Senaste kommentarerna i forumet

Förstår att det gäller att vara stark och tydlig, men är det nått jag inte vågar så är det att prata med hans jobb med rädsla av att han går på mitt jobb för att ge igen.
Han är gränslös och tar till vilka medel som helst om han vill lägga skuld på mig och ge igen om han tycker att man behandlat honom orätt. Detta sker dock i hans berusningstillstånd!

Ja, strålande sol. Underbart helt enkelt. Förra året hade jag bestämt mig för en vit vecka. Det har jag haft som ambition varje år. Men det gick att shoppa 3,5:or så helt vitt blev det inte och jag har väl aldrig druckit så mycket öl... Kanske 4-5 per kväll.
Men då var då. Så jäkla glad att jag inte dricker längre.

Hej!

I torsdags gick jag ut på krogen och jag drack alldeles för mycket. Jag gick därför aldrig på festen på lördagen. På söndagen vaknade jag upp utan att vara bakis och jag gick till gymmet på förmiddagen istället för att sova bort halva dagen. Jag insåg att jag hade druckit för mycket under början av veckan och jag är glad över att jag valde bort festen.

Den här veckan har gått bra. Jag har endast druckit 2 glas vin och tränat två gånger. Jag har förbättrat mina sömnrutiner och jag försöker att gå och lägga mig och gå upp samma tid varje dag – även på helgerna. Jag hoppas att jag lyckats hålla en fortsatt låg alkoholkonsumtion under resten av veckan.

Detta låter hårt men ge honom ett ultimatum. Se dock till att du kan fullfölja detta. Prat med hans jobb de kanske kan hjälpa. Detta är svårt men min fru ställde krav på mig och jag ville inte offra familjen.

Kollat länken och hans tips om att spela upp "filmen". När man sen backar bandet känns det mer och mer positivt att INTE ta det där första glaset. Puh va skönt! Ungefär...
Konkret och bra! Tack! Ska använda mig av den tekniken i helgen ??

Och ja...dessa underliggande demoner som jackofhearts skriver så jättebra om...de kommer kanske att klarna med tiden för mig tänker jag. Jag har ju bedövat mina känslor och sinnen varje helg. Det kan visa sig att flykten har varit en större del av det här än jag har trott. Något jag förnekar och förtränger. Kan bli förjävligt jobbigt helt enkelt. Eller? Hur var det för dig santaklaus när du var nyktermaj - sept? Bubblade några "demoner" upp till ytan? Nåt i livssituationen som du flyr..?

Tack så jättemycket jackofhearts också för ditt inlägg. Att göra nåt med vita knogar håller ju kanske inte i längden. Det är som bantning eller vad som helst...
Ojojoj...hur ska detta gå!? Tiden får utvisa helt enkelt. Måste hitta ett sätt...ett sätt som funkar för mig.
Jag har förresten varit på ett AA-möte förra veckan. Ska se till att gå på ett den här veckan också!

knallar på och jag mår hyfsat bra. Åldern sätter sina spår i kroppen bara.
Jag har tagit en medveten paus från forumet och andra beroenderelaterade engagemang av den enkla anledning att jag kom till en punkt där alkisar i allmänhet och medberoende i synnerhet stod mig upp i halsen. Jag var bara tvungen att samla ihop mig och hitta min egen sinnesro.
Härligt nog så var det en kille som jag beundrar enormt, ej inom beroendebranschen, som på en fråga hur i helvete han hann med alla sina engagemang helt självklart konstaterade : Tid skapar jag själv! som gjorde att jag hittade vägen tillbaka till mig själv.

Visst är det så..........att prioritera min egen tid, att göra bra saker för min egen skull, att tänka på hur jag lever.........så enkelt men ändå så svårt att förbise. Och för mig som alkis är ju just detta min grund att stå på för att få ett så bra nyktert liv som möjligt. Det är så oerhört viktigt för mig.

Jag fortsätter att göra mitt val var dag om att jag inte ska dricka just idag oavsett vad som än händer.
Det hjälper mig.

skriver mina ord rakt av! Tack ! Och jag är ateist också :-) Men jag har haft mycket hjälp av AA !

paus är jag inne och läser igen och saknar FORTFARANDE min GILLA-KNAPP !! :-) Men jag hyllar dig Berra, det vet du !

Hej linn, är en pappa i ungefär samma situation som du, dock aningen under en längre tid. Du är otroligt stark bara genom att skriva här. Detta är det första inlägg jag gjort sen jag började läsa här om alla andra i liknande sitsar som jag själv. Hoppas verkligen du klarar o ta dig ut från skiten. /Packad pappa

Lediga dagen jag hade oroat mig för...... det går bra, gjorde mig själv en tjänst och handlade hem det jag behövde redan igår så då har jag ingen anledning att handla idag och utsätta mig för ett eventuellt besök på apoteket röda näsan. Draken håller sig tack o lov borta, känns skönt. Tagit flera sköna promenader och nu ska jag stoppa snoken i en bra bok. Idag är en bra dag och jag väljer att fortsätta ha det så.

(redigerad)
Videon låg på den här killens kanal, minns ej vilken episod det var men han hade en del i mitt tycke bra idéer.

hittade länken https://www.youtube.com/watch?v=EkYOv0oGKVw

Jag tror det ligger mycket i det som skrivs ovan, att verkligen vilja skiljas från alkoholen.
Kastar mig upp i sadeln igen och tar nya tag, tack !

Tack Maharion och alla i forumet som väljer att stötta, dela med sig, uppmuntra och heja trots att man själv är i en väldigt tuff period. Vill bara dra täcket över huvudet och inte vakna upp ibland men så kan man gå in här, läsa lite och se att man inte är ensam.

Du har helt rätt Maharion, vet bara inte om jag kan släppa allt, måste kanske göra det för att bli bättre men jag har aldrig varit den personen, jag har alltid varit den som haft kontrollen, fått ihop allt, tagit hand om massor. Men egentligen har jag väl tappat kontrollen för länge sen??

Kan du posta den här santaklaus? :)

Blir så glad att du kämpar, att du skriver, trots snedsteg och massa andra yttre faktorer som du inte kan rå för!

"Just nu känns det som om jag blivit påkörd av ett tåg" - Så sant det är nära på outhärdligt - Önskar att du kan se din lidelse och din smärta som en styrka, minns den, ta med den, använd den, den kan hjälpa dig att finna styrka när du åter igen kommer känna att du vill dricka för att komma undan det jobbiga som du kan känna. För livet är inte utan smärta varken nu eller i framtiden, din sambo blir inte bättre, disken försvinner inte bara för att du slutar dricka. Tror (eller jag vet) att vi kan vara bättre rustad för våra utmaningar när vi inte samtidigt behöver lida för alla negativa effekter av alkohol. Så många vittnar här i denna tråd och på forumet att den värsta smärtan går över, sen är det normalt att känna att livet är jobbigt ibland, men det är ett senare problem.

En dag i taget, du kan, du vill, du är här. Ge dig inte, oavsett hur slagen du än känner dig, det finns en ny dag i morgon och den kan komma bli bättre om du ger den en chans.

En fundering, här gissar jag väldigt kraftigt och jag kan ha totalt fel i dina behov, men ändå. Kan du låta din sambo klara sig själv? Han är det säkert synd om och behöver stöttning och hjälp men samtidigt är han egen individ. Be han hitta det stöd han behöver men blanda inte dig i ert förhållande mer än att lyssna och förstå honom. Räkna inte med honom när det kommer till det där med disken och andra bestyr, de är som det är, du har kanske nu har 4 barn istället för 3 som ställer till det runt dig och har massor av olika behov som förväntas lösas av dig. Börja med dina egna behov sen får de övriga klara sig själv så gott det går. Se det ur den ljusa sidan de kanske kan lära sig ta eget ansvar, och det kommer garanterat gå fel, men de lär sig. Släpp kontrollen ett tag och fokusera på dig själv nu, det kommer att stressa om du inte har gjort det förr, med det är rätt nyttig övning. Varken du eller de dör om det går fel ibland. Det innebär inte att du slutar älska dem, kramar dem eller ge dem förståelse. Du kanske behöver plocka bort dig delvis ur deras ekvation, du är inte ansvarig för alla andras behov, de är de ytterst själva. Sen är det inte så enkelt i praktiken. Jag vet inte hur gamla dina barn är men fundera på vad de själva klara av, ibland gör vi oss och dem en björntjänst när vi är där och ”hjälper” till. Jag kan garantera att din sambo börjar tvätta när kalsongerna är slut eller i värsta fall köper nya, men då har han löst sitt problem utan du behöver fundera på det. Glöm inte att kommunicera för det kommer bli jobbigt för dem när de upptäcker att du inte gör som förut.
Som sagt en grov gissning. Take it or leave it..

Styrkekram!

På den frågan jag heller dessvärre, däremot lite tankar runt det hela. Har precis som ni tagit några längre uppehåll, 7 månader som längst. När jag nu efter snart 2 månader nykter igen analyserar varför jag återgått till att dricka igen är jag ganska säker på att det är för att jag aldrig riktigt släppt taget. Att jag, utan att egentligen vetat om det, varit nykter på "vita knogar" , alltså genom envishet och ibland även för att "straffa mig själv" att inte få dricka, när det blivit för mycket. Inte för att jag genuint släppt taget och faktiskt inte velat dricka. Hur klyschig det än låter. Alla kan sluta dricka, men bearbetar man inte de underliggande faktorerna tro jag man till slut en punkt där man till slut inte orkar vara nykter, Det i kombination med att hjärnan lurar en att man "varit duktig och nu kan dricka måttligt" tror jag är en avgörande orsak till att man faller dit igen.

Jag tror att man måste jobba med underliggande faktorer och för nå fram till ett mående och ett liv med rutiner som fungerar långsiktigt, utan att vilja fly verkligheten. Nu säger jag inte alla dricker för att fly, men jag tror flyktbeteende och alkoholberoende är en farlig kombination och att de triggar varandra.

Om jag ändå ska försöka komma med nåt konstruktivt så tror jag att det är viktigt att prata med andra i samma situation på något sätt, skriva här på forumet, gå med i AA, eller prata med nån vän med liknande problematik. Nån som förstår en, för att inte förminska och glömma vilka konsekvenser drickande har gett en tidigare.

Jag såg på en youtube film var att spela upp hela förloppet i huvudet från första klunken via den lilla stunden av välmående fram till bakfyllan och ångesten som sen följer. Lättar lite tycker jag.

Du skriver att konsumtionen ökar vid återfall - det avskräcker lite.

Jag är här för att reflektera över mig själv och lyssna på andras erfarenheter, jag ser att du och jag har liknande mönster men vi har olika drivkrafter. Jag vill dricka för att jag tycker om berusningen, du för att du vill lämna din präktighet och känna spänning och det förbjudna.

Jag funderar att kunna dricka igen och du har kommit längre än vad jag har i detta, försöker förstå din drivkraft och hur du hantera eventuella faror som uppstår så en kan lära sig av de erfarenheter du har. Tycker du är fantastiskt duktig och ärlig, du har integritet. Det är det som jag tror jag saknar när jag förträngde mina bekymmer, en uppriktighet för sig själv och andra. Det är nog en av nycklarna för att kunna förhålla sig sunt i framtiden.

Jag har gjort upp med mig själv kring min längtan att dricka mig full, som jag skriver i min plan i tidigare inlägg ser jag mig tillåta att bli rejält påverkad i undantagsfall. Det är just idén om att dricka för att bli påverkad som jag inte längre kan fortsätta med på helger eller i vardagen eller kanske någonsin. Det gick bra om en blir full på tre glas eller max en flaska vin men då toleransen ökade så gick det riktigt snett för mig.

Jag tror att jag under en längre tid får vara mer restriktiv än min plan.. Jag noterar bland annat från din tråd att det är tar tid att lära om sig och att jag får känslan av att det blir en kamp. Jag undrar om det är värt det (för mig), för just nu känns det betydligt lättare att avstå helt än att ge sig in i kampen igen. Jag är inte du och du är inte jag, så tolka mig rätt jag ska inte försöker packa på dig vad du ska göra eller att jag tror mig förstå vad du behöver. Försöker mest förstå och lära mig om min framtid från andras erfarenheter och möjligen peppa någon annan att lyckas med sina mål.

Jag ska kämpa på, för jag vill må bra och jag hoppas pusslet kan gå ihop en dag. En sak är säker, abstinensbesvären är inte den anledning som ska få oss att dricka, det är bara så dumt.

Hej!Jag har kunnat hålla upp perioder på 4 till 8 mån.Ändå trillar man dit.Det är nog så iallafall för mig att dricka sk.normalt är en utopi.Vad som är skrämmande är att för varje gång vid återfall så ökar konsumtionen rejält,så för mig är nykter ett måste.Jag önskar dig lycka till

...du kan ju! Kom igen!!!

Från maj - sept är ju otroligt starkt! Jag sitter här efter 10 dagars nykterhet och "övertalandet" har redan börjat. Det är det jag måste få bukt med. Precis som du.

Tack Fenix och Sisyfos - ja känns bättre att jag nu fått insikten att jag inte själv klarar av detta. Tror det är ett väldigt viktigt steg man måste ta!

... for mr Neale. :)

Och ja, Sisyfos! Prova böckerna! Att det inte riktigt är din stil; så mycket bättre! Vem vet vad som då händer. Kan ju bli riktigt busigt, rätt vad det är. ;)
Läget?-samtal, ja. Du har rätt, det blir ju nästan det härinne också. För i verkliga livet kan folk välja att svara eller inte svara, precis som här.

Så roligt att höra av dig.

"Någonstans har jag litat på att knoppen skulle säga ifrån tidigare.." Intressant. Ja, man gör sina upptäckter och får revidera allt eftersom. Starkvaror kan ju beroende på dagsformen slå olika hårt också, tänker jag. Men det är uppenbart att alkoholen är lurig. Eller ... det är väl ens interaktion med den som kan vara det.

Kram på dig och skön onsdag!

... jag snappat upp känns det som. "Kanske hör samman med den där ansvarslösa sidan som finns, men som sällan får utlopp."

Hu, barskåp. Det skulle gå ett tag och sen skulle jag säkert börja snegla. Närma mig försiktigt. Kanske börja glo oförblommerat. Och sen..? Mycket bättre utan barskåp. Besparar en möda och frigör utrymme.

Har du härligt väder, S? För det tycker jag du ska ha. Det är så skönt nu när solen värmer och fåglarna kvittrar.