Senaste kommentarerna i forumet

@Nykter2025 Som sagt, att falla ur banan med återfall och vad det nu kan vara har väl i stort sett alla som försökt tackla sitt förhållande till alkohol. Det finns ingen anledning att känna skam eller skuld till det, man behöver först vila ut, reflektera och sedan kanske knyta näven i fickan och använda det som lite extra tändvätska för att komma på banan igen.

Vad man än använder för verktyg och hjälpmedel är det viktigaste ändå den egna motivationen och förmågan att inse och acceptera läget och utifrån det dra slutsatser av vad man behöver förändra. För några kanske det går att lära sig dricka kontrollerat, för andra där beroendet gått för långt är det nykterhet på obestämd tid som behöver gälla. Att vara nykter när man går genom denna egna rannsakan och beslutsfattande är viktigt, där kan absolut antabus och samtalsterapi spela en viktig roll.

Jag hejar på dig och önskar dig en bra kväll, vi kämpar på, en dag i taget!

Förstår dig för jag har/ haft samma tvivel men ju mer avstånd jag får ju mer ser jag att det var så sjukt. Hur förminskad jag blev och tvivlade på mig själv.
Jag ifrågasätter mig själv att jag överdriver nog och kan inte förstå för jag vill ju bara tro på att han älskar mig på riktigt

Men om man ser varnings flaggor och har en känsla i magen att det här inte stämmer, då ska man nog lita på det.

Haha skriver jag och under tiden jag skrev detta så hann jag ändra åsikt tre gånger 🫣
Helt galet hur svårt det här är, jag vet inte vad jag ska lita på.

Men idag är en riktig skitdag

@Stinalotta Hej. Ibland kan det bli så och verkligen inget att få dåligt samvete för. Jag var på en föreläsning förra veckan som var väldigt bra som fick mig att tänka till. Det var att man aldrig hamnar på rutan ett igen. Tar man ett kliv framåt så går man aldrig bakåt utan lite åt sidan istället. Åh jag är inte så bra att skriva och förklara men det har i alla fall fått mig att tänka: Vilket steg jag än tar så är det fram eller åt sidan aldrig bakåt för all den erfarenheten man fått av sina kliv finns kvar.
Så StinaLotta du behöver inte ta dig i kragen, du behöver bara välja vilket steg du ska ta!

@Stark2025 jag är nog så van/skadad att jag inte blir förvånad. Ofta blir jag dock väldigt ledsen i stunden men sen normaliseras allt när han är sitt vanliga glada roliga snälla jag. Jag är fångad i en sjuk värld.
Jag tvilar ju också på mig själv konstant. "Kan han verkligen vara sjuk?" "Vill han verkligen skada mig, han som är så himla fin?" "Han kan ju inte vara den här människan..."

@Lonely Man Tack, idag är det stilla. Ångest finns där och lurar men vet ju att med tid avtar den obehagliga känslan. Nu är det att kämpa och inte falla tillbaka

Blir bara så ledsen att det är NOLL reaktion alls. Och att han själv inte verkar bry sig öht. Det känns så himla sorgligt att fem sex års relation inte betyder någonting

@fooliehutten
Tack. Svårt att veta. Vänt o vridit på allt. Vill bara förstå.

@myssockan
Nej jag tycker inte det..
Som min kärlek sa - ville han så skulle han lösa det ändå.

Han är och du är vuxna. Känner att de blir respektlöst både mot dig och honom och en falsk trygghet? Och när han ”avslöjas” vad gör du då?

@Thompa_68
Tusen tack för att du delar med dig av dina tankar och upplevelser.
Det finns nog oftast en anledning att inte kunna sluta o gå vidare. Men livet är ju egentligen vackert o fint. Även om man känner att man inte är värd det ibland.
Det är som du skriver att det är ju bara den berörda personen som kan förändra sitt liv.

@liman, grovt tillyxat andas hans beteende lite münchhausen by proxy. En narcissist som vill ”vara duktig” när du är låg och tappar fotfästet när du är på ’G’. Är det hjärnan hans som kajkat ur av alkoholdemens? Jag vet inte, men tror det är något som ligger djupare rotat. Jag är dock ingen psykolog, så du får ta mina filosofiska utsvävningar som du vill. Jag skickar styrkekramar 🤗

@asdf1973, bra där! Det är viktigt med en bra plan, en som utesluter: ”… ett litet glas kan du väl ta?”. ”Jo, tjena, ett blir alltid för mycket” (min egen replik) 😗🎶

@Tack för att du delar din historia, jag förstår att du varit med om något väldigt tufft och att du haft ett bra stöd av din partner. Det är som sagt svårt att förstå hur någon medvetet kan förstöra för sig själv. För mig har det funnits ett drag av självhat, att jag misshandlat min kropp med alkohol för att förtjänar elände och lika gärna kan avsluta min miserabla tillvaro med någon form av utdraget självmord. Det låter ruskigt hårt och otäckt när jag skriver det, men det är sanningen.

För att komma ur detta destruktiva resonemang har jag varit tvungen att göra upp med mig själv, acceptera vem jag är och låta det som varit vara. Jag kan inget göra ogjort, men påverka allt här, nu och i framtiden. I den processen finns det egentligen ingen som kan hjälpa, det är en själv som måste komma till insikt och beslut.

För mig låter det som du gett alla nödvändiga förutsättningar på bästa sätt, där alkoholen inte behövs och du förklarat din kärlek och gett förslag på annat i livet. Det finns inget mer du kan göra för att hjälpa, allt ligger nu på honom, det är upp till honom att välja. Förhoppningsvis väljer han dig och avstår från alkohol.

Tack alla❤️

Jag tänker säga en del av sanningen till släkt och vänner, inga vita lögner. Jag ska säga att jag tagit ett uppehåll med alkohol för att jag inte mår bra av det. Jag kommer inte att gå in mer på problemen med smygsupandet och hur länge jag tänkt avstå. Frågar någon så står jag fast i att jag inte mår bra av det, att jag sover dåligt och att uppehållet är på obestämd tid.

Bekanta och kollegor får ta alla vita lögner 😊

@Bubbelmorsan @asdf1973 Flagyl har antabuseffekt och får ABSOLUT inte tas med alkohol.

https://fass.se/product/19800829000094/pl

Läs under avsnittet mat och dryck. Med vänlig hälsning,
Er sjuksköterska i cyberrymden

@Thompa_68
Den här mannen kom in i mitt liv som en ängel för ett år sedan när jag fick min cancerdiagnos. Han har funnits för mig hela tiden och hjälpt till med hästarna och alpackorna på gården, samt varit med på lasarettet vid behandlingar. Han är en otroligt stark människa, men vad jag har förstått så har alkoholen varit viktig för honom under många år, med lite uppehåll.
För mig är det så svårt att se hur han kan förstöra sig själv. Jag kämpar för mitt liv och så tacksam för det som finns. Han har alla möjligheter att kunna sluta. Roliga aktiviteter i naturen med ridning eller promenad med hundarna, springa vid havet. Varför väljer man alkohol då? Det känns som att det blir mer nu när jag inte får cellgift längre och börjat jobba 25 procent.
Han sa redan från början att han måste sluta med alkohol och att det kommer bli mycket lättare tillsammans med mig då jag inte dricker eller röker. Det känns som att han då hade en förhoppning att jag skulle på något sätt hjälpa honom. Men hur? Jag har bett honom, jag har varit arg, jag har gjort lista med för o nackdelar, hittat på aktiviteter, skaffat en styrketräningsmaskin, sagt att jag älskar honom etc...

”Upp tidigt nästa dag” är också en utmärkt ursäkt!

@Bubbelmorsan Funkar också svinbra! Vita lögner är helt okej i nykterhetens kamp!

Kram 🐘

@myssockan Japp, i teorin har jag under de senaste 25 åren velat sluta med alkohol flera gånger tidigare, men mest för andras skull och för att jag sedan skulle kunna dricka kontrollerat. Det har misslyckats varje gång utan att jag dragit rätt slutsatser, fram till nu när jag sent i livet genuint avstår från alkohol för min egen skull i första hand, men självklart kopplat till behov av att rädda kvar mina relationer med nära och kära.

@liman Jag förstår att det är otroligt svårt att förstå hur en person med beroendeproblematik resonerar och beter sig. Det hör tyvärr till sakens natur att man ljuger för sig själv och andra, smusslar och smyger, hittar på ursäkter och bortförklaringar, etc. Allt för att tillfredsställa hjärnans ökande behov av belöning i form av ökande alkoholintag. Jag har varit där själv flera perioder i livet och för mig har det varit helt nödvändigt att först etablera en period av nykterhet, om än så bara någon vecka, för att kunna tänka mer rationellt.

För att på riktigt och varaktigt kunna bryta med alkoholen har det för mig krävts en insikt i och acceptans av att jag utvecklat alkoholism, jag är alkoholist och kan inte dricka kontrollerat som en del andra kan. Då blir den logiska slutsatsen att jag måste avstå alkohol på obestämd tid och hålla mig nykter en dag i taget.

För att uppnå insikt, acceptans och fatta beslut om nykterhet krävs en stark motivation från personen själv. Det är ingen annan som kan skapa det åt en, man måste själv se fördelar i allt från hälsa, relationer och ekonomi, och djupt inom sig känna en avgrundsrädsla för att tappa allt man har kärt i livet och sluta livet ensam, försupen och fattig. Man kan säkert få hjälp i den processen av professionella samtalspartners, men till syvende og sidst är det man själv som avgör.

@liman
Det går inte att förstå fullt ut.
Om du tänker på dig själv stället - vad vill du? Det är det enda vi kan påverka

@asdf1973. Kör penicillin-tricket😀. Kom bara på vad du äter penicillin för bara 😅

Man blir så villrådig och orolig. Har så svårt att förstå detta beroende. Och vad är sant? Hur kan man vara så övertygande på morgonen, men sen köra inom systembolaget på väg hem. Jag skulle vilja förstå....

@Thompa_68 vilken fin inställning. Du förstår och tar ansvar för vad drickandet och beteendet har fått för konsekvenser.
Kanske har dina nyktra perioder kommit mer genuint från dig själv och att du insett att det inte håller längre?
Min sambo vill också ändra sitt drickande i teorin. Men hade det inte varit för mig vet jag att han bara skulle fortsatt. Jobbet och annat funkar, ekonomin är god, hälsan är bra, han blir inte bakfull. Han skilde sig visserligen från sitt långa äktenskap men den relationen var ändå inte bra, så det är han bara glad över.
Jag vet inte, det känns tungt idag. Men vad kan jag göra annat än att försöka och att ge honom en ärlig chans och försöka hoppas och lita på. Vissa dagar känns allt jättebra och sen känns allt hopplöst igen.

@Majo84 ja, vi har pratat om det här. Jag har bett honom att snälla inte dricka i smyg, utan vara öppen med om han inte kan låta bli att dricka när han bestämt att han inte ska. Han lovade det.
Men problemet är ju att jag inte litar på honom.
En gång i början av relationen när han smygdruckit i flera dagar, bröt jag ihop och sa att jag vet att han har alkoholproblem men det är ännu jobbigare att han ljuger. Jag sa jag vet att du går iväg och har alkohol gömt på olika ställen. Han tog min hand och såg mig i ögonen och sa att jag gör inte det. Men jag stod på mig och sa att jag VET och då erkände han.
Så han kan även ljuga med stor inlevelse.

Nu kontrollerar jag absolut inte alla gånger som jag skulle VILJA göra det. Jag behärskar mig. Och han har aldrig blivit irriterad. Kanske förstår han att han själv förstört tilliten som @thompa_68 skriver.

Vad tråkigt att höra om din mamma. Tycker att du är stark som fattat det beslutet!
Om min sambo inte jobbar seriöst med sitt beroende kommer jag inte heller kunna vara kvar med honom, och det har jag sagt till honom.
Skrämmande med långa perioder av nykterhet och sedan återfall... Hur ska man någonsin kunna känna sig trygg egentligen?

@Rike Nej, kanske ingen idé att säga att det varit mitt krav men att han inte anser att han behöver hjälp.
Men sen vet ju inte hans syskon om separationen. Är kanske rimligare att han berättar för dem själva.
När vi väl flyttat isär kanske det bästa är att smsa det du skrev?