Senaste kommentarerna i forumet

@esterest
En liten tanke bara.. jag tror att de flesta vill, men sen blir det ändå inte så.. då blir konsekvenserna för de anhöriga lika stora ändå..
Synliga bevis eller ej.

Jag tänkte nog mest utifrån vart jag själv befinner mig på kartan - jag vill ha synliga bevis som bekräftar att min man är på väg att vända skutan. Jag fattar ju att det är ett jätteprojekt. Men ja, bara jag VET till 100% att han vill göra situationen till det bättre, så vill jag ju vara kvar.

@Bubbelmorsan Tror också absolut utan tvekan att du skulle kunna köra på själv här på forumet, det har du redan visat. Men det blir ju så mycket mer spännande, intressant och givande att även prata med en alkoholterapeut. Jag tycker att det är lyxigt att bolla, resonera och reflektera med någon professionell. Det vidgar vyerna och man får stöd i att se sig själv utifrån. Detta är upplevelser och erfarenhet jag fått när jag gått i psykologsamtal.

Man gör jobbet själv och har någon att bolla det mot, precis som här på forumet. Så klart blir den egna vinsten att vara ärlig och sann mot sig själv. För mig är en professionell samtalspartner en helt annan process och där det privata avhandlas på ett helt annat sätt än på forumet med allians, förtroende och tillit. Det är fantastiskt med ett anonymt forum där man kan stötta varandra till ett bättre liv, ett bra komplement på andra premisser, men en helt annan sak än en professionell samtalspartner.

Önskar dig en god och spännande fortsättning på det nya året!✨❤️

@Andrahalvlek Tack 🙏🏼 Ja vi tar för oss med hull och hår!! 🩵

Jahopp, nyktert nyår klart. Mår alldeles utmärkt. Går in i min andra behandlingsmånad nu och första har varit fantastisk. Hoppas denna blir ännu bättre.

Nykterhet är faktiskt riktigt trevligt! :)

Härligt @spoix90. Jag känner av din energi. Jag skålar med dig just nu med en tonic plus is och hallon! Ser fram emot dina inlägg framåt :-)

Man ångrar aldrig dagen efter att man va nykter…. Men ändå väljer man drickat. Alkoholen är lurig :( idag skäms jag som en hund och undrar om gårdagen kanske va droppen här hemma.

@Bubbelmorsan Tack! Har tänkt flera gånger att gå in och skriva. Varit en massa tråkigheter. Som gjort att jag inte orkat ta tag i det. Men nu är energin påväg upp igen. Inte druckit överdrivet men trivs så mycket bättre utan. Som du säger allt stämmer ser fram emot att få energi igen! Ser att du kämpar på riktigt bra!! Så glad för din skull du är grym! Nu ska jag ta en tonic zero med citron! Saknat att chatta med alla här och läsa så kommer läsa ikapp hur det gått för alla! Vägen får vara precis hur krokig den vill bara jag kommer framåt!

Jag ska kika genom lite trådar och kanske även skriva till någon jag skrivit med förut som nog undrade vart jag tog vägen förr förra gången jag var här

Tyvärr har jag varit här flera gånger och varje gång försvunnit bort.
Nyår skulle vara lugnt för barnen skulle vara med och vi skulle ut imorgon men nu sabbade jag nyårs kvällen och middagen imorgon, stämningen är inte på topp här hemma vilket jag förstår. Ha ett fyllo bland barn är inte något attraktivt direkt.

Idag var första gången jag sa högt till någon att jag är alkoholist.
Jag dricker inte varje dag eller så men när jag dricker så stoppar jag sällan, dricker tills jag däckar och hur kul är det? Jag minns ju inget ändå några timmar in men jag älskar känslan av när alkholen ger de där lugna ruset.

Nyår va jättebra fram till 23 sedan suddas allt ut. Vaknade på soffan i natt och barnen är hemma! :( hade även gäster med barn här.
Sölat på kjolen och kavajen såg jag.
Vet inte vad jag ska säga till dottern om gårdagen. Full har hon sett mig förut tyvärr.

Om några dagar kommer känslan blekna och jag tänka, de kanske inte var så farligt. Det är så de blivit varje gång.
Men nu blir de inga mer vinkvällar hemma efter en ”tuff vecka” inget mer festande med alkohol för denna mamman med barnen. Jag måste vända detta innan det är försent.
Mina älskade barn är allt också vill jag dricka mig redlös i deras sällskap??
Låg imorse och tänkte på om de varit min sambo som blev full var och varannan månad framför barnen. Ibland riktigt full. Hade nog dragit direkt. Så gör jag så? Tydligt att jag är sjuk! Tanken är inte att det ska bli pangfylla men när jag når en viss punkt ökar jag intaget istället, när alla andra minskar drar jag på.

Att inte dricka när barnen är med har jag gjort förut men då levde jag ensam.
Nu lever jag med en man som älskar öl (han har inte problem med alkoholen)

@esterest Tack snälla! ❤️ Och god fortsättning! Tycker det hjälper otroligt mycket att stötta varandra här på sidan. Vet inte vad jag skulle gjort annars!

Menar du bekräftelse från mig till honom att han är på rätt väg, eller bekräftelse jag är i behov av att han är på rätt spår? 😊

Gott nytt 2026, önskar jag mig och den som läser detta.
Nyåret firades med brasa, 3-rätters middag lagad av min man, och alkoholfritt bubbel (0,0 - mycket viktigt)
I morse sov jag till 9, vaknade med glatt humör, en lugn mage och ett huvud utan huvudvärk.
Jag känner stor tillförsikt till att detta året kommer att bli bra. Det finns alla förutsättningar för det.

@alkoholhjälp. Välkommen hit! Bra gjort att skriva här och erkänna för dig själv att du har problem.

Ge dig själv några nyktra dagar. Efter några dagar kommer du tänka lite mer klartänkt. Allt känns större och svårare när man är marinerad i alkohol. Spendera tid i forumet och läs andras trådar och berättelser. Gå in och skriv här dag för dag hur det går och hur du mår. Allting börjar med ett första steg. Fokusera på en dag i taget.

Börja idag eller imorgon, det blir inte lättare någon annan dag. Stor kram!

Jag och min sambo har varit tillsammans i 18 år och har 2 barn tillsammans. Under åren har min sambo utvecklat ett alkoholmissbruk pga psykisk ohälsa. Detta har såklart förrutom honom själv, påverkat oss som familj, oss som partners och mig som enskild person negativt. Det har varit lögner, bortförklaringar, offerkoftor, slänga över problemet på mig, smygande osv osv. Han tog hjälp för sitt psykiska mående egentligen innan hans alkoholmissbruk blev så illa men uppenbarligen inte fått rätt hjälp då missbruket bara eskalerat dom senaste 3 åren. Det har iallafall slutat med tagen för rattfylla med indraget körkort och fängelse som följd (ej verkställt ännu), misskött sitt egna företag på så sätt att han varit onykter vid arbete, eller vid anställning inte kunnat arbeta pga o ytterst och ännu sämre psykiskt mående till följd. Dragit sig undan då han ändå haft det i sig att inte vara onykter bland barnen, bott borta i perioder då jag inte velat ha honom hemma. Det är en bråkdel av allt som varit. Iallafall så är han just nu på behandlingshem sedan 3 månader tillbaka, allt funkar jättebra och planerar vars kvar i ca 2 månader till. Under resterande tid nu så kommer han genomgå en npf utredning, om något sådant ka. Ligga till grund för hans psykiska mående merparten av hans liv. Jag är dock livrädd för när han kommer hem. Jag förstår att det stora arbetet börjar då och att grunden i att lära sig stå emot görs nu men verkliga testet kommet när han kommer hem. Jag känner att jag kommer ha svårt att slappna av och inte syna honom i allt, leta tecken på att han dricker osv. Iomed allt det här så har jag även tappat mina känslor lite för honom. Jag älskar han men allt är så trasigt och förstört.. jag vill finnas där för honom vilket jag gjort hela tiden och det är ju tack vare mig som han är där han är idag. Utan mig (och barnen) hade han kanske inte ens levt idag. Jag vill bara få stöttning i hur jag ska hantera hans hemkomst. Hur jag ska kunna stötts honom men samtidigt hitta tillbaka till varandra? Till det vi haft? Just nu känns det svårt och för upprivet. Går fortfarande med känslor av att han förstört allt, vilket jag förstår inte är till gagn för honom att höra. Han har nog med skuldkänslor som det är.. kan något med liknande sits eller som varit r berätta hur ni gjort eller hur allt blev när dom kommit hem igen efter behandling.

@Carisie Välkommen till ”Det vidare livet”. Nu hugger vi in på år 2026!

Kram 🐘

Hej @Suey, tack för input men jag ser faktiskt på saken helt annorlunda.
Jag är inte negativ eller kritisk mot mig själv utan tittar på mig med själv med öppna ögon. Jag vill inte gå in i någon förnekelse eller ljuga för mig själv. De kriterier jag läste bygger på vetenskap och känner jag igen mig i dem så måste jag ta en titt på mig själv. Det kan vara att jag har ett riskbruk, beroende, ingen aning. Det spelar ingen roll egentligen.

Jag kommer säga precis som det är på mitt första möte imorgon med kliniken. Jag inte alls orolig att någon läkare kommer att rapportera mig till TS och att de kommer ta mitt körkort. Varför skulle de det? Har inte kört rattfull, är nykter nu och högt motiverad och ansvarar för mitt tillfrisknande.

Ensam är inte stark och jag vill inte vara ensam i detta. Jag vill tillfriskna och ta all hjälp jag kan få. Sedan så klart kan man klara sig med "bara" forumet. Det kanske jag med hade klarat men är i alla fall nyfiken på vad extern hjälp kan ge mig. Vi får se, jag kommer rapportera vad jag tycker.

@Flarran Hej 👋🏼 Så roligt att du kikade in i min splitternya tråd 🧵. Ja 1/1 är ju den stora pizzadagen så det tycker jag du ska mumsa i dig! Ja hela 2025 var nyktert för mig och större delen av 2024 också men det är första helåret jag lagt bakom mig nykter. Alkoträsk ligger långt bakom mig men alltid tillräckligt nära för att jag ska veta att jag aldrig mer vill dit igen! 🤢

Även här har den nya fotoalmanackan slagits upp. En liten tradition att göra en fotoalmanacka med bilder från det gångna året. Hoppas du har en härlig kväll 🩵

@alkoholhjälp all styrka till dig 💕

Bästa @spoix90. Så glad att du är tillbaka på forumet. Har funderat på vart du tog vägen.
Nu blir det nya tag, bakslag händer och det viktiga är att du kämpar på och inte ger upp.

Ska peppa så mycket jag kan från mitt håll! En dag i taget så fixar du detta och som du vet så blir man piggare, gladare och fräschare efter bara några dagar.

Heja dig!

Hejsan! @Carisie, såg att tåget har anlänt Nollköping C samt att det vidare livet nu har tagit vid. Det låter gott att höra och läsa. Bra gjort att ha fixat ett helt år på nyktran. Det är rätt och det spår man ska hålla sig till för annars spårar man snart ur och hamnar i Alkoträsk nånstans. Pizza som du skrev om, lät inspirerande. Har ju en fin färdig sådan i frysen. Så följer kanske i dina fotspår när det gäller matfronten om en stund. Önskar dig all gott och god fortsättning på det nya året som nu alltså enligt almanackan på väggen heter 2026, vilket man får tänka på så att man inte så här i början av ett nytt år som av automatik skriver nåt annat.

Ha det gott kompis!

Vi får kämpa på och lära oss något för varje bakslag.

Och ännu en gång drack jag för mycket framför barnen. Jag känner mig så misslyckad och skamsen.
Jag hatar att mina föräldrar är alkoholister och att jag inte kan dricka som många andra.
Idag sa jag till sambon - jag är alkoholist.
Jag grät.
Minns inte så mycket efter elva igår, eller jag minns inget alls. Det är inte första gången de hänt med barnen. Jag vill inte att de ska ha en full mamma. Jag vill inte att de ska tas ifrån mig. Fyfan för detta.

Jag är rädd, rädd att ge upp vänner, att lämna förhållandet. För jag vet inte om jag klarar göra denna resa med en man som älskar en kall öl. Han har inga problem.

Jag har inte bestämt mig att sluta men hoppas att det är dit jag kommer. Jag har bestämt mig att barnen inte ska se mig full igen och det betyder ingen alkohol med barnen.

Jag älskar A och hatar det.

Kämpa på, jag faller ju också tillbaka. Försöker att acceptera det, känns snällare så.

Blir en del bakslag även om jag också lär mig något för varje gång.
Tacksam för att vara medlem här bland medmänniskor som förstår och vet hur det är.

@Varafrisk Börja i liten skala, utöka efterhand. Det som görs dagligen gör stor skillnad. Kan jag så kan du!

Kram 🐘