Senaste kommentarerna i forumet

Ibland måste man ta det stora steget och lämna den som "trycker ner" dig så mycket. Att lämna, få tänka på dig, hitta styrka, ta hjälp, kommer att få dig till ett bättre jag. När han går på behandling, AA eller vad det nu är, med långsiktigt mål och en insikt om att han är alkoliserad och vill ändra sitt liv, då kan ni MÖJLIGEN tala om en eventuell framtid. Våga gå innan det är för sent. Och ta hjälp av Beroendemottagningen!

@Flarran Härligt att läsa att päronsaft fick dig att må bra. Ja nuförtiden utan A så är det de enklaste sakerna i vardagen man kan njuta av. För mig blev det skogspromenaden i solen. Kände mig stark och fick en sån underbar salig känsla i hela kroppen o själen. Så tacksam för att jag valt bort A från mitt liv för snart 2 år sedan. Ha en fin dag.

Har inte skrivit på ett tag, har inte riktigt haft ork. Men har läst trådar, tänkt och begrundat.

Jag var på beroendemottagningen som jag skrev att jag skulle till. Kändes overkligt att ta sig dit och sjukt nervöst. Fick ett bra bemötande och blev erbjuden Naltrexon, vilket var det jag hade önskemål om själv. Blev även erbjuden KBT med fysiska träffar. Det avvaktar jag med så länge då jag kör programmet via den här sidan. Det kändes väldigt valfritt/frivilligt allting, och jag kände mig inte "dömd" överhuvudtaget. Jag uppfattade det som att de tyckte det var positivt att jag tagit tag i saken. Har även fått lämna blodprov vilket jag kommer att få göra en gång i månaden för att följa utvecklingen.

Har inte hållit mig helnykter, men har heller inte hällt i mig som jag gjort tidigare. Har tex varit på en aw samt en middag med kompis vilket medförde tre öl respektive ett glas vin. Om det hade varit jag för ett par månader sedan hade jag "sett till" att dricka både innan och efter för mig själv vid dessa tillfällen. Vet inte om det är läkemedlet som funkar, eller om jag bara fortsatt är spak efter den gång det senast spårade ur vilket ledde till att jag sökte mig hit till forumet. Rädd att göra mina närstående besvikna.

@Andrahalvlek @Suey @miss lyckad @c70cab @vår2022 ❤️ Tack snälla ni för stödjande ord och tankar🙏🏻❤️

Jag har varit ute och gått en väldigt kort promenad med vår hund pga att det är så kallt. Nu ska jag bada henne, torka och föna henne varm❤️Jag har samma känsla inom mig dvs lite illamående och darrig i kroppen som när jag var på mina föräldrars och min systers begravning😪
Jag har alltid varit närvarande men gråtit jättemycket, gråtit högst och mest men under minnesstunden har jag kunnat hålla tal. Nu får jag hålla tal när vi kommer hem el rättare sagt prata om vår älskade hund❤️❤️❤️

Kramar 🕯️🐶🌟❤️

@TemporaryPurposa Som du ser är du inte den enda här som inte kan dricka måttligt. Kunde inte låta bli att le åt att du drack upp det som var kvar. Inte för att det är roligt, nej det är bara sorgligt. Utan för att jag känner igen mig själv. Om jag däckat när jag druckit och det finns vin kvar så dricker jag upp den på en gång när jag vaknar. Jag vet att jag inte kan stå emot så jag gör pinan kort och häller i mig det som finns kvar. Och så skjuter jag på bakfyllan lite till.
Nu har jag varit nykter sedan början av året så dagarna ramlar på men det är inte antalet dagar jag koncentrerar mig på utan jobbet jag behöver göra för att inte ta nästa första glas. Min första dag här på forumet var jag ett darrande vrak efter en flera dagar lång fylla, ett nyårsfirande som ballade ur. På mig låter det som du druckit färdigt. Det har jag också. Men jag vägrar känna skam för den jag varit. Lättare sagt än gjort, men ingen här dömer dig. Vi finns här och vi hjälper varandra. Så välkommen hit.

@TemporaryPurposa grattis till 9 dagar och grattis (säger man verkligen grattis?) till att du har kommit till slutsatsen att du inte kan dricka överhuvudtaget. Jag gillar verkligen din liknelse med räkorna. Precis så har jag hållit på nästan hela mitt vuxna liv, hur mycket kan jag dricka utan att det påverkar jobb, familj etc etc. Nu har jag också kommit till den slutsatsen att det inte är värt det, accepterat att jag är allergisk mot alkohol och därför avstå.

Och du, var inte så hård mot dig själv, klappa dig själv på axeln och säg att du gör så gott du kan och det är gott nog. Sen så ta hand om din vän, vilken tillgång. Jag gissar att denne någon kan hjälpa dig genom detta och in i nästa kapitel i ditt liv.

@primitiveskillsful Hej och välkommen hit. Forumet hjälper mig massor. Att vara nykter, en dag i taget, är en jättebra början. Och en förutsättning för ett fortsatt nyktert liv. Men tyvärr räcker det inte. Vi har fortfarande ångest och svackor då och då. Så det gäller att ta reda på varför vi dricker. I vilka situationer vi tycker att alkoholen är en lösning. När det är identifierat så gäller det att komma med ett bra alternativ. För mig är just ångest och tristess det jag dricker på. Jag är nyligen nykter så jag brottas fortfarande med att hitta alternativ. Det jag gör är att hänga här, lyssna på poddar, och göra alkoholprogrammet. Än så läge har det funkat hyfsat bra men jag har mycket jobb kvar att göra. Önskar dig en nykter dag och att få se att du skriver här igen. Här finns fantastiska empatiska människor med massor av tips, stöd och pepp.

@vår2022 ja så fint ❤️🙂 och helt sjukt vad mycket tid man har på semestern när man inte dricker 😂

Och jag kan inte heller dricka måttligt. Är för jobbigt så vet precis vad du menar. Kram!

Och jag kan inte heller dricka måttligt. Är för jobbigt så vet precis vad du menar. Kram!

Grattis till dag 9 ❤️ och starkt av dig att redan var tillbaka här. När jag dippat tog det nåt år minst innan jag ens försökte igen så jag ser det som ett gott tecken; att du verkligen är redo för en förändring. En dag i taget ❤️

@TemporaryPurposa
Känner igen mig i det du skriver. Har också en massa aktiviteter som är betingat med 🍷. Även en hel del känslor.
Jag vet ärligt inte än vad exakt det är som har gjort att jag klarat mig så här långt (dag 19 nu). Det jag gjort är att jag har gått till arbetet som vanligt. Efter det har jag åkt hem. Köpt färdigmat och chips eller lösgodis på vägen. Hemma struntat i allt hushållsarbete och bara legat i soffan med mitt godis och sträckningar på en egentligen dålig serie med hur många säsonger och avsnitt som helst. Där har jag legat tills jag tagit en snabbdusch och lagt mig så sent som möjligt för att slippa tänka och känna. Vissa dagar har jag inte velat åka direkt hem. Då har jag irrat runt på stan och planlöst vandrat i butiker några timmar först. Inget dera är hållbart i längden men tänker att vad som helst som håller mig borta från 🍷 just nu är ok.
Starkt led dag 9! Jag hejar på dig 🙌 💪🏽 🌺

Mitt största driv till att klara 40 dagar va bara att ta en dag i taget, sen att hela tiden påminna sig om hur man mår dagen efter och att man inte vill känna dendär ångesten igen. Små mål, dag för dag och inte titta för långt fram för då blir de övermäktigt. Att jag fick ett bakslag va väl mer att jag kände att nu har de gått 40 dagar så nu kan jag ta en bärs. Men icke att de funkade. Ett slarvigt oigenomtänkt beslut. Men de viktiga är att fokusera på varje dag, inte morgondagen. Bestämm på morgonen hur du vill att dagen ska utvecklas och hur du vill att kvällen ska bli. Fokusera på nuet.

@november25 tack för svar. 🤗 Då ska jag se vad jag kan hitta. Håller på att bli tokig med alla känslor. Har försökt tala om för mannen hur jag känner och min besvikelse men han förstår inte. Han tycker jag överdriver.

Tack @Kameleont ! 😊 Jag är lite nervös för mötet men ser samtidigt fram emot det.

Håller med om att ensam hemma är bästa återhämtningen💞 Man pysslar med sitt och kopplar av.
Jag har ju också kvar mitt egna lilla boende. Men brukar bara använda det när jag jobbar natt, eller i särskilda situationer när jag verkligen behöver komma bort. Det är ju mycket skönare att inte behöva "lämna" utan vara ensam hemma där vi bor tillsammans. Eller när det är ro vid mindre drickande eller nyktra dagar.

Tänker på detta du berättar om saknaden. Länge hade jag inte kontakt med varför jag inte mådde bra med min sambo onykter. Han är ju inte elak, mest glad och lite flamsig.
Sen förstod jag att han ju inte är närvarande som den person jag känner honom och som jag tycker om att prata med och vara med. Jag känner mig ensam när han blir förändrad. Mina behov blir inte mötta.

En kväll sa jag som det var till honom. Han frågade om jag var arg för att han druckit. Jag sa att jag mest var ledsen. - Jag vill ju vara med dig. Men du är inte här..
Jag tror han tog det till sig på ett annat sätt. Dagen efter bestämde han sig för att börja sin nyktra period.
Kanske är det lättare att ta emot känslor av sorg och saknad än ilska och besvikelse? Sorg och saknad visar ju att man älskar och behöver den andre❤️

@Kevlarsjäl62 Tack! Ja, man umgås ju liksom mesta tiden med den som har problemet och förminskar det. Sen blir man ju van och hemmablind. Jag har ju också haft flera relationer i medberoende. Hoppas att jag någon gång kan bli friskare från det och fokusera mer på mitt eget liv!

Tack så jättemycket @miss lyckad, det hjälper väldigt mycket att läsa om andras resor och få ett bredare perspektiv. Jag tycker absolut inte att någon kapar min tråd, tycker jättemycket om att ni skriver hos mig❤️

Det är verkligen sant det du skriver att man kan ha flera beroenden som man kör parallellt och att man då missar det lite. Tänker på min man som jag beskrev dragit ner på alkoholen rejält sedan jag slutade dricka men som istället shoppar, spelar eller äter. Jag har inte riktigt tänkt på det innan men det har fladdrat förbi i mitt medvetande. I perioder tänker jag att det kanske inte kommer hålla mellan oss men så har vi fler perioder där jag älskar honom så oerhört mycket och han är min trygghet. Men jag har tänkt på att åka bort faktiskt och börja pröva mina egna vingar❤️

Så fint att du fann styrkan i att bryta dig loss och ge dina barn ett tryggt och stabilt liv. Väldigt tråkigt att ditt ex inte klarade sig på egen hand men vi kan inte leva för någon annan, alla behöver ta ansvar för sitt eget liv🙏❤️

@Varafrisk Onsdag morgon. Gick upp tidigt för en längre resa och jag har icke tillgång till Nätet senare.
Jag tänker på er kära Varafrisk, denna tunga dag, och såklart speciellt i eftermiddag, på dej, din familj och på er snälla vovve. ❤️

@Hoppfulla Ja jag känner likadant, att man behöver få prata av sig. Kanske hjälper det med ilskan och frustrationen också, att få släppa ut det man går och tänker på men håller inne med! Man vill ju välja sina strider så att säga. Men tror jag börjar få ölfobi.

Jag gjorde så att jag googlade anhörigstöd för min kommun. Då stod det på kommunens sida att man kunde gå via socialtjänsten eller direkt till mottagningen. Mottagningen hade en app så då laddade jag ned den och gick in på anhörigstöd. Kanske finns något liknande i din kommun?
(En fördel är ju också att det är den mottagningen som kan ta emot min sambo om han väl bestämmer sig för professionell hjälp utifrån)
Du kan ju kika, och sen bestämma dig för om du vågar eller ej😊 Kram! 🤗🪷

Imponerad av din resa! Du är på dag 17 nu? Wow! Jag är på dag 9 nu, har startat om hur många gånger som helst känns det som, men är mer besluten nu.

Jag har märkt att de dagar då jag inte har något speciellt inplanerat nästan blir svårare än dagar då jag har planerat in en hel del. Det är som att aktiviteter hjälper mig att inte tänka lika mycket på A. Men om jag planerar in att relaxa en dag, kanske ta mig ut i naturen eller liknande, då börjar jag direkt tänka på "Det vore ju nice att ta med en flaska vin ut och sätta mig vid en sjö". Det är så irriterande, men jag har liksom förstört många trevliga situationer i livet genom att alltid ha med A i dem. Relaxa i naturen = härligt med vin. Relaxa hemma med film = härligt med en drink, eller många. osv...

Vad har hjälpt dig att hålla ut till dag 17? Jag ska verkligen försöka komma dit också denna gång, och vidare!

Bra kämpat @primitiveskillsful !!
Det var länge sen jag klarade 40 dagar utan att dricka! Jag är här för andra gången, men det är första gången som jag börjar vara aktiv med att skriva här i forumet. Jag satsade också på att vara alkoholfri från början av året, men det höll bara några dagar...

Nu är jag på dag 9 och vill verkligen att det ska bli fler dagar. Vad var det som hjälpte dig under dina 40 dagar tycker du? Och vad var det som gjorde att det blev ett bakslag?
För mig så är det jätteskönt med peppande kommentarer när jag varit ärlig om bakslag, samtidigt som jag kan känna att det nästan gör att min hjärna samlar på sig lite "ursäkter" som den kan använda för att jag ska dricka igen. "Det är inte så farligt. Alla får bakslag i början. Om du får ett till är det inte hela världen!" vilket gjort att jag tyvärr sett för lätt på bakslag, så att de händer om och om igen. Men det vill jag ju inte! Jag tycker det är en väldigt svår balans att inte racka ner på sig själv för mycket efter ett bakslag, för det hjälper inte då, men att samtidigt inte bli för medgiven och börja lyssna på rösten i huvudet igen efter några dagar av alkoholfrihet...

@Flarran Jag gillar att du beskriver hur du väljer att byta begär och tankar av en sort mot en annan sort. Istället för alkohol för att stärka så väljer du begär efter kaffe istället (även om det nu var slut på det) och att du kan se att förut så var offerkoftan något som du ofta klädde dig i, men nu kan du ta på dig en vanlig kofta, vilket ger en mycket bättre känsla.

Jag ska försöka att göra som dig med mina tankar och begär, att inte bara försöka tysta dem och trycka ner dem, men istället välja andra tankar, andra begär. I det skedet jag är i nu är allt som jag väljer istället för alkohol bra! Även om det är socker/snacks/onyttig mat/köpa något online/annan dopamin-grej. Visst är träning och äta hälsosamt ännu bättre, och det är det jag siktar på, men jag behöver göra det så lätt som möjligt för mig att få bort alkoholen från situationer i mitt liv där jag har begär till den... Mycket bättre om jag om ett år från och med nu är alkoholfri, och istället har svårt med att bli av med sötsuget! Wow, vad skönt om DET var min last istället för alkohol-sug!

Tack för alla era kommentarer, och ursäkta att det tagit så lång tid att svara!

Ni kanske redan gissat (om ni nu ens minns mig, ni skriver säkert i många trådar) att det inte gått så bra då jag inte varit aktiv här på ca 1 månad. Att jag inte varit aktiv är ett sätt för mig att lixom ignorera varningssignalerna och tankarna inom mig och "bara köra på" = absolut inte bra.

Det gick bra flera gånger, och sen kom det en kväll där jag drack mer. Nästa morgon fanns det kvar lite att dricka här och alla andra åkte iväg = jag var ensam = jajamen, jag drack upp det. Det gjorde att berusningen satt kvar (den var kvar lite från kvällen innan) men det räckte ju inte såklart... så jag åkte (väldigt nära) och köpte mer...

På kvällen kom ju min vän hem från jobbet och blev förvånad över att jag var full, såklart. Slutade med att jag grät och skämdes mycket. Hon är en jättefin vän, så hon reagerade inte med ilska eller fick mig att känna mig dålig. Men det behövs inte när jag är i det tillståndet, jag känner mig redan dålig, jag är redan arg på mig själv, jag skäms redan. Så bara att någon ser mig i det tillståndet gör att alla de känslorna, som jag lyckas trycka ner så länge jag dricker ensam, bubblar upp till ytan och jag känner dem. Därav att jag grät mycket. Min vän bara lyssnade utan att döma. Frågade mig bara varför jag kände att jag var tvungen att dricka så mycket. Helt otrolig vän.

Dagarna efter det kom många jobbiga känslor, ångest, skam, besvikelse på mig själv, uppgivenhet, ilska, frustration. Och jag visste att om jag bara håller ut och låter alkoholen gå ur kroppen, får sömn och äter och ät aktiv osv så kommer det att börja kännas lättare. Vilket det gjorde.

Efter det har jag inte blivit full igen, men jag har ändå tillåtit mig själv att dricka flera gånger.
Jag ursäktar det för mig själv med att när jag är med vänner så kan jag ju inte bli jättefull, de är inga vänner som dricker mycket. Så då dricker jag som dem. Men inombords vill jag ju bara ha mer! Så flera gånger har jag gått förbi köket och tagit mer utan att de märkt det. För att det inte "räcker" för mig att bara dricka lite. Så även om jag inte blivit full så är det ju mitt missbrukarbeteende som kommer tillbaka direkt. och jag vill inte ha det så här. Jag vill inte smyg-dricka, jag vill inte mata begäret, jag vill inte påverka min hälsa negativt, jag vill inte förlora mitt omdömme. Och jag känner att det slängs ut genom dörren så fort jag blir lite påverkad. Och som många säger här, även om jag inte känner av någon påverkad från första glaset, så triggar det min hjärna och mina tankar att "nu kör vi. har vi druckit lite, kan vi dricka lite till. och lite till. bara lite till".

Idag är jag på dag 9. Borde ju varit dag 49! Arg på mig själv, men vet att det inte är någon mening med att slå ner på mig själv. Försöka blicka framåt istället. Jag vill komma till dag 14, dag 30, dag 50, dag 100. Visst, det är inte antalet dagar som är viktiga. Men jag vill verkligen ha ett liv utan alkohol. Det är ett sååååå mycket bättre liv på nästan alla sätt för mig! Nästan skriver jag för att självklart är ett litet rus av alkohol väldigt trevligt och kan förhöja en kväll, ett samtal, en upplevelse. Men för mig så kommer det ruset med ett sjukt högt pris som jag inte vill betala, det är absolut inte värt det! Jag vill tänka som att om jag var allergisk mot räkor, men tyckte det var jättegott, så skulle jag ju vilja acceptera att det inte är bra för mig och det bästa för min kropp är att helt hålla mig borta från räkor, inte försöka hitta hur mycket räkor jag kan äta utan att halsen svullnar igen helt.

Ska verkligen försöka få in i rutinen att gå in här mer ofta! Vet att det hjälper, kände stor pepp när jag var inne här ofta mina första dagar! Tack alla!

@asdf1973 Ja, tack! Fint också att du inte försöker tvinga mig till något specifikt val, utan ger mig möjlighet att försöka dricka lite. Men för mig har jag försökt det i hur många år, och har verkligen kommit fram till att för mig så vill jag välja ett liv helt utan alkohol. Det är ett bra liv! Inget fel på det! Ett liv med alkohol för mig = super svårt att hålla i schack och är alltid farligt att det spårar ur = bara onödigt! Jag vill vara ärlig mot mig själv. Många gånger är det för att jag inte vill vara ärlig mot mig själv som det går åt skogen igen...

@jempa123 jag håller med, min hjärna är verkligen kidnappad och jag tror dessutom hjärnan är kär i kidnapparen! Ska verkligen försöka hänga mer här och vara mer aktiv! Tack!

@Dragonfly Tack för att du kollar mig! Uppskattar verkligen det! Som jag skrivit ovan så har det inte gått som jag velat. Det har inte gått katastrofalt, men absolut inte åt det håll jag vill gå åt. Nu är jag på dag 9 och vill verkligen hålla i det. Jag har som mål att vara alkoholfri, jag klarar inte av att dricka måttligt, det gör det bara jobbigare för mig :(

Vaknade mitt i natten vilket väl inte är direkt ovanligt. Kände mig lite frusen och tänkte på att man skulle haft nåt lätt stärkande att värma sig med. Naturligtvis ingen alkohol för vem tänker väl på sånt numera. Nej, men en skvätt varmt kaffe funderades det väl på så smått. Men då var det som så ofta att termosuslingen på bordet var tom, och kraft och energi till att koka på en kanna saknades. Kollade termometern på fönsterbrädan -14 grader kallt ute. Hutter och burr, en kall vinter denna. Det var dags för en kofta, men inte av modellen offerkofta, för den är alldeles för jobbig och bylsig. Satsade på en extra tjock, vanlig tröja som funkade helt utmärkt. Hittade sedan ett paket med päronsaft, en rumstempererad sådan som var helt perfekt. Tänk, Ibland behövs det då inte mycket för att må rätt gott.

Ha en fin dag!

En oerhört svår stund. 🌟Ta hand om varandra i familjen. ❤️