Senaste kommentarerna i forumet

@Andrahalvlek Vilken fin kontakt du verkar ha med psykiatrin och att du kan träffa samma bra läkare. Förstår att det skapar mer trygghet och mindre oro. Nu vet du också att det inte blir bra om du slutar med medicin efter dina försök som inte slutat bra. Tänker också att man kan behöva fylla på med seretonin och dopamin om man har brist på det i sin egna produktion, som du så fint skriver, som insulin fast för hjärnan, livsnödvändigt. Och att dessutom ta bort alkohol som fuckar upp systemet och som skapar en bättre balans. Så himla härligt att du nu igen befinner dig på en plats där du mår bra, bra jobbat!

Ha en fin dag! Kram❤️

En dag åt sändern, nu jeavlar skall jag tatt detta och spola bärkan,
Timmarna går börjar räkna timmar, sen blir detdagar och timmar, sen timmar, sen veckor, sen månader sen år. Jag ska spola kröken för allt nu, plånboken har ej råd och hälsan mår inte bra känner mig så trött somnar så tidigt när jag dricker under dagarna. nu är det bra. Hejja er och mig!

Toppar o dalar. Igår var en dal i dur. En riktig skitdag. Egentligen inget speciellt men jag fastnade i en adhdparalys. Jag kom liksom inte loss, fick inte tillgång till min energi. Energin bara surrade runt på insidan utan att komma ut till något vettigt.
Så blir det iregel om jag inte kommer igång direkt på morgonen.
Man brukar prata om " sömntåg" jag har ett " energitåg" om jag inte hoppar på det efter frukosten så blir hela dagen inaktiv. Även en sådan enkel grej som att slänga sopor blir monumental. Det rimmar illa med den enormt energifyllda kvinnan som fixar allt i högt tempo.
Idag ska jag på energitåget i rätt tid och inte hamna ur spår.

När jag drack var det fler " urpårade" dagar.
Nu är det betydligt färre. Det är jag tacksam för. Känslan av att sitta fast i sig själv och inte få något gjort är enormt jobbig! Men vanlig vid adhd. Mina baksidor av adhn blir mindre kännbara utan alkohol men ibland dyker de upp.

Tidigt morgongym hjälper enormt mycket för att hitta rätt energi för mig. Så idag går jag dit o antidepprundan tar jag direkt efter.
Inte ens antidepprundan fick jag igång kroppen till igår.
Tack o lov så är det sällan numera det blir så här.

Tacksam att jag inte drack igår för då hade paralysen fortsatt och ångesten påtaglig. Nu har jag mest ett " kli "i kroppen och bröstet som jag antar är ångest.

Ibland funderar jag på hur I hela friden jag orkade att dricka 2- 3 ggr veckan...
Så tacksam för att jag fick nog där i tidig december.

Må så gott alla🥰

Kan man sitta och gnälla och gny som man har gjort så himla många gånger. Ja, då ska man väl även kunna visa lite tacksamhet när man för en gångs skull faktiskt mår rätt så skapligt tänktes det för en stund sedan. Har ju av skaparen av nån underlig anledning fått gåvan att kunna göra musik av det mesta. Det har jag väl även vetat om i en massa år då jag producerat hundratals låtar genom åren av de mest skilda slag på diverse musiksidor på nätet.

Mitt senaste projekt Flarran Stuff, som finns att upptäcka på Soundcloud för den som så önskar kan nu lyssna på en reggaelåt med lite solskenskänsla. Berättade ju här om dagen att en reggaelåt var på gång och nu finns alltså en låt betitlad: Just A Little Sunshine att lyssna på min musiksida för lite egen elektronisk musikterapi alltså. Fick en inre bild till mig om hur jag satt i ett söderhavsparadis under en palm och åt på en glass och sedan var låten snart tillsnickrad av sig själv nästan i princip.

Börjar väl nu känna mig färdig med musikterapi på den sidan, och återgår nog snart till att producera lite musik mer hands-on på mina keyboards och kanske lite plingande på nån elgitarr ibland som tidigare så att säga, utan inslag av nån AI-genererad musik. Men det är då kul att jag som nykterkvist via AI-prylen upptäckte att jag tydligen förutom musikgåvan, tydligen även begåvats med förmågan att kunna skriva egen sånglyrik till låtar.

Förstår att jag väl får jobba en del på min engelska som väl ibland är lite si så där i de låtar jag lagt ut de senaste månaderna. Men det är ju även det något som är en bra nykter och alkoholfri terapi alltså. Ja, att fokusera sina ibland väl lite förvirrade tankar på annat än onödiga drycker så att säga. Ja, att lära sig något nytt liksom, så som språkgrammatik är ju lite stimulerande om man känner att det finns en mening i prylen liksom.

Nu har den här onsdagen ju kommit igång rätt så bra, och den där glassbåten som jag tänkte äta tidigare på balkongen intogs nyss i stället här vid min dator till en kopp med kaffe. Nu känns det alltså inte helt fel att gå och vila en liten stund till alltså. Kanske får man eventuellt sova nån timme till också, så att man kanske får krafter att cykla iväg åt nåt håll och kanske ta ett dopp i en sjö i närheten senare idag. Kör då alltså hur som helst alkoholfritt vidare.

Ha det gott mina vänner!

Hallå där i Kaffestugan! Ja, då sitter man och dricker igen då. Men ingen alkohol av något slag vilket väl är lite av ett underverk när man tänker efter lite så här denna tidiga onsdagsmorgon. Nej, bara en liten kopp med kokkaffe drickes efter att väl ha kommit igång lite ovanligt tidigt efter att spontant ha fått sovit i hela fem timmar i sträck minst igår fram till tolvslaget. Var nyss ut och njöt av den stilla friden och lugnet, samt av den ljumma svala sommarvinden på min balkong. Tänkte då att denna stund på balkongen faktiskt nog var en av årets hittills allra bästa. Funderade då på om jag då hade velat att vara någon annanstans, och kanske berusad liksom. Men kom fram till att jag var så nöjd som det var i att vara nykter och alkoholfritt hemma i mitt bo i lugn och ro. Det är inte så värst mycket som krävs ibland för att man ska må rätt så skapligt bra alltså.

Ha det gott mina vänner!

Jag åt och drack och sedan minns jag knappt vad som hände. För jag gick bara för att vila mig en kvart, innan tanken om en liten kvällspromenad skulle genomföras. Men somnade tydligen till av total utmattning som en klubbad säl alltså. För vaknade precis nån minut innan tolvslaget igår natt och visste inte om det var morgon eller kväll alltså.

Man skulle nästan kunnat ha trott att det hade festats till på en hela vodka, några starköl, vin och en hel del blandade drinkar av diverse slag eller nåt sånt där. Men det enda som det hade festats till på vid runt 18:tiden. Det var faktiskt en pizza med extra god ost på och motsvarande en liten burk med cola alltså. Så nu har man då vänt upp och ned på dygnet rejält fast man är nykter och alkoholfri som bara den alltså. Mycket märklig känsla detta.

För det känns då allt lite märkligt att liksom för en stund ha tappat kontrollen helt utan att ha varit berusad på någon substans så som alkohol. Herrens vägar är ju outgrundliga heter det, och skaparen som alltid är med en i var stund tyckte väl kanske att jag behövde få vila mig och få sova ut lite extra för en gångs skull kanske. Har öppnat köksfönstret och tittat ut på en ljum, lugn och fin sommarnatt och känner faktiskt tacksamhet över att ha fått sova lite extra, fast det ju inte var planerat så.

Men Gud fader han vet ju bäst vad man behöver i var stund tänker jag, och nog är skaparen snäll och tålmodig mot mig allt. Sänder så klart även en liten tacksamhetens tanke till sonen hans också, alltså Jesus Kristus, men det vet och förstås nog redan av den andliga makten så att säga. Tror att det är dags för en liten trevlig paus i den svala och fina sommarnatten ute på min balkong. Det är nog alltså dags att stärka sig med nån dryck nu för att vakna till lite mer. Ja, så att man kanske kan sova nån timme till innan dagsljuset anländer.

Har ju gott om alkoholfri dryck i min kyl, så det får nog bli en liten pärondryck med sugrör som jag går lös på. Kanske även eventuellt en glassbåt för att fira att det känns rätt gott och bra att ha fått sova lite extra helt spontant. Det finns många filosofier och kloka ord man kan ta till sig längs livets vandring. Men att byta bort min kanske lite barnsliga tro på Gud och Jesus, så tokig hoppas jag då att jag aldrig någonsin blir. För med en tro som bär en i ur och skur så går man då aldrig ensam. Nej, nu får det väl vara nog med tokigt skriveri på en stund.

Ha det gott allihopa!

Natt-glaset.

Dessa fina nätter. Blåsvart skymning. Tystnaden. Allt grönt. Det lummiga. Fotstegen i sommarnatten.
Tänker på att det är nu en kall negroni passar till Karlavagnen och fårskinnstofflor. Förtränger myggen.

Men stänger istället dörren och dricker te i sängen. Skriver noll i kalendern.

Skrev ett mail till min förrförra psykolog och frågade om en tid. Kan inte alkohol hålla mig i handen så får någon annan göra det.

@avan Hur går det? Skriv gärna och berätta här. Det är en mycket bra början för att förstå sig själv och även få pepp och stöd.
Det där med att du hellre dör än berättar för någon har nog de flesta här känt. Du är inte ensam. Och man behöver ju inte berätta förrän man vill göra det. De flesta upplever då att det inte alls känns ”farligt” utan tvärtom brukar det kännas bra.
Själva alkoholen skapar så mycket skam, rent kemiskt men när man väl slutar försvinner den ganska fort.
À skapar beroende. Alla vet det och inte särskilt konstigt om några trillar dit då…
Så varför ska vi skämmas för det?
Hela samhället är ju fullt av reklam och alkoholromantik. Vi blir uppmuntrade att dricka…och det kommer alltid vara några som inte klarar det.
Jag drack också alldeles för mycket. Slutat och mår bra, känner inte det minsta skam när jag säger att jag inte dricker alkohol.♥️☺️

@Himmelellerhelvette Vilken resa du gjort! En riktig Queen är du 👑

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette Så otroligt bra jobbat av dig, fortsätt så att det blir riktigt stabilt. Jag tänker att när man har beroenden som framkallar massor av ångest, skuld och skam typ ätstörningar eller alkohol så är det svårt att tänka och fungera bra. I det korta loppet kan det lindra, men i längden blir det bara värre. När man blir fri från detta släpper beroendeångesten och man kan bättre komma åt skav och oro som ofta är roten till den onda cirkeln samt på ett mer balanserat sätt jobba med sig själv. Man blir liksom inte lämnad ifred om man inte tar itu med sina ”knutar” och man kan inte fly ifrån dem utan att påverkas. När vi förstår oss själva bättre är det befriande och trycket släpper. Så nog är vi mästare på att försöka lura oss själva, men det går inte hur länge som helst utan konsekvenser för oss själva.

Härligt att du mår bättre och känner dig lugnare och stabilare! Kram❤️

Kvällsavstämning ✅
Fortfarande nykter. Idag har Söderköping fått njuta av min gula tröja 👕 Efter en lång men rolig bilfärd är vi hemma igen. Tvättmaskinen har gått varm & vi har ätit kycklingwraps på balkongen här hemma. Nu sitter syrran & maken & tjattrar & dricker rosé men jag är så trött att ögonen går i kors så jag vräker mig i sängen nu och tänker sova 🩵

@Detblirbättre Tack snälla så fint sagt 🙏🏼❤️ Ja jag ska "kämpa på" de sista dagarna också 🩵

@JHL Tack! Ja semestern har varit en fullträff på fler sätt än ett 🙏🏼 I helgen ska vi försöka planera in en fisk till eller två 🩵

@Vinägermamman Tack gulle du ❤️ Ja tänk! Ett helt år HELT utan! Ja jag älskar att fiska - ro i själen!
🩵

@Qwer1 .Du får pränta in att fram till den första öken så är det du som bestämmer.Du har makten.Men efter den är du maktlös och alkoholen & beroendet bestämmer.Ta nya tag imorgon.

Har du äntligen semester nu @Varafrisk? Njut och vila och gör mycket sånt du mår bra av❤️Kram

@Andrahalvlek, @JHL och @vår2022 Tack så mycket❤️

Jag tror faktiskt jag känner mig lugnare och mer stabil, det stressar kroppen och hjärnan med bulimi, som jag varit inne på tidigare påminner den sjukdomen mycket om alkoholberoendet just kring tänkandet, planerandet, stressen att bli påkommen, skammen. Den där ”nu är det fredag!” Och allt skulle inhandlas inför kvällens stora hetsätande! Fy! Så tröttsamt! Nu kan jag helt lugnt strunta i att alls åka till affären en fredag efter jobbet, jag vet att jag kommer bli mätt på middagen och vill jag ha något på kvällen kan jag vara säker på att någon annan i familjen inhandlat något jag kan tugga på men just det att det finns inget stort måste längre. Jag höll mig ifrån allt som triggade bulimin första säkert sex veckorna kanske, allt ”förbjudet” som jag tänkte att jag kommer gå upp massor i vikt av att äta men sedan åt jag något (choklad, bulle, chips) ja ni vet, allt sånt där vi alla vet lägger sig runt midjan om man inte också rör på sig. Men min kropp har hittat hem nu, den har stabiliserats, visst går jag upp kanske 500gram på vågen om jag ätit socker och chips en kväll men jag vet nu att det bara är vätska och dagen efter är det borta igen, när min kropp varit under stress utav bulimin har den samlat på sig allt den kan så fort den kan och jag har kunnat gå upp 2kilo på ett dygn men nu vet den att allt kommer regelbundet och den tar hand om det och behöver inte hamstra mer. Jag tränar som alltid mina 2-3 gånger per vecka, jag promenerar och rör rätt mycket på mig på jobbet, jag har varit viktstabil i snart fyra veckor så det tog nog åtta veckor för kroppen att lita på att det den får i sig stannar där. Jag har fått väldigt mycket mer energi! Orkar så mycket mer både på jobbet och efter jobbet. Detta var verkligen den sista pusselbiten. Jag blev piggare av att sluta dricka alkohol också såklart och av att sluta med nikotinet men jag har ändå varit tröttare än ”vanligt friskt folk” trots att jag äter bra och tränar har jag tänk och ändå inte fattat eller velat fatta att jag behövde ta bort även bulimin! Tänk vad likt det är med alkoholen! Även med den försökte jag komma på tusen andra anledningar till att jag mådde dåligt än just att jag drack alkohol! Det är rätt fascinerande ändå hur bra man kan lura sig själv! Kram på er alla fantastiska!

@Stinalotta blivit drick idag tuvärr..kram

@Molnet Nope, skulle höra av mig om det blev värre sa dom..

Idag var jag på återbesök hos psykiatrin. 14 månader sen senaste gången. Tre år sedan jag fick börja gå där och träffa en helt fantastiskt kunnig psykiatriker. Träffar samma varje gång, vilket är en vinst i sig. Konstigt att inte vården förstår hur viktigt det är att som patient få träffa samma läkare varje gång.

Det är obehagligt att sitta i väntrummet, för då minns jag hur dåligt jag mådde. Ångest typ 24/7, hela min kropp var spänd som en gitarrsträng. Överdriven reaktion på allt, både inombords och runt om mig. Jag var så jävla trött, hade enorma sömnproblem. Så trött att jag knappt orkade ta mig dit, än mindre hade jag något att säga. Frågor om hur jag mådde och hur jag tänkte kunde jag inte besvara. Öh. Det var som om det stod streck i pannan på mig. ”Personen är frånvarande”.

Jag ordinerades 60 mg duloxetin på morgonen och 15 mg mirtazapin på kvällen. Det senare före det andra. Och duloxetin var först 30 mg och efter några veckor 60 mg. Jag var beredd på biverkningar, även om jag då befann mig på bottens botten och inte kunde tro att man kunde må sämre.

Efter två veckor med full dos duloxetin och mirtazapin var det som om jag rätade på ryggen, höjde blicken. Både rent fysiskt och mentalt. Jag kunde boka in träffar med älskade ex-svärmor. Fika och tjöta lite. Jag kunde gå ut i skogen och se grönskan, höra fåglarna igen. Njuta av vindar i mitt ansikte, ta ett bad i havet. Jag kunde boka in träffar med vänner, jag kunde börja prata om mitt mående igen. Välsignelse.

Medicinen är serotonin- och dopaminhöjande. Två livsviktiga må-bra-hormoner. Min skalle räcker inte till där på egen hand. En ärftlig sårbarhet sannolikt, min pappa var deprimerad från och till i hela sitt vuxna liv. Försökte självmedicinera med alkohol. För många av hans syskon har det slutat lika illa.

Sen tonåren har jag haft återkommande depressioner. Sen 20 år tillbaka har jag medicinerat för det. Varje gång jag slutar blir jag deprimerad inom tre månader. Varje gång. Minst tio gånger har jag försökt sluta under dessa tio år.

Idag pratade vi om min oro för att bli deprimerad igen, att jag sällan tänker på det numer men att besöket gjorde att oron hälsade på igen. Läkaren lugnade mig med att jag får vara fortsatt patient hos psykiatrin. Att jag bara kan ringa om jag mår sämre, eller när jag behöver nya recept. Nytt återbesök om ett år, och då kanske vi minskar duloxetin från 60 till 30 mg. Och där ska jag ligga kvar många år, kanske livet ut.

I vår samtid är det ett himla prat just nu om att till varje pris fasa ut antidepressiva. Att det lägger lock på alla känslor osv. För mig är det inte alls så, jag känner igen mig själv först när jag medicinerar. För mig är det som insulin, fast för hjärnan. Livsnödvändigt.

Kram 🐘

Låg på stranden tänkte enkelt fan skönt att vara nykter en stund. Sen gick jag till kiosken köpte mat och där såldes starköl, tänkte en kan jag ta. men det slutade med fler på en resturang efter, jag blir trött på mig själv. Det kostar oehört med pengar jag har inte råd egentligen, men ändå ska jag dämpa mig med A. jag försöker och försöker, nån gång ska jag väl lyckas strypa alkholen för gott. Jag vet att jag fixar det, bara att jag känner mig ensam och behöver en vän och alkohlen är min vän. Mvh

Åttonde ✅ i sträck och det känns verkligen skönt.
Extra nöjd idag då jag brottade ner eftermiddagssuget. Var till och med inne på bolaget och tittade på några flaskor men gick snabbt ut.
Inget hemskt sug i övrigt och förvånansvärt lite tankar på a.
Men men, jag vet att a-djävulen lurar bakom hörnet.
Denhär insikten om att vara medveten om mina val hjälper. Jag gillar att improvisera annars, det är min superkraft men även min förbannelse. Men med alkoholen går det inte riktigt att improvisera, det behöver hållas hårt i.

@Molnet 🙂

@Lady175 nämen vännen! Fasen att jag inte såg ditt meddelande tidigare, har haft fullt upp på jobbet. Hur blev dagen? Har ångesten gett med sig?
Kram!

@kamikazekatten .Jag skulle absolut tacka nej.Jag skulle stanna hemma.Ta en promenad/cykeltur få lite frisk luft & dagsljus.Dricka massa vatten.Ta lite vätskeersättning.Duscha svalt.Lyssna på poddar/ljudbok/kolla film.Göra bara det som känns bra för stunden.Allt vänder snart ska du se.Laga något gott att äta till middag.Ta en liten lugn kvällspromenad med sambon.Ät lite glass.Håll i & stå ut.Sätt ord på det du upplever.I tal & / skrift.Du fixar detta.