Senaste kommentarerna i forumet

Hurra för dina tre månader allas vår @Thompa_68 🤩
Du är en stjärna på alla vis 🌟

Grattis till tre månader, det är verkligen inte illa.

:)

Gokväll myssockan 🙂
Mitt problematiska drickande har också sitt ursprung i medberoende. Jag snuddade vid det i mitt första inlägg för några dagar sedan, men har inte utvecklat det här på AH.
Jag träffade mitt ex för tio år sedan (inte mina barns pappa) och blev passionerat förälskad (och förblindad). Jag hade haft en tuff period i livet rent generellt (separation etc) och han kom in i mitt liv som någon slags riddare (en vältalig, välutbildad man med schyst jobb etc).
Tidigt i vårt förhållande märkte jag att han drack för mycket, vi var särbos under flera år och när vi träffades på fredagar bälgade han i sig vin – under olika föresatser. Jag var för ”kär” för att uppfatta alla varningsflaggor. Men han hade alltid orsaker till varför han behövde dricka.
Med tiden blev jag väl också någon slags medmissbrukare – för att stå ut kanske. Mina emotionella behov blev tidigt åsidosatta, i stället kretsade allt kring den här personen.
Jag kan skriva hur mycket som helst om det här, och har genom åren gjort det för mig själv - som tur är - för det är lätt att förtränga...
Han blev också väldigt aggressiv ibland under berusning (inte initialt) och som medberoende blir man till sist sjuk av att försöka balansera och upprätthålla någon slags normalitet.
I somras kände jag att nu måste det få ett slut, tog initiativ till separation (vilken varit uppslitande) började gå hos en terapeut för mitt medberoende (gör fortfarande) och jobbar mycket med mig själv och mitt beteende, hur och varför jag kunde låta allt det här ske.
Parallellt har jag utvecklat något slags eget alkoholberoende, som jag nu försöker reda i. Mitt ex är definitivt en trigger, bara jag hör hans röst numera känner jag att jag måste dricka (ångest?)
Stress är en trigger, men vad är vad?
Nu har jag i alla fall inte druckit på 14 dagar, har inget sug och känner mig ganska harmonisk för tillfället, och det gör jag nog så länge jag fokuserar på mig själv – vilket är nödvändigt för att tillfriskna från medberoendet. Det är till och med lite spännande att återupptäcka sig själv och föröka ta reda på vem jag egentligen är, vad jag vill och behöver. Men som för många andra här på AH är det en dag i taget som gäller – och just idag är en skön dag.
Det blev ett långt inlägg, men kände igen mig lite i din situation. Ta hand om dig och keep up the good work❤️

Fina @Thompa_68🌸. Vilket arbete du gjort🤗. Har varit fantastiskt att följa din resa. Du har vuxit steg för steg och nya insikter har landat och bearbetats. Så fint och ärligt du delat med dig till oss andra och hjälpt många med din raka, empatiska och ärliga kommunikation. Du hymlar inte och ser sanningen i vitögat. Så svårt att göra och erkänna. Sträck på dig och klappa dig på axeln🌸.

Jag springer ju lite före dig och stämplar in på 90 dagar imorgon. Det törs jag lova att jag kommer klara.

Min terapi, tre tillfällen hittills och fjärde på fredag(av 26 tillfällen) har redan gett mig värdefulla insikter till varför jag tar fram A, tobak, socker i vissa situationer. Jag har gjort mig av med ett beroende för att sedan välja ett nytt. Först var det socker men fick bukt med det. Sedan drogs jag med tobak. Nu har det varit alkohol. Jag har använt tröst tror jag på trötthet framför allt. Jag driver mig själv väldigt hårt, prestationsprinsessa x 1000. Så jag behöver tagga ned, ta bort, tänka på mig själv och släppa kraven. Bli mindre Luther. Mitt barn som haft ett stökigt år ska nu utredas(äntligen😭) för ADHD. Kanske mamman har samma bekymmer😅.
Kram🩷

Att skriva här är ett stort första steg @1985h! Det är jobbigt att känna ångest och det känns som om du vill ha en förändring. Hur ser dina alkoholvanor ut? Hur ofta och mycket dricker du? Att "tappa" det kan alla (som dricker alkohol) göra någon gång. men om det händer ofta, hur önskar du i stället att det skulle vara?
Här kan du reflektera öppet om du vill, vi är många som ångrar saker som gjorts under berusning, och som strävar efter förändring...ta hand om dig!

Tack, en dag i taget.

Dagar blir veckor och veckor blir månader som förhoppningsvis blir år. Lite som jag skrev i en låt för något år sedan nu.

"The bottles whispered deep and low
A longing there I'll never show
But morning calls
My heart replies
Step by step
I’ll rise
I’ll try"

@1985h, jag såg att du har en ny tråd om ångest efter senaste krogbesöket men drog mig till minnes denna tidigare tråd om ett annat orosmoment du hade. Om du vill kan du berätta hur det gick med detta och vad det var som gjorde att din påbörjade nykterhetsperiod avbröts, kanske bra att börja där?

Mycket handlar om att hålla motivationen uppe, hantera ev sug och att försöka dra lärdomar av vad som inte fungerat tidigare för att hoppa upp i sadeln snabbt igen! Ett sätt som funkat för många är att läsa runt bland trådarna här på AH för att få tips och inspiration, skriva av sig litet om hur man känner osv. Lycka till!

@TeTanten Tack snälla, vi fortsätter dela med oss av möjligheter, dagarna blir längre allt snabbare, skönt! :-)

Ligger här hemma med så sjuk ångest!

I lördags var jag ute på krogen med några grabbar för första gången på flera månader. Denna gången skulle det naturligtvis gå bra, tänkte jag…

Slutade som vanligt. Blev alldeles för full och gjorde både mig själv och min sambo så besviken.

Vet egentligen inte om jag har rena minnesluckor, men min hjärna spelar mig väldiga spratt nu! Ältar och försöker hitta stunder där jag kan ha varit otrevlig mot någon eller min största fara: varit otrogen!

Har försökt kontrollera om det har hänt något konstigt genom att ringa/skriva till de som var med och hittills har ingen sagt att jag gjort något dumt. Men hjärnan fortsätter älta och hitta nya situationer.

Har varit med om detta så många gånger tidigare, men nu var det ett tag sedan. Vet att jag måste försöka sluta älta och kontrollera. Det lindrar bara ångesten en kort stund. Sedan drar det igång igen.

Önskar så att jag hade stannat hemma i soffan, kanske tagit två öl (eller två cola) och sedan lagt mig för att sova bredvid sambon.

Vill aldrig någonsin mer utsätta mig för detta! Mår så dåligt! 😢

@Thompa_68 Grattis till ett helt kvartal av denna utveckling och fina inlägg, funderingar och insikter. Ser fram mot vår, sol och semester framöver. Ska bli spännande att se vilka möjligheter som visar sig!

Nu är det mörkt igen. Men vad gör det, har ju lampa att tända. Trevligt att du tittade in @Carisie. Man ska inte tänka så mycket, tänkte jag efter att ha tänkt lite länge på sånt man inte ska tänka på. Verktyget HALT är ju viktigt, och även att förebygga risk för behov av detta. Har ju så himla lite ork och energi att det inte blir nån riktig ordning på ätandet. Slängde i mig chips när jag höll på att deppa ihop för en stund sen. Då ljusnade det en aning, Sen fick jag dåligt samvete för att jag äter så himla onyttigt. Då öppnade jag en tonfiskburk och tänkte positivt att, nu har man ätit fisk och potatis för att liksom trösta mig mot min dåliga kosthållning, ett glas mjölk blev det faktiskt också. Så nu efter en kopp kaffe och några pepparkakor, ej hembakade dock än, så är det helt okej.

Ha en fin kväll kompis!

@spoix90 Tack för varm återkoppling, det känns fint och bra att bli sedd och lyssnad på, behöver inte alltid vara lösningsförslag, ett medkännande och delning av egen erfarenhet räcker väldigt långt, tack för din omtanke och pepp! :-)

@Vitvargen Stort tack för som vanligt konstruktiv, medkännande och varm återkoppling! Har med intresse läst dina inlägg om olika tekniska konstruktioner för att adressera sömnen, även om jag varit dålig på att återkoppla! Känns fint och skönt att se svart på vitt att vi är flera som brottas med vanor som behöver brytas eller återställas. Du har nog helt rätt i att det tar tid att ändra sådant som cementerats på plats under lång tid. Ikväll ska jag prova första steget att gå och lägga mig före midnatt och bara använda telefonen till jag blir sömnig. Jag vet att det brukar sägas att man ska låta bli telefonen innan natten, men för mig är det en distraktion som får mig lugn. Jag kanske ska minska den med tiden, men för nu är första steget att lämna fåtöljen och krypa ned i sängvärmen istället. Vi kämpar på som sagt, tack för inspirationen!

Han får åka iväg men då gäller också att han inte jagar dig med SMS osv

Sen gällande frekvensen.. en klok läkare sa att hur ofta o antalet enheter egentligen inte är så intressant..

Bara konsekvenserna.

Tex otryggheten hos anhöriga

@Thompa_68, grattis till snart 3 månader! Det är ett kvartal minsann, och jag håller med om alla som rekommenderar detta som första milstolpe för att avgöra om man vill fortsätta eller dras tillbaka i tidigare alkoholmarinering.

Oj vad jag känner igen mig i din beskrivning av nattsuddandet och hur det fortsatt gör att tiden inte riktigt räcker till på dagarna. Flexibelt arbete, allt väldigt likt. Jag är precis som du nu inne på att skapa tydliga strukturer i sov- och arbete med ett specialprogram bara för mig, inkluderat att fasa ut nikotinet som jag använt som gaspedal sedan lumpartiden. Alkoholen funkade som broms och avslappning, vidmakthöll en artificiell cykel som nu rubbats under hösten. Resultat: känner mig stressad rätt ofta under dagen och får inte gjort det jag begär av mig. Allt är alltså inte frid och fröjd om nu någon trodde det.

Du kanske sett hur jag försöker vrida sömnen rätt med olika medel nu, en "positiv" effekt är att jag nu har en vibrerande tjatkärring runt handleden som ser till att få upp mig ur sängen när klockan ringer. Accepterar snooze någon gång men ger sig inte förrän jag bevisligen stigit upp. Vet inte riktigt hur den programmerats till detta men den snackar väl ihop sig med telefonens väckningsinställningar antar jag, vill inte ändra på det för det är faktiskt vettigt där jag är nu.

Det tar tid att vända på ovanor som etablerats under decennier, den saken är klar. Vi kämpar på!

@Ursus Stort grattis till dina två månader, det är respekt! :-)

@Thompa_68 Tack detsamma, hoppas nykterheten blir det nya rätta, även om det tog en stund.

I övrigt tog jag två månader häromdagen. Känns väldigt bra!

Hej Te-tanten! Vi har också haft sådana diskussioner som resulterade att han faktiskt åkte iväg en helg för att få ”supa” i våras. Men de andra tillfällena han har gjort det har vi inte planerat att han ska dricka på det sättet utan det bara blir så. Han saknar den kontroll som krävs för att kunna hålla det på ett sådant plan tyvärr. Jag håller med om att det skulle vara en bra lösning.

@asdf1973 inspirerande läsning och grattis till dina 73 dagar. Suveränt!

@asdf1973 Ja det är ju så det satans giftet fungerar 😂 Först får det dig bara att må bra. Sen när du behöver alkoholen så mår du dåligt för att alkoholen ska få dig att må bra igen 😂 Lurad i alla dessa år! Förd bakom ljuset. Guldkanten är avslöjad! Grattis till ännu fler dagar - de som ligger mellan ditt senaste möte med alkohol och idag! 📏🩵

@Thompa_68 snyggt jobbat! Tror du kommer lösa kommande svårigheter galant! Har alltid varit en kvällsmännisk också nykter som drucken. Ända sedan jag var stor nog att bestämma själv. Har märkt nu på senare tid att jag kan hålla på och uggla 2-3 dagar sedan blir det en tidig kväll för jag är naturligt trött tidigt sedan börjar cirkeln om. Kommer nog ändras när jag börjar arbeta igen och gör mer saker under dagen. Angående tips så har jag absolut inget att komma med. Tänkte mest skriva så vet du att det finns fler! Har dock alltid klockan på samma tid varje morgon då jag startar dagen oavsett när jag lagt mig.

@Sheriffen välkommen! Beklagar sorgen med er förstfödda.
Jag skulle nog dra öronen åt mig lite när man känner att man måste dricka något varje dag för att slappna av och bedöva sig. Av 2 anledningar. Mängden är kanske inte det farligaste men rutinen du skapar att bedöva dig för att inte bearbeta saker som hänt under dagen eller längre tillbaka kommer bli en saftig restfaktura att göra upp någon gång. Tror även risken är överhängande att mängden kommer öka för att uppnå önskad effekt. Med det sagt så är det riktigt bra att du skrev här och förhoppningsvis kanske kan få lite bra tips och input! Förstår känslan av att vara en stöttepelare för familjen och man i stunden känner att man är den sista som får lov att visa sig svag. Om du har en massa obearbetat så ta en kontakt med vården och be att få prata med någon. Beskriv dina bekymmer så kommer de att hjälpa dig. Tror som de ovan börja med ett alkoholstopp en tid. Kanske det räcker. Kommer definitivt inte föra något negativt med sig!

Om han blir så full så det inte känns ok för dig eller det är lämpligt runt barn ( vilket det låter som) och det verkligen bara är ett par gånger/år, 6:e månad typ. Du nämde även 4/5 gånger per år, då är det ju mer varannan månad.
Då är väl ett bra första steg att han får supa de 2 eller 5 gångerna på egen hand. Sova hos nån annan eller att ni åker bort. Då slipper ni iaf vara en del av det.
Men sen om det är så ni vill ha det är ju en annan sak, och kanske förstår han hur stort problem du anser det är om han måste välja aktivt att planera in en superkväll nån annanstans.
Bara tankar, har ingen erfarenhet på just detta.

Känns skönt att inte vara ensam då jag läser trådarna i forumet. När jag kom hem förrgår hade min respektive pratat med en vän om orosanmälan och han sa till mig att man ska berätta så lite som möjligt till soc. Han står helt frågande till mig då jag sade till honom hos fam-rådgivningen att jag tycker det är konstigt att ingen annan tidigare gjort en anmälan baserat på alla middagsbjudningar, sena bastukvällar m.m vi har haft tidigare hemma. Sedan 1 1/2 år tillbaka har vi knappt haft bjudningar alls och min respektive alkoholvanor har gått ner till att dricka för mycket 4-5 gr/år. Han vet att jag kommer lämna om han gör bort sig, vi jobbar stenhårt med vår relation och att vi båda ska må bra. Men jag kan inte förlåta honom och han är fortfarande helt oförstående när jag försöker berätta för honom hur det känns för mig vid de tillfällen han dricker för mycket. Är jag orättvis som inte ens vill acceptera att han dricker för mycket ett par gr per år?

@Sheriffen Mitt alkoholberoende cementerades under småbarnsåren, det är en tuff period för både en själv och ens relation. Det började med en mindre mängd vid regelbundna tider, som efterhand ökades och kunde intas både regelbundet och vid behov. Så jag tänker att du har ett mönster som har en potentiellt kraftig nedsida. I backspegeln önskar jag att jag hade gjort något åt det innan det var för sent, så det får därför bli mitt råd till dig också.

Det finns alltid anledningar till att man behöver få i sig alkohol. Dina historia nyper verkligen om hjärtat, men drickandet kommer förstås inte att bättra situationen eller ge dig bättre möjligheter att bearbeta historik och hantera vardagen, istället precis tvärtom.

Jag tror du skulle må bra av en alkoholpaus på minst ett par veckor, för att ge kroppen och själen lite återhämtning och fatta välgrundade beslut om hur du ska tackla tillvaron och alkoholen framöver. Kanske kan du dricka kontrollerat eller så mår du bäst utan alkohol, det får tiden utvisa. För mig har det också varit viktigt att dra av mig offerkoftan och sluta tycka synd om mig själv, för att istället fokusera på positiva upplevelser i livet och de möjligheter som uppstår utan alkohol. För att kunna göra det kan man behöva hjälp från ens livskamrat, vänner och kanske också någon professionell samtalspartner.

Oavsett vad du tycker om vad jag skriver så är 5 enheter vid ett och samma tillfälle varje dag långt över gränserna för riskbruk av alkohol, så för din hälsas skull är det något du bör förändra.