Senaste kommentarerna i forumet

Hej Nessa, jag har en liknande bakgrund men ultimatumet kom från mig själv. Nykter snart 8månader nu men har precis som du tankar på om det inte skulle gå att dricka måttligt ändå. MEN tror att det bara kommer eskalera och så får man börja om igen.
Fördelarna med att vara nykter överväger de som kommer från vinet.
Kanske du kan skriva ned två listor och ställa dem emot varandra?
För mig blev det så tydligt att nykterhetens positiva effekter vida överstiger de jag listat med att dricka vin.

Bra jobbat med 6månader som alkohol fri! Starkt!

Tack för ditt svar, det värmer!! :)
Har sedan jag slutade endast druckit alkoholfria öl och det har funkat fint, tills nu :( Men att läsa alla inlägg i trådarna känns skönt på ett sätt att man inte är ensam. Varför kan jag inte bara vara normal som "alla andra" som kan unna sig ett eller två glas....tankarna maler

Hejsan! @Nessa, Bra gjort att du slutade dricka för sex månader sedan och att du nu lyssnat på din inre nyktra röst och hittat hit till forumet. Det är inte konstigt att det kommer tankar på drickande så här före jultider. Det är ofta rätt så förknippat med onödiga drycker. Men försök att ladda upp med alkoholfria alternativ som du gillar. Sedan är det bra om du inte har alkohol hemma, för det man inte har, kan man inte råka att dricka av liksom. Du gör helt rätt som skriver av dig lite, det är faktiskt en rätt så bra terapi. Det finns även många kloka skribenter här på forumet så du hittar säkert en hel del tips som kan vara bra när det kanske dyker upp lite knepiga tankar.

Kämpa på kompis!

Åh, jag blir helt slut av den här stressen. Min man har efter ultimatum haft ett uppehåll på ca 4 mån. Nu tycker han att han förtjänar en öl på en fredag så lät det förra helgen. Vaddå 1 öl? Det blev såklart 2 på fredagen OCH 2 på lördagen. Det här låter ju inte så farligt. Nej det skulle det inte vara OM man inte hade haft ett beroende. Igår kom han hem efter jobbet och nu hade han köpt 6 öl till helgen. Det är ju precis det gör vi har pratat om. Det funkar inte att bara dricka lite ibland då det hela tiden blir fler och fler dagar. Jag orkar inte gå runt och vara någon jävla polis. Jag har inte sagt något denna gång utan bara iakttagit. Blir såklart arg inombords men tänker att det här ger mig bara mer tydligt besked på att han inte klarar av det här.

Slutade dricka för sex månader sen. Vinet tog över mig helt och jag drack till slut varje kväll. Orimliga mängder, började gömma vinflaskor som jag fyllde på glaset i i smyg så att det inte skulle se ut som jag drack så mycket från flaskan som stog framme. Sambon var konstant irriterad på mig men jag fattade inte varför. Egentligen förstog jag precis varför men jag ljög för mig själv och inbillade mig att det inte var så farligt. Det var ju bara några glas..

Det slutade nästan varje gång med att jag somnade av det höga intaget och vaknade med minnesluckor nästa morgon. Kunde inte minnas vad vi hade sett på för film eller vad vi pratat om. Fick panik av detta inombords och dränkte ångesten med ännu mer vin för att slippa tänka på det.

Fick ultimatum efter ultimatum men fortsatte ändå. "Det var ju inte så farligt...kan jag bara få ha mitt vin för att koppla av???"
Men det förstörde allt. Sista ultimatumet insåg jag att jag verkligen hade problem och jag slutade tvärt.
Nu har det gått sex månader och hittills har det fungerat bra men nu från ingenstans har jag börjat få tankar på om jag kan bli "normal. Kan jag dricka igen fast måttligt? Måttligt har aldrig varit min grej och jag blir som Gollum efter ringen när jag har vin framför mig....my precious..1-2 glas har aldrig fungerat för mig, jag vill alltid ha mer. MÅSTE ha mer som om det inte fanns någon morgondag...

Vet inte vad jag vill med denna tråd egentligen för jag vet ju innerst inne att det aldrig kommer gå. Men behövde ventilera

@Ursus starkt gjort. Du kommer inte att ångra att du får hjälp. Därmed inte sagt att livet blir en dans på rosoralla gånger, men man har en lösning som fungerar ( hur bra som helst ) om jag gör det som krävs från min sida.

Hade över 4 månader nykter. Trodde jag kunde dricka någon dag bara. I helvete heller. Måste acceptera att det går inte. Nu känner man sig som den mest värdelösa människan i världen!

@Kameleont all får ta åt sig av detta, det behövs! @esterest, vill bara också säga att jag inte menade att kapa din tråd, säg bara till så försvinner jag snabbare än en 7,3:a.

Men om det kan hjälpa er på något litet sätt att förstå hur "vi" tänker när vi är i aktivt missbruk och allt det för med sig, så är jag mer än gärna behjälplig.

Ett stort steg för mig igår. Jag hade en av mina tre "drickdagar" denna vecka och såg verkligen fram emot vinet men kände mig också lite sugen på att testa att vänta. Så jag väntade, lagade mat (utan vin!) plockade och fixade hemma och hällde upp ett glas först (sent för mig) kl 20. Och sen stannade jag vid det. Jag minns inte ens när det hände sist. Så jag kan logga en etta i alkoholkalendern på en kväll när det alltid lätt hade blivit 3-4. Känns så bra, alla dessa små steg mot ett liv med måttfullhet. Hoppas ni alla får en bra helg!

@Ursus Välkommen tillbaka 💪🏼 Du fixar det här. Skriv skriv skriv! 🩵

@JHL Halloj! Long time osv osv 📣

@LAO SHOUTOUT! 📣

Då var det fredag igen. Helgen bjuder inte på några större utmaningar. Vi ska träffa vänner för lunch och sedan julmarknad. Visst hade jag tidigare försökt hitta lunchställe med alkoholhaltiga drycker, men det naturliga är väl att inte börja dricka kl11☺️ så det känner jag att jag klarar av. Annars blir det en lugn fredag och lördagkväll hemma och jag känner inget sug efter alkohol.

Har börjat fundera kring julen och vilka utmaningar jag ser med den. Det jag kommit fram till så här långt är att jag har haft mycket ångest kring julen pga alla förväntningar som följer med den. Jag har känt ett ansvar för att allas jul ska blir enligt deras förväntningar, en omöjlig uppgift som leder till stress och självmedicinering. I år ska jag försöka vara närvarande och observerande. Försöker också inse att jag inte är ansvarig för andra, om jag bara är mig själv så får det vara bra så...

@Maud Varmt välkommen till ”Det vidare livet” ❤️

Kram 🐘

@Ursus Bra att du tagit hjälp! Fortsätt skriv här på forumet, vi vill följa dig under tiden på åttaveckors-programmet - och därefter också! Att skriva är hjälpsamt, då sätter man ord på allt det jobbiga och får aha-upplevelser.

Kram 🐘

Dag 2 på det vidare livet. Det känns som igår.
Det är ganska stort att jag bytt över till det vidare livet.

Arbetsdag i mörka december, december är lite tung och mörk. Dagarna är korta och orken hänger inte riktigt med. Kroppen skriker efter att få rätta sig efter dagsljuset= gå på sparlåga.
Men samhället vill annat. Vi ska streta på.
Jag är inte så stretig, okejar tröttheten och behovet av vila och ro.
Jag firar advents tid med ljus o tidiga kvällar.
Mingel och glögg, måsten och stress har jag vuxit ifrån.

Antidepprundorna hänger med i det vidare livet. De är en del av att jag är här!

Må så gott alla!🥰

Ett halvår senare, flera misslyckade försök och var på väg att ge upp, men det fanns en sak kvar.
Och vad var det? Jo att be om hjälp. Och det fick jag! Börjar ett åtta veckor lång tolvstegsbehandling på måndag.

Att jag inte vågat be om hjälp innan är oförklarligt men tja, "kan själv" sitter djupt.

Och tänkte att i och med detta kanske det är dags att skriva lite här igen. Roligt att se att forumet lever än.

Nu så är det fredag igen, och än en gång så kan man välja mellan gott och ont om man så vill tänka. Ja, att göra rätt eller fel när det gäller beteende kan man också uttrycka det som. Man kan välja den smala nyktra logiska vägen, eller den breda berusande vägen där man inte har kontroll över vare sig tanke, känsla eller sin själ, utan bara liksom åker med för att vara lite filosofisk så att säga.

Vem är det som kör... Höh?!... Det är ju Jag som kör! Så sade en kul tecknad figur som snart gör återbesök i TV-rutans tecknade kavalkad den 24 december klockan 15.00. Det är ju JAG som kör... Så är det i konsten att hålla sig på den nyktra vägen också. Det gäller att veta att det är en Själv som kör och ingen annan. Det gäller att vara uppmärksam på sina triggers och att vara medveten om att för att ta sig fram nyktert så gäller det att hålla fokus på vägen och inte tappa greppet om prylen.

Tackar för påhälsning @Rule74.Det var trevligt att se att man inte är helt ensam här i världen och att det finns nån som ibland kanske ser att man trots allt tuffar på och gör sitt bästa. Det går ju alltid lite upp och ned i ens motivation beroende på måendet och tanken i stunden. Sitter nu i natten och dricker igen, men ingen alkohol utan bara lite vanligt kallt kranvatten.

Den ”finaste” eller dyraste vodka eller whisky består oftast till 40 procent av det luriga nervgiftet alkohol samt 60 procent kranvatten. 100 procent nervgift funkar inte. Men 100 procent vatten går ju helt utmärkt och funkar utan problem. Inte kostar det skjortan heller. Nog kan man då vara rätt så tacksam för att man har vatten i sin kran allt. Funderar i stunden på om det kanske är dags att fylla sin gamla kaffekanna med vatten och att skopa i lite kaffepulver. Så man har nåt uppiggande alkoholfritt att stärka sig med under denna fredag.

Det är inte så mycket som behövs ibland för att helt nykter och alkoholfri ta sig framåt med ett litet steg i taget. Det tog jag mig en slurk kranvatten på, och tänkte än en gång på att det ju faktiskt är Jag som kör och ingen annan. Kanske dags för lite trevlig musik i hörlurarna som ackompanjemang till fria tankar i natten när man ändå inte kan sova. Något som inte direkt hör till ovanligheterna. Men har då inget att klaga över då jag ju faktiskt sovit några timmar innan jag vaknade till och upptäckte att det var en ny dag här igen. Det går fort nu och snart så är tomten här. Ja, åtminstone väl en tecknad sådan i TV-rutan kan man tänka.

Ha det gott!

@a3519, "it ain't over till the fat lady sings". Du 53 & jag 62, jag la ner skiten för snart 22 månader sen. Du har gott om tid att göra detsamma. Fortsätt att skriva, fortsätt att kämpa. Jag är här nu så tillsammans med mig kan du lämna alkoholföreställningen innan fettot tar över scenen. Styrkekram i kampen 🤗

Heja, folk begriper inte den makt som krävs över det undermedvetna. Heja från mig

@fooliehutten @Gåbert @Surkärring
Tack för era svar! Jag förstår inte varför jag inte fått notis om svar på min tråd?
Jag är här, fortfarande. I samma situation som tidigare. I denna stund (kl 23,30) så har jag druckit ca 70 cl Dworek vodka sedan kl 18. Ingen ser ens på mig att jag druckit, inte nära personer eller vänner. Så jag antar jag byggt en herrejösses tolerans. Jag uppskattar alla era tips, från hjärtat. Jag menar det. Men det börjar kännas som jag är "slut som artist", "just innan målsnöret", och andra liknelser... Åter igen, TACK till er som i alla fall läst igenom mina patetiska texter. ;)

@Tröttiz Den meningen minns jag att du delade med dig av i början av min tid här på forumet o jag tyckte om den redan då. Tack! 🌸

@esterest
Ville ta åt mig lite när @prissen skrev om urkraften o kände bekräftelsebehovet vakna. Tänk att få lite uppskattning för allt kämpande! Men inom mig säger skammen att det är inte styrka, du är svag som inte agerar, som är kvar. Också blir jag liten igen. Det är som om kroppen går på autopilot men hjärnan har börjat ryka. Brandlarmet tjuter. Hur länge ska det gå?

Min har varit på julfest förra veckan. Bjuds generöst på dryck där. Ingen drama, inget ovanligt, sent hem. Jag ville inte ta ett glas till kvällsmaten, inte sugen alls. Mysig fredag själv med stora barn.
En bakis lördag för honom sen, heldag i soffan. 1 advent på söndag o efter fm i soffan gick han ut i garaget o drack. Och så har decemberkvällarna fortsatt.
Han kommenterar förvånat att han har svårt att komma upp i tid på mornarna på sista tiden, särskilt denna vecka. Vad svarar man?
Vill nästan skratta...

Hoppas kvällen o natten blir lugn för dig!

@supportivechaos Jag brottades massor med de där svängningarna du beskriver under flera år.

Men idag hände en så märklig sak som jag tänker kan beskriva hur det är ”på andra sidan”.

Häromdagen fick min vuxne son ett märkligt meddelande som vi tolkade enbart kunde komma från mitt ex om att denne hade skickat ett blomsterbud till mig.

Starkt triggande då jag varit väldigt tydlig med att jag inte önskar någon kontakt och vi inte haft nån kontakt på flera månader.

Gjorde med kvinnojouren upp en plan för hur detta skulle hanteras bäst.

När blomman väl kom visade det sig vara från en kär vän.

Kroppen andades ut och jag insåg att det inte längre finns ett uns av den där förvirringen eller längtan kvar.

Ingen fundering på om han nu fått hjälp eller mirakulöst blivit en ny man.

Alla tankar och känslor handlade om att freda mig själv och mitt hem. Att slippa mer kontakt.

Och när jag förstod att det varit ”falskt alarm” andades kroppen ut. Mitt hem blev åter min trygga borg. Och insikten om att jag aldrig någonsin kunde slappna av i det gemensamma hemmet blev så tydlig.

Jag önskar jag hade lyssnat mer på vad kroppen sa då, men när stressnivån är så hög mer eller mindre konstant blir det svårt att lyssna inåt…

@Rule74 Heja dig, härligt att ta del av din medgång! Sömnen verkar vara ett bekymmer för många av oss nynyktra, det är klart att hjärnan upplever en stor förändring som den kanske både njuter av och försöker göra motstånd mot och gör det det mer utmanande att få till bra sömn. Hoppas det blir bättre för dig så snart som möjligt.