör är jag bannemig inte och jag har ändå haft tur när jag ramlat - att tex ramla med armbågen, handleder eller skallen först skulle leda till svåra skador.

Ett äldre par kom till undsättning när jag ramlade, ”vi ska hjälpa dig” och det gjorde gott i hjärtat. På samma promenad lite senare fick jag själv hjälpa en äldre dam med rullator över en isvall, hennes tacksamhet gjorde också gott i hjärtat ❤️

Kram 🐘

@Thompa_68 Jag måste tillägga att jag förstås ser att forumet har avdelningar för nykterhet respektive dricka kontrollerat, vilket är jättebra. Kanske det jag saknar är en given plats för att diskutera om vilken väg man bör gå och varför. Det blir av naturliga skäl högt och lågt i diskussionen, vilket är toppen, men ibland känner jag att det spretar lite för mycket, till exempel att jag skriver om nykterhet i en kontext där någon faktiskt vill och tror sig kunna dricka kontrollerat, och då blir det lätt att man oavsiktligt trampar någon på tårna. Jag tror att en diskussion om man är alkoholist eller inte, om man behöver vara nykter eller kan lära sig dricka kontrollerat kan vara väldigt givande med tanke på alla erfarenheter som finns, men att den kan må bra av att ha en egen avdelning.

Eller så övertänker jag bara, det har hänt förut! :-)

Söndag framför Vinterstudion, solen skiner in genom fönstren, katterna tassar mjukt omkring i huset och jag sitter fortfarande i morgonrock och avnjuter ännu en kopp kaffe. Jag känner mig lätt i kroppen, tankarna far men jag kan hålla i trådarna och tänka klart innan nästa impuls tar över. Känslan av att vara närvarande här och nu är påtaglig, även utan någon övning i mindfulness. Igår kom ett visst sug på besök, men jag accepterade det, tog mig något alkoholfritt att dricka och lät det gå över.

Jag uppskattar min nykterhet väldigt mycket och är fortsatt rädd om den. Det jag brottas med just nu är frågan om varför jag inte kommit till detta läge förrän nu. Jag vill inte älta det som varit men använda mina erfarenheter på konstruktiva sätt. Alla i forumet har sin historia och det finns otroligt mycket värdefullt att ta del och inspireras av.

Att vara nykter en period har jag varit många gånger under de senaste 25 åren, men alltid återvänt till alkoholen. Förr eller senare har det inneburit återfall till okontrollerat drickande. Det är inte förrän nu som jag helt och hållet accepterat att jag inte kan dricka alkohol, jag har utvecklat alkoholism, jag är alkoholist. Det skrämmer mig inte, jag låter inte det definiera mig, jag är inte min diagnos. Däremot vill jag att resten av mitt liv blir så bra som möjligt, och då har alkoholen ingen plats.

Jag borde ha förmått komma till denna insikt och acceptans betydligt tidigare, jag har ju upprepade gånger visat att jag inte kan dricka kontrollerat. Men varje period av nykterhet blev ärligt ett enda lidande där jag bara ältade allt negativt och inte förmådde ta tillvara på det positiva. Nu när jag är på andra sidan är det fullständigt underbart, men det är ju själva hin håle att det tagit mig så lång tid. Det hade sparat mig och min omgivning mycket elände om jag varit här för 25 år sedan. Inget kan göras ogjort, men jag kan anstränga mig för att reflektera och kanske få fram tips om hur man kan göra för att komma till insikt och acceptans snabbare.

Det jag funderar på just nu är bland annat följande:
- Beroendevården kan bli mycket tydligare på att hjälpa en förstå om man utvecklat alkoholism och i så fall måste inrikta sig på ett nyktert liv. Det behöver också följas upp av samtal om hur man ska undvika att se det som ett fängelse utan istället ta tillvara på allt positivt det ger.
- Vi behöver prata mer öppet om alkoholism. Beroendeproblematik är en för mild beskrivning, det kan passa den som inte passerat gränsen och fortfarande kan lära sig att dricka kontrollerat. För mig som utvecklat alkoholism behövs ett enkelt och tydligt lackmustest som visar när nykterhet är den enda hållbara vägen. Kan jag inte styra över när jag dricker och hur mycket jag får i mig är jag alkoholist, punkt slut. Då är det också lättare att komma till acceptans över valet framåt.
- Oavsett varför man inleder en period av nykterhet, och hur lång den är/blir måste man fokusera på det positiva och möjligheterna. Som någon skrev, att man är på ett träningsläger. Upplever man att man är fast i fängelse, med full offerkofta på och tycker mest synd om sig själv kommer den nyktra perioden alltid att avslutas och tillvaron efter den är dömd att misslyckas. Här behövs det återigen samtalsstöd, antidepressiva läkemedel om man behöver och uppföljning.
- Min korta erfarenhet av detta forum är överlag otroligt positivt. Det som märks är att många har en ambivalent inställning till alkohol, man vet att man har problem men är osäker på eller vill inte acceptera den lösning som behövs. Kanske skulle det på något sätt gå att förtydliga den avgörande frågeställningen om man ska försöka lära sig dricka kontrollerat eller om man måste lära sig avstå alkohol helt och hållet. Helt enkelt om man utvecklat alkoholism eller inte. Det kan vara stressande för den som inte är redo att lämna alkohol helt att få läsa om hur avgörande nykterhet är för andra, och vice versa tänker jag.

Med dessa lite blandade reflektioner ber jag att få önska er alla en riktigt fin söndag!

@Hoppfulla Tack själv, jag önskar dig all styrka och lycka i livet! Här i forumet finns många som är villiga att dela sina erfarenheter och tips om hur man kan tänka och agera kring alkohol. Jag är väldigt tacksam att ha möjlighet att skriva av mig och vet hur värdefullt det är att få återkoppling. Det minsta jag då kan göra är att försöka återgälda den omtanke som visats mig. Tillsammans skapar vi en väldigt stor källa av kunskap och klokhet att ösa ur.

@Hagman Jag tänker att nykterheten är medlet, målet är att leva gott. Det finns alltid saker att förändra för att må bättre, men här fokuserar vi på förhållandet till alkohol. Då finns det enligt en ytterst viktig fråga att ärligt ställa sig och besvara: kan jag dricka kontrollerat eller inte? Tror man sig kunna göra det finns det många metoder att prova och stöd att få från till exempel beroendemottagningar och psykologer. Vet man innerst inne att man inte kan styra över när man dricker och hur mycket man då får i sig har man utvecklat alkoholism, och då är den enda lösningen ett nykter liv.

Har man insett och accepterat att man inte kan dricka kontrollerat och behöver vara nykter gäller det att fokusera på allt det positiva ett nyktert liv innebär och vilka möjligheter det ger. Det kan vara allt från att inte ramla och slå sig till att höja sitt stämningsläge och vara glad över livet i både stort som smått. Fastnar man i vad man måste är det lätt att fokusera på att man gör en uppoffring och avstår sådant man egentligen vill. Det är en smärta som inte kommer att ge sig förrän man gör upp med sig själv om fördelarna med att välja en annan väg. Det första glaset följs alltid av fler och den första korta ruskänslan uppväger inte baksmällan och ångesten dagen efter.

Som det skrivits, ta en dag i taget och bestäm dig varje morgon för att inte dricka idag. Gör saker du tycker om, träna på din förmåga att ha kul utan alkohol i glaset, så kommer livsglädjen att trumfa hjärnans besvikelse över det uteblivna inlärda mönstret. För varje dag kommer den besvikelsen att upplevas allt svagare för att till slut utebli helt.