Senaste kommentarerna i forumet

Jag hejar på dig. Detta klarar du!@YmaSum

@YmaSum jag hänger gärna på.

Idag är det elfte dagen och jag tänker hela tiden på att gå och ta en öl, min envishet börjar ge med sig, alkodjävulen lockar... Snälla hjälp mig med goda råd!

Hej missAnnelie!

Framtiden är oviss just nu och du har svårt att se hur du ska kunna ha roligt om du inte kan dricka. Samtidigt som det finns en längtan att hitta ett självförtroende utan att ta till flaskan. Om du vill, berätta lite mer kring din situation.

Varma hälsningar
Sofie
Alkoholhjälpen

Hej! Det känns övermäktigt just nu. Vill du berätta lite mer?

Varma hälsningar
Sofie
Alkoholhjälpen

Har haft en period av sjukdom. Något envist magvirus som slog ut mig och gjorde att jag behövde isolera mig ett tag.

Jag glömmer så lätt hur sårbar man blir när man är sjuk.

Allt har tuggats igenom. Igen.

Och där i sjuksängen blir allt svårare att hantera eftersom marginalerna inte finns.

Men nu när krafterna kommer tillbaka, inser jag att jag inte alls hade ett bakslag. Jag var bara sjuk.

Har försökt umgås med sorgen. Och den handlar inte så mycket om misshandeln, alkoholen eller sveken.

Den handlar om att jag trodde att jag till sist hade fått det jag så länge hade längtat efter. En stabil och mogen man, med humor och omtanke. Någon att verkligen dela livet med.

Men det var en bluff, en tilltalande fasad som lockade in mig. Får mig att tänka på vindarnas palats i Jaipur. Fasaden där kvinnorna kunde sitta och se ut på människorna utan att synas. Fasaden ser verkligen ut som att den tillhör ett vackert palats, men det är bara en yttervägg. Inte ens ett hus, bara fasad som döljer.

Länge brottades jag med alla år jag förlorat. Men perspektivet har ändrats lite där. Det blev fel helt enkelt. Jag gick på världens nitlott.

Tänker på min vän som förlorade 20 år till alkoholen. Som hade ännu mindre möjlighet att finnas där för livet och personer som var viktiga för honom under den tiden.

Ibland blir det bara väldigt fel. Men nu kan jag styra tillbaka livet till det som är rätt för mig igen.

Det som började med en drömman som ställde upp, fixade, donade, ville ta hand om…

Slutade med manipulation, kontroll, gaslighting och när jag helt satte stopp för kontrollen ja, då visade sig ett monster.

Det är nog det största traumat - att ena dagen faktiskt tro att någon älskar en, men är lite klantig i sättet. Till att några veckor senare förstå att personen nu är villig att försöka krossa dig, på alla sätt han kan. Det var en sån chock för systemet! Och att mitt i den chocken försöka manövrera eftervåldet, flytta, ordna allt praktiskt. Ja, det var faktiskt ett rent helvete.

Hade inte alkoholen funnits där och från att vi flyttat ihop maskerat anledningen till beteenden som då dök upp och var väldigt destruktiva, så hade jag förstått allt tidigare.

Men nu fanns alltid en ”anledning”. Och om bara den försvann så skulle allt ordna sig. Jag skulle få tillbaka min drömman igen.

Som vanligt känner jag mig lite osammanhängande när jag skriver här, men jag förstår att jag inte är ensam om att ha levt med en person som är alkoholist, men också har annan problematik som tyvärr inte går över när personen slutar vara aktiv i sitt beroende.

Så kanske hjälper min berättelse någon. Och har man levt det, så hänger nog texten ihop.

Att lämna en sån här relation är inget vanligt break up. Ingen vanlig hjärtekross.

Det är en totalhavererad uppfattning av verkligheten, personen man levt med och till viss del också en själv.

Det kan vara svårt att få stöd, eftersom de allra flesta runt omkring upplever personen du lämnar som världens bästa.

Man får påminna sig själv om hur duktig personen är på att manipulera, det vet man ju tyvärr av egen erfarenhet, och hålla kvar vid sin egen verklighet utan att ryckas med av andras åsikter.

Om du befinner dig i den här kvicksanden just nu vill jag säga - jag ser dig❣️ Du är inte ensam om att vandra den otroligt tuffa vägen. Alanon kan hjälpa, en kvinno- eller mansjour kan vara avgörande för att få hjälp att lägga tillbaka skulden där den hör hemma: hos förövaren.

@Guldlock Att skriva ner det jobbiga lättar oerhört mycket, precis som du gjorde. Ibland vet man inte varför man känner som man gör, men när man skriver om det kan poletten trilla ner. Eller inte. Men när man skriver ner det slipper det loopa i skallen och man kan sova på saken. Nästa morgon kan det vara glasklart vad som skavde, eller inte. Ibland behövs tid för att komma underfund med varför man mår som man gör.

Oftast beror det på att man tömt sina batterier. Pauser, pauser, pauser är så viktigt. Göra något helt annat: fika och skratta ihop med kollegor, ringa en kär vän, ta en promenad, ett styrkepass, kolla på en film. Men träning i alla former är bra, för när skallen är trött behöver kroppen jobba. Vi måste ha balans mellan intäkter och utgifter även i kropp och knopp.

Kram 🐘

@Varafrisk Beklagar sorgen ❤️ Men hur jobbigt det än är att sörja, så är det värt det med tanke på alla fina stunder man haft ihop. Just nu behöver sorgen ta plats, men den lättar med tiden. Bleknar lite i sin intensitet, även om den nog alltid finns kvar.

Kram 🐘

@Charlie70 Tack ❤️ Jag kämpar på. Klar blir man aldrig, men huvudsaken är att riktningen är åt rätt håll. Det är lite som att skotta snö, det finns alltid ytterligare en hörna att jobba lite mer med. Tack för titten, alltid lika kul när gamlingar hälsar på.

Kram 🐘

@Charlie70 Tack för din hälsning❤️ Så kul att du tittade in, blir alltid så glad när du gör det.
Det var ett fint avslut i lugn och ro🙏🏻men sorgligt😪 Så tomt det är här hemma och tyst, Ingen hund som ligger vid mina fötter nu när jag har lagt mig. Tänk vilken plats hon har fyllt både i hjärtat och i vårt hem. Men nu är hon i hundhimlen, tänker att hon möter både gamla och nya kompisar🐶kanske får dejta😉 Fast..hon har ju alltid varit mest intresserad av människor så den som vill ha hennes uppmärksamhet får nog lägga manken an….

Godnatt och kram ❤️❤️

@Guldlock Starkt att du ”kom igenom” ditt läge och att du sover hos särbon. Det tar också en hel del energi i början av nykterheten till att inte köra på i gamla spår, alkoholbeteendet. Tänker att känslomässig stress kan göra så att man bara liksom stänger av och närmast i tid finns det gamla beteendet att fly i väg genom alkohol. Hjärnan är upplärd till att bete sig så när stressen ligger på. Det positiva i detta är att du fick känna av en riskfylld situation och du hanterade situationen så bra.

Ett sätt som jag använt mig av när stressen är hög är att sätta mig ner och få ned påslaget. Typ bara sitta och andas med långa in- och utandningar och landa. Då gör man inget förhastat, kan tänka klarare och kan hämta tillbaka sig själv.

Bra jobbat av dig!❤️

Så bra jobbat med allt du gör AH!
Kram!

@vår2022 och @Jempa123
Tack för pepp. ❤️
Det käns redan bättre. Jag började måla en tavla och då släppte det lite så att jag kunde koncentrera mig på annat. Jag hoppas att det håller i sig. Kan tänka mig att tetris är bra också. Spelar lite mobilspel typ wordfeud men kan bli lite besatt. 😀

@Hanna0425 Vad fint att du har din särbo med på planen! 🤗 Låter smart att inte ha mer hemma än man planerar att dricka.

Jag är inställd på en längre alkoholfri period på några månader, men tar beslut en månad åt gången, känns bäst så. Har gått 5,5 veckor nu.

Min sambo dricker varje dag och har inte bestämt sig för att söka hjälp än. Så det är en utmaning för mig och också en motivation att inte dricka, för att stötta honom.

Min strategi är att fundera på vad som väcks varje gång jag blir sugen att dricka och försöka vara ärlig med mig själv. Planen är att se om jag ens saknar något med alkohol och bli fri från den som ett hjälpmedel.

Just nu följer jag The alcohol experiment i appen och tar del av nytt material varje dag. Jättebra och gratis! 😊

@Dragonfly har oxå haft några sådana dagar, det liksom bara öppnade sig men min upplevelse var att när man tog sig igenom dem så kom en ny dag som var bättre. Kram och kämpa på ❤️❤️ och superbra att du skriver här!

@lejla77 heja dig och grattis till ytterligare nyktra dagar. Konstaterar att livet såklart inte blir perfekt bara för att man blir nykter men precis som du beskriver hämtar man sig snabbare både fysiskt och psykiskt (tack sömnen) 🌟

@Guldlock har nog inte fått exakt det men relaterar till oro kring barnen och brist på återhämtning som starka triggers för mig. Kram och hoppas du får sova gott och att en bättre dag väntar imorgon ❤️

Dag 49. Dagarna med skidåkning tickar på likväl mina nyktra dagar, åkte längdskidor idag igen och förundrades över hur jag kunde vara där och nu. Utan en längtan till att vara klar så jag kunde få dricka. Det är verkligen inte rosenskimmer att vara nykter men de där stunderna av lugn, närvaro och nöjdhet är fantastiska ❤️
På kvällen korkade min man upp en flaska rött (frågade innan om det helt säkert va ok med mig) och jag kände koll sug. Märker att det oftast är tankarna innan en viss stund som kan innehålla nåt sug men när stunden väl infaller så är det sällan jobbigt.?

Dag 49. Dagarna med skidåkning tickar på likväl mina nyktra dagar, åkte längdskidor idag igen och förundrades över hur jag kunde vara där och nu. Utan en längtan till att vara klar så jag kunde få dricka. Det är verkligen inte rosenskimmer att vara nykter men de där stunderna av lugn, närvaro och nöjdhet är fantastiska ❤️
På kvällen korkade min man upp en flaska rött (frågade innan om det helt säkert va ok med mig) och jag kände koll sug. Märker att det oftast är tankarna innan en viss stund som kan innehålla nåt sug men när stunden väl infaller så är det sällan jobbigt.?

Kryatankar till dig! Hoppas det ger med sig snart. Tack för indirekt boktips. 🌺

Kväll nr 19.
Känslomässigt har det varit en tuff dag då jag fått en negativ rapport kring barnet.
Rörigt på kontoret med mycket hattande.
Det blev så att jag för ett ögonblick helt glömde bort hela nykterhetsprojektet. Räddad av att jag stod och inväntade ett tåg och inte kunde handla på impulsen att göra slag i saken. Försöker se det som lärdom i att en riskfaktor är att bli för mentalt trött och att jag blir det ganska snabbt när det är starka känslor och ökat fokus involverat samtidigt och under en längre tid på dagen. Behöver nog lära mig att försöka hitta luckor eller kanske planera in luckor av återhämtning på förhand när jag kan förutse att batteriet kommer gå på högvarv. Det går ju inte alltid att förutse som i dag men när det går. Och på sikt hitta sätt att även kunna snabbtanka när det blir oförutsett som i dag. Ville egentligen bra vara hemma och ligga i soffan men då jag blivit lite skalad av att jag om än bara för en kort stund tappat alla tankar på nykterhet helt (som en ”black out”) så masade jag mig iväg till särbon och tänker bli kvar över natten. Är det någon som varit med om liknande? Nu menar jag en total minnesförlust över sitt beslut? Eller någon som kommit på tips på korta stunder av återhämtning under exempelvis en arbetsdag?
Positivt är att jag ändå lyckats notera att jag blivit väldigt trött av det hela och fått en latent huvudvärk. Så hade inte skett förut utan då hade jag bedövat hela händelsen med 🍷 🍷 och 🍷. Får försöka se guldsmulorna.
Fin kväll alla som kämpar 🌺

@Dragonfly .Tack så mycket!⛄️🎈

@Jempa123 .Ja det är verkligen tokiga tankar det där.Må dåligt😦➡️tankar om 🍷som lösning.

@Varafrisk här kommer en hälsning från mig, så svårt för er. Jag hoppas nu att ni kan tänka tillbaka på alla goda minnen ni har haft genom alla dessa år tillsammans med Lurven. Tänker på dig. Kram!

Går fortfarande bra med alkoholen. Dricker nästan ingenting alls och det känns skönt. Det har blivit några öl någon fredag efter jobbet men inte för mycket. Så många år som jag mått dåligt på lördagarna och varit bakis. Dit vill jag inte igen!! Mår bra utan alkohol och så vill jag fortsätta. Ha det fint allihop!