Senaste kommentarerna i forumet

Jag tror och hoppas nykterhet fortsätter locka. Ikväll var vi på bio OCH jag var nykter och kunde njuta av hela filmen. Jag kände mig lycklig när vi kom hem.

Jag är bara i början av en resa. Jag inser att jag måste jobba mycket med mig själv. Vart resan tar mig vet jag inte ännu.

Jag respekterar och beundrar alla er som söker helnykterhet. You rock.

Jag vann jag mot suget enkelt idag. Imorgon är ännu oskriven sida i min bok.

Kram

Härliga inlägg Weekend! Du inspirerar.
Jag fick mitt 2månadersmynt idag. Det är så stort!
Var helt inställd på att dö en tidig död före 35 års ålder. Nu sitter jag här med ett 2månadersmynt.
Alkoholen är listig och lockande, men varje gång då suget hugger tag i mig så går jag in här och läser igenom olika trådar och blir påmind om vilket helvete det var. Ditt första inlägg om dom där svettiga, ångestnätterna och alla tankar som susade genom skallen... Ahrrg.. Fick mig verkligen att minnas hur vidrigt det var.
Tack för att du och alla ni andra delar med er! :)

/AJ

Ja det var ju inget kul att läsa. Tråkigt med separationen men det måste ju vara jobbigt att vara kollegor. Blir lätt så när man hamnar i depp. Att dricka så man glömmer. Bra att du bröt och kan återhämta dig. Jag själv är inne i en känslomässig svaka där allt är trist, hopplöst och surt. Tar ju min antabus så jag kan ju inte dricka för att fly. Har hänt så mycket i mitt liv att jag ibland har lust att ställa mig framför tåget. Nu skulle jag aldrig våga detta men så ligger det till. Ja vi tar en dag i taget.

Börjar bli litet av en dryckesdagbok det här. Jag har faktiskt skrivit ned varenda droppe jag tagit :-) I dag blev det ett litet glas champagne och ett glas rödvin på en arbetsrelaterad cocktail. Riktigt trevligt och jag kunde för första gången litet slappna av och inte enbart koncentrera mig på hur alkoholen påverkar mig. Men hård koll fortfarande och när de andra började med drinkar så hoppade jag på hojen och cyklade hem för att tillbringa resten av kvällen med familjen.

Många som har provat dricka på nytt har beskrivit att de inte ser någon vits med "ett glas rött till maten". Att det är berusningen de vill ha. Där känner jag mig annorlunda. Jag kan få ut mycket också av ett glas, eller två. Sen gäller det bara att inte låta det gå för långt.

Totalt då? Jag har druckit ungefär ett glas alkohol varannan vecka nu i drygt en månad. I min bok är det fortfarande att vara nykterist, men jag vet att många ser det annorlunda.

Du är inte det minsta sämre och du hör definitivt hemma här, men som du säger kan det ibland kännas jobbigt, då de flesta andra söker helnykterhet. Den väg du söker är en av de allra svåraste. Så länge du dricker så upprätthåller du både toleransen och vanan. Själv prövar jag att hitta en sund relation till alkoholen via en längre paus. De sex månader som jag höll upp helt lärde mig massor om mig själv och om både min och andras inställning till alkohol.

Lycka till.

Hej AJ! Läser till och från i din tråd och dina inlägg och jag vill att du ska veta att jag är impad av dig, du gör det förjäkla bra!

För att minska avundsjukan, översätt det hon sa med:"Ikväll ska jag hälla i mig ett cancerframkallande gift och bete mig som ett svin mot allt och alla", typ.. ;) Nä, men jag förstår att det är svårt, det tycker jag också...

Har du klart för dig vad du vill med livet? Drömmar? Mål? Jag tror att det är lättare att veta varför man ska vara nykter om man vet på ett ungefär vart man siktar.

Ett annat tips när du känner avundsjuka är att göra något du mår bra av, se film, träna, läsa en bok eller vad du nu tycker om. Det kan hjälpa att släppa tankarna.

Sedan är det ju alltid bra att titta tillbaka i sin tråd, det brukar ge en ett litet uppvaknande. Jag tror också att avundsjukan som du kände nu kommer vara blek i jämförelse med en pigg måndag morgon där du antagligen har växt ett snäpp dessutom.

Fortsätt kämpa!!

Blev så irriterad på min kollega idag. Hon sa "Åh jag har lust att bli riktigt full i helgen. Riktigt jäkla full. Så där du vet så att man bara går all in i dimman och spårar totalt och gör massa galna saker!" (hon är inte 16 år som man kanske kan tro, hon är faktiskt 30 år gammal)...
Jag blev så sur!
Tänkte att "shit du har ju missförstått allt. Du fattar ju ingenting och måste leva i en värld inlindad i rosa bomull".
Självklart så är det inte så. Det är bara jag som är alkis som blir superupprörd över något sådant här samtidigt som jag blir supersvartis.
Jag vill också kunna bli full!!! Jag vill också kunna supa ner mig en fredag och spåra - utan att min fredagsurspårning ska pågå 1 vecka eller 2.
Jag vill också kunna göra galna saker - utan att såra mina vänner, familj och sambo.
Jag vill kunna vara bakis en lördag utan att behöva reparera med massa alkohol.. En reparation som fort glider över till en ny fylla..

Jag är så avis!!! Det är så sjukt.

Idag är det fredag och jag ser systemetpåsar överallt. Jag har haft en grym jobbvecka, fått lön och det är helg.. Vill bara rusa till systemet och köpa en vindunk och bli full i soffan för mig själv.. Men det går inte. Jag måste vara stark och gå på AA möte istället.

Fan vad segt det är det här!!! En nötallergiker är väl inte avis på alla i världen som äter jordnötter.. Är bara vi alkisar som besattar oss så här på det här viset :(

Tips på hur man får bort denna avundsjuka?

Hej! Kan det vara så att du använder smile-gubbar? det kan störa så inlägget publiceras innan man skrivit klart. /Rosette Alkoholhjälpen

Fattar inte varför allt jag skriver kommer upp två gånger.

Har kommit på att de funkar på alkoholsug.
Segt och lite syrligt...tugga tugga...terapi.:)

Fan vad glad jag blir över att någon har frågat efter mig! Jag var ju bara inne någon månad eller två, men ville kolla läget idag. Det är bra här, men tyvärr har jag syndat. Jag är åter på rätt väg och har varit nykter ett par veckor. Det bara flög i mig. Jag och sambon bestämde oss för att bryta upp. Bl.a. för att jag har förstört så mycket av hans tillit till mig att han inte längre vågar lita på mig, men även för att vi är på olika nivåer i våra liv. Jag har två barn, han inga. Han vill gärna ha egna, och efter att ha grubblat mig blå i två år (fast jag egentligen hela tiden vetat svaret) är svaret att jag vill verkligen inte börja om och skaffa fler. Jag är delvis för rädd för att behöva knyta ett sånt band med en människa igen och delvis känner jag att mina barn som fyller 8 och 9 har börjat bli självständiga, och det är UNDERBART! Tyvärr är vi arbetskollegor vilket gör det ännu värre att separera. Vi kommer ändå fortsätta att ses varje dag. Brr! Så jag blev deppig och gav mig själv ett bra skäl att dricka. Självklart var det inget skäl, men beroendehjärnan är en slug jävel. Jag drack för att slippa känna. Den här idiotiska tron på självmedicinering! Jag hade ändå varit nykter i 3 månader. Nu är jag då återigen på rätt spår, men självklart orolig över att det kommer fler dippar där jag bara skiter i allt. Men som AA så ofta säger så tar vi en dag i taget! Hur är det med er Stingo, Aeromagnus, Akvariet, LenaNyman, Stigsdotter, Tulipa, Meredith11, Filifjonkan och UllaBulla?? Hur går det för er??

Jag trodde du menade ahlgrens......

flera på rad.Det blir bättre alla ni därute som funderar på att lämna.Sakta men säkert så återvänder sansen tillbaka in i hjärnkontor och kropp.Jag kan nu idag rimligtvis inte se det jag såg för bara någon månad sen.Jag har så krampaktigt hållit fast vid min sk kärlek/medberoende så jag har idag svårt att särskilja vad som är vad.Det behövs ju inte heller,jag är bara glad att pärsen för tillfället är över och hoppas att jag inte finner någon som helst anledning att tvivla på att detta är rätt.

Skummade igenom forumet och ser att mina "årskamrater" inte är lika aktiva längre. Buzz, m-m med flera.
Hur som haver ni som är nya här och känner hur jävla jobbigt livet är, hur svårt det är att hålla upp med alkoholen.
Jag kan bara säga att det livet ni klamrar er fast vid, dödsförskräckta hur livet skall kännas utan alkohol är skit..... DET går om man ger sig fan på det.
Ni måste själklart göra saker annorlunda i livet och vara som stål mot frestelsen. Tro det eller ej men redan efter ett par dagar så känns det bättre. 10-14 dagar så börjar man tvivla. Måndaden är som ett nytt liv. Självklart är resan krokig och brokig.
Skrev 16 månader den 21/2. Frågade du mig för 16 månader sedan kunde jag lika gärna gå och dö om jag inte fick min dagliga ranson.

Fortfarande är jag dock jäkligt annorlunda som INTE dricker!!!

Ha det - kämpa på!

Ja vanans makt är stor, jag har som sagt endast 3 vinfria dagar bakom mig och ska nu ta mig igenom helgen. Kan du inte börja med att( som de säger på forumet) ta en dag i taget. Bestäm dig för att inte ta det första glaset idag, tänk och planera inte längre än så. Skickar en styrkekram

Ventilerar mig, det känns bra att göra det här, det hjälper mig att veta att nån läser, och att nån kanske svarar då och då

jag känner sorg, är ledsen för all förlust av tid, energi, och kanske att jag gett så mycket känslor till mannen, har inte fått mycket av han...
tänker på aborten för över 1 år sedan
att han samma dag inte va med mig, utan valde att dricka som vanligt de dagarna i veckan, inget va förändrat, trots jag var rädd, bad han komma, nej utan han va bland vpra vänner drack och riade sig, den veckan var han som vanligt full 3 dar, skällde ut mig dessutom, mitt i all rädsla och att jag var sårad...skällde för jag hade talat om jag var gravid till en av våra vänner. Jag fick gå igenom aborten själv, jag kan inte känna nåt när jag skriver det, tror jag inte orkar med hur verkligheten kändes, men ändå så förstår jag inte hur han inte kunde finnas där, det var hans barn med, och han som älskade mig..... jag fick ta hand om allt, rensa, ta ansvar, o ändå gick jag tillbaka till skithögen efter det några gånger. Kanske jag försvarade det hela med att men han är ju alkholist! Det är fel att göra det, men det var väl enklast.

har svårt att tala om det här irl, jag slår bort samtalet, blir så arg, det gör ont....
allt sånt här kommer upp ju längre jag kommer ifrån han, det är nog därför jag hållt mig nära honom, just för att jag inte orkat fejsat verkligheten

Det blir inte bättre förän någon typ av insikt kommer för honom. Insikten kommer oftast när man står i ruinen..
Jag föreslår att du gör en egen lista. Kolla vad som är viktigt för dig. Sen får man vikta och prioritera. Ibland är det tuffa val, ibland är det enkelt!
Rätt viktigt att vara ärlig emot sig själv.

Jag sitter själv i samma båt,vin eller öl varje kväll, vet inte hur jag skall bära mig åt för att få ett slut på detta här.

med möjligheter att göra kommunikationen osynlig för de andra om båda väljer att göra det.

Om jag nu ska bryta 6 dagar barriären så ska jag vara nykter i helgen. Det var länge sedan jag var nykter en HEL helg. Då och då har jag låtit bli att dricka på söndagar. Och ibland fredagen eller lördagen.
Ikväll ska vi ha middagsgäster. Tack och lov så är a fritt inte främande för dem. Ska bli kul att umgås med super goda vänner.
Sambon försöker stötta mig men han har svårt att låta bli ölen så jag sa att det är ok med lättöl för mig. Alltså han får dricka vad han vill men vill han stötta mig som han säger så går gränsen vid lätt/folköl. Jag är somsagt ingen super ölmänniska. Fast hans kommentarer har blivit lite fel....han vet nog inte bättre.

Nu ska jag koncentrera mig på helgen. De två festerna som blir i mars får jag hantera sen.

Jag har inte bestämt mig för att sluta helt och hållet men jag funderar på det. Jag har bestämt att det är slutdruckit på vardagar och alla helger där inget händer....alltså strödrickandet.
Jag kanske behöver hamna i vinfällan någon gång till för att bestämma mig för att sluta helt. Jag måste även jobba mycket med min självkänsla.

Nu handlar denna delen av forumet om att förändra sitt drickande. Jag hoppas jag är lika Välkommen här även om jag inte bestämt mig för att sluta helt och hållet just nu.

Om inte så tackar jag för mig och hittar nya ställen att "prata" av mig.

Har ett behov av stöd och hjälp även om mitt beslut är som det är just nu.

Min dåliga självkänsla säger just nu att jag är sämre människa bara för att jag inte beslutat mig att sluta helt som ni andra gjort.

Kram

i gänget Erik! Jag drack på antubus i höstas, och min fru ville köra mig till akuten när jag blev knallröd i huvet och andades konstigt. Jag sa förstås att det var någon allergi! Dag två, och då tänkte jag att den inte verkar än så jag kan ta ett par öl. Mot bättre vetande, jag har blivit skitsjuk tidigare. Då har man problem! Tack för ditt svar i min egna tråd, jag nu lägger vi ned vapnen, medicinerna och bortförklaringarna. Vi är rökta när det gäller alkohol, bara att acceptera!

Jag ska absolut testa. Ganska ledsamt att man gång på gång hittar undangömda ölburkar osv på alla möjliga platser....

Det gick sådär att avhålla sig från vinet, klarade bara några ynka dagar...men nu har jag tre vinfria dagar bakom mig och laddar för att klara av helgen. Kan inte komma ihåg när jag hade en helg helg utan sällskap av vin, troligtvis när jag var gravid och det är väldigt länge sedan.

Nu har det gått två månade sedan sista glaset. Det känns bra men jag ska inte förneka att jag funderar på om det alltid ska vara så här. Nyktert??
Ena stunden är jag tvärsäker på att detta är rätt och andra så smyger en liiiten tanke sig på om att ett glas skulle vara ok. Men tänka kan man ju alltid. Jag ska bara låta bli att agera.
Trivs egentligen väldigt bra med nykterheten. Jag blev inte så kul när jag drack.

Undrar hur mycket som finns i mina gener. Min bror dricker inte alls som jag. Han kan kontrollera sitt drickande och har inga problem. Vet att det dracks friskt på en sida av min släkt. Varför blev det så fel för mig???

Vi är alla unika :-) och vi duger alla.