Senaste kommentarerna i forumet

Härligt att höra! jag har också funderat på hur du haft det.

Tack Ullabulla.

Jag har varit inne läst lite i trådarna och det är då det blir jobbigt. För jag tror helt ärligt att jag blir lurad igen..och som du skriver då står man med lång näsa. Tiden får väl utvisa det. Ja jag kommer fortsätta skriva för nånstans måste man få ur det.

Grattis!
Blir grymt inspirerad av dina framgångar och ditt jävlaranamma som smittar av sej på mej och säkert på alla andra som läser här.

Jag kan väl börja med att säga att du har rätt och han har fel så har vi det fastslaget :)

Det svåra med att lämna utan att ställa ultimatum först som du gjort är ju att du sen kanske lever med en massa tänk om? Speciellt om han rakt av klarar att leva i nyktert liv och återigen blir den man du vill leva med.Därför brukar man som anhörig ställa både en och flera ultimatum.Sen står man där med lång näsa då inga löften höll den här gången heller.

Och fast man borde veta bättre så tror man faktiskt att just denna gången då bevisen är så övertydliga och konsekvenserna så tuffa då måste han/borde han klara detta.Men det är vi anhöriga som tycker så.Själv tror jag säkert att den som dricker blir berörd och nånstans har en vilja att förändra situationen.Men framför allt vill de ha kvar sin kära vän flaskan.Läs trådar härinne och ta till dig de råd som passar dig.Fortsätt skriva,det är en process du har satt igång i dig själv som bitvis kan vara ganska tung att bära.Alla vi härinne har på något sätt känt det du känt även om vi alla givetvis har olika bakgrund och sätt att hantera detta.
Men tillsammans kan vi ge varandra stöd och inga hemligheter är för svåra eller nånting som bara du gått igenom.Alltid är det någon som gått igenom samma sak och kan ge dig ett upplyftande ord.

Vet inte varför skidlopps-kommentaren kom in igen på slutet av mitt inlägg ovan.. Oavsett så ska det stå 3 gånger som jag har åkt skidor de 2 sista åren :)
Mvh,
oteknisk alkis

Hej Framtid och MarianneM - tack för era kommentarer och ja, jag lever :) Framtid - jag gillar också Doug.. Sjukt inspirerande!

Igår fick jag genomgå min första "stora prövning".. Min chef hade middag hemma hos sig för mig och mina kollegor och jag har seriöst gått runt och haft ångest för den här middagen i flera veckor. Allra först när inbjudan kom så tänkte jag att jag bara skulle tacka nej och låsa in mig själv och kasta bort nyckeln den här kvällen (det är alltid obegränsat med alkohol på chefens middagar)..
Men eftersom jag är en social varelse som hatar att "missa allt skoj" och får dåligt samvete om jag säger nej så vågade/klarade jag inte att tacka nej när chefen bjöd in oss alla.
Så sista veckorna har jag tänkt att jag ska fejka akut influensa på fredagen... Det här funkade givetvis inte heller för jag har NOLL teatertalang.. I onsdags så började jag inse att jag helt enkelt måste gå på middagen och att jag bara får acceptera att jag mest troligt kommer få ett återfall. MEN (!) så kom jag på att jag kanske kunde dricka alkoholfritt och skylla på att jag skulle göra något aktivt på lördagen.
Sagt och gjort, jag anmälde mig till ett skidlopp (som var idag kl.08.30). (OBS! Jag har åkt skidor 3 gånger de sista 2 åren och är absolut ingen Charlotte Kalla så det var rent vansinne att anmäla mig på ett 30km skidlopp..).
Anyway, jag sa till chefen att jag vill ha alkoholfritt på middagen men att jag inte vill att han ska säga detta till mina kollegor (då börjar de spekulera). Sagt och gjort, chefen var med på min plan (jag misstänker att han fattat att jag har problem, hans mamma är aktiv alkis och han har sett mig dyngrak 10000ggr).. Jag drack alkoholfritt HELA kvällen igår!!! Ingen av de andra kollegorna anade ingenting!!! Efter att jag gick hem så fick jag massa sms där dom sa att jag var en tråkig människa som valde att sticka och att festen dog efter att jag gått (hehehehhe älskar att festen blev dålig efter att den nyktra människan gick hem hehehe).. Men herreguuuuuud så skönt det var att gå hem NYKTER från en middag utan att ha fallit dit för alkoholen!!! Jag var så stark igår!!!!! Så sjukt nöjd med mig själv!!!

Så idag har jag åkt 30 kilometer längdskidor, jag blev omåkt av barn på 10 år och kom säkert bland de sista i hela loppet.. Men det gör inget! Trots skavsår och att jag fick motsatsen till pallplacering så är jag bara så glad! Jag har klarat att gå på fest utan att bli full(ast)! Jag har inte haft ett återfall! Jag har haft trevligt med andra människor nykter och jag har klarat att vistas bland andra människor som dricker..

Alkoholist Javisst vs. Alkohol: 1-0

Hoppas ni alla får en fin Alla hjärtansdag och firar dagen nyktra med de ni tycker om :)

Idag så ställde jag upp i ett skidlopp (jag har åkt skidor 2 gånger på 2 år så jag är absolut ingen Charlotte Kalla)..

Hoppas er fredag blev nykter och fin! Själv var jag på bolaget som vanligt. Men istället för en flaska vin, två öl till min man och en dunk att "smyga" med till mig själv (javisst-vem blir aspackad av att dela en flaska vin och det på hela helgen??? Självbedrägeri..), så köpte jag en god flaska alkoholfri bubbel till mig själv och mannen behåller alkoholvarorna själv! Önskar ni kan fokusera på hur bra ni kommer att må efter denna helg då ni vaknar upp på måndag morgon Maggis och MariannM och alla andra!!!

27 dagar. Sol ute. Tröttnar aldrig på den simpla känslan att inte vakna bakis. SÅ skönt.
Jag har ett problem. Om två-tre veckor ska jag på dejt. Jätteroligt, ju. OCH ett jävla tillfälle att "unna" sig några öl. Fasar redan för tanken. Vi ska ses kvällstid. En FREDAG. Ni hör. Alla varningsklockor tjuter. Antingen får jag lägga korten på bordet eller så får vi het enkelt ses lördag dag då alko-pressen inte är lika hög.
Någon som känner igen sig?
Ha en fin lördag i solen!

Ps. Är ju inte dummare än att jag förstår att det kommer fler fredagar.......

Jag klarade det!!!
Är så sjukt stolt.
Ingen alkohol igår och vaknade normal idag.

Känner att när jag kommer in i en nykterhetsperiod så ska allting hetsas fram, allt ska göras samtidigt och gärna till extrema mängder. Men försöker tänka om, ibland kanske man behöver göra INGENTING. Bara låta:

"De nyktra dagarna ticka på.. "

För även om jag inte gör nånting så går det ju ändå ytterligare en dag av nykterhet. En dag där jag blir starkare utan någon större ansträngning. Ganska skönt att landa på om man känner sig lat! =)

Allt gott!

Härligt att höra Mic99!! Jag visste att du kunde fixa detta, nu fortsätter vi kämpa så vi får uppleva vad är nykter och bekymmersfri vardag är för något! ;)

Allt gott! :)

Tack till er båda, det värmer och uppmuntrar!! :)

Känner mig lite bitter just nu, vet inte riktigt varför men jag känner att jag själv inte riktigt valt att utnämna mig till alkolist. Gick igenom 2014 och räknade till ca 22 fyllor. Mitt stora problem är ju dock att det är rätt rejäla fyllor och man vet aldrig riktigt vad som kan hända...

Jag vet att jag går på rätt väg gällande nykterheten och överlag känns det riktigt bra men vill ändå vara ärlig och beskriva hur jag känner. Saknar de där stunderna när man påbörjar en fest, sitter och dricker på en kall öl, lyssnar på glad musik och vännerna börjar trilla in. Jag måste dock se helheten, vad är bättre för mig i längden? Jo, leva nyktert. Träna, äta, sova, umgås osv. Alkoholen tar för stor kraft av mig.

Är glad att jag gått behandlingen, jag vill inte svika gruppen/ledarna. Jag har fått verktyg att ta till när jag tvivlar. Jag har lyssnat på öden som jag själv inte vill uppleva.

Jag gör det här för min skull.

Kram till er alla!

vad jag behövde läsa idag! Tack! Nu börjar jag min resa mot en kropp jag kan trivas med.

Bra det där med evigt lopp utan mål. Bra jobbat Ebba

Vi häller i oss ett beroendeframkallande nervgift som ger oss cancer frivilligt eller ofrivilligt. Är det normalt. Ja även små måttliga mängder a ger ökad risk för cancer. Tyvärr har den studien som kom för två år sedan inte fått bra genomslagskraft. Jag förstår ju vad du menar med normalt drickande. Kan man inte hantera a är man beroende anser jag. Även om man inte behöver dricka varje dag eller mer regelbundet.

Mannen ska åka ändå!
hur är han funktad? Han har sett till att nån ska ta hand om djuret, ja ville bara lägga på när jag hörde det, ja sa jag vill ibte prata med dig
sa att det är idiotiskt att åka iväg när du sagt du vill ta hjälp. Sa sen ja du.... där ser jag hur pass svårt du har att hålla dig ifrån skiten...

själv sitter jag här och alla år bara gräver sig tillbaka, alla samtal, alla gånger jag velat trott, lyssnat blivit besviken osv bara bubblar upp. Känner mig drinerad på energi. .. finns inget i den mannen som talar ärligt o sant

.

Så härligt att se ett livstecken från dig igen! Har funderat mycket på vad som händer i ditt liv och hoppats att allt har varit bra med dig.
Många kramar till dig!

Hur länge orkar jag svälja min stolthet och istället försöker förlåta? Varför ska det bara vara jag som tar steget till försoning? Hur länge ska jag orka förtrycka sig själv? Varför är jag så otroligt kärlekstörstande och hela tiden kräver bekräftelse? Varför ska jag hela tiden vara den som är rädd att förlora?
Hur länge ska jag orka? Hur blir jag stark nog? Hur tar jag hjälp?

Det går bra utan alkohol och det är helt ärligt bara skönt och inga problem.
Det känns självklart och jag funderar inte så mycket på det.
Att dricka känns ungefär som att jag skulle rulla mig i brännässlor eller lägga händerna på en het platta, det är inget jag vill. Det jag förut sökte skrämmer mig nu och det känns overkligt hur fel jag tänkte och handlade. Jag vill vara vid mina sinnens fulla bruk, tanken på att vara om ens bara en aning berusad känns obehaglig.
Jag är hellre vemodig en fredagskväll än fejkat glad, fånig och påverkad.

Jag räknar inte dagar eftersom att det inte känns bra för mig, det får det mer att kännas som ett lopp utan mål istället för här och nu och så det "bara är."

:)

nykter och skötsam.Tillsammans med väninna som hade en önskan om att bryta lite vanor och även hitta nyktra alternativ.Så vi gick ut rätt sent. 20 00 hittade en trevlig restaurang med bra atmosfär och käkade en pizza och satt av knappa två timmar.Sen gick vi till hennes favoritställe där många av hennes vänner ar.Jag tror det kändes bra för henne (och för mig) att faktiskt ha en kväll ute bland glada(onyktra) människor och ändå vara en del av gemenskapen.De fattade inte ens att vi var nyktra och det kändes bra att få mingla lite. 2245 for vi hem igen nyktra mätta och nöjda.

Några tankar for förstås till exet som antagligen satt och drack i sin ensamhet.Men jag börjar oftast nu ha en känsla av att han faktiskt alldeles på egen hand skapat sin egen livssituation.Jag vet det ju med förståndet.Men känslan brukar ju sätta käppar i hjulet för allt logiskt resonemang när medberoendet kickar in.Idag blir det nödvändig städning och kanske något litet annat,vi får se :)

Du har kommit så långt och gjort det enda rätta, valt att skapa förutsättningar för det liv du vill ha. Det kommer att bli bättre, det praktiska löser sig. Förstår verkligen din oro för din dotter. Bra att hon får hjälp. Ni behöver alla tid att läka.
Var stolt över dig själv som skaffat ett eget hem där du och din dotter kan få ro framåt.

Kram!

Vad bra att du hittat forumet. Det har varit det bästa stödet för mig och många andra. Den där förnekelsefasen är så svår att förstå. Hur full min sambo än var så sa han alltid nej när jag frågade om han druckit. Däremot var han medveten om problemet när han var nykter.

Jag tror tyvärr inte det finns så mycket du kan göra om han inte vill sluta dricka för sin egen skull. Det finns hjälp att få den dagen han inser att han behöver det. Om den dagen kommer. Min sambo kunde också dricka och bli påverkad trots antabus. Att den som dricker acceptetat att den är sjuk tror jag är en grundförutsättning för att en förändring ska vara möjlig. Jag har lagt mycket energi på att hata alkoholen. När man ser hur många liv och familjer den förstör undrar man hur den kan vara laglig...

Det viktigaste är att till slut flytta fokus till sig själv och fundera över vilket liv du vill leva. Att acceptera att jag inte kunde påverka min sambos drickande gav mig ro. Jag behövde inte leta flaskor, lukta, vakta och kontrollera längre. Inget jag gjorde spelade någon roll..
Han valde själv att söka hjälp och på den vägen är vi nu .

Du är inte ensam även om du känner dig ensam. I forumet finns många i din situation. Vissa har lämnat och andra är kvar.
Ta hand om dig och barnet

Tjena, Berra

Ett väldigt vanligt misstag, som vi gör med alkoholen och med andra beroenden är att fundera på möjliga framtidiga skadeverkningar. Man kan få diabetes, leverfel, hjärtinfarkt, cancer, dö... men vad är risken? Kanske den risken är värd att ta? Det är ju någonting i framtiden, som kanske inte alls händer. Kanske hälsostressen är värre?

Men det vi missar är de skadliga verkningar vi upplever här och nu. Hur mycket av din brist på livslust beror på att du väger för mycket? På att du inte klarar av att röra dig på ett naturligt sätt? på att det känns tungt och inte skönt att gå på en promenad? Hur mycket påverkar allt det där dig, här och nu - inte i morgon?

För mig har en av de mest påtagliga fördelarna med att sluta dricka varit att jag gått ned 10 kg och nu känner att jag igen har en kropp som fungerar ungefär som den skall.