Senaste kommentarerna i forumet

Hej,

Jag har aldrig tidigare sökt hjälp eller delat min situation, men nu känner jag att jag behöver stöd och råd från andra som kanske varit i liknande situationer.

Jag lever med en partner som har en problematisk relation till alkohol. Hemma kan han dricka några glas vin och det fungerar oftast utan problem. Men i sociala sammanhang tappar han kontrollen och fortsätter dricka tills han hamnar på en mörk och självdestruktiv plats. Det leder till bråk, oro och ångest för mig, och ibland blir han aggressiv mot andra eller väldigt elak mot mig. Något som aldrig händer när han är nykter.

Vi har flyttat från England till Sverige, och här dricker vi inte lika mycket med våra vänner som tidigare. Det har hjälpt till viss del, men vid tillfällen där alkohol ändå finns med så upprepas samma mönster. Han har lovat flera gånger att sluta eller dricka med måtta, men det håller aldrig i längden.

Jag är nu gravid och vi väntar vårt första barn. Jag känner att en förändring måste ske, både för hans skull och för min egen. Jag vill inte att vårt barn ska växa upp med samma oro som jag själv hade, då min pappa var alkoholist. Samtidigt älskar jag min partner och tror att han kan bli en fantastisk pappa, men alkoholen förstör så mycket för oss.

Jag märker också att jag tar på mig ett stort ansvar för hans beteende och skuld för situationerna som uppstår. Det tar enormt mycket energi och tankar från mig. När jag försöker prata med honom efteråt förnekar han ofta det som hänt, eller säger att jag överdriver. På grund av detta har jag filmat ett par gånger som bevis. Vid dessa tillfällen har han reagerat med ilska och en gång med hot om att ta sitt liv när jag konfronterat honom. (Tror att detta grundar sig i en besvikelse av sig själv och skam)

Jag kan inte bära detta själv längre. Jag vill gärna höra om någon av er har varit i en liknande situation och hur ni har hanterat det. Både för er egen del och för relationen. Hur kan jag stötta honom utan att ta över ansvaret? Och hur kan jag själv få hjälp att hantera min oro och ångest?

Tack för att ni tar er tid att läsa.

@vår2022 wrote:"självmedkänsla, vilket är skuldens motsats."

Detta var väldigt klokt och snällt sagt, vår2022. Det ska jag försöka tänka på själv, skuld orsakad av alkohol eller va det nu kunne vara har nog plågat mig i alla vuxna dar.

Jag trivs med att sköta mitt sociala liv utomhus. Idag blev det kompispromenad. Det är så himla smidigt. Nästan 2 h promenad i strålande vintersol o vi havhandlade smått, stort, otrogna män, jobbet, dåliga chefer, skvaller, minnen frpn förr. Just promenader lättar på orden lika fint lätt men ärligare än alkohol. O branyttigt är det oxå!😊

@Bubbelmorsan vad härligt det låter pch så fint med sällskap av din mamma i det alkoholfria!
Min man kom hem med alkoholfri gin till mig men den får han dricka själv, jag dricker hellre läsk, lustigt nog. Mn omtanken var fin
Ha en fortsatt fin jul o nyår!

@sommarkatten Precis man ska väl aldrig säga aldrig heter det väl😁. Saker kan ske och det viktigaste är att man tar sitt egna ansvar över sitt egna liv. Klart det är svårt att se en människa man levt med och har barn med förfalla. Bra att du ändå inte låter dig påverkas för mycket, det tar en massa energi annars.

Jag hade också skuld och skam för att jag drack som jag gjorde, men valde att tänka framåt och göra bra saker i fortsättningen och slutade dricka för över 4 år sedan. I samband med det lämnade jag skulden och skammen, vilket tillhörde alkoholen och jobbade på att känna självmedkänsla, vilket är skuldens motsats. Man kan säga att jag blev fri och har både förlåtit och försonats med mig själv.

Hur ser det ut för dig idag? Tänker på din relation till alkohol?

Hej på er, hoppas allt är bra med er. Jag vänder mig till denna sida eftersom att jag levt hela mitt liv med en pappa som är periodare alkoholist. Är 27 år idag och funderar på att säga upp kontakten med min pappa pågrund av hans missbruk och att han manipulerar mig, men vet inte hur jag ska gå till väga. Min mamma gick bort när jag var 4 år så alltid bara haft 1 förälder, vilket gjort det jobbigt för mig att bryta kontakten. Jag har alltid haft dåligt samvete och undrar om han kommer klara sig utan mig.
Samtidigt så får jag sån ångest att umgås med honom när alkohol är inblandat. När jag var liten så brukade han hota med att han skulle ta livet av sig om jag lämnade honom och ställde sig ute på balkongen full och sa att han skulle hoppa. Jag var bara ett barn och blev livrädd. Pappa lärde mig som liten att säga till min omgivning att pappa var sjuk (när han egentligen drack) och jag fick aldrig chansen att vara ett barn fullt ut.
Idag bor jag inte med honom men träffar honom regelbundet, han är snäll när han är nykter och hjälper till ekonomisk. Men varje gång vi ska tex åka på resa tillsammans så behöver jag fortfarande hålla koll på honom. Även om jag vet att de inte är min uppgift men jag har alltid behövt det. Försöker man prata med han om det så förnekar han och blir jätte irriterad. Enligt honom så har han inga problem och dricker aldrig. Jag är ganska trött på att stå kvar och ta skit ifrån honom och har väl insett att jag är medberoende.
Har någon tips hur man lämnar eller klipper kontakten? Hur har ni mått efter det? Varit tufft/lätt? Har ni försökt prata med personen först och sätt ifall det går att få den förstå?
Tacksam gärna för hjälp!
//Piggyy

En Vit december, för första gången i mitt liv.
Känner mig extra duktig eftersom just december för mig varit julbord och julfester i. Innefattande mycket alkohol. Julöl med vänner, kollegor och släkt. Glögg!!! Mellandags öl med gamla kompisar. Nyår med champagne osv.
En vit november/januari hade jag inte ens reflekterat över.

@Charlie70 Nä, helt kan man inte släppa taget förstås. För mig blev det en lättnad när vi separerade för 12 år sedan, då dottern började bo varannan vecka hos oss föräldrar. Ännu mer när hon flyttade för 5,5 år sedan. Hon fyllde 26 år i somras och jag är god man till henne. Ett uppdrag jag behåller så länge jag orkar, sen får storasyster ta över. Mitt största bekymmer nu är hur jag ska förmedla alla mina kunskaper om dotterns handikapp och mediciner till personalen, men lite i taget så tar vi oss framåt.

Godfortsättningkram 🐘

@aeromagnus Så glad jag blir för er skull ❤️ Löpband låter toppen! Bra sätt för er båda att få motion även om det är mörkt och dåligt väder ute.

Godfortsättningkram 🐘

Skriver för att kanske ger det någon lite hopp ❤️
Min resa var lång, det började ju långt före denna sista destruktiva man. Jag har gått i massa terapier via kyrkan . Jag pratar med en chat ai och det är bra där kan man få vissa svar direkt.
Men det är jag som jobbar, jag skalar av och analyserar och kom till punkten att det gamla förstör och lär upphöra.

Nu är jag bambi på hal is, jag provar mitt nya, mannen jag känner stark samhörighet med, han lär välja mig, med hull och hår gör han inte det så vann jag ändå ❤️
Inget mer krumbuktande för någon för att dom ska gilla mig! Det är mäktigt men också väldigt skrämmande

Vi har haft en underbar vecka som inleddes med en SPA-dag på Himmelsby i måndags och avslutades med en god middag på Moca Deli. Tisdagen ägnades åt matlagning, städning och löpbandet kom. Vår julklapp till oss. Julafton blev ju helt nykter, inte en känsla till sug. Brukar alltid köpa en alkoholfri mörk öl och blanda med julmust men det glömde jag i år. Vi hade en underbar julafton och juldag.
Juldagen invigdes löpbandet. Jag har inte sprungit på 2 månader och det märktes men nu ska det bli andra bullar av träningen.
27 bär det av till Norrköping för en hotellnatt och hjälpa kompisar med att röja efter deras flytt.

Jag mår så himla mycket bättre än för 2 veckor sedan. Jag är tacksam för livet, för min hälsa, min son, min fru ja allt.

@has så himla lycklig jag blir att läsa ❤️
Jag är på min egen resa, det stormar ibland och är lungt ibland. Exet är borta men den nya, ja han provar jag på kommer han möta mig i mitt nya?! Det kan bara han visa och oavsett vilket så vann jag mig själv ❤️

Önskar dig mycket mer skratt och lycka!

Tjenare. Jag vet hur det där känns. När man får suget efter alkohol. Skulle vara gott... jag är ju ensam. Det var väldigt bra gjort och starkt av dig att hälla ut eländet. Se det så här. Visst det kostade 270kr men du sparade din hälsa och säker förhindrade du ytterligare inköp. Hoppas du får en bra fortsättning på julen.

Och jag blev nykter december 2019. Så har vi ordning på siffrorna :D)

@Andrahalvlek Precis. Nedtrappning för mig kan ske när dottern flyttat hemifrån, men än så länge kräver hon otroligt mycket och kommer alltid att göra. Och jag kommer aldrig släppa henne så klart, det är jag som kommer vara god man/förvaltare. Med tanke på hur mycket dessa barn kräver förstår jag inte hur jag kunnat vara så "dum" att jag dessutom tagit projektledarskapet över övrigt, eller att någon inte sa till mig att du gör allt det där så låt mig göra det här. Jag är ju fortsatt sjukskriven och har svårt att se att jag kan vara 100% på jobbet innan den dagen flickan flyttar hemifrån. Det är en komplex historia kring henne och socialtjänsten vet detta men säger ändå nej till eget boende. Resursslöseri med mig som samhällsmedborgare med 4.5 års universitetsstudier som inte utnyttjas p,g,a, detta. Men jag gör det kan göra på mitt håll och den här julen var ju verkligen ett strålande exempel på vardagshantering av min stress, ger mig själv en guldstjärna för den och kocken så klart!

Kram!

@Vinäger God fortsättning med en liten hälsning från Charlie!

Kram!

@smygsuparen.. Hej! Jag har ingen egen erfarenhet av GBP men förstår att alkoholberoende är en inte ovanlig risk med operationen. Har du någon plan framåt?

@Charlie70 Tack för påhälsningen ❤️ Alltid lika kul när gamlingar tittar in.

@Varafrisk God fortsättning! Hoppas du har fått en fin jul och njuter av ledighet!

Kram!

PS. Våren 2022 måste jag varit sjuk senast, åren går. Våren 2020 blev jag nykter!

@Charlie70 Låter som en toppen-alternativ jul! 😍 Och sonen fick glänsa lite också, nästan bästa julklappen för er båda ❤️ Ja du, projektledaren i oss har typ sagt upp sig för många år sedan. Projektledaren har jobbat ytterst motvilligt i många långa perioder, för att sätta sig helt på tvären andra stunder med sjukskrivning som följd. Våren 2020 var min sista sjukskrivningsperiod. Aldrig mer känner jag, jag pallar inte en gång till.

Jag har sedan dess växlat ner rejält. Yngsta dottern bor på boende sen 2019. Alla styrelseuppdrag i olika föreningar har jag avpolletterat. Växlat ner på jobbet rejält, upplever väldigt sällan stress. Ibland för stunden, att jag behöver kliva upp på tå, men när datorn stängs av är även jobbtankarna puts väck. En välsignelse. Min energi har jag lagt på att få mer ork och energi. Jobbat med kost och motion, och får hundkärlek 24/7. Min mamma får jag göra punktinsatser för, försöker dock tänka bort henne helt däremellan.

Jag är på en bra plats i livet just nu. Jag hoppas innerligt att du också hittar en bra plats att pusta ut på. Bara vara. Agera i det lilla. Uppleva att världen rullar på utan att du anstränger dig allt för mycket. I det stora och i det lilla.

Godfortsättningkram 🐘

@Andrahalvlek God fortsättning och väl kämpat med allt du håller på med!
Kram!

@Vitvargen vilken bra shot det låter som. Ingefära är en favorit för mig. Jag noterar den!

God fortsättning till er alla! Julen här har varit mycket skön och trevlig. Ni som följt mig vet att jag är mycket stressad och varit sjukskriven för utmattning från och till sedan 2020. Så även nu. Jag har som så många av oss varit projektledaren. Sett till att julen innehåller allt i matväg som alla önskar sig. Lagat själv, dukat fram, dukat av, skött disken osv. Förra julafton kom önskemål upp om att skippa julmaten och att vi i stället skulle ha "oxfile provencale". Bra - sa jag till de som önskade sig detta, då fixar ni det nästa jul! Resultatet blev oerhört bra måste jag säga. I stället för att stå i köket körde jag ett spinningpass med ett bad i Mälaren efteråt. När jag kom hem tog jag en dusch, gjorde mig fin och slängde sedan upp fötterna. Blev serverad mat, sedan tog köksfolket disken också så jag slängde upp fötterna igen. Nu sitter jag här ett par dagar senare och känner mig fortfarande lugn. inga rester att hantera, inget kök som behöver fixas, ingen egen post-stress som behöver hanteras. Jag behöver bara ta hand om mig själv. Ungefär som vilken gubbe som helst... (tänker här på mitt X). Och sonen som drog det tunga lasset med oxfilen var strålande glad över sitt resultat (och det ska han vara). Tänk - när jag släpper träder andra in. Fattar inte att jag varit så jäkla dum tidigare att jag hållit på och hållit på till jag själv körde i diket med både alkohol och utmattning som resultat. Det tar tid att bli nykter på alla områden. Det är nu 6 år sedan jag dog i nödbromsen när det gäller alkohol. Fortfarande arbetar jag med att utveckla mig själv, känna mina gränser, sätta dem och genomföra det. Viktiga lärdomar om ni frågar mig!

Kram!

@Rike

Tack. Jag hör vad du säger, och du har nog rätt i att jag tar för mycket ansvar – det är något jag verkligen jobbar med just nu.

Att vi firade tillsammans handlade inte om att det kändes bra för mig, utan om att jag befinner mig mitt i ett uppbrott där gränser fortfarande håller på att sättas. Jag försökte navigera det här på ett sätt som skulle bli minst kaos för barnet och minst konflikt i stunden, men det blev tydligt för mig att det också kostade mig själv väldigt mycket.

Det är nog precis som du skriver: att fira tillsammans gör det svårare för mig att hålla mina egna gränser. Det tar jag med mig.

Tack för omtanken. ❤️