skrev has i Hopplöst

Jag förstår din rädsla så väl❤️

Jag trodde vi kunde prata om problemet till en början, jag trodde till och med att en förändring skedde efter de samtalen.

Men i efterhand har mannen berättat att han kanske minskade sitt drickande första gången, därefter enbart blev bättre på att smyga.

Han har berättat att han kunde vakna på morgonen och tänka: aldrig mer! Sen nånstans under dagen ändrades det till: nu blir det gott med en öl!

Ändå hade insikten till problematiken inte landat, trots att det mönstret upprepades igen och igen.

Så var inte så hård mot dig själv för att inte lyfta problematiken. I alla fall inte utifrån att din partner ska komma till insikt.

Däremot kanske det skulle hjälpa dig att komma vidare i processen? För mig kändes det viktigt att jag hade försökt nå fram. Att jag visste att jag varit tydlig och rak.

Trots att jag kände att jag varit det kom jag inte vidare förrän någon utomstående var glasklar med att min man inte riskdrack, utan faktiskt var alkoholist.

Det känns som att jag gick runt i en egen förnekelsebubbla, på samma sätt som han.

Jag la troligtvis också ner samma mängd energi på att försöka förstå hur allvarlig hans problematik var, som han la på att planera sitt drickande (och döljande av detsamma).

Istället för att känna efter hur det blev för mig (oavsett grad av problematik), och vad jag behövde göra för att må bra.

Jag hade jobbat massor med mitt medberoende innan jag träffade min man. Jag var så besviken på mig själv för att jag återigen satt mig i en så destruktiv situation.

I efterhand kan jag se att det troligtvis var just för att jag hade jobbat så mycket med mitt medberoende som jag tidigt såg ett mönster som jag inte tyckte var friskt, lyfte det och lämnade när saker försämrades (sista halvåret var ofta riktigt dåligt eftersom makens humör blev väldigt ostabilt. Han blev mer och mer lättirriterad och till sist pratade jag knappt med honom om något som var viktigt över huvudtaget - eftersom inte heller jag ville skapa dålig stämning).

När man är mitt i det kan man känna sig som den ensammaste människan på jorden. Men vi är (tyvärr) många medsystrar och bröder som vandrat samma väg❤️

Det kan bli bättre! Förhoppningsvis för er tillsammans, men absolut för dig och era barn.

Ett litet första steg kanske kan vara att börja fokusera mer på dig, vad du känner, vad du behöver. Istället för att dras med i den där sjuka dansen.

Alkoholism är en sjukdom, det går inte att ha sunda diskussioner med någon som är sjuk i ett aktivt beroende (jag kan ha fel, men det har blivit min erfarenhet. Gudarna ska veta att jag försökt!).

När jag ser tillbaka är det det jag önskar att jag hade förstått tidigare. Att jag hade lagt mer energi på att förstå mig själv i stället för att försöka förstå honom och försöka få honom att förstå mig.

Den där destruktiva dansen skickade mig rakt in i väggen med, vad det känns som just nu i alla fall, en väldigt lång sjukskrivning och väg tillbaka till orken och hälsan igen.

Du är verkligen inte ensam i att hålla igen och släta över för att inte gunga båten. Jag tror alla som levt nära någon som missbrukar känner igen det så väl❤️


skrev LasseochLenin i Sluta dricka vid vissa tillfällen, råd?

@svenskman1993
Jag känner igen det där.
Ett tips jag kan ge är att leta efter andra saker som får dig att slappna av.
Är det främst när du är på resa i jobbet som du har svårt att slappna av? Finns det något du kan ha med dig som du kan sysselsätta dig med?
Har du provat mindfullness? Det kan låta flummigt, men jag har fått resultat av det.


skrev Gabi79 i Spårat… igen

Har alltid haft en problematik där jag inte känner när jag har druckit för mycket. Har velat dricka måttligt och lyckas oftast, men så ett par gånger om året så tappar jag det helt. Jag blir elak, går in i konflikter, fakkar ur helt. I helgen hände det igen. Jag är medveten om att jag inte själv känner när jag ska sluta och har bett vänner att säga till mig när det är dags för vatten och då tar jag vatten. Dock är det inte deras ansvar att ha koll på mig. Jag känner att jag behöver vara nykter ett tag eller längre. Mår så dåligt när spriten tar över och jag tappat kontrollen.
Just nu känner jag mig väldigt motiverad. Har druckit något nästan varje dag under semestern utan att fyllna till, men så kom smällen när jag inte var beredd.

2 dagar nykter nu!


skrev Carisie i Loggbok över nya farvatten M/S Carisie

Kvällsavstämning ✅
Både maken & jag hade anledning att fira idag. Min syster med make är på besök också - så ett glas bubblor blev det.

När jag pratat med chefen får jag officiellt ett slutdatum på nuvarande jobb 🙏🏼

Så skönt. Nu är det godnatt från mig
🩵


skrev Carisie i Kaffestugan

@vår2022 Tack! Nja kanske inte bäst - men jag vet ingen som är bättre 😂🤷🏼‍♀️😂 Ödmjukhet var det.. ödmjukhet.

Känns superbra! Ska bara traggla mig iväg till oktober så det händer på riktigt 🩵


skrev sofias77 i Tror inte jag orkar mer

Jag orkar snart inte mer. Min sambo dricker 5-6 starköl varje kväll, 6 folköl på söndagarna. Ingen mindre än 7%. Jag har försökt få honom att antingen dra ner på antalet eller på procenten men han lyckas alltid manipulera mig. När han har druckit 4 öl så börjar han bli otrevlig och det räcker med en lite fel kommentar så är vi osams resten av kvällen och natten. Han skyller allt på mig och säger att bråket är mitt fel om han inte får dricka. Det blir en ond cirkel. Jag vet snart inte hur jag ska göra. Jag tror inte jag orkar mer. Jag har pratat snällt,och sagt hur jag känner men han verkar inte bry sig. Jag känner mig stressad varje dag över detta. Jag älskar honom men orkar inte försvara honom inför min familj heller längre.


skrev vår2022 i Kaffestugan

@Carisie Ett jättestort grattis!🥳🥳🥳. Så roligt att du fick det! Du måste vara bäst!

Kram❤️


skrev allatiders i Försöker och försöker

@TessanTuss Intressant det där med att inte förhandla med sig själv, det hade jag aldrig hört nämnas tidigare för det är ju där man hela tiden faller! Man intalar sig att "jo, det går nog" men precis som du skriver så misslyckas man totalt, för mig kanske inte så ofta men det händer ju då och då och jag verkligen avskyr det, tänker på det dagen efter och bara undrar om man tappat någon en låda skruv :-D
Men nu är jag verkligen less på den där skiten, ser ingen glädje i det alls längre, bara sjukdomar, bakfyllor, lögner, stress, hälsoproblem, dålig sömnkvalitet. Ibland har jag funderat över läkare som talar om hälsoeffekter, och visst finns det ju det, tyvärr är de nog nästan bara extremt negativa.


skrev Carisie i Kaffestugan

Hej på er..jag fick jobbet
🩵


skrev Carisie i Ännu en helg åt helvetet

@Alkis007 Jag fattar att det känns tungt men det är fan tyngre i längden att nöta ner kroppen med alkohol. Jag är säker på att dukan få ihop bitarna igen om du försöker. Men det är ju ofta viljan som siver..eller kanske att det är lättare för stunden att skita i det och bra dricka på.

Finn viljan att påbörja en förbättring
🩵


skrev Carisie i Självdestruktiv beteende?

@booktok Ingen orsak. Vi hjälps alla åt här 🎊
🩵


skrev majsan i Skulle vilja släppa taget…

Hej det låter precis som mitt ex, efter att jag sagt att jag ville separera och han slutligen accepterat det blev han som förbytt och säger att han ska sluta dricka osv. Vi har varit ifrån varandra under sommaren men träffades nu igen och måste bo några dagar under samma tak i och med att han ska flytta ut denna vecka. Han stack och söp igen och märkte hur påverkad jag blivit av hans tal om att han är förändrad, när allt egentligen fortsätter på samma sätt. Å ena sidan blev det en bekräftelse om att jag fattat rätt beslut, å andra sidan hade jag nånstans ändå trott att han hade ändrats. Egentligen är jag väl mest besviken på mig själv för att jag varit så naiv. Och för att jag fortfarande är så fast i honom. Jag borde väl vara tacksam för att han visade sitt sanna jag så att jag verkligen kan gå vidare. Men förstår verkligen din situation och hoppas du kan det också.


skrev Alkis007 i Dag 1

@Lonely Man Tack snälla 🙏🏼


skrev Alkis007 i Dag 1

@littlebitrusty nu ska vi fan hålla oss nyktra 👏🏼👏🏼👏🏼


skrev majsan i Hur vågar man lämna?

@Åsa M jo det är den där fulla förståelsen och förlåtet som man vill ha men kanske aldrig kommer att kunna få. Kanske man mest måste förlåta sig själv för att man har trott så många gånger och stigit över så många gränser. Jag börjar också känna ilska och vet att jag måste bearbeta den med andra och inte ta ut den på honom (lönlöst) men så svårt. Och den här utmattningen. Den hade jag inte räknat med, jag har så länge parerat för mina barn och är nu helt slut och ledsen inför dem och tålamodet tryter. Träffade en gammal bekant snabbt på gatan och bara grät, han sa att han ju förstår att det är tungt och att jag är trött med allt jag orkat med under så många år - det är ju sant, men så svårt att förhålla sig till. Blir så ledsen på mig själv när jag inte orkar med barnen som är väldigt utåtagerande som bäst.


skrev Flarran i Promillebikt

Hejsan! Har inte kommit utanför dörren idag fast man väl kanske hade kunnat tagit sig en simtur denna dag med. För jag hade väl inte mer än knappt hunnit gnälla om gråväder. Så gick det en liten stund och sedan så satte solen så klart igång att skina. Men då hade man ju retligt nog hunnit plocka isär en gammal dator och försökte att få i en annan hårddisk vilket inte funkade nåt vidare. Det var väl för stort tidsglapp i teknisk utveckling mellan prylarna kanske.

Tidigare när man drack alkohol i tid och otid så hade man nog svurit en lång ramsa och sedan åkt iväg till stan efter öl eller kanske mera troligt lite starkare grejer. Men nu tog man det mera lugnt och öppnade en energidryck i stället samt tröstade sig med lite salta jordnötter. Har ändå firat mina nio månader som helt nykter och alkoholfri medlem på detta forum med en rejäl kopp kokkaffe samt även lite glass vilket inte var helt fel liksom.

Så visst tänker man väl lite annat när man som nu har varit alkoholfri i längre tidsföljd än någonsin än innan man smakade det där första sura vinet en gång för längesen när man var i tolvårsåldern. Men att påstå att det är plättlätt att hålla sig nykter var dag, det är väl att ta i lite så att säga. Men nu har det ju även blivit lite av en sport alltså att blåsa bolaget på stålar som ju kan användas till bättre och roligare grejer. Det blir kanske eventuellt att man framöver investerar i en lite modernare dator, vilket man funderat på lite smått här på eftermiddagen.

Det var då kul att ni @Andrahalvlek och @vår2022 tittade in en sväng här. Det behövs ibland att nån tittar förbi ibland så att man inte tröttnar på att kämpa på när det känns jobbigt som det gör rätt så ofta. Men nu är det då helt okej trots den förb... datorn som ju var helt bångstyrig. Får väl leta runt i några gamla lådor så kanske man hittar nån pryl så att man får igång skrället ifråga. För skam den som ger sig heter det väl. Kämpar då nyktert vidare.

Ha en fin kväll!


skrev Åsa M i Hur vågar man lämna?

Helt sant, ord är väldigt billiga. Handling är det man vill se, och oftast får vänta väääääldigt länge på. För min del tog det två år innan exet ens bad om ursäkt för sitt svineri under fylla. Man måste helt enkelt stålsätta sig. Dock tycker jag läkandet är betydligt lättare med avstånd, så heja dig! Du är på rätt väg.


skrev Åsa M i Min vän dricker farligt mycket

Det låter fruktansvärt jobbigt. Jag tänker att det är två frågor här. Dels om du kan uppmärksamma henne på att hon troligen behöver hjälp, men det är också en fråga om att DU kan behöva hjälp att hantera vad du har varit med om. Dricks det alltid mycket i din vänkrets? Jag reagerar på att du skriver att det dricks tills det sluddras och tappas balans osv, för mig låter det som att det är ett väldigt gränslöst förhållande till alkohol. Är de vana vid att du får anta rollen som Florence Nightingale så att de kan fortsätta dricka? Har du berättat för sem hur det får dig att må? Jag har också haft såna tendenser i mina vänskapsrelationer, att prioritera andras välmående före mitt eget, och det är väldigt tärande både för en själv och för relationerna. Fundera på om du vill ändra på dynamiken er emellan.


skrev booktok i Förändringens tid

@Tussilago1974 Hej, kan du själv tänka på någon anledning till att du har börjat konsumera mer alkohol?


skrev booktok i Självdestruktiv beteende?

@Carisie Enormt tack för alla tips och råd! Tack för du orkade ta din tid och svara mig, det värms om hjärtat, tack igen. Jag har laddat ner avsnitten men inte börjat lyssna, det tar emot lite haha men det ska gå bra!


skrev Cloette i Nu får det vara nog! 2.0

Guten Abend! Dagen har bjudit på strålande solsken varvat med störtregn men huvudsaken är väl ändå att man har semester. Det är så att säga en perfekt tid att ägna sig åt personlig utveckling.

Jag nämnde tidigare om 4 saker som jag inte kan/vill släppa som begränsar mitt liv. Dessa bromsklossar är för mig i fallande ordning, där 1. är svårast att släppa och 4. är lättast att släppa:

1 Vågen
2 Sockret
3 Alkoholen
4 Nikotinet

Helt otippat för mig kändes Nikotinet lättast att släppa. Nikotinet som är nästan lika beroendeskapande som heroin, och enligt experterna är nikotinet väldigt svårt att sluta med. Och jag tror att många kan känna igen sig, snusandet kan kännas väldigt svårt att släppa.

Jag funderade både fram och tillbaka om det här och frågade mig: Vad ger mig nikotinet som jag inte kan/vill vara utan? Vilken fördel ger det mig som är så stark att jag fortsätter med det trots att det är både dyrt och ohälsosamt?
Jag kunde ärligt svara att det inte ger mig några fördelar längre. Förut trodde jag att det var lättare att hålla vikten med hjälp av snus och det har varit en stark anledning till att jag har hållit på med det så länge.
En myt. Som jag har trott har varit sann. Man går inte ner 5 kg i vikt och hålls där med hjälp av snus.
Sedan har jag också använt nikotinet som en stressdämpare, lite som en nervmedicin. Men jag känner att det inte behövs längre. Jag har andra tekniker för sådant.

Så här finns ingen dissonans längre. Då blev det hur lätt som helst att sluta och jag har ändå en över 40 årig historia bakom mig som nikotinanvändare. Jag tror att får man psyket med sig så kan man genomföra de flesta förändringar i sitt liv, även om man naturligtvis får kämpa på ibland.

Auf Wiedersehen


skrev emilö i Min vän dricker farligt mycket

Jag vet inte vad jag ska göra.
Jag va på en tjejkväll med två av mina vänner. De skulle dricka lite alkohol för att ha lite roligt och slippa ångesten lite. Jag drack ingenting då jag inte dricker någon alkohol. En bit in på kvällen så kommer några bekanta till en av mina vänner för att umgås och dricka lite. Men här går det snett. En av mina vänner börjar dricka kopiöst mycket. Jag är van vid att mina vänner dricker så mycket att det börjar sluddra i talet, har svårt med balansen och inte är 100% medvetna om vad som hänt eller händer. Men i helgen drack hon alldeles för mycket. Vid 23 tiden på kvällen ramlar hon ihop och blir medvetslös. Jag försöker få kontakt med henne men ingenting händer. Jag ropar hennes namn och försöker göra olika ljud med händerna för att se om hon vaknar till, men det gör hon inte. Jag provar att göra smärtstimulering på henne, men ingen reaktion. Jag börjar då kontrollera hennes andning och märker att hon andas lite konstigt, väldigt tungt. Så jag lägger henne i sidoläge och kontrollerar hennes puls, den va normal. Just i stunden fick jag ingen panik utan jag bara fokuserade på hennes tillstånd och ringde till sos alarm, de skickar då ut en ambulans. Efter ett tag vaknar hon till lite och kan röra på sig, men hon svarar inte på tilltal och jag får ingen respons överhuvudtaget. Vid flera tillfällen under natten hamnar hon tillbaka i att hon inte reagerar på någon stimuli eller något. Så jag sitter och vaktar henne resten av natten för att se till att hon är okej, och om hon skulle behöva akut vård så fanns jag där och kunna larma till sos igen.
Som sagt under händelsen kunde jag trycka bort alla känslor och enbart fokusera på att hjälpa och vårda. Men när jag kom hem dagen efter och började bearbeta och tänka på vad som egentligen hände, så blir jag överväldigad av massa känslor och panik. Varje gång jag slappnar av och sluter mina ögon är jag tillbaka där igen, sittandes på golvet bredvid min vän som är medvetslös. Jag vet inte hur jag ska hantera alla känslor. Jag klandrar även mig själv för att jag inte hade mera koll på hur mycket hon drack och satte stop när jag började märka att det blev för mycket. Jag vet inte vad jag ska göra


skrev jurryj i Helgen

@Amanda L. Jädrar vad alkholen förstör en


skrev Lonely Man i Dag 1

@Alkis007
Du klarar det. Efter ett par dar försvinner ångesten men visst första dagen är kattskit.
Ta hand om dig


skrev Amanda L i Helgen

@jurryj det är jättevanligt att man är trött och bara sover första tiden. Flera veckor eller mer. Det är kroppen som återhämtar sig:)