Senaste kommentarerna i forumet

Efter att flera år förstått hur allvarligt alkoliserad min son, 42 år,är, har jag använt alla verktyg i lådan! Desperation, Iska, galna utskällningar i fullständig förtvivlan! you name it!
Han sitter i sin pappas sommarstugs sedan ett halvår.
Verkar inte fatta att att han inte alltid
kan bo där.. de ska byggs om o gregs där till vårenz
min skräck är arr han ska hamna på gatsn!

@JHL tack så mycket, uppskattar så ditt stöd. Verkligen nöjd att lägga mig nykter nu 😃 Hur går det för dig och hur är det för dig med tankar på alkohol?

@Miss tack 🙏 Ska fortsätta med det. Räknar med att det kommer bli en del fajter mot suget. Sen att se upp med hjärnförvrängningen som säger att det nog aldrig funnits något problem 😱🙂

@Andrahalvlek Oj, det var ju inte meningen att jag skulle fortsätta att skriva i din tråd🙈 Jag skulle ju bara skriva det första som var riktat t dig för att sedan fortsätta i min tråd🙄
Sorry🥰

@Andrahalvlek Jag har sagt det förr och jag säger det igen, Du är helt fantastisk!!! En stjärna ⭐️ Du ger aldrig upp, om du faller (tex pga en förkylning) så på’t igen. Du vänjer dig vid att vara utan laster och att inte sakna dem. Du skaffar nya vanor. Applåder och hurrarop t dig👏🏻👏🏻🥳

Jag befinner mig i din totala motsatta värld. Tänker att jag ska slopa socker och snacks. Gå t gymmet. Det blir inget av något. Har varit så obeskrivligt trött de senaste fem dagarna. Är alltid trött men nu klarar jag inte ett helt tv-program utan pausa och blunda. Somnar till ibland , ibland inte. Kom hem fr jobbet idag och låg i solstolen i två timmar och sov. Jag blir SÅ ledsen av att vara så trött. Jag vet att fysisk aktivitet är läkande. Att god, nyttig mat gör att jag känner mig lättare i kroppen. Men, när jag är så trött så faller allt, det kan falla ändå men större risk när tröttheten är så tung som det senaste. Jag funderar på om jag skulle behöva annan medicin. Även om jag har ställt frågan tidigare, och ni inte kan komma med ett mirakelsvar men skriv gärna ändå. Jag vet att även om motivation inte finns så ska man börja litet smått ändå för att motivationen kan komma. Men, vad är egentligen bästa sätt el iaf hyfsat bra för börja lite smått när man är i en depression.

Kramar 🥰

@danisa Läste en artikel i DN i helgen om olika typer av besvärliga människor. Klistrar in vad de skrev om ”dark empaths”, mörka empater sagt av David Waskuri, leg psykolog.

Fakta. Mörk psykologi
”Dark psychology” är inget personlighetsdrag utan olika former av manipulationstekniker, exempelvis:
Kärleksbombning
Växla mellan att vara kall eller varm.
Gaslighting
Emotionell utpressning

Fakta. Tecken på mörk empati
Empatin är intellektuell och utan äkta känslor.
Empatin kan stängas av och på när det passar personens syften.
Empatin används för att få förtroenden och information som kan användas för egen vinning.
Den andra personen kan känna sig sedd och förstådd, men också förvirrad.

Efter ett tag är det något som börjar skava, men det kan röra sig om subtila signaler som är knepiga att formulera. Tecken på att ha utsatts för mörk empati kan vara att känna nedstämdhet, osäkerhet, skuld eller beroende, säger David Waskuri

Den kunskap och de förtroenden som den mörka empaten har fått genom att tyckas vara innerligt empatisk har använts för att kontrollera, manipulera eller försöka styra den andra personen. Ett första steg i det läget är att sätta gränser mot den mörka empaten. Ge inga fler förtroenden som den kan utnyttja och använda för egen vinning, vilket kan vara i privatlivet eller på en arbetsplats. Eftersom ni har lärt känna varandra mer kan det nu vara lättare att genomskåda den känslotomma empati som först upplevdes som varm och äkta.

– Det kan bli tydligare hur personen kan stänga av och på sin empati, att den är selektiv och bara kopplas på när det gynnar den själv. Att den är selektiv kan även visa sig i att personen är omtänksam i publika sammanhang, men inte privat, säger David Waskuri.

Så va en ”grå sten”, typ låt det gå in i ena örat och ut genom det andra och ge inte ut information. Bra att du jobbar på med din coach och reder ut kring hur det faktiskt har varit för dig och hur du har påverkats av det. Kram❤️

@Guldlock vad fint du skriver ❤️ känner oxå igen känslan av förändring och nån slags nyfikenhet.

Dag 98. Typ repetition på igår. Jobb och genomförkyld. Men nykter. Knappt tänkt på alkohol de senaste dagarna, men på att jag vill träna, så det är ju ivf bra!

@Bubbelmorsan En köpare 😍

@Vitvargen @vår2022 tack för era kloka ord!

Jag hade en diskussion igår med en vän om alkohol och hur normaliserat och accepterat det vanligen är. Går man på middag så förväntas det alkohol, går man ut så förväntas man dricka, uteserveringar, semester, komma hem från jobbet en fredag osv. Allt det är normalt och det är onormalt att inte dricka.
Tills när det blir för mycket, man blir för full eller är alkoholist då är det något fult och man ska skämmas, för att man inte längre klarar av det normala som egentligen är en drog.
Höjden av hyckleri egentligen och hur kan det vara så?

Förstår triggern och perfekt att du byter ut den mot något annat som att gå ut med ditt barn.
I början tar det emot, men ganska snart kommer det vara det nya och som du då uppskattar!

Fortsätt så!

@Andrahalvlek, åh så spännande!! Bra idé🩷. Har nog inte läst hur det började för dig, så det måste göras😀. Hoppas den blir publicerad. Jag kommer köpa boken🤓!

PS. Jag började skriva här på forumet redan hösten 2019 kom jag på. Men alkoholfri blev jag i februari 2020, samtidigt som pandemin spred sig över världen.

@Bubbelmorsan Just det, jag går igenom mina två forumtrådar, från början den 9/2 år 2020 och framåt. Nu har jag kommit till mars 2023. Min tanke är att i bokform visa hur ett anonymt forum kan hjälpa en massor på den alkoholfria resan. Arbetsnamnet är ”Nu är det nog - min väg till att bli alkoholfri”. Mycket redigering blir det, måste tajta till storyn lite. Om något bokförlag är intresserade när den väl är klar så får de redigera den ytterligare. För mig får det bli en dagbok över en mycket utvecklande del i mitt liv. Om inget bokförlag är intresserat så blir det bara en pdf till mig själv. Jag har fått ihop 352 A4 hittills.

Kram 🐘

Kväll dag 68
Sol, sol, sol ☀️ Flödar in i vardagsrummet. Vad långt jag kommit. Ändå kort. Någonting förändras. Kanske är det jag? Att vara sitt eget trollspö var det visst. Jag vill ut på äventyr. En lekfull bråttomhetskänsla där det förut var en ångestfylld skynda känsla. Lekfull är bra. Bråttom måste bort. Jag vill semester. Gärna nu och helst igår. Dit är det ett tag kvar. Jag vet egentligen inte vad jag vill men någonting pocket och lockar. Trollspöt har fått eget liv. Jag tror jag är trött. Sova en stund 💤
/🌺

@TemporaryPurposa
Vi får bara hjälpas åt och ta en dag o taget. Vi kommer fixa det tillslut. Har varit i stugan och vi fick problem ned tfn laddaren. Därför ingen kontakt
Ett litet snesteg är ingen katastrof.
Det viktiga är att aldrig ge upp.
Skriv mer om hur du mår. Det hjälper mig också.
Kram

@eling, du klarar det här. Njut av kvällen med ditt barn och ge dig själv en välförtjänt klapp på axeln. Du kommer inte att ångra en nykter dag.
Bra jobbat och kämpa på.

@vår2022
Träffade min syster i går. Det var ett test. Det gick bra, kände att jag hade kontroll. Men hon skickade ut frågor, allt för att veta vad jag gör, var jag är osv.
Känner att för min skull behöver jag hålla gemensamma vänner lite på distans.
Jobbar nu med min coach. Ska skriva starka minnen både positiva och negativa och lägga in dem på en tidslinje.
Det märkliga är att det är svårt att skilja ut minnen av utsatthet från min syster och från vår mor.
De tillsammans verkar ha haft en stor påverkan på mig.
Jag tar ett steg i taget, eller kanske jag ska skriva en lapp i taget eftersom kapptäcket ännu inte är klart.
Flyttar hem från stugan i morgon och det ska bli skönt.
Kram

@Silvertärnan, tack ska du ha. Bra jobbat med din narcissist. Min är ju en total ingenting nu, luft, han berör mig inte. Så skönt. Några veckor till sedan går jag lång ledighet till mötes🤗☀️

@Andrahalvlek, så inspirerande du är som hela tiden jobbar framåt mot bättre hälsa och mående. Härligt att läsa👏🌟💪! Den där boken blir man ju nyfiken på🤗. Är det din nykterhetsresa du skildrar?

Jag är ju i början av min resa men ser fram emot att liksom du ta steg framåt mot bättre liv. Heja dig🩷

@november25
Tack för värdefulla råd!
Du har förstått hur jag känner.
Det är en katt och råtta lek precis som du beskrev.
Ett besök på hälsocentralen låter som en riktig bra förslag.
Frågan är hur hon skulle reagera om jag tog upp det…
Om hon ser det som en ovana, då kommer hon tycka att jag överdriver.
Så det känns jobbigt att ta upp det.
Vi kommer ha ett samtal om en vecka och efter det kan jag återkoppla här i forumet.
Tack igen för ditt inlägg!

Länge sedan jag senast skrev här!
Uppdatering:
Jag är nu helt klar med att trappa ner mitt vin och min öl och är på dag 2 med 0 alkohol. Det har gått – mestadels – bra. Inga abstinensbesvär, lite humörsvängningar och lite rastlöshet då och då – oftast i samband med ytterligare nedtrappning.
Under en period upplevde jag dock diarré – förmodligen på grund av stress i kroppen, som har fått vänja sig vid mindre och mindre alkohol under de 2½ månader jag har trappat ner.
Jag har hittat en bra alkoholfri öl – och ett bra alkoholfritt vitt vin (gjort på Chardonnay-druvan), som jag njuter av då och då under veckan.
Jag är spänd på att se hur det kommer att gå de närmaste veckorna. Min plan är 3 månader alkoholfritt och sedan bestämma om jag – lite i taget – kan klara av att dricka kontrollerat.
Jag har valt att vara ärlig mot min omgivning om processen.
Så – just nu går det bra – jag hoppas att det fortsätter, annars måste jag vara stark och ta en dag i taget om jag möter utmaningar.

Hemma efter jobbet, en trigger för sug. Acceptera suget, acceptera läget, det är som det är. Jag vill inte att det ska vara så, jag vill inte vara sån här men det är ju så. Det blir i alla fall en enkel middag, sen ska jag gå ut med mitt barn i det fina vädret. Hade jag valt att fortsätta dricka hade jag valt att vara inne istället. Jag klarar det här och visst kommer det en dag då alkohol inte upptar ens värld alls längre. Det är mitt mål och dit jag vill komma, aldrig tillbaka, jag måste klara det här ☀️☀️☀️

@Kameleont Starkt gjort av dig att ordna terapi! 🙏 Så bra! 🌷Tror det kan vara ett rejält steg framåt, att kunna samtala med stöd av en tredje person.
Tänker att även om terapeuten inte är specialiserad på beroende, bör hen nog ha insikt i förnekande och döljande av alkoholproblem. Det i kombination med hur du mår, kommer nog visa tydligt på din mans missbruk.

Angående ödmjukhet så visst, det finns väl mindre och större problem av olika slag i alla relationer. Men den skada som alkoholberoende skapar är i en helt annan kategori. Så det är inte konstigt att du känner så.
Sen är det väl bra att vara medveten om att man ändå måste kämpa för att ta hand om sin egen hälsa och hitta vägar, men det är ju lite som att ösa bort vatten under ett skyfall.

Du skulle ju kunna gå i anhörigstöd parallellt om du vill, för att få hjälp mer med det egna måendet. Då kan du ju nämna det för terapeuten också så kommer hon direkt förstå att det finns ett allvarligt problem😉

Håller tummarna för er! 🙏 Skriv och berätta!

@MarkSz Ja det är ju svårt att veta hur illa det är. Men att hon får det att låta så enkelt är ju inte positivt - någonstans är väl förhållandet mellan att vilja ha hjälp och behovet av det motsatt. Ju mer personen skulle behöva hjälp desto mindre vill den ta emot det.
Min kille sa ibörjan att bara han slutade röka skulle han sluta dricka, och det lät som det skulle ske i en handvändning. Sen har det varit andra helt orealistiska mål och löften. Därför jag föreslog EN nykter dag i veckan (min egen tråd här där jag sliter mitt hår) för att börja få till en förändring åt rätt håll.
Men har på vägen insett att min kille tyvärr har ett svårt beroende som han inte kommer att kunna ta sig ur utan hjälp och med genomgripande förändringar av livet han lever.
För honom har insikten ökat, precis som du skriver, genom misslyckade försök. Han har ändå kommit en bit med att förstå att det inte bara är att sluta vid det här laget.
Men hur lång tid det ska ta att förstå att han måste bli alkoholfri, det vet ju ingen.

Ja det är en extremt jobbigt sits man hamnar i. Man har fått känslor för någon och fäst sig vid personen som "sin". Det är svårt att bara lämna personen åt sitt öde. Känns ju som allt kan bli bra bara personen slutar dricka.
Men den processen kan visa sig väldigt lång och krävande, och man vet inte ens om det kommer att lyckas.
Jag förstår ändå hur du menar med kontrollen, för du vill ju kunna bedöma hur allvarligt problemet är för att kunna ta ställning. Medans den som har problemet vill dölja det. Det blir en konstig katt-och-råtta lek som ingen mår bra av.

Om det nu bara är en ovana, fråga om hon kan tänka sig att boka ett besök på hälsocentralen för att reda ut var i riskzonen hon ligger? Vägrar hon det är det nog tyvärr värre än bara en ovana.

@vår2022 Tack för fina ord ❤️ Det är en gemensam nämnare för många av oss här på forumet: Vi ger aldrig upp!

Kram 🐘