Senaste kommentarerna i forumet

Vilken inspiration! Tack det ger mig styrka att läsa att det går att komma ut på andra sidan med tillförsikt på livet. Jag ska tänka på dina positiva ord när jag har det tufft och saknar min vän.

Hur går det för dig?

Tänk va långt du har kommit, hur har du gjort? Stark vilja endast eller? Kram och ha en fin nykter helg

Starkt jobbat rabarber. Långledigt i helgen? Känns stabilt hoppas jag?

Softjessi, tänk INTE, gör bara vad du ska göra. Bara det. Sen kan vi prata.

Och dumt nog ränkte jag att skulle vara lungt, att jag skulle dricka måttligt men det gick inte så bra.
Sen gick det av bara farten att köpa vin för att ta ett 2 dagars pass. Nästa gång det är fest ska jag köra nyktert, det är fan inte värt det. Tråkigt att höra att du också tog ett återfall vinärgott. Du har så rätt det är bara att ta nya tag. Ångesten så här dagen efter är bara så hemsk men det blir bättre om ett par dar, bara att bita ihop.

Och dumt nog ränkte jag att skulle vara lungt, att jag skulle dricka måttligt men det gick inte så bra.
Sen gick det av bara farten att köpa vin för att ta ett 2 dagars pass. Nästa gång det är fest ska jag köra nyktert, det är fan inte värt det. Tråkigt att höra att du också tog ett återfall vinärgott. Du har så rätt det är bara att ta nya tag. Ångesten så här dagen efter är bara så hemsk men det blir bättre om ett par dar, bara att bita ihop.

Tack Res, och grattis till dina nyktra dagar. Starkt jobbat!

"alla" lägger upp bilder på fejjan, alkohol i solen. Jag är glad över att jag inte ska dricka idag, i morgon kommer jag vakna pigg och fräsch. Himla skönt!!

Jag kändes exakt samma som dig i söndags, hade lyckats så bra, men sen tog jag ett återfall. De allra flesta får återfall, res på dig, gör ett nytt försök, var glad och stolt över dina nyktrar dagar, du har trots allt kommit en bit på vägen. Gläds åt det. Jag satt själv och funderade på varför? Jo, min förklaring var att jag kände mig ensam och tog till min snuttefilt. Varför drack du på Valborg? I morgon är en ny dag och visst är det fiffigt att nya dagar finns. Ny tag och nya tag!! Kramar i mängder till dig

Vet jag att du har rätt. Vet att jag måste rädda mig själv från undergång. Vet jag att han inte är värd min kärlek. Vet jag att det inte är hållbart att inte kunna äta, sova eller fungera i 4 dagar. Vet jag att ångesten som river i min kropp kommer att bryta ner mig bit för bit tills jag är så trasig att jag går sönder. Vad jag inte vet är var jag ska hitta det mod och den kraft det kräver!?
Dessutom är jag så fruktansvärt rädd att ensamheten kommer att bli hans död.. Att han kommer att supa ihjäl sig ?Det vet jag att jag inte kan leva med

Idag är det dag 3 utan alkohol (dagen är inte slut än...)
Jag känner mig piggare och starkare! Fick upp tankar om att köpa en bra bok, lust att träna och är allmänt mer glad.
Vi ska ut och äta idag. Jag bestämde restaurang; en som inte serverar alkohol!
Så blir det inga tvivel och dryckesval! Har pratat med min man om mina problem och bristande känslor för honom. Han tog det bra. Vi tar det som det är och ser hur det blir.
Idag känns det bra.
Jag är såå sugen på vin. Därför loggade jag in här och blev så påmind om varför jag inte vill dricka!! Tack!

I kväll har jag chansen att dra. Att släppa honom ur mitt liv. Jag har gett honom ett ultimatum. Slut på fina ord och visa i handling... Vet inte hur det går... :-(

det är dessutom sol, men idag ska jag vara nykter, ska man kanske gå och köpa lite godis? Det sjuka är att jag tänker på alla kalorier som finns i godis, men hur mycket finns det i vin då?? Konstigt man tänker.

Du bör nog börja leta efter annat boende. Du ska planera för ett liv ensam utan honom. Du måste ta hand om dig själv först och främst. Börja älska dig själv igen! Jag önskar dig all lycka och styrka, jag vet hur jobbigt och svårt det är. Du är en stark och kapabel kvinna! Tro på din styrka!

Vi hade fest på valborg och jag drack. Dagen innan också. Återhämtade mig på 1 maj men dagen efter åkte jag till bolaget och köpte 4 liter vin. Köpte ett 6 pack folk öl också. Drack i 2dagar och såhär i efterhand förstår jag ingenting. Det var som att det var någon annan som gjorde det bortom min kontroll. Har en förfärlig ångest och känner mig som världens sämsta människa. Nu blir det dålig sömn med hemska drömmar. Vill inte ens finnas just nu. Känner för att skära mig som straff och ångerstlindring. Fanfanfanfan
Varför gör jag såhär jag mådde ju jättebra. Helt sjukt känns som att någon annan än jag tog över som att jag blev kidnappad.
Som att jag blev våldförd.

Soppan jag lider med dig! Jag kan bara stärka dig genom att berätta att du inte är ensam. Min vän beter sig på samma sätt. Han träffar andra kvinnor och vågar inte träffa mig eftersom jag ställer krav. Det gör ont! Jag känner dock att för varje gång jag är inloggad här och skriver desto starkare blir jag. Jag får styrka från era berättelser. Jag får styrka att se att jag inte är sjuk utan det är personen som missbrukar som är sjuk och förvrider mina tankar.

Vad som än händer är det aldrig hans fel. Det är alltid mitt fel. När han tog strypgrepp var det mitt fel eftersom jag provocerade honom. (Jag polisanmälde och han åtalades för det.) När han var med andra kvinnor var det inte som jag trodde... När han skriver till andra kvinnor, på fyllan, framför mina ögon är det mitt fel och jag är sjuk i huvudet när jag kontaktar dem senare på kvällen och berättar att de just haft kontakt med en sjuk man som är upptagen med en annan kvinna. Allt är mitt fel...

... och ändå fortsätter jag älska denna man! Det är sjukt!!! Jag älskar den nyktra omtänksamma mannen. Tyvärr ser jag honom vid allt färre tillfällen. Jag kämpar varje dag med att idag är sista dagen vi hörs. Jag misstänker att vi är lika beroende av dessa sjuka män som de är beroende av sin älskade alkohol! Ger dig styrkekramar i massor för att du ska slita dig loss från din man. Gå inte sönder, utan ta hand om dig istället.

Igår morse cyklade mannen ner på systemet. Köpte 2 st 70 cl ren sprit. Drack nästan en hel flaska på 20 min ?Givetvis blev han stupfull o jag fick inte kontakt m honom. Konstiga ljud när han andades. Jag ringde 112 o ambulans kom o hämtade honom. Under resan piggnade han till o skulle absolut inte in på sjukhuset trots påtryckningar från mig, dottern och sjukhuspersonal
Man förklarade att annars ringde man polis som fick ta honom eftersom han inte var kapabel att ta hand om sig själv
Efter mycket om och men fick vi in honom. Många gånger fick vi hålla kvar honom när han ville gå. När vi var nästan klara rycker han ut kanylen varpå blodet pissar som en fontän. Han ska hem nu! Kvar stod jag förtvivlad och bad om hjälp. Hjälpen jag fick var en insomningstablett han skulle ta till natten. Väl hemma uppräckte han att all sprit var uthälld av mig. Han blev tokig! Jag o dottern valde att gå hemifrån. Orkade inte bråka mer. Ringde en bekant med stor erfarenhet av alkoholmissbruk. Han och jag körde hem för att prata med mannen som nu var redlös igen. Någon hade försett honom med mer. Det finns alltid mer. Tanken var att få in honom till beroendecentrum men han var för full för att samarbeta. In med honom i säng. Kvar var jag.. Trött, så in i märgen trött och förtvivlad.
Sov lite och väldigt lätt. När jag vaknade kom tanken att han var död. Att hjärtat stannat, att han blivit förgiftad eller kvävts av sina egna spyor. Flera gånger gick jag in o kollade honom. Imorse dök vår vän upp igen o nu var mannen med på noterna. Skulle söka hjälp. In i bilen och iväg. Ca 4 timmar tog det. Det togs prover och mannen fick någon medicin plus piller för kväll och natt med hem. Vi skulle komma tillbaka imorgon bitti kl 8
Jag kände hur hoppet tändes.. Hemma igen är första tanken alkohol. Han håller på att förgås av abstinens och måste trappa ner. Är inte klar ???
2 jävla dagar har jag lagt på en människa som bara tänker på alkohol
Fan fan fan!! Dumma jävla kvinna! Fatta att du är körd! Har förlorat! Erkänn dig besegrad och kasta in handduken en gång för alla
Nu sitter han med några öl och trappar ner och jag sitter här. Söndrig och så så ensam

Samtidigt som jag förstår att jag befinner mig här...

Är trött på att vara jobbig och i vägen....

Jag är nere i en djup svacka.... Vet inte hit jag ska mig ur den..

Plockar upp en gammal tråd. Jag har exakt samma problem men har inte förrän nu förstått vad det troligen beror på. Har druckit lite för mycket vin i ett par års tid men har upphört helt för någon vecka sedan då jag till sist insåg kopplingen mellan höga levervärden, öm lever och alkohol. Jag är jätterädd att det ska vara något allvarligt och ska träffa min läkare nästa vecka. Måste ju kolla vad det är. Hur jobbigt det än blir att lägga "korten på bordet", eftersom jag inte sagt något tidigare. Jag undrar även jag ifall andra här har erfarenhet av detta och isf hur det har gått för er?

Ja ibland tror jag att jag håller på att bli deprimerad. Men jag tror ju att jag skulle kunna få hjälp med det här om jag hittar rätt person. Jag tror inte segheten hör till min personlighet. Jag är inte en seg person i andra situationer men det blir så nu för jag vet inte vad som blir rätt o fel o är mest rädd för att såra andra annars hade jag tagit tag i det.
Jag har min familj här, både mamma, pappa , syskon, några vänner. Mina barn bor inte i samma stad men inte så långt bort. Jag har glädje i mitt liv på många sätt men det är när det gäller det här blir det så svårt o jobbigt. Får hoppas att samtalet på beroende mottagningen ger nåt. Annars ska jag prata med min kurator om hur jag känner o be henne om hjälp på nåt sätt.
Nu ska jag iallafall till frissan? ska bli så skönt.
Kram till er ❤️

Bra insikter du skriver om :) Familjerådgivningen är bra. Vänta inte för länge att ta tag i era problem. Kram :)

Vad underbart det låter. Längtar tills jag kommit längre i dagar. Bra kämpat