Senaste kommentarerna i forumet

Hej, jag såg din kommentar och hade tänkt skriva till dig. Jag känner igen mig väldigt väl i dina ord. Du får gärna skriva till mig. Läs också gärna mina trådar! Kram och du är inte ensam.

@Charlie70 Vad gott att du skriver ❣️
Jag minns att du blev nykter 2019, kommer så väl ihåg ditt inlägg, och sedan träffades vi i verkliga livet på träffen som Alkoholhjälpen anordnade. Det var februari 2020 precis innan pandemin bröt ut.

Vad härligt det låter med att du slapp vara projektledaren på julafton. Fantastiskt! Jag sa till min man att jag verkligen inte om jag vill ha traditionell julmat nästa år. Har minskat på inköp av julmat avsevärt för att slippa rester men ändå finns det rester kvar.

Du kämpar verkligen på och jag förstår att du blir sjukskriven. Jag/vi har ju vår dotter som har sina diagnoser. Min största oro är när hon blir manisk och om hon drar iväg eller blir utsatt för ngt. Jag har blivit traumatiserad av detta.

Hur gammal är din dotter nu igen?

Allt gott t dig🙏🏻Och jag önskar dig ett Gott slut på året och ett Gott Nytt 2026💫

Kram❤️

@An.Me
Du har varit så stark! Du har gett dig o barnen chans till en friskare framtid. Det betyder allt o kommer vara värt det jobbiga på sikt.
Men jag förstår känslorna du tampas med nu. Det är så mänskligt.
Du är medveten om vad du inte vill fastna i för känslor o du har sökt hjälp för att ta dig igenom.
Vill skicka dig mer styrka.
Ge inte upp!
Det kommer bli bra!
Kram

@esterest
Inte alls knäppt! ❤️
Tänk allt vi bär o allt vi driver o smörjer. Dessa kugghjul i familjens maskineri som ska snurra smidigt. Särskilt nu runt jul med allas förväntningar o krav.
Hur lyckas vi eg?
Så oerhört tröttsamt.
Känner mig i en svacka just nu. Det går så tungt, slowmotion i varje rörelse.

@Kameleont jag mår ok❤️ tror jag drabbades av en känslomässig baksmälla efteråt som hållit i sig några dagar. Kanske låter lite knäppt?

@myssockan ja det är nog ungefär samma lika här. Intensivt med alla familjerelaterade grejer. Jag som kan hans alkoholvanor utan och innan ser att han verkligen försöker hålla tillbaka trots möjligheterna nu under julen.

Tror inte han funderar på behandling utifrån förra veckans prat. Det vilar nog mest en kan-själv-attityd över hans person. Vet inte hur stark drivkraften är till förändring mer än att han uttryckte att han har tröttnat på bära hem alla ölflak.

@vår2022 ja träning är något jag vill tillbaka till. Jag har tidigare i livet både styrketränat och joggat regelbundet men under pandemin tappade jag den biten och har inte riktigt hittat tillbaka, så det är dags. Husrenovering är något jag också skulle behöva dra igång. Funderar på kurs i fönsterrenovering, bor i ett gammalt hus som skulle behöva lite omsorg. Något att kolla upp. Ja, det finns mycket att upptäcka och utforska. Och så fint med inspiration från er alla. Ha det bäst där ute🩷.

@Geggan Tack! Ja, det blir som ett jobb att gå till varje dag, men ett jobb som man gör för sig själv och sitt välmående😁. Nu är typ hallen klar, ska måla på lister och dörrfoder en sväng till på några ställen. Det blev så snyggt och fräscht! När det tar emot med tråkjobb, tänker jag snart är det klart, snart är det klart!😂 Nu vidare till vardagsrummet, ett större projekt, men lusten finns kvar och en dag i taget. Huset är tömt på folk också efter alla juldagar.

Det blir en större utmaning med hundarna också, när sofforna inte är tillgängliga att dra sig i, och hittills har de bara nästan fått färg på sig, hann stoppa framfarten😂. Ska lägga deras bäddar i kök och hall.

Ha det gott och god fortsättning!❤️

*rådd inte rädd

@Sommarsol_2023 fy vilken jobbig situation💔

Jag påminner om det du redan vet - det är inte du som gjort något fel här. Du har försökt skydda dig och era barn från en skadlig miljö.

Det du beskriver är våld i nära relation. Jag skulle rekommendera att du kontaktar en kvinnojour. Kvinnofridslinjen finns också att ringa till, tänker ffa att det kan finnas telefonstöd under helgen.

Där kan de troligen hjälpa till att bena i allt det här och guida dig vidare. På kvinnojouren förs också samtalssnteckningar som sparas för ev behov så du har dina uppgifter dokumenterade av utomstående om han skulle ta hotet vidare.

Som du skriver - du har gjort det du blivit rädd till. Du kämpar för dig och dina barn, och faktiskt också för honom även om han inte förstår det just nu.

Ta all hjälp du kan få, det är alldeles för tungt att bära på egen hand❤️

Jag har tyvärr inga anhöriga i närområdet
Men jag har en bra kontakt på beroendeenheten på kommunen de tillhör socialtjänsten. Som jag går och pratar med regelbundet.
Om jag flyttar ut ur huset och tar barnen med mig så kommer det bli 7 resor värre. Jag har (eller hade) en plan som jag undrar om jag har saboterat genom att göra som jag gjorde.
Planen gick ut på att få huset sålt, hitta eget boende, få igenom separationen och sen ta fighten om att han inte kan ha barnen hos sig om han inte kan vara nykter. Men denna plan har utgått lite från att jag dansar efter hans pipa under tiden. Vilket jag nu inte gjorde

@vår2022 lycka till med projektet! Ganska rogivande när väl igång. Och sen resultatet! Hundarna!😂

@vår2022 Tack vännen, hela ditt första stycke i din text, speciellt det, är precist för mig. Jag har mycket kvar att lära. Tack för jag har mött er här.

Kram

Ps har du kontakt med t ex soc eller något som stöd? Är dina anhöriga informerade?
Kram

@Sommarsol_2023
Du är i separation skriver du. Måste ni vara under samma tak då?
Det riskerar att skapa problem.

Undvik diskussioner mm tills ni tagit er därifrån, helst direkt om det verkar bli obehagligt - får en otäck känsla när jag läser din text

Uppdatera gärna ♥️

@Suey Jag tänker att självmedkänsla handlar mycket om att inte älta alla fel man gjort och döma sig själv så hårt. Uppenbara fel man gjort som att vara dum mot någon kan man istället be om ursäkt för. Men många fel är fel som man gör mot sig själv, som att tycka man är värdelös och suger. Att man också ska lära sig att förlåta sig själv för att komma vidare, att leva i nuet som du skriver. Att ha mer positivt tänk om sig själv, att man kommer att klara av saker, att man kommer att kunna hantera motgångar. Att det alltid löser sig på något sätt om man ha tilltro till sig själv, att inte oroa sig i onödan för framtiden som du skriver.

Ja, jag har verkligen lärt mig mycket om mig själv av mina med- och motgångar. När jag hanterat en motgång på ett bra sätt, lagrar jag den i min minnesbank och använder den i nästa motgång. Ofta utvecklas den allt mer och gör mig allt bättre på att hantera motgångar. Likadant med mina medgångar😁.

Du är alltid välkommen att skriva på min sida! Kram❤️

@Andrahalvlek Tack för vänligheten Andrahalvlek, och jag lovar kolla båda. Det är toppen att lyssna till engelska böcker. Man övar språket samtidigt. Ännu mer än att läsa det, tror jag. Åtminstone om man har kommit en bit. Det är skandinaver och holländare som gjort sej globalt bäst på engelska av de icke-engelskfödda av det skälet. Alltså att vi är på, tar in osv.

YouT är också bra, om man vet vad man vill, och har källkritik.

Kram, ha nu sköna mellandagar

Jag vill bara skriva att du inte är ensam i dina känslor. Ångesten och rädslan kommer och går, tycker jag.
Du har inte gjort något fel.

Jaha då har jag varit inne här då och då i över 2,5år. Från att hoppas att allt löser sig, till separation, till särbo och nu är det helt slut.

I början kände jag mig stark och fri. Nu känner jag mig ensam, ledsen och svag. Det är nu det är svårt att inte gå tillbaka.

Efter nästan ett år med hjälp från beroendeenheten började han dricka igen, i smyg. Ganska snabbt kom de mindre smickrande sidorna fram. De sidorna som även drabbar mig på olika sätt. Jag trodde och hoppades att han skulle inse att han förlorade sin familj. Men han är tydligen inte på botten ännu och förminskar igen sina problem. Återigen känner jag mig bortprioriterad. Ja jag vet att det är hans sjukdom. Att jag behöver ta av mig offerkoftan och gå vidare i livet. Men jag är för arg och besviken. Han bara tuffar på och lever sitt liv. Själv sitter jag ensam med barn och allt ansvar. Inte för att jag vill ha det på något annat sätt. Det var bara inte såhär jag trodde mitt liv skulle bli. Det gör mig bitter och missunnsam. Sidor jag verkligen inte tycker om hos mig själv. Jag har fått hjälp och ska gå och prata om hur separationen påverkat mig. Jag hoppas det kan göra att jag känner mig lättare igen. Jag hatar att vara fast i det här ekorrhjulet.

@vår2022 Tack vänliga vår2022 för att du tog dej tid att berätta allt detta för mej. Jag vet från din historia, att du har lagt ner mycken tid på att förstå saker och ting om dej själv och om oss människor. Säkert i egen med- och motgång.

Jag lovar minnas uttrycket självmedkänsla, och ta det med mig framöver. Du är erfaren här på forumet, det vet jag, och jag tackar för erbjudandet att få återkomma framöver, i din tråd och som jag hoppas i min.

Självmedkänsla, self-compassion, skulle man kunne säga att detta kan betyda att bland annat leva i nuet? Att inte oroa sej för framtiden, och heller inte älta vad man gjorde fel förr om tiden?

Stor kram

Mitt uppe i en separation med min man. Vi har 2 barn ihop. Separationen har varit allt annat än enkel och anledningen är att han inte kan hålla sig från alkohol.
Jag har gjort allt som man ”ska” och inte ska i ett medberoende.
Har satt tydliga gränser- som har brutits gång på gång.
Försökt att säga att han inte ska komma hem när han har druckit- vilken han har gjort minst ett par gånger i veckan senaste 2 åren.
Så efter samtal med psykologen som peppade mig att åk hemifrån med barnen om det hände igen så gjorde jag det igår.
Jag ringde honom och berättade att vi tar in på hotell i natt och är hemma imorgon.

Och det tog hus i helvete!
Hot om polisanmälan för att kidnappa barnen.
Hot om att huset nu inte kommer att säljas
Hot om rättsprocesser m.m

Jag höll mig lugn och sa att vi pratar imorgon. Vi är hemma igen på förmiddagen.

När vi sedan kör hemåt börjar rädslan komma krypande. Vad kommer jag mötas av? Vad kommer jag få för ”bestraffning ” för att jag gjort detta? Sådan enorm ångest och rädsla.

När vi kom hem möts jag av ”silent treatment” inte ens en blick åt mitt håll. Inte ett ord på hela dagen. Och jag har sådan ångest och rädsla att jag inte vet vart jag ska ta vägen.
Han pratar över huvudet på mig och meddelar barnen att de 3 ska åka till stan imorgon eftermiddag. Och jag står inte ut med att inte veta vad det är han planerar för att hämnas. Jag är så fruktansvärt rädd. Jag gissar att han planerar en polisanmälan mot mig eller liknande.

Han svarar inte på tilltal. Vad fan gör jag nu? Hur står man ut med ångesten och rädslan. Gud vad jag ångrar att jag för en gångs skull gjorde som man ska och åkte hemifrån när han drack alkohol.

@Vitvargen Jo jo Vitvargen, du har alldeles rätt. Jag förstår att du vet att Transportstyrelsen har trampat fullständigt i mossan senaste åren. Och det var egenteligen detta jag hintade mot i mitt inlägg. Fast det blev gömt. Tänkte inte på att det kunde vara kontroversiellt här på AH.

Du skriver "lämplighet för olika typer av licenser" och du menar nog specifikt "körkort" för oss var och en. Gud vilken soppa, med rena justitiemord. Om nån vet så vet jag, jag utan att ha fått nån form av dom mot vare sig mej eller mitt körkort, så icke heller nån av de mina. Fråga inte.

De har nu gjort nån sorts bättring, även om jag inte litar på dom alls. Flashback har tagit mycket bättre ståndpunkt där, eller, ja, användarna har, medan intresset här på AH har vart ganska svalt, ser jag av den hemläxa jag gjort med genomläsningar av vårt forumet.

@Suey Jag lovar att peppa och stötta dig! Kan jag så kan du. Jag har bara två enkla regler: Aldrig ta första glaset. Aldrig glömma hur illa det var.

Kram 🐘

PS. Min andra husgud heter Craig Beck. Han har många inlägg på YouTube och flera ljudböcker. På engelska, men lättbegriplig sådan. En bonuseffekt av nykterheten blev att min hörförståelse på engelska har blivit mycket bättre. Annie Grace pratar dock väldigt snabbt och fladdrar hit och dit, henne är det svårare att hänga med.

@Suey Du skrev i ett inlägg i en annan tråd till mig ”självmedkänsla, vilket är skuldens motsats."
”Detta var väldigt klokt och snällt sagt, vår2022. Det ska jag försöka tänka på själv, skuld orsakad av alkohol eller va det nu kunne vara har nog plågat mig i alla vuxna dar.”

Självmedkänsla är något jag under dessa över 4 år på forumet skrivit mycket om. Du skriver även att du inte mår så bra som du trodde du skulle göra som nykter. Jag tänker att denna resa vi är på är en resa som sker parallellt på många olika livsplan som måste synkas ihop. Jag kalla det för min värderade riktning. En slags riktning/inre kompass som leder mig mot de värden som jag tycker är viktiga i mitt liv. De värdena har jag jobbat med för att finna och de finns framförallt inom mig själv. Så en inre resa där jag söker kontakt med mig själv och mina behov/värden. Man skulle kunna säga att de många gånger yttrar sig i en slags magkänsla om vad som känns bra och rätt eller mindre bra och fel.

Men det viktigaste resan har handlat om hur jag ser på mig själv om vem jag är och hur jag tänker om mig själv. Så mycket som bara fått ”följa med” från andras uppfattningar om mig som jag gjort till mina egna uppfattningar om mig själv. Dessa har jag rannsakat och det är mycket som inte riktigt stämmer. På min resa har jag kalibrerat om min inre kompass om vem jag är, vad jag uppskattar och tycker om, vad jag vill fylla mitt liv med och vad jag behöver göra, ta för steg att gå mot mina värden, min värderade riktning. Det handlar om självmedkänsla.

Det handlar om att hantera obehag, inte om att stå ut i det. Det kan öka obehaget att stå ut i det och försöka att inte tänka på det. Att man lyssnar in och känner av kroppens behov. Obehag kommer för att det finns känslor och upplevelser som vi lärt in och som inte är okej att vara i kontakt med, dessa blockeras ofta omedvetet. När vi är i kontakt med känslor som tidigare blockerats, luckrar det upp ångest och obehag. Att sedan agera hjälpsamt, vara självsnäll och känna självmedkänsla gör att vi mår bättre och inte blir så självkritiska

Modern hjärnforskning visar att vi genom att träna upp vår självmedkänsla, self-compassion, stärker vår psykiska hälsa, får djupare insikter om oss själva och helt enkelt mår bättre på alla plan. När man visar sig själv omtanke aktiveras hormoner som får dig att må bra, något som kan hjälpa till att minska stress, ångest och oro. Självmedkänsla innebär att man medvetet söker kontakt med sig själv, uppskattar sig själv och tar ansvar för sitt välbefinnande.

Om du vill, berätta mer om det som inte känns bra. Att sätta ord på och beskriva det som skaver är hjälpsamt och lättar på trycket.

Ha det gott! Kram❤️

@Bubbelmorsan Men dina 71 dagar är ju toppen, det vet du att de är, Morsan. Heja dej. Jag tänker mig att nerförsbacken är sågtandad, om man nu tänker sej nykterhetsresan som en ologisk nerförsbacke.

Man blir klokare av resan, och den medvetenheten driver på nedåt, men det kan tänkas att man får något strul emellanåt, ett gupp. Det viktigste är att det går utför (sic) hele tia, att man har sitt mindset. Bara dumt att börja räkna från noll igen efter ett isolert hack. Det räcker väl om munkarna går med tagelskjortan på å spökar sej.

Varför jag snavade? Nog som du, av vad jag förstår av dej, att jag har känt mig litt upp och ner. Det är vintermörkret. Och en seg förkylning för mej. Ett gupp. Nu ser vi framåt.

Jasså, så du läser 'Tänka klart' nu, tänkte just föreslå att vi skulle läsa den tillsammans, så att säga. Men då lovar jag att läsa den innan januaris utgång, åsså rapporterar vi till varann och till @Andrahalvlek därefter. Det låter som easy peasy eller hur, och du har ju ren börjat. Å jag är rätt enveten då jag satt mej någe i sinn.

Stå på dej och ha kult med dina kompisar. Detta med att själv dricka eller ej är en no-issue för andra. Många tar det som sidoinfo. Det är bara vi som tror att de bryr sej på det sättet. Alla har nock med sej själva.

Heja dig för beställning av alkofritt. Du kommer att ha gôrkult. Jag lovar också inför nyåre.

Stor kram