Senaste kommentarerna i forumet

@Annicka e Bra kämpat, hoppas du får en bra kväll!

@Thompa_68 tack för fina ord.
Jag jade hoppats på alkoholfri öl men eftersom den inte är 100% garanterat alkoholfri och eftersom mun bukspottkörtel inte fungerar som den ska, vågar jag inte chansa. Man vet inte hur liten mängd alkohol som kan utlösa ett anfall...

Härligt att se dig på forumet men så tråkigt att du behöver ha det så kämpigt @Charlie70 ❤️Kram

@Hanna0425 Hej! Jag är ny här på sidan, och känner igen mig i det du skriver. Följer gärna hur det går med din ”nedtrappning ” och kämpar själv med samma utmaning. Lycka till!!

@Rule74 ❤️

I dag har det varat lite kämpigt men som sagt en dag i sänder

Tack för dina tankar @Rike ❤️ Jag är starkt medberoende till båda mina föräldrar. Jag har brutit kontakten med pappa men kan inte göra det med mamma, jag kan nog inte förklara varför det gick bara med den ena.

Mina känslor varierar, ibland är jag arg men oftast är det bara en sorg och ångest. Hur jobbar du med dig själv för att förstå dina känslor och veta hur du ska jobba framåt för att inte fastna i ältande?

Tack @myssockan❤️ Jag har också alltid känt mig som en magnet till människor med problem men har sedan länge jobbat på att bryta det beteendet. Bra beskrivning med att de som inte har ett medberoende bara kan veta vad de inte orkar med för de inget kan göra åt det, medan vi medberoende alltid tror att vi är magiker som ska kunna hjälpa allt och alla. Lite väl mycket övertro på sin egen förmåga egentligen, har aldrig tänkt på det innan.
Jag har alltid anpassat mig å de grövsta även till min man och är förbannat trött på det, mer och mer äger jag min egen vilja och står upp för den och märker att jag faktiskt blivit mer respekterad och älskad av min man genom detta, det är alla fall min känsla.

Jag tycker absolut att du ska skriva för du kanske kan förändra ditt beteende genom att öva på den partnern?

Tydliga tecken jag upptäckt hos mig själv och jobbat mycket med är:

•Att jag känner skuld eller ångest när jag säger nej.
• Jag tar ansvar för förälderns känslor eller handlingar.
•Jag prioriterar förälderns behov framför mina egna.
•Jag känner att jag måste “fixa” förälderns problem.
•Jag känner att det är mitt fel om föräldern mår dåligt.
•Jag försöker kontrollera situationer som egentligen inte är ditt ansvar.
•Jag anpassar mig ständigt för att undvika konflikt.
•Jag har svårt att uttrycka egna behov eller känslor.
•Jag söker ständigt bekräftelse från föräldern.
•Jag känner stark oro eller ångest kring förälderns beteenden.
•Jag har svårt att lita på mina egna känslor eller upplevelser.
•Jag kan känna skam, skuld eller otillräcklighet ofta.
•Jag har en stark drivkraft att “rädda” andra.
•Jag känner att allt måste vara rätt, annars är det katastrof.
Sedan är det säkert mycket mer som jag inte kommer på i skrivande stund.

@myssockan, det är lugnt och jag förstår att han säkert har det jobbigt också. Men du är den som behövde stöd. Och du är den som skriver här. Be honom starta en egen tråd. Vem vet han kanske också drar mot 22 månader som spiknykter endera dagen? Jag har ju gjort det. 😗🎶

Min tråd har varit på villovägar och jag kan inte se alla inlägg, hoppas den har återhämtat sig nu!
Jag är sjuk (förkyld) så har inget sug för tillfället, det gäller att se det positiva!

@fooliehutten Tack för att du skriver! Förstår att det låter märkligt utifrån. Jo, jag vet att jag är medberoende. Har läst en hel del här inne och det är hjälpsamt.

Nu var det ju så att han inte drack igår utan var nykter. Han har medgett att han dricker för mycket och vill minska. Och vi har startat genom en nykter dag i veckan, som sen förhoppningsvis ska bli fler (hans val). Han har även minskat kraftigt på sin konsumtion i veckorna. Men visst, han har druckit varje dag länge och han är beroende. Bara han kan bestämma hur det ska utveckla sig för honom. Och det är jag som beslutar om jag stannar eller inte.

Inlägget handlade om mina känslor runt dagen när han väl INTE dricker och hur de också kan vara negativa i rådande situation (tyvärr).

Allt blir så komplicerat när man lever med en alkoholberoende som man samtidigt är väldigt kär i.

Tack för att du skriver och reagerar🙏🏵️

@myssockan, det verkar som han valt flaskan? Du skriver: ”Jag har varit lite trött och förkyld sen igår också, kanske det spelar in”. Varför behöver gubben din dricka alkohol när du är förkyld? Och varför ska du ta på dig hans lusta att öppna sin mun och hälla i sig A-gifter? Läs här på forumet vad andra kvinnor tänker runt samma typ av medberoende som du hamnat i. Jag som man kan ställa mig frågan vad det är för pellejönsar till män som inte tar ansvar för sig själva? Har han valt flaskan så kan han väl erkänna det och hjälpa dig att lämna den fyllskalle han faktiskt själv dagligen väljer att vara? Styrkekramar till dig🤗

@Gåbert Japp! Det blev dock tisdag, onsdag och söndag, planen var måndag-onsdag.
Och det berodde enbart på att jag hade vin hemma från en middag på söndagen. Jag klarar inte det ännu, att ha vin hemma, jag kan inte hålla mig ifrån då ännu. Det är ett av mina delmål senare. Kommande vecka ska jag vara alkoholfri måndag till onsdag. Och eftersom jag var alkoholfri igår så kommer det att bli 4 dagar i rad. Det är stort för mig.
Min särbo berättade igår att han ville inleda en vit månad idag. Vi har liknande dryckesvanor. Jag tycker förstås att det är otroligt positivt och kommer att stötta med allt jag har men jag märkte också att jag själv var så inkörd på min egen plan att jag inte alls ville joina honom i hans vita månad. Men nu har jag tre vita dagar framför mig, jag kanske väljer att hoppa in, vem vet? Hur har det gått för dig?

@Flarran Självsnällhet är en hjälpsam strategi. Selfcompassion. Finns en hel del litteratur om det. Vill du få fler kommentarer på dina egna inlägg är en bra taktik att skriva hos andra. Väldigt många är duktiga på att interagera med andra, knyta vänskapsband. Ge och få är receptet. Egentligen är det konstigt att man på ett anonymt forum faktiskt kan knyta vänskapsband, men vänskap kan sannerligen se ut på olika sätt. Och sociala medier (dit jag räknar forumet i brist på bättre etikett) blir vad man själv gör det till. Yta och perfektion, eller sårbarhet och hjälpsamhet. Ge och få som sagt, precis som i alla relationer.

Kram 🐘

@Charlie70 Så kul att se ett inlägg från dig! Och att nykterheten rullar på! Mindre kul att läsa om hur du tvingas kämpa för din dotter 😢 Det är så olika från kommun till kommun hur ”lätt” man får hjälp, och det är förjävligt. Att behöva vända ut och in på sig själv för att få hjälp är ovärdigt, men tyvärr nödvändigt ibland. Skickat en massa styrkekramar till dig och dottern ❤️

Kram 🐘

@Alexa50 Då kan vi peppa varandra längs vägen ❤️. Strongt av dig att ta tag i det igen - det är svårt när man, som jag i alla fall, är en allt eller inget-person.

@Rule74 De samma här sen 23 augusti jag var nykter tills nu i helgen jag kunde inte avstå från A
Jag ska prova o göra nytt försök från och med idag

Nytt dagboksinlägg. Tredje nyktra söndagen igår. Den entusiasm som jag kände första veckorna har bytts till någon slags trötthet.

Och ändå har hans konsumtion minskat kraftigt under veckorna. Sällan berusad. Men dricker ändå öl 6/7 dagar i veckan, och jag tvivlar också på om han inte tar lite lite alkohol när jag inte ser på den nyktra dagen. Så svårt att veta när det bara är lite! Han röker också, och efter det tvättar han sig alltid noga och använder munvatten.

Han har inte tagit initiativ själv än till att utöka till två dagar i veckan (som planen var). Vill ju så gärna att det ska komma från honom!

Igår kändes dagen knappt rolig alls, även fast jag försökte. Han blir tystare, tröttare. Jag kan inte komma ifrån känslan att den nyktra dagen med mig är hans tråkiga dag. Och det känns så sorgligt. Hur mycket han är säger att han har det jättebra osv. Jag blir själv trött av att hela tiden titta och undra om han ändå druckit.
Vi var på promenad, han jobbade på ett snickarprojekt utomhus en stund. Vi lagade god mat, vi bastade, vi såg en film, vi låg nära i soffan. Allt var egentligen bra. Men jag var så ångestfylld igår, och kände inte att jag kunde ta upp det eller ens sätta ord på det då.

Vi pratar öppnare om alkoholfrågorna nu. Det känns bra. Men jag känner att jag ändå inte kan säga på en nykter dag: Har du druckit nu?
Det skulle visa att jag verkligen inte litar eller tror på honom. Men på sätt och vis gör jag ju inte det. Han har ljugit ganska mycket... Och jag har också tidigare erfarenhet av partner med missbruk. Jag vet liksom hur det funkar.
Jobbig känsla att inte kunna lita på.

Jag har varit lite trött och förkyld sen igår också, kanske det spelar in.
Men just nu känns de här nyktra söndagarna som en fis i rymden. Även om han minskar sin konsumtion nu kan han lika gärna öka den igen om några veckor, månader, år. Som att leva vid en tickande bomb. Så vad är meningen?

Just nu är jag i en period av hopplöshet. Men kan ändå inte närma mig beslutet att lämna.
Jag vill bara att han ska ta steg vidare, och vilja vara nykter fler dagar, att jag ska kunna lita på att han verkligen gör det på riktigt och inte bara för mig. Jag vill så gärna, älskar honom så mycket. Är så ledsen...

@Varafrisk nu läser jag om din sjukskrivning. Jag tänker att du säger ju som det är här. Din rehabplan fungerar inte och det måste läkaren och arbetsgivaren få veta. Som du vet har jag varit sjukskriven jättelänge för utmattning. I den bästa av världar måste man ju först vara sjukskriven på heltid till man blir piggare. Du verkare inte fått den möjligheten. Jag tänker att du kanske borde ha en heltidssjuksrivning en längre tid och att du använder den tiden till saker som ger dig kraft, energi och bygger upp dig. Jag använder t.ex. min tid till att sitta och glo, träning och vinterbad och så går jag på medicinsk yoga. Du behöver kanske andra saker, vi är olika, men för att ge en bild. När du sedan känner dig piggare kan du börja arbeta 25% o.s.v. Jag tänker att för att börja jobba 25% behöver man känna sig stark för 50%, eftersom man behöver ge de andra 25% till sin egen rehab vad den nu består av. Vet inte om jag är begriplig? Men jag tänker att jag blir lite upprörd över hur du blir behandlad. Det verkar som om du gång på gång inte blir hörd, i stället är det andra som talar om för dig vad som blir bäst. Det blir ineffektivt för alla och allra mest för dig. Det är inte alltid lätt att uttrycka sina behov. Men fundera över hur du kan formulera dem och ta avstamp i det du själv säger, rehabplanen funkar inte!
Kram!

Hej och hå. Jag skrev ett inlägg hos Vinäger som svar till dig Varafrisk, blev avbruten och nu när jag skulle fortsätta - puts borta. Tack snälla för att ni tänker på mig! Jag tänker ju på er så vi är samma samma :D). Hos mig är det mycket bra när det gäller alkoholen. Däremot är det en följetong med allt kring flickan. Avslag på ansökan om eget boende med argumentet att hon inte har behov av särskilt boende (en grov missuppfattning så klart), Det är överklagat och ligger hos förvaltningsrätten. En fritidsplats dök plötsligt upp för någon vecka sedan och det är ju verkligen mycket positivt! Däremot har det varit en del möte med socialtjänsten eftersom vården orosanmälde mig när de fick höra om vilket jobb jag lägger ned (och blir sjuk av) och hur dåligt det fungerar hos pappan. Vi kommer väl ingen vidare vart där. Pappan ljuger och manipulerar och jag är den som hela tiden måste tala om hur dåligt läget är. Ensamt. Efter lång (och dyr) resa med icke-godkänt läkarintyg har jag nu ny doktor och ett godkänt intyg. Även det mycket positivt. Samtidigt är jag heligt förbannad på hela situationen. Det hade inte behövt vara så här. Om flickan fått flytta hemifrån så hade de som sökt yrket inom vård och omsorg kunnat göra sitt jobb - så att jag kan göra mitt. Jag hade kunnat vara den mamma jag vill vara och jag hade dessutom sluppit min andra deltidstjänst som boendestödjare till pappan. Jag ska inte sticka under stol med att tankar på alkohol i bland dykt upp. Men nu är jag så långt ifrån det. Jag har också väldigt lätt att minnas varför jag slutade. Hur jag mådde och min sons blick den där gången. När jag tänker på det är det väldigt lätt att veta att jag avstår. Det är snart 6 år. Känner stor tacksamhet!
Ska läsa lite hos er andra nu.
Kram!

Idag börjar jag räkna nyktra dagar igen! Har haft flera dagar av drickande, och ser i spegeln att min fina nyktra nuna är borta. Trötta, glansiga och röda ögon. Glansen i huden och håret är borta. Så fort det går... Men nu är jag redo igen. Längtar efter min nykterhet, att få vara stolt över mig själv igen. Att inte slösa tid i sängen och känna meningslöshet. Åh, vad jag längtar tills några veckor har gått och ångest och oro är borta igen.
Jag och min man drack upp allt vi hade hemma i helgen, vilket var en del...Men skönt att det är tomt på alkohol nu. Jag har bett honom att inte köpa hem något, vilket han lovat. Lite jobbigt att vi ska ha gäster nästa helg - och dom dricker en del. Men jag ska klara det - som du sade @fooliehutten - jag vet ju hur jag ska göra. Tack för din fina pepp, och din med @eling - det betyder mycket!❤️❤️❤️
Idag skulle jag ha firat tre månader nykter, istället är detta Dag 1 i början av mitt nyktra liv.

@Himmelellerhelvette väldigt aktuellt tema här inne! Jag har inte växt upp med föräldrar med just beroendeproblematik. Men andra problem. Och fler trauman under livet.
Precis som du skriver, är det lätt att hamna i medberoende till partners. Jag har ibland känt att jag är som en magnet för människor med olika problem, mina tidigare partners är som en provkarta över olika störningar och problematiker😂 Men jag läste någonstans att det är inte så att vi nödvändigtvis drar till oss personer med problem, det som skiljer oss från andra är att vi stannar längre. Och detta fastnade. Man tänker och känner att man kan hjälpa och att detta kan fixas. Medan någon annan med mindre läggning/erfarenhet av att leva i medberoende känner att "detta blir för problematiskt, det är inte för mig", och går vidare.

Men det jag försöker jobba med just nu är den här överdrivna följsamheten och förmågan/förbannelsen att hela tiden känna in och anpassa mig efter min partner.
Försöka ställa om mig själv med frågorna: Vad behöver JAG? Vad vill jag göra?

Jag borde väl egentligen inte skriva i den här tråden, för nu är jag ju inne i en ny medberoende relation. Så idiotiskt. Men ja, kanske just därför. Det är så mycket kärlek med i det också. Jag behöver verkligen försöka förstå och jobba på detta...

Vilka tecken och beteenden har du upptäckt hos dig själv? Jag är tycker det är så fint att få läsa om hur andra upplever det.
Kram och önskar dig en fin start på veckan! ☀️🥰

Mmm, har haft en helt underbar helg hemma hos äldsta dottern med sambo. Ätit gott, pratat mycket, sett en jättebra musikal och ätit gott på restaurang. Vi har pratat om stundande bröllop, släkt, vänner, kommande barntankar, respektive jobb och tusen andra grejer. Vi är bra på att prata. Inga frågor är för små eller stora.

Att etablera en vuxenrelation med sin dotter (som nu är 28 år) är svinhäftigt. Att hon inför stundande bröllop inte vill ha en möhippa utan hellre vill åka på spa enbart med mig känns nästan overkligt. Vilken kärlekshandling ❤️ Vi har bestämt ett datum i vår, resten fixar jag. Jag har ju lite tid på mig. Den 6 juni gifter de sig, på hemmaplan. De ser kyrkan från sitt sovrum, det är deras närmaste granne. Största frågan i detta är vad de ska heta i efternamn, de vill inte ha varandras efternamn. Det blir kanske ett tredje helt nytt namn.

Körde hem i morse kl 7. Efter hemkomst har jag sovit tre timmar. Nu blir det handla, laga mat och handla med min mamma. Och imorgon bara vila, och promenera förstås. Att ta semester efter en aktiv helg behöver jag. Jag behöver dessutom att någon lärs upp på min tjänst, så att jag faktiskt kan vara ledig då och då. Till jul tex.

Kram 🐘

Hejsan! @Carisie, När du skrev ord om raggsockor, kom jag plötsligt på att man ju helt hade glömt att sätta på sig ens några strumpor. Fokuserade ju helt på stärkande dryck som blev en rejäl kopp med varm mjölkchoklad. Men överdoserade nog med limpa, för den tredje skivan blev nog lite för mycket. För den energi som jag gnistrade till med i 30 minuter nåt, då jag flög omkring i huset och var kusligt huslig, diskade och allt möjligt ja, som om det var tre timmar som jag slog ihop på en kvart. Men nu säger mig allt känslan att det är dags för paus. Ned till matbutiken efter mer mjölk hinns väl med. Slöar nu till alltså, men det spelar väl ingen roll i evighetens perspektiv. Snålar dom på värmen på jobbet hos dig, såna typer alltså. Du får väl demonstrera med att gå omkring med tumvantar och en stor stickad vintermössa inomhus kanske, så fixar dom kanske till lite bättre värme.

Ha det gott kompis!

@Carisie Inspirerande att läsa om din tillvaro och att du mår toppen i din nykterhet. Imponerande att du blickar fram mot två år, vilken milstolpe! Njut av din välförtjänta vila ikväll!

@vår2022 Hej min vän 🤗. Ja tack jag tror du har helt rätt och jag är jätteglad att du säger så till mig och tacksam att jag känner igen mig i den person du beskriver ❤️.

Ja jäklar vad jag INTE ska måla! Ska dricka lemonad 🍋 och peka med hela handen 😅. Hoppas du hittat nåt skoj att exprimentera med färgmässigt och ha en bra strategi på veckan.
🩵