Senaste kommentarerna i forumet

@Flarran snyggt jobbat med fiskpinnarna och päregröten. Med husliga projekt kan man dra en liknelse med mantrat att man sällan eller aldrig på morgonen ångrar att man inte söp igår. Efter man t.ex lagat en god måltid och avnjutit den kan ett uns av självbelåtenhet infinna sig. Saker som från början ter sig omöjliga och för jobbiga kanske visar sig vara enklare att ta sig an än vad man tänkt sig. Ibland slösas mer energi över att grubbla, planera & fundera över ett moment istället för att bara ta det som det kommer.

Vad står på dagens agenda? Blir det nya gastronomiska upplevelser? En promenad runt huset? Kämpa på Flarran vi är många som läser men jag har varit för dålig på att kommentera och peppa dig efter dina välskrivna inlägg!

Har du ramlat in på hemsidan fornsök än?

Ha en god dag!

@Thompa_68. Så bra du resonerar och tänker🌸. Känns som du verkligen är grundad i ditt beslut på riktigt.

Så länge man tycker synd om sig själv och tycker att man missar livet med alkohol så kommer det inte gå. Då blir det som du skriver ett nyktert fängelse…

Kanske behöver man gå på några minor innan man förstår och accepterar att A inte är för mig och leva nyktert är helt ok.

Så fint att följa din resa! Heja dig💪

@eling Underbart. Grattis Eling💥 Just en dag I taget är ett magiskt recept som gör att vi orkar fortsätta vår nyktra resa.
Heja dig. Sträck på dig idag, var mallig, kaxig, du äger världen som nykter (alltså din värld) Ha det fint❤️

@spoix90 Tack! :-)

Jag fortsätter räkna dagar, men inte för att nykterheten känns jobbig eller jag siktar mot någon framtida milstolpe, utan för att ge mig själv en klapp på axeln för gott jobb och konkret se att det går att vara nykter under en period som snabbt blir allt längre. Nu har jag passerat 21 dagar och mår bra! En avgörande faktor har varit min mentala ansträngning med att skippa offerkoftan och se på det positiva och möjliga. Jag gräver inte ned mig i sorg och saknad över det första goda glaset och den lätta, rogivande berusningen, utan ser det fina i att vara nykter och vårda mina relationer och mig själv på ett äkta och bra sätt. Jag har avnjutit middagar med goda alkoholfria drycker, med vin runt omkring mig utan att känna något sug överhuvudtaget. Men det kommer tuffare utmaningar framöver, de tar vi en i taget. För nu njuter jag av en känsla av grundharmoni i livet, även om jag förstås har bättre och sämre dagar precis som vem som helst.

Gudarna ska veta att jag försökt få ordning på mitt förhållande till alkohol många gånger förut. Kanske hade jag haft möjlighet att lära mig dricka kontrollerat när jag var yngre och min hjärna inte utvecklats till alkoholisthjärna. Men det kom alltid besvärliga perioder i livet emellan och gav en ursäkt till att dricka mer, eller så var det något att fira, eller så var det min bristande självkänsla som jag aldrig gjort upp med som pockade på åtgärd. Någon gång passerade jag point of no return och blev alkoholist. Kanske är det ett laddat ord för några, men alkoholberoende låter inte helt rätt för mig. Som alkoholist har jag tappat förmågan att bestämma när jag ska dricka och hur mycket jag dricker när jag gör det. Det är nog den insikten och acceptansen som varit grundläggande för mitt beslut att ta avsked av alkohol. Att fortsätta vidare hade förkortat mitt liv rejält, trasat sönder alla mina relationer och lämnat mig ensam och pank.

Att vara nykter känns spännande och nytt, fast jag varit det flera gånger förut, ibland upp till ett år. Idag är jag redo att kasta mig in i det okända utan ett ankare av sorg fäst i känslan av missad gemenskap och bristande självkänsla. Jag tar en dag i taget, men jag njuter på riktigt av att vara nykter.

Jag ser många som försöker på olika sätt att ta kontroll över sitt drickande, genom att dra ned på konsumtionen, ha nyktra perioder och så vidare. Det kan absolut vara möjligt och jag önskar envar all lycka och framgång. Men om man som jag passerat point of no return måste man först och främst inse och acceptera det. Därefter finns det bara nykterheten som alternativ. Frågan är hur man tar sig an den, med panik, ångest, sorg och vemod eller nyfiket utforskande på jakt efter andra sätt att leva livet fullt ut. Att bestämma sig för att vara nykter måste vara förknippat med en känsla av glädje eller åtminstone tillfredsställelse enligt min erfarenhet, annars kommer nykterheten bara upplevas som ett fängelse som man vill fly från så snart det är möjligt.

@Surkärring Tack för att du delar och förtydligar! Jag gillar också IPA-smaken väldigt mycket, men har också en vurm för stout. Alkoholfri öl som är märkt med 0,0% måste väl ändå vara helt fri från alkohol? Det blir ju vilseledande annars. En av mina favoriter är Ship Full of IPA: https://www.nonallco.se/guide/a-ship-full-of-ipa-alkoholfri

@eliz. Heja dig idag! Ge dig själv löftet att idag ska jag inte dricka. Jag kör alkoholfritt idag. Heja oss💪

@eliz. Heja dig idag! Ge dig själv löftet att idag ska jag inte dricka. Jag kör alkoholfritt idag. Heja oss💪

@Thompa_68
Det är lugnt.
Min favorit är IPA, men smaken är ju som baken.
Trots att det står 0,0 på vissa flaskor säger systembolaget följande

"Alkoholfri öl innehåller ofta en liten mängd alkohol, namnet till trots. Det är för att även lite alkohol hjälper till att få fram smaken i ölet.
Alkoholfritt på Systembolaget innebär att drycken innehåller högst 0,5 procent. Alkoholhalten kontrolleras i vårt laboratorium.
Svensk lag säger bara att alkoholhalten ska vara märkt på drycker med minst 2,25 procent alkohol. Systembolaget har satt gränsen 0,5 procent för att tydliggöra vad som har lite alkohol. "

Så även om det bara är lite lite har jag fått veta att risken finns, att min pankreas påverkas även av alkoholfri öl.
Det är trist men ja som sagt, bara att acceptera.

Hejsan! @Jonkzz, Det mest panikartade runt drickandet har du nu bakom dig, de två allra första veckorna är jobbigast efter ett långt race med starka drycker som faktiskt bara gör en utmattad och mörk i sinnet, samt trött på det mesta i längden. Det går alltid lite upp och ned i humör, tanke och känsla, men när det är riktigt mörkt då kan det vara tungt. Men det vänder alltid, och nu är det ju ransonering på dagsljus också, och sånt bidrar också till att det kan kännas mörkt. Men håll i och håll ut och ge sjuttsingen i flaskan, för när det känns som totalt mörkt så ska kan man undvika att dricka alkohol helt, för sånt gör ofta det hela värre. Kort sagt från en ofta dyster figur som mig, kanske inte världens mest positiva jämt, men det blir bättre med tiden om man tar allt med ett nyktert steg i taget, det är då säkert liksom.

Kämpa på kompis!

Halloj - Skepp och Hoj! @Carisie, Ja, just det, Du är ju en krigare i operationssal. Då är det ju lite andra klädval som passar sig bäst än mitt föreslagna, det tänktes det väl inte på kanske. För där är det väl en grön uniform som gäller vad jag kan tro. Men varm mjölkchoklad i lämplig mängd kan du nog värma dig med ibland. Minns min gamla faster som väl tänkte på vikten och körde med vattenbaserad choklad. Men hur som helst, överdosera inte med limpmackor för sånt kan man ju somna till av.

Minns hemtjänstfolk som skötte om min gamle far på slutet och jag tyckte att de kunde sätta sig och vila en stund mellan varven, men fick höra att, Nej sånt går inte för sig, då somnar man ju bara till. Ja, Så har jag då som synes vaknat till igen på helt galen tid efter att ha somnat efter ett gäng med fiskpinnar och potatismos som det faktiskt blev mot alla odds.

Viljan var starkare än orkeslösheten för en gångs skull. Det behövdes nog verkligen lite riktig mat i form av annat än bara limpmackor för en gångs skull. Somnade sen som en klubbad säl vid 21-tiden igår kväll. Tre timmar lite drygt med sömn blev det och sitter nu här stilla och suger på den näst sista portionspåsen med snus och dricker lite kaffe efter att ha lyckats diska min flottiga stekpanna. Varmt kaffe ibland är den styrketår som faktiskt sopar mattan med allt vad alkohol heter.

Det var tur att kaffe inte var så vanligt som dryck innan jag halkade in i nykterheten. För innan den där höstdagen för två år sedan då jag liksom fick som ett knivhugg i ryggen av smärta efter lång tid av helt annan dryck, så såg jag väl sånt som kaffe och ett par pepparkakor mest som nåt utan nån större mening. Det var ju sånt som gamlingar kunde hålla på med tänkte jag då. Nu har man gått och blivit likadan som ens gamla helnyktra föräldrar var. Kokkaffe ska det alltså vara, tänka sig.

Ha en fin tisdag!

@Thompa_68 ja det funkar och är snabbt prata med din husläkare är garanterat inga problem. Jag känner inget av dem förutom att ångesten försvinner blir inte snurrig eller trött eller något sånt är bara som mig själv. Jag förstår precis din oro det är obehagligt att inte ha kontroll själv finns säkert kbt och massa lösningar för det också men ibland är det skönt att bara välja den enkla vägen något som funkar. Speciellt om man redan arbetar med en stor beteendeförändring.

@Thompa_68 tack snälla 💕

Måndag…

@Jonkzz, du har slutat med medicin och självmedicin, klart det känns. Det vore konstigt annars. Jag har varit i mörkret och vet hur det känns för mig. När jag är där nere har jag svårt att tro att jag ska komma upp i ljuset igen; samtidigt har jag lika svårt att komma ihåg att jag nyss varit uppe. Precis lika svårt som jag tror det ska vara att falla ner när jag är uppe. Men det blir bättre vart efter. Ta en dag i taget och fråga dig då och då om du ångrar att du var nykter igår. Och du! den 21 december vänder klotet oss mot ljusare tider igen. 🤗

Jag tappade kontrollen när öl och vin inte räckte till. Blanksprit skulle jag ju helt och hållet hålla mig borta från… jo tjena! Det gick som det gick med det. Sen oavsett rusdryck blev det inte kul längre och när det skojigaste på puben blev att gå på muggen… ja, då kändes det att jag druckit färdigt. 🤠

@Villmåbra79. Verkligen! Att man har samtalet med sig själv att drickandet är ok och inte så farligt för jag gör ju si och så och idag är det tufft och då är jag”värd”. Friska människor inbillar jag mig har inte ständiga samtal i huvudet kring alkohol..

@Bubbelmorsan Ja! Och att det t ex inte handlar om hur mycket man ramlar och slår sig som hon gjorde (jag har inte varit ”full” sedan ungdomen) men det där ”monotona samtalet” inne i huvudet. Och allt om att lära sig stå ut med alla slags känslor. Verkligen intressant.
Jag har ett par böcker på engelska på temat, ”A happier hour” och ”The unexpected joy of being sober”, det får bli nästa läsprojekt.

@Hanna0425 Bravo! Fyra dar i rad blir ju personbästa, eller hur?
Jag tycker att du ska fortsätta på din egen plan. Risken med att följa någon annans är väl att man känner mindre av motivation och "commitment", dvs lättare att hoppa av vagnen då.
Min särbo (som jag nu har en paus ifrån) hade bestämda idéer, t ex att jag skulle hålla upp tre månader, men när jag sa, ungefär som din psykolog, att det är viktigt att känna att det är mitt eget val så förstod hon det. I våras när jag hade en vit månad råkade skriva att jag inte alls var sugen på alkohol och kanske inte skulle dricka alls eller isf väldigt sällan. Det valde hon att vända emot mig när jag återgick till mitt "normala" drickande, så det kan vara knepigt att få rätt stöd från ens partner eller andra i omgivningen.
Min plan håller bra så här långt, fas 2 börjar i december; då blir det kanske något enstaka glas vin om jag är på restaurang eller inget alls.

@Villmåbra79, ja sista delen av boken gav många tankar. Kände igen mig i några av de regler/punkter My skrev på blädderblocket, vad vi gör istället för att sluta dricka som tex aldrig före fem, dricka småflaskot och är jag nykter några dagar i veckan så kan jag dricka resten av dagarna..

Jag har ju inte gått ned mig på samma sätt som Karin men vem vet när det börjar spåra från mer högriskdrickade till riktigt problematiskt drickande.. Det är läskigt att tänka på, var jag nära att gå över den gränsen…

Du har klarat 2 veckor - som jag! Grattis! Det tyder på styrka och beslutsamhet. Jag känner igen mörkret, men Ångesten kommer att avta snart. Kämpa!

@Thompa_68 Tack för din pepp. Jag tar en dag i taget och är stolt över dag 17, men har ett tydligt mål och kommer att fixa november utan att få sug. Mitt vemod beror nog inte på en saknad av berusning utan mer sorg över förlorad kärlek och bortgångna anhöriga. I kombination med tristess på jobber och det förbannade mörkret. Nästa vecka blir tuff, men jag kommer absolut inte dricka.
Jag vet att många av oss har misslyckats med att hålla en "lagomnivå", men det är också många där ute som har lyckats. På olika sätt. Min väg - eller mitt löfte till mig själv, mitt ex och er alla - är att aldrig mer sitta hemma och supa. Jag tror på det och måste tro på det.

@Carisie Ha ha! Jag gillar att både peka med hela handen, projektleda och även att jobba! Tycker om att jobba på och startar jag något har jag svårt att sluta, men har definitivt blivit bättre på att ge det mer tid och inte allt på en gång! Inser att det gör slut på mig. Har lagt in foton från rummen och låtit AI måla i olika färger, eller har bestämt grön. Men jisses vad olika nyanser det finns av grönt! Blir inte exakt den nyansen jag önskar i AI men det ger ändå en känsla av hur det kan bli. Just nu är alla väggar vita. Ett otroligt verktyg ändå. Så snart ska jag in i en affär och kika på färg. Är riktigt sugen på att sätta igång och då ska jag smida medans järnen är varma😂.

Ha en fin kväll och sov gott!❤️

Vilken fantastiskt välformulerad lista! Jag känner igen mig i stort sett alla dessa punkter, hur det blir för mig i relationer. Jag har sett på det som traumasymtom...

Vissa av de här har jag tränat på med min nuvarande sambo, precis som du säger. Jag tycker att det har gått bra och blivit bemött bra. Det gör att det blir lättare för var gång.

Det här med att säga nej är ju otroligt ångestframkallande! Men han har bemött det så bra. Förutom en gång när jag tvekade om jag ville följa med på en resa, och han var onykter. Då blev han väldigt upprörd, och det var hemskt jobbigt. Jag försöker att inte diskutera beslut när han har druckit numera, och då går det fint. Också en jobbig grej med alkoholen, att känslorna blir så starka och man inte vet var man har den andras reaktioner.

Men om man bara skulle välja en punkt tror jag att det är känslan av att inte duga/otillräcklighet som är värst. Den är så diffus och tränger genom allt, svår att jobba med. Man försöker att rationellt förklara för sig själv att det man gör är gott nog, och man duger fint som man är. Men det sitter rotat i ens känslor och upplevelser av sig själv, på ett plan som jag tycker är svårt att komma åt...

Tack för omtanken! 😊 Ja, det är nog inte lätt för honom heller. Tror inte han är där än med att söka socialt stöd. Och angående nykterhet så vill han prova måttligt drickande först (även om jag själv tycker att det ser lite mörkt ut, men man ska aldrig utesluta något och det är säkert bra att prova)

Det var starkt gjort, hurra för dig och ett sundare liv!
Vad avgjorde det för dig, när du bestämde dig för att bli helnykter?