Senaste kommentarerna i forumet

@mamma40 Bra jobbat! Den där känslan av att man bara hinkar i sig, och då nästan vad som helst, den uppstod för mig just innan jag påbörjade min senaste och förhoppningsvis sista alkoholfria period. Så det kan vara ett bra tecken på att din hjärna i vissa delar på riktigt är trött på alkohol och säger stopp. Men fortsätt kämpa en dag i taget, jag hejar på dig!

@Hanna0425 Ingen seger utan bakslag vad man än föresätter sig i livet tror jag. Det viktiga är vad man gör efter ett bakslag, och där har det underlättat för mig att inte klandra mig själv för mycket utan försöka se framåt.

Jag tror du skulle må bra av ett alkoholstopp på åtminstone ett par veckor. Då klarnar tankarna, kroppen mår bättre och energin återvänder. Det ger förutsättningar för mer välgrundade beslut om fortsättningen. Ta en dag i taget.

@Andrahalvlek ja det handlar om just denna dag, hur förvaltar jag den på bästa möjliga sätt och hur skapar jag förutsättningar för att morgondagen ska bli bra och att få många fler bra dagar. För mig är en normal bra dag kantrad av ett lagom tempo på jobbet och hemma. Lite tid för gemensam middag, lite tid för fix med ngt, träning och ett bra avsnitt av ngn bra serie med min Fru. Toppar det ibland med bastu eller vedspisen,.
Så enkelt, och ibland så svårt.

Tillbaka här efter en riktigt dålig jul alkoholmässigt. Så tydligt att alkoholen är flykt, avkoppling och allt för mig. Det har druckits varje dag. Varje dag. Men inte idag. Och jag testar på att bara inte dricka alls ett tag framöver, vi får se om det blir en långhelg, en vecka eller mer.

@Villmåbra79, tack för det rådet, ett mycket bra råd! Jag har ju mått så bra och hittat så mycket energi när jag lyckats trappa ner till tre dagar/vecka (även om jag ju vet att det är alldeles för mycket).
@Bubbelmorsan, tack! Och du har rätt, detta ska jag ta med mig.

Känner mig försiktigt hoppfull inför resten av januari, en enklare månad då det är exakt noll sociala evenemang :) Men också lite orolig för vad gör jag när tristessen kommer? Jo, då dricker jag vin. Har börjat på en lista med mindre hemmaprojekt som ska göras, det håller mig sysselsatt på kvällar och helger. Och är tillbaka i träningen (ca 15 minuter dagligen) vilket också känns så bra. Jag VET ju att jag mår bättre av att minska på alkoholen och jag var rätt trött och seg under julen.

Sen på marginalen VET jag också att jag ska bli bättre på att läsa och skriva härinne. Jag upplever så mycket stöd och pepp här. TACK till alla!! Nu kämpar vi!

Här sitter jag i mitt hus. Massor av snö, skottning och att elda i pannan, och bära ved, är sånt jag sysselsätter mig med de närmsta dagarna. Skönt att bara jobba 50%, nu som halvpensionär. Jag känner tacksamhet för att jag kan göra det. Får se hur livet utvecklas i år. Tänker sälja huset, och flytta. Men först en del målning som jag ska göra. Behöver få tummen ur…Och sätta igång. Dock har jag tid på mig. Livet lunkar på, och när våren kommer brukar det mesta kännas lättare, och roligare. Det är bökigt med snö och vinter. Just nu ska man inte ge sig ut på vägarna i onödan, så det blir sysslor mest inomhus, och en del filmer. Tur att jag har hunden. Hon får höra både ett och annat. Men det är skönt att vara hemma också. Reser ju en del till kärestan och barnen. Det blir spännande att se hur denna sommar blir. 🤗🤗🌟💫💫

C70cab, var det i drömmen du drack, eller på riktigt? Drömmar att man dricker är jättevanligt, framförallt i början av nykterheten. Det händer för mig någon gång fortfarande, men det kan gå år emellan. Suget försvinner mer och mer med tiden iaf har det gjort det för mig. Läs på forumet, gärna i trådarna som är intressanta för dig. Personer som är trygga i sin nykterhet följde jag. Inte dom som ville dricka, och återföll gång på gång. Men vi är alla olika, och ska naturligtvis följa och diskutera med dom man själv vill följa. 🌟

Tack för ditt svar❤️ Aldrig roligt att höra att andra varit i liknande situation men det hjälper. Är så svårt att ta steget bara. Har läst någonstans att man blir trygg i eländet då det blir så bekant och jag är livrädd för att lämna även om jag vet att jag går under om jag stannar…

Det märks att man har börjat på att bli en lite mer balanserad nykterkvist. Mer enkla grejer kan faktiskt skapa lite förnöjsam känsla alltså. Det har ju snöat som sjutton och nu ser det ut som ett riktigt julkort när jag kollar ut genom mina fönster. Såg en bärgningsbil som skulle släpa iväg en grannes krånglande översnöade bil, och kände en viss tacksamhet över att bilperioden är över.

Hade jag haft lite mer energi än i stunden så skulle man väl släpat sig ut efter mjölk och kanske nåt mer att äta på eventuellt. Men har det mesta och varför ska man slita och släpa om man kan slippa. Tänk så slö man har blivit. Tja, eller väl kanske i alla fall nyktert medveten om en viss inaktivitet.

Har roat mig med att skriva ett gäng parametrar i ämnet alkohol, till en svarsmaskin om att gå från mycket för mycket, till mindre och mindre, för att landa torrskott som konsument av kranvatten i stället till sist. Det blev faktiskt en rätt så humoristisk grej, som väl dock bör redigeras en aning kanske liksom. Vem vet, kanske dyker den upp framöver eventuellt.

Men nu har jag då hållit lite allmän skrivterapi för hand utan digitala stödhjul än en gång medans snön fortsatt att falla här utanför mitt köksfönstret och ljudet av skottande spadar på parkeringen hörts titt som tätt. Kom just på att jag inte lyssnat på musik på rätt länge och att det kanske skulle kunna vara en rätt trevlig alkoholfri grej att pyssla med i viloläge. Ja, på min gamla säng eventuellt. Tänk det är inte många hundra meter jag gått i år alltså.

Kanske två vändor till ett sophus och totalt 400 meter rörelse medelst promenad sammanlagt. Detta är inte värt nån större medalj liksom. Men det blir väl bättre framöver. Blåmärket jag fick i slutet av förra året när jag ramlade ur sängen och slog i skallen i en bredvid-stående möbel med en nykter duns har då nästa försvunnit. Så för den delen kan man väl kanske gå ut. Men varför ut och pulsa i snö i onödan när man kan ta en kopp kaffe, nån pepparkaka och ha det lugnt och bra...

Ha det fint gott folk!

@mamma40, jag skrattade till litet igenkännande där :-)

Vilken bra hjärna du har som nu börjat sätta "alkoholdjävulen" på plats med den bistra sanningen! Själv har jag ibland råkat få tag på vin som mer smakat kork och vinäger men det slank ner det också när det begav sig som värst...

Håll i, du klarar detta!

Idag finns det lite mer sug. Brukar bli så efter 5-6 dagar och att en känner att en varit duktig och gjort bra saker.

@Dragonfly ja dels det jag fattar det, där har jag nog varit mer innan. Nu har jag mer funderingar kring nykter semester etc och har en rädsla för att på autopilot dricka igen.

@Vitvargen ja du är på rätt väg men lite mer komplext hur jag rent mentalt tänker på själva begreppet bestämma och ha kontroll. Det är helt sant. En gång bevisar inget och min taktik för tillfället är total avhållsamhet. Det jag är osäker på är om jag på riktigt har velat förändra mitt drickande någon gång. Där börjar jag fundera är det av lättja jag bara fortsatt eller beroende. Det är klart jag mår skit när jag druckit för mycket som alla andra.
Bara detta borde vara skäl nog att bara skita i det. Men det är så svårt att lufta komplexa och i sammanhanget kontroversiella funderingar. Men försöker få kläm på min egen hjärna.

Släktingen i fråga är mycket nära och vi ses ofta och pratar dagligen. Men vill inte vidareutveckla släktband ifall någon som läser här vet vem jag är(vilket jag inte bryr mig så mycket om) men vill inte outa hen. Om folk drar paraleller. Men kan bekräfta att det är måttligt.

Jag förstår och är i princip av samma insikt själv har aldrig heller varit elak mot någon hamnat i fyllecell osv. Men jag skulle ju dagligen kunna gå in här och skriva om hur bra dagen varit och alla positiva tankar och funderingar men det skulle urvattna det hela för mig. Här har jag chansen att lufta rakt av vad jag funderar på och idag är en sådan dag. Såklart är del i de hela att bryta med något man hållt kärt och använt som säkerhetsventil och tankarna som uppstår i det. För oavsett vad utkomsten blir så kommer alkohol få stå tillbaka i mitt liv kraftigt. En resa i att lära sig mer om sig själv och ta tag i saker med destination hälsosammare piggare lyckligare liv. Tillsvidare helt nyktert.

Haft problem med magen sedan barndomen(pre suparkarriären) provat en del probiotika preparat men får ont i magen av det. Brukar försöka få i mig mycket av det i filmjölk och liknande. Men finns ju en. Djungel av preparat där alla lovar guld och gröna skogar kanske får prova vidare någon bakteriekonstellation kanske är rätt för mig. Givetvis blir tarmfloran överlag bättre utan alkohol. Ett tag var detta en stor psykologisk utmaning att ständigt ha koll på var närmsta toa fanns och tackade nej till aktiviteter berusad som nykter pga magen. Åka kollektivt var helt uteslutet. Mycket bättre nu då satt det mellan öronen.

Tack för alla tips och att du tar dig tid att svara med bra och utförligt!

@Andrahalvlek jag håller med samtidigt som jag inte gör det. Under dagligt bruk av alkohol är allt piss kanske även vid enstaka tillfällen vet ej, säkert inte till någon fördel. Har tidigare haft uppehåll som längst 6 månader, som jag tror med lite finess och läsning här hade kunnat förlängas då, minst dragits mer lärdomar av. Blev riktigt deprimerad efter 4-5 månader den gången. Gjorde allt rätt enligt konstens alla regler motion sömn aktiviteter. Kände rätt snabbt efter jag börjat skriva här att jag mådde bättre Skrattar genuint åt sådant som är roligt Blir stolt, fällde t.om en tår på skolans lussetåg(är bland det finaste jag vet barnkörer vid skolavslutningar osv) detta fortsatte oavkortat efter min ”dikeskörning” och jag återgick till avhållsamhet tror för min del att mycket handlar om mer saker runt omkring som mitt drickande blivit en bieffekt av men det räcker inte för mig att bara sluta med det och stirra mig blind på det. Detta har jag mycket forumet och psykologen på företagshälsovården att tacka för. Nu kommer det bli total avhållsamhet tillsvidare målet är minst 3 månader vid 3 månader siktar jag på 6. Jag vet att det enklaste skulle vara att bara följa alla råd och aldrig mer dricka. Hoppas att hamna i den insikten till 100% med 100% motivation till att fullfölja det. Förlåt för ett svävande, svamlande inlägg om massa tankar! Nu ska jag åka snowracer! Ha det gott alla! Var rädda om er.

tankar dag 2: Inte tagit någon alkohol och har ingen heller, känner mig pigg idag men fick en tanke förut att det vore nog gott med vin...varför sa hjärnan då, bra fråga jag dricker ju inte för att det är gott , jag hinkar ju imig utan att känna smsken ens. Idag känns det bra och hoppas kunna hålla i.

@Lawrence, välkommen hit och grattis till ditt blivande föräldraskap. Jag förstår din sambos oro, hon bär ett barn inom sig och jag vet vilken oro det kan leda till hos kvinnan… detta kan vi väl förstå, även som män? Mitt råd kanske du inte vill ha, men du får det i alla fall. Du har typ världens vackraste och bästa anledning till att om så bara ta ett uppehåll i drickandet och bli det stöd och den trygghet din sambo och ditt barn kommer att behöva. Jag behöver knappast ge dig exempel på när det är bättre att du är nykter än på fyllan de kommande månaderna. Fråga dig själv i stället varför flaskan och dina ”kompisar” är så viktiga för dig att du kan tänka dig att välja dessa före de kära du har så nära som några kan komma?
Styrkekramar åt din sambo och dig och lycka till med dina val och dina tvivel.🤗

@spoix90 Så länge du behåller alkoholen i ditt liv så är ditt belöningscentrum kidnappat. Inget annat än alkohol kan få dig att må bättre. Om du skippar alkoholen helt i tre månader så kommer du märka att dina må-bra-hormoner frigörs vid andra tillfällen. Vacker natur, utevistelse, motion, umgänge, rolig film, bra musik osv. Alkoholen tar ifrån oss förmågan att känna glädje i vardagen. Alkoholfriheten ger oss den möjligheten tillbaka. Men det krävs total avhållsamhet, och det tar cirka 3 månader innan belöningscentrum är nollställt.

Kram 🐘

@vår2022 .Så välskrivet & intressant inlägg om din resa mot nykterhet.

@spoix90, jag kan förstå hur du tänker tror jag: att du drack ett par glas och kunde denna gång bevisa för dig själv att det kunde stanna vid det. Om ditt syfte var att bevisa för dig själv att du kan dricka kontrollerat om du lägger manken till så är jag rädd att du övergeneraliserar från denna episod och är ute på en farlig väg. Exakt hur riskabel den är ges av din historia som bara du känner till av vad som gjort att du tagit återfall tidigare, vad som triggade återfallet.

Du jämför dig med din släkting som du säger har haft liknande problematik som du, och att denne individ tycks klara att dricka måttligt idag. För det första så finns det inget sätt för dig att veta säkert om det verkligen är så, och för det andra kan era uppfattningar om måttlighet skilja sig åt.

På sätt och vis drack även jag "måttligt" för snart ett halvår sedan som jag tyckte då, jag klarade mig fint på en dryg pava vin per kväll, blev aldrig oredlig, elak eller hamnade i finkan för fylleri etc. Men så tog jag mitt förnuft till fånga och hamnade här på AH för en radikal förändring. Jag kom ganska snabbt fram till att jag inte vill bli berusad av alkohol igen, och det säkraste sättet att undvika det är att avstå helt. Tar jag några glas så ser jag det som en risksituation, det är alldeles för bökigt att behöva kontrollera mig själv hela tiden istället för att slappna av och ha roligt tillsammans med vänner. Så för mig fungerar det inte att sikta på att "dricka socialt", värdet av att dricka några glas vin är solklart negativt så jag avstår.

Det sista du skriver om nedstämdhet vid skymning och när du sedan nämner ibs: för någon vecka sedan läste jag en artikel om att probiotika i form av mjölksyrade produkter har effekt på psyket också som humörhöjare, förutom de mer välkända effekterna av att ställa tillrätta tarmfloran och tarmfunktion. Båda dessa saker är aktuella för folk som lagt alkohol på hyllan och jag har själv käkat dylikt sedan starten av mitt alkoholstopp. Först opastöriserad surkål en tid och därefter kefir och actimel etc produkter.

Effekterna för mig var en snabb normalisering av tarmfunktion efter många år av ibs-liknande symptom, det var det påtagliga och vad jag var ute efter men det kan ev finnas effekter på psyket också som varit gynnsamt om studien stämmer. Kanske värt att testa?

Min sambo har under några år uttryckt en oro över mitt drickande; att det dricks för mycket och för ofta. Jag tycker det är påfrestande och ledsamt att mitt beteende går ut över henne och gör henne orolig, men jag har inte tagit hennes oro över mitt drickande på särskilt stort allvar.

Det är sant att jag dricker mycket och ofta, men jag landar liksom alltid i att drickandet är min ensak och inte drabbar någon annan. Jag blir inte arg/ledsen när jag dricker, gör det väldigt sällan ensam, och det enda dumma beslutet jag brukar fatta på fyllan är att jag dricker en eller flera öl mer än jag borde. Å ena sidan vill jag liksom att hon ska få ha sitt förhållningssätt till alkohol och jag mitt -- det skadar väl ingen om jag dricker mig berusad varje onsdag och till helgen! -- å andra sidan förstår jag att det sliter på henne att oroa sig över att något ska hända mig på en utekväll när hon inte är med, att min kropp med tiden ska brista, osv. Och även om jag tycker hennes oro är oproportionerlig så ser jag förstås i mina alkoholvanor och i mitt sug något som är eller kan bli problematiskt.

Nu väntar vi vårat första barn och jag vill att min sambo ska känna sig trygg med mig och mitt barn likaså. Jag behöver nog rannsaka mig och mina alkoholvanor och bevisa för henne att jag vet vad jag gör. Jag vill gärna tro att jag vet vad jag gör, men om jag *visste* det så hade jag ju inte letat mig hit. Jag googlade och ramlade över en tråd på detta forum där alias MrsM ger uttryck för något väldigt snarlikt min sambos oro. Det gjorde mig ledsen. Nu har jag skapat ett konto och påbörjat kalendern (7 enheter loggade från igår) och ska testa programmet.

Jag är inte helt säker på vad jag vill uppnå med mitt långa inlägg ovanför men det känns som ett bra första steg att försöka sätta ord på mina tankar, och detta med någon annan än min sambo (som jag inte hittar samsyn i detta med) eller mina egna vänner (som dricker lika mycket som mig eller ännu mer).

Hallå spoix90, här kommer några tips som funkat för mig… ibland🤗

För att minska ångest måste du:
•Lägga mindre tid på att oroa dig.
•Fokusera mindre på det som gör dig orolig.
•Lägga mindre tid på att analysera ångest.
•Låta symptomen komma och gå utan att försöka dämpa eller bli av med dem.
•Sluta låta ångesten avgöra vad du kan och vad du inte kan göra. Det är du som bestämmer det!
•i dystymi och dess psykiska samsjuklighet oavsett vad undvika självmedicinering

Nattetid:
•Djupandas: in näsan 5 s. håll några sek. ut munnen 10 s. 4-5ggr.
•Lägga hand/händer på magen och känn andningen
•Ligg inte kvar i sängen orolig, gå upp, tröttläs en bok och sen i säng

Sen försöker jag jobba mig bort från mitt tungsinne och vara mer glad och garva oftare. Det är åtminstone lite roligare nuförtiden (både i svensk och norsk vokabulär) 🤠👍

@spoix90, där sa du något som helt gått mig förbi - kalla fötter och ofta händer, japp check på den! Och att det som genom ett mirakel rättar till sig under sömnen och jag vaknar upp med varma fötter och händer. Nikotin kan absolut ha med saken att göra som kärlsammandragande och blodtryckshöjande substans, jag snusar ju inte när jag sover... det jag annars misstänkt är att det är för mycket av stillasittande arbete som bidrar. Men där har jag en indikator till att hålla ögonen på i nikotinprogrammet, tack!

Så det blir en flerfrontsattack detta även mot kalla fötter: den där pomodoro-metoden att strukturera sitt arbete i 25-minuters äggklockestyrda arbetsfaser som del i nikotinprogrammet handlar också om att aktivera sig fysiskt mellan arbetsfaserna. Plus, som framgick, det handlar även om små träningspass som ska betas av enligt schema (likhet med 1%-metoden som diskuterades tidigare för att etablera nya vanor).

Dina episoder av lågt humör; ibland har det att göra med att man har litet lågt blodsocker och kanske inte direkt märkt att man är hungrig, typiskt tillfälle är framåt kvällskvisten. Kanske värt att ha ögonen på detta och se om det finns något mönster där?

Ha det gott!

Dagarna rullar på. Försöker hålla mig till min aktivitets plan. Har lite svårt att komma till ro på kvällen eller kanske inte till ro utan snarare till sängen… alltid varit en nattuggla av rang. Är inte så sömnberoende utan fungerar lika bra med 5 timmars sömn som med 8.

Har haft stora funderingar kring mitt mål med alkohol. Förstår såklart att total avhållsamhet är det bästa för mig och någonstans det jag strävar efter men vissa dagar känns det som ett svårt mål. Det som sätter lite giller i huvudet på mig är att jag har en mycket nära släkting som har samma problematik som mig men som sedan några år bara dricker måttligt. Då blir det mer påtagligt varför inte jag skulle klara det. Har jag ens försökt på riktigt? Kan försöka förtydliga lite. Min kamp med alkoholdjävulen känns lite som när man var utanför i skolan, men när man fick vara med så var man alltid med och lekte oavsett premisserna lite så har min relation till alkohol varit. Jag skulle vilja vända på steken. Att när de får vara med och leka på mina premisser då har jag vunnit. Det skulle nog ge mig viss ro att veta då är kampen vunnen och det skulle inte bli så viktigt längre. Förstår såklart att detta är helt idiotiskt och det är en seger i sig att bara gå därifrån. Men detta kändes som en liten seger i mellandagarna när jag klarade att dricka lite och sedan gå därifrån och inte dricka mer. Såklart kommer många rusa till och säga det aldrig är en seger och dricka och jag förstår det. Allt ovan är en anledning till att jag ej har problem att ha alkohol hemma i mängder ser det snarare som en motivation till att inte använda det.
Förstår att vägen förmodligen är svårare och innehåller mer fällor än en total avhållsamhet direkt. Men sålänge tvivlet finns i hjärnan och tankarna ovan så kanske inte ett stopp blir till det jag vill i slutändan. Är det några här som gjort en liknande resa? Total avhållsamhet via måttlig?

Har fortsatt en nedstämd känsla precis vid skymning haft så länge nykter som drucken. Försökt länge luska i den. Min nya taktik att ha någon form av aktivitet i skymningen fungerar rätt bra men samma känsla infinner sig endå fast kanske lite senare efter aktiviteten är över. Går sedan över. Kanske inte är hela världen men är tråkigt att en så härlig tid på dagen ska kantas av en dålig känsla. Man borde vara nöjd då. Sitter aldrig inne hela dagarna hemma bara utan gör aktiviteter varje dag.

Ber om ursäkt för ett långt svamlande inlägg. Mår förövrigt bra och är fortsatt nykter! En glad nyhet är att inolaxol äntligen finns på apoteket igen en dealbreaker för oss ibs:are.

Ha det bäst alla!!

@Vitvargen spännande! Svårt med nikotinfria aktiviteter i mitt fall ligger snusen där under läppen alltid förutom vid träning eller sömn. Men jag kan ibland komma på mig själv med att glömma att stoppa in en ny snus ibland och egentligen märker inte av någon abstinens eller något blir mest en känsla efter någon timme att nu saknas något. Borde också dra ner märker främst mitt nikotinbruk via kalla händer och fötter vilket jag skyller nikotinet för. Ska nog prova @Andrahalvlek taktik att ha 1 timme från utspottad snus till nytt intag som test. Nej det låter inte skoj. Har vissa dagar jag är en riktig surmupp till synes helt utan anledning håller fortfarande på att förstå varför. Blir återkommande melankolisk vid skymning sedan släpper det. Försöker fortfarande förstå vad som händer där. Varit så i flera år oavsett alkohol eller ej. Ska försöka skriva i min tråd om det kanske någon har något tips.

@bn1g Åh tack snälla! Ja jag var också nykter ett bra tag men föll tillbaka och det med råge! Jag känner som du och vi kämpar ihop! Kram

@Carisie har sovit som en stock

@Carisie tack detsamma