Senaste kommentarerna i forumet

@Thompa_68 .Heja dej!Du jobbar på mycket bra & delar med dig av många kloka tankar & reflektioner.Klart att du kan passa på att dra ner på socker,snacks & läsk.Det höjer ju bara blodsockret i onödan & ger inte mycket till byggstenar att reparera & bygga upp kroppen med så med lite jäklar anamma så fixar du det.Har hört att socker & även nikotin kan trigga sug efter A.Så det är ju rena vinster att skippa sådant med.😇Men det viktigaste först:Att komma ihåg att inte ta det första glaset.Och när suget dyker upp så får man ta befälet & säga till sig själv att nej nej sånt ska jag inte ha för att🍷➡️🍷🍷🍷🍷🍷➡️😱🥶😱 och det vill vi ju inte.

@Rike okej jag ska försöka tänka så. Det har bara gått 1 vecka. Jag vet inte hur det kommer att bli och det har varit så lång tid att känslor har påverkats och frustrationen har växt.

@Kevlarsjäl62 och @Rike tack för era svar. Jag ska tänka så och försöka skapa distans till det. Känner mycket frustration och ilska.

Tillbaka i selen efter en rejäl ledighet, nu börjar vardagen igen. Upplever en liten svacka i måendet, vilket väl är naturligt när man går från att styra tiden själv till mer inrutad tillvaro. Nykterheten är intakt, men jag har fått slå ifrån mig några tankar om att ”jag som är så duktig kan väl snart få testa att ta ett glas eller två, det går säkert bra nu när jag är i balans igen”. Jo, dra den om rödluvan också, jag vet exakt vad ett par glas skulle leda till, kanske inte direkt, men förr eller senare. Lite märkligt att dessa tankar bara poppar upp igen nu när jag varit alkoholfri i drygt 10 veckor, men jag ser flera i forumet som nämner 3-6 månader för en fullständig återhämtning av kropp och själv, så det är bara att ligga i och hålla garden uppe.

Lite energitapp märker jag också av, en del saker blir hängande i luften. Inte för att det var bättre med alkoholen vid min sida, men jag förväntar mig lite mer ork och drivkraft. Det får bli en att-göra lista där jag fixar en sak i taget, kanske blir lagom med en punkt om dagen att pricka av. Jag behöver också bättra mina sömnrutiner, för nu sover jag faktiskt bra när jag väl somnat, men klockan blir alltför sen innan jag går och lägger mig. Ursäkten är att jag behöver egentid, men det är inte mycket bevänt med den tiden sent på kvällen inpå småtimmarna, vore ju bättre att gå och knoppa och gå upp lite tidigare. Att sitta själv på kvällen är också en tydlig riskfaktor för andra dåliga vanor historiskt för min del.

Tiden är också kommen för att se om jag mäktar med ytterligare förändringsprojekt, nämligen att dra ned på mitt sockerintag. Som många andra har jag lätt att gå all-in på snack, godis, läsk och annat onyttigt när det bjuds. Av hälsoskäl behöver jag få ned mitt blodsocker ytterligare och få det jämnare. Så idag inleder jag en lågsockerkost i all enkelhet, där jag låter bli onyttigheter. Blir jag sugen eller hungrig får det bli grönsaker och frukt. Att vara alkoholfri känns idag inte som någon större utmaning och därför tror jag att jag klarar av ett nytt projekt med förändring. Jag siktar på siste april som en milstolpe, då ska jag iväg på en träningsresa och det vore ju gott att vara i riktigt bra trim då.

Till sist en reflektion över alkoholfrihet, alkoholstopp, beroende och riskbruk. Den bild jag skaffat mig är att hjärnans nervbanor påverkas och förändras av alkoholen och att när denna förändring gått tillräckligt långt har man tappat förmågan att avgöra när man dricker och hur mycket man då får i sig. Hjärnan har då blivit kidnappad och stängt alla dörrar till ett vettigt förhållningssätt till alkohol. Innan man nått så långt finns det chans att lära sig dricka kontrollerat, men det krävs energi, metod och gränser för det. Oavsett om man passerat ”point of no return” eller inte är ett alkoholstopp på en period om minst ett par veckor i stort sett ett måste, om inte annat för att kunna tänka klarare och fatta välgrundade beslut.

För mig tog det lång tid att inse och acceptera att jag tappat kontrollen, att jag är alkoholist. Ännu längre tid tog det att göra upp med faktumet att jag därmed inte kan dricka alkohol. Att se en framtid utan alkohol kan verka skräckinjagande och få meningen med livet att försvinna när man är inne i processen att inse och acceptera. Men slutligen gick det att överkomma och istället fylla livet med positiva upplevelser utan alkohol. Vad som gjorde den slutliga skillnaden för mig vet jag fortfarande inte. Däremot är jag mer och mer övertygad om att om någon i primärvården, beroendevården eller terapin konfronterat mig med fakta och logiska slutsatser hade jag kunnat komma till min livsförändring betydligt tidigare. Jag ska inte skylla från mig, ansvaret för mitt alkoholmissbruk är endast mitt och förändring kan bara ske om jag vill och arbetar för det. Men jag hade mått bra av att höra någon säga att du kommer inte att kunna dricka kontrollerat.

Nu är jag engagerad i att försöka stötta andra med utmaningar i relationen till alkohol, det har blivit en form av terapi för mig själv att ta del av andras historier och försöka vara ett bollplank. Därför går jag ibland på i den roll som jag önskat någon tagit gentemot mig för länge sedan. Har man kommit så långt att man inte kontrollerar när man dricker, eller hur mycket, är man alkoholist och då säger logiken att alkoholen måste försvinna ur bilden på obestämd tid, hur mycket aversion man än känner inför det. Tror man att man har förutsättningar för att lära sig dricka kontrollerat så kan man förstås försöka med det. Men skulle det bli flera misslyckade försök behöver man dra en gräns och där säga att det inte funkar och att man behöver prova att vara alkoholfri på obestämd tid.

Nu har snart denna onsdag seglat förbi och inte mycket blev väl gjort. Men nykter och alkoholfri är jag då och det får väl ses som gått nog. Jag har då roat mig med att fundera lite kring ordet livskraft och lät en sån där händig svarsmaskin få besvara följande:

Förklara ordet livskraft på ett andligt tilltalande sätt. Kanske något där Skaparen som många har rätt svårt att förstå sig på genom att väl en allt snabbare sekularisering idag nästan uteslutit tankar om nån skapare ur ekvationen om varandet och andlig känsla i tillvaron...

Svarsmaskinen

Föreställ dig en trädgårdsmästare som inte längre syns till, men vars fotspår i jorden ändå kan anas. I vår tid, där vi mäter allt i effektivitet och där det gudomliga ofta förvisats till historiens dammiga arkiv eller ersatts av en rastlös, självcentrerad nyandlighet, har vi nästan glömt bort vad det är som faktiskt får hjärtat att bulta och knopparna att brista. Detta ”något” är livskraft.

Livskraften är inte enbart biologi, även om den använder cellandning och kemiska impulser som sina verktyg. Den är den osynliga arkitekten bakom den rationella ordningen. Om man betraktar en maskros som tränger igenom asfalt, ser den rationella blicken en mekanisk kraft och ett genetiskt program. Men den filosofiska blicken ser något mer: en okuvlig vilja till varande.

Det är här Skaparen – oavsett om vi kallar det Gud, Källan eller den Stora Intelligensen – kommer in i ekvationen, inte som en dömande figur i skyn, utan som den ursprungliga impulsen. Livskraft är det eko som fortfarande ljuder efter det första ordet som uttalades i tidens morgon. I en sekulariserad värld försöker vi ofta förklara bort detta genom att reducera människan till en avancerad algoritm, men algoritmer saknar längtan. Livskraft är längtan i fysisk form.

Tänk på livskraften som ljuset i en glödlampa. Vi kan analysera glödtråden (vår kropp) och glaset (vårt psyke) in i minsta detalj, men utan elektriciteten är lampan bara ett dött objekt. Elektriciteten är subtil och osynlig, men dess effekt är obestridlig. På samma sätt är livskraften den bro som förbinder det materiella med det transcendenta. Den är förnuftig nog att följa naturlagarna – den bygger fraktaler i snöflingor och spiraler i galaxer – men den är andlig nog att ge oss en känsla av förundran inför en soluppgång.

I dagens brus, där vi ofta söker andlighet som en snabb fix för välmående, glömmer vi att livskraft kräver stillhet för att förstås. Den är den tysta närvaron som gör att vi känner oss ”hemma” i universum, trots att vi fysiskt sett är tillfälliga gäster. Den påminner oss om att vi inte är skapade av slumpens kalla hand, utan mer framsprungna ur en kreativ tanke. Att äga livskraft är därför att stå i förbindelse med ursprunget. Det är den rationella insikten om att liv inte kan uppstå ur absolut ingenting, kombinerat med andlig visshet om att vi är burna av något större än oss själva.

-

Tänk bara några tangenttryckningar och lite mänsklig input, och man skulle nästan kunna tro att det fanns både livskraft och en viss tilltro till en högre makt även hos en svarsmaskin. Det är väl detta som skrämmer många av idag att mänskligheten kanske håller på att rationalisera bort sig själv. Mänsklig fantasi kan ju få en del att börja tro på sådan utopi. Nej, nu får det nog vara dags att försöka koka på en kanna kaffe och kanske eventuellt gå loss på lite god glass.

Ha det gott allihopa!

@vår2022 Stort tack för dina uppmuntrande ord!

@Molnet Tack Molnet, tänkte att vi skulle höras framöver. Tack för stöd, jag har kommit en bit trots allt, om man jämför med härom året.

<3

@Varafrisk Tänk noga igenom vilken tid som kan passa dig bäst. Och om någon redan befintlig vana kan funka som en påminnelse.

För mig är det tex direkt-efter-jobbet-träning som passar bäst. Det är då jag springer. Stänger av datorn och går direkt ut, innan mat och nedvarvning. Och de dagliga styrkeövningarna gör jag vid läggdags. Jag stänger av tv:n och sen gör jag mina tre övningar. De hjälpmedel jag behöver står precis vid tv:n, så jag nästan snubblar på dem: En kettlebell (ryggövning) och en slantboard (vader, knän, lår).

Sen upplever jag att vanor som görs dagligen sätter sig snabbare. Som tandborstning. Ingen ifrågasätter om man orkar borsta tänderna eller inte 🤣

Kram 🐘

Litet tillägg ang känslan av saknad…

Ibland har jag trott att jag saknat, men när jag fortsatt undersöka känslan har jag känt igen den. Jag har mints att känslan varit närvarande förut, även med honom. Och till sist förstått att känslan varken handlat om saknad eller kärlek, utan stress.

När en hela tiden försöker reglera någon annans nervsystem blir det egna livet bortprioriterat och bortglömt fylls dagarna av en underliggande stress som blir så normaliserad att den till sist känns som en del av livet självt.

@Suey .Ja heja heja!Hoppa upp på hästen & ta tag i tömmarna.Det är viktigt att coacha sig själv.Lära sig medkänsla med sig själv.Lära sig nya vanor & ibland slå tbx sug genom att säga till sig själv.Det blir inget A.För jag mår inte bra av det.Jag påminner mig själv så här:🍷➡️🍷🍷🍷➡️😱😱🥶Det vill säga gå igenom hela händelsekedjan ordentligt.Du fixar detta!💪💪👍🎈

Hej och tack för fina stärkande pepp. Tar ett nytt omtag, börjar med klassisk en dag i taget, som kan bli vit januari. Träffade en vän på bussen i morse. 550 dagar nykter. Det impar på mig

@Andrahalvlek .Mycket bra.Ska lyssna på den boken jag med.

@fooliehutten spånar om GUD, medan: ”Jag tror på sommaren”, lirar på radion. 😗🎶
I min kamp mot A har jag valt att lita på mig själv och inte på ett väsen av människa kallat gud och skapat till sin avbild. Jag har så vitt jag vet bara perceptionen och mänsklig förmåga att ta in verkligheten så som den presenteras. Utöver den väljer jag att lita på sund vetenskap och först efter att den bevisat fakta bortom rimliga tvivel. Jag gör så gott jag kan, väl medveten om att jag kunnat vara lite snällare, lite bättre och bidragit mer. Jag är bara en människa, varken agnostiker, ateist eller teist. Jag respekterar andra människors tro och hoppas på dito respekt tillbaka. Jag gillar att filosofera vid den bortre horisonten för mitt vetande och min förmåga, för där ödmjukas jag i insikten om min litenhet. Jag har hittills aldrig förnummit något andligt väsen varken här eller där borta vid horisonten, däremot har tankens spännvidd utökats. Ofta fattar jag nada, men då och då når jag en sammansmältning med horisonter jag tidigare inte nivellerat med. Vid dessa tillfällen känner jag mig ”alive & kicking”.
Utan tro, men med stöd här i AH, så hopp och kärlek till er kamp mot A; kämpa på!🤗

https://m.youtube.com/watch?v=E1VQoGdtRm8&list=RDE1VQoGdtRm8&start_radi…

@Andrahalvlek, mycket intressant boktips, jag har inte läst den men det ligger i linje med mycket vi pratar om här och på forumet - alla kan börja göra något litet, ta ett första steg i önskad riktning och lyckas med det! Upprepning ger positiv förstärkning av något som kan utvecklas till en ny och förhoppningsvis bra vana som lämnar mindre plats åt gamla destruktiva vanor. Typexempel: att förverkliga nyårslöftet att börja träna regelbundet för måendet och hälsans skull, börja så smått med ett tiominuterspass varannan dag för att etablera en ny rutin efter hand.

Jag är dock inte övertygad om att alla förändringar kan ske linjärt progressivt enligt detta mönster, exempelvis beroende av nikotin eller alkohol. Jag har ju provat detta oräkneliga gånger med att planmässigt trappa ner successivt när det gäller alkoholen, detta var inte framgångsrikt för mig eftersom mina tankar uppfylldes av när jag skulle "få" dricka nästa gång - ett sug fanns alltid där och lurade och det var nästan så att denna nedtrappningsmetod ökade suget för mig. Jag drack minst lika mycket efter en sådan nedtrappningsperiod som före och det tenderade att stabiliseras på en ny och högre nivå, tyvärr.

Däremot tror jag man kan adressera grundproblemet "viljan/suget att dricka alkohol" genom att medvetet utveckla och växla in nya vanor som skiftar det mentala fokuset helt bort från alkohol, som du säger "stapla nya vanor ovanpå gamla". Dessa delar av hjärnan som har med belöning att göra är rätt så lättlurade åtminstone hos mig - de sitter djupt inne i de centrala och äldsta regionerna, är blinda och döva och regleras via signalsubstanser som de inte vet varifrån de kommer. Jag råkar dock veta en del om detta, och kan mata dem med vad de behöver genom medvetna val av vad jag sysselsätter mig med, vad jag äter, vad jag väljer att fokusera på.

Var och en får prova sig fram till vad som funkar. Troligen en kombination av många olika metoder inklusive att inpränta att alkoholen är ett nervgift (helt sant), och att bearbeta underliggande mentala trauman som kan ha bidragit till att utveckla destruktiva mönster över tid.

Kram och tack för inpasset!

C70cab. Jättebra gjort av dig att spola ner ölen. Vi gör ju en del sjuka grejor när vi är beroende. Eller som jag anser att det är, min hjärna är beroende. Jag ” Miss Lyckad” vill inte dricka, skämmas, vara trött och dålig mamma, men min beroende hjärna struntar i det, och hinner jag inte tänka efter, så dricker jag, trots att inte personen Miss Lyckad vill. Jag har druckit halvklart vin som smakade skit, jag har halsat folköl på toaletten, osv. En person, vars hjärna inte är beroende, gör inte sånt, men vi som har hjärnor som har blivit beroende gör det. Låter kanske flummigt, men min förklaring på varför jag drack trots konsekvenser och att det absolut inte var gott. C70 cab. Du kanske känner till HALT. Att man ska tänka efter innan man tar steget och dricker fast man inte borde. Man kanske är Hungrig, Arg, Ledsen eller Trött. Se till det först, så kan suget ge sig. Det är en smart grej att tänka på.

@vår2022 Och, det är våren som gäller nu vår2026, och nu viker jag mig inte. Tack än en gång för tipsen <3

@vår2022
Tack vår2022, sköt om dig, kram!

@Jempa123 suveränt och grattis till dina nyktra dagar hitills!

@mtb-cyklist ja jag jobbar min första dag idag efter semester! Har bokat pass ikväll för att hålla igång. Efter idag kan jag stoltsera med en vecka nykter 😇

@vår2022 .Ja men precis.Amen på din med.Jag brukar lista/i huvudet 3 saker varje kväll som kändes bra tack vare nyktert val.Att se positivt på nykterhet & säga till sig själv:Jag vill vara nykter för att…➡️➡️➡️Så håller man offerkofta & tankar som andra får/kan men inte jag borta.Har ju min händelsekedja med ➡️🍷➡️🍷🍷🍷➡️😱😱att påminna mig om

@Jempa123 tack,snälla.
Blev gymmet efter jobbet på morgonen. Skönt! Hoppas det går bra för dig?

@Andrahalvlek Ja, men nu förstår jag😃
Anledningen till mina frågor är att jag blir så imponerad i att du håller ut i vad du bestämt dig för. Du har mycket pannben!
Jag vet att när jag kommer t gymmet är det inga problem för mig. Mycket med träning är inte så stora problem men jag är inte där jag var förr men jag är ju äldre och väger mer. Mitt problem är att när jag känner mig låg har jag svårt för att både göra rörelser hemma och att komma iväg t Friskis. Men! Jag vet att när jag väl kommer iväg så ger det mig så mycket positiv energi lust tillbaka att livet kan kännas lite lättare. Mitt första mål är lägga till bättre mellanmål, gymmet en gång i veckan men rörelser för mina knä, spända axlar och käkar varje dag.
Ska förmodligen skotta snö lite senare vilket inte är så tokigt för kroppen fast jag vet inte var jag ska lägga allt🤔Nog för att jag tycker om snö men nu får det räcka !

Kram🥰

@Suey Ja, motivation är en färskvara och kan gå upp och ned. Med tankar om att alkohol är en go och förlåtande känsla, hur kort den än må vara, lockar till återfall. Motivationen dalar. Detta är negativa tankar och det påverkar suget, dit uppmärksamheten går sker tillväxt. Det ger också negativa känslor. Ju mer dessa tankar får gro, ju mer uppmärksamhet får de och tillväxten av dessa tankar och negativa känslor växer i omfång.

Ett sätt för att öka motivationen är att flytta din uppmärksamhet på positiva tankar, när du märker att de negativa tankarna börjar öka. Göra något aktivt för att flytta ditt fokus, gå en promenad, någon fysisk aktivitet, det ger må bra hormoner och positiva känslor. Eller lösa ett korsord eller annat. Tänka framåt på våren som kommer, hur härligt det blir att möta den med nyktra sinnen och se hur allt börjar gro och spraka. Göra mysigt omkring dig om du upplever att vintern är dyster.

Ett återfall tar ned energin och humöret och det tar sin tid att återhämta sig och få balans igen. Man väcker alkoholdjävulen och det tar sin tid att få denne still igen. Så rikta din uppmärksamhet på positiva saker och låt det ske tillväxt i dessa tankar, flytta fokus om de börjar gå till negativa tankar och känslor, som att alkohol innebär go och förlåtande känsla. Det är en bedräglig känsla då den är självdestruktiv i sin flyktighet. Som man säger, tankens makt är stor och den påverkar våra känslor.

Dit uppmärksamhet går sker tillväxt, är ett av mina ledord och motto och det har väglett mig till där jag befinner mig idag. Fri och tillfreds😁.

Ha en fin onsdag!❤️

@Stinalotta ja jag är på, 32 dagar ska vi klara även om det inte könns så!

Grattis till 4 dagar 😇