Senaste kommentarerna i forumet

Grattis till en vecka utan detta gift det är starkt gjort av dig:) Idag är jag inne på dag 2 utan rävgiftet och jag känner att jag redan börjar må lite bättre i kropp och själ:) Nu jäklar ger vi alkoholjäklen en smäll på truten så han aldrig kommer tillbaka:) Hejar på dig med vi ska fixa detta för med rätt inställning och vilja så kommer man långt.

Ett sånt elände.
Du behöver inte alls ha dåligt samvete. Du är förmodlingen i chock, detta är dock sant: du behöver inte ha dåligt samvete för att hans handlingar har fått dessa konsekvenser.
Han har förbrukat sin rätt till ett liv med dig. Han har överhuvudtaget ingen rätt. Om du inte vill ha honom mer så är det bara så.
Det är bra att hans anhöriga är där med honom i alla fall. Någon tar hand om honom. Det är deras uppgift, ingen kan förvänta sig det av dig.
Du svarade så bra att var och en får ta ansvar för sina handlingar. Hans dotter verkar redig.
Du har väl någon hos dig? Så du inte är ensam.
Kram till dig

Å tack så mycket! Jag behöver verkligen en styrkekram! Ha har druckit sen i torsdags nu. Var hemma i morse och det var inte vackert. Helt utslagen kl 8 på morgonen. Den hör gången kan han inte dölja set för nån längre, hans jobb vet om det också. Förhoppningvis sätter de in hårda konsekvenser. Han har klarat sig alldeles för lött undan i flera år. Alkolås på hans arbetsbil hade ju varit bra :)

Barnen är 9, 7 och 4.
Han har haft långa nyktra perioder å, årsvis i 2 omgångar men alltid åker han dit igen, han vill ju egentligen inte sluta. Och innan har jag stått med benen i två läger. Hur avslutar man en relation med någon som man älskar som säger att de vill sluts och håller upp månader åt gången. Men hela tiden går jag och väntar och ni finns det ingentin g att bygga på länge liksom.

Jag ska försöka hitta boendet i en större tätort i kommunen, vi bor i samma kommun sär jag växte upp och jag tackar min lyckliga stjärna för att mina föräldrar vet allt och ställer upp med förskole och fritidshömtnkngar och skjutsa till aktiviteter när det är som värst. Och en sovplats. Det har blivit som ett andra hem.

Jag hoppas att min man beter sig vuxet i allt. Det bästa hade varit om vi kan hitta en lägenhet som vi kan växelvis bo i och barnen kan bo hemma i huset tills det är sålt. Förutsatt att han håller sig nykter.

Men jag har ingen aning. Kanske så surnar han och använder barnen som slagträ. Han har en tendens att tro att han är störst bästboch helt oumbärlig. Det har blivit värre i takt med alkoholmissbruket.

Läste din och andras trådar. Önskar så hett att jag var på "andra sidan nu". Är mest arg idag. Frustrerande att bara vänta på att han ska bli nykter så jag kan berätta för honom att jag lämnat vårt förhållande nu, skrattretande när man ser på det utifrån.

Kram till dig mig!

Blir bara så varm i hjärtat när jag läser. Och stark karaktär, ditt vill jag att livet ska resa med mig också. Heja!

Fick ikväll veta att han är totalt redlös nu. Nu har han sina anhöriga hos sig och han själv är knappt kontaktbar.
Ska jag ha dåligt samvete för att jag gjorde som jag gjorde? Det känns som att det är mitt fel nu att hela hans liv rasar. Men ska det verkligen behöva vara min livsuppgift att ta hand om honom för att det inte ska bli så här? Jag borde begripit att han skulle reagera så här.
Han skriver "min älskling" och "mitt allt" i sina sms. Han har aldrig någonsin kallat mig för älskling förut. Sedan varvar han med "har du tagit allt du ska ha av dina grejor för i morgon kommer det hit en container så då åker det".
Igår sa han till mig att han snart inte kan ta ansvar för vad han tar sig till, och att jag får ta på mig det i så fall. Jag sa till honom att var och en får väl ta ansvar för sina handlingar. Han försöker ta reda på var jag befinner mig så det är knappt någon som vet var jag finns nu. Jag hoppar högt bara jag hör en bildörr slå igen och jag är rädd när jag är ute och går med hunden.
Vet verkligen inte hur man ska komma vidare med huset och allt, men jag känner att han ju måste bli kontaktbar först och det är han inte nu.
Hans dotter säger att det nästan är lika bra att låta honom nå botten och hoppas att han själv kommer till insikt om att han behöver hjälp. Jag vet verkligen inte. Klart att jag har dåligt samvete för att det har blivit så här, men vad skulle jag gjort annorlunda? Den processen jag har gått igenom har tagit lång tid, men till slut nådde jag gränsen där jag kände att det inte fanns något annat alternativ än att bara försvinna.

Försöker att erinra mig när jag mådde så här bra i sinnet??
Det är längesedan. Bara jag kan sluta tänka på A och bli mer allert så kommer det bli ännu bättre?
Ibland funderar jag på saker som jag gjort och sagt på fyllan, jag kan gå tillbaka flera år och få en klump i magen,, men det släpper fort.
Jag kan verkligen inte fatta att jag blev alkoholist, kan inte fatta att jag inte påbörjade denna nyktra resa för längesedan..

Jag missbrukar magnesiumtabletter?
Det är tydligen fas två? plus ryggskott och ont i nacken.
Varför får man ont när man slutat dricka?
Ingen vettig konstruktör av en människa skulle programmera på det sättet!!
Jag vaknar med kramp i ena vaden vissa morgnar, man blir ju fundersam.
Halsont i några timmar och sen är det borta, någon där uppe driver med mig?

Tack ?

Ja, jag menar såklart inte att det är härligt att det gått åt skogen men härligt att du vågar utmana och kämpa för ett nytt liv och en ny chans!
Tillsammans når vi längre.
Hejja dig!

Det är inte bara promillehalten som stiger utan känslolivet förändras också. Man slutar bry sig både om sig själv och andra, slutar lyssna på kroppens varningssignaler och lyssnar inte på andra i nån större omfattning.
Jag ser det klart och tydligt i dag, den bristande orken och det dåliga måendet och det slitna ansiktet.
Fortsätter med att göra kloka val under arbetsveckan och mår idag så mycket bättre med träningen.

Oj såg inte det du skrev nyss. I morgon är en ny dag. Om du orkar så sök hjälp , du ska inte behöva ha det så,tungt.

Starkt gjort, även jag har beslutat mig idag. Ber att jag ska klara det här nu. Känns som om det är sista tåget.

Jag vet inte hur man gör när man andas. Andas in och andas ut. Våga tro på något till slut. Vet bara inte hur man gör.

Blev av med jobbet idag. Allt faller. Är på botten.

Sitter med vin och cigaretter. Så jävla misslyckad. Jag vet inte hur man gör. Något alls.

Känns igen mycket i det du varit med om.. Önskar det fanns en privat meddelande funktion här. Jag har också varit rädd att mitt ex skulle hittat hit och läsa allt jag vräkt ur mig. Det gjorde han också, ialf själva sidan, men antar att han inte orkade ta sig igenom alla trådar. Har dessutom skrivit med små ändringar, bytt ut lite grejer mm.
Är glad att ni separerat! Det har jag med lyckats med :) nu återstår det att bli frisk själv och må bra. Ha det så bra!

Jag kan också tro att det finns de som får hjälp av programmet och det gör mig glad, innerligt glad. Jag har träffat rejäla och bra tolvstegare men de utgör enligt min erfarenhet en liten tapper minoritet. För mig blev det inte sekt men oerhört mycket för mycket gud för en inbiten ateist. Särskilt som dessa gudliga män sen lurar skjortan av dig. Gå gärna på möten men lämna naiviteten,altruismen och framförallt plånboken hemma.

Hej! Jag tycker nog att du kan kräva att han är nykter när han har barnen! Om han går att resonera med och förstår nåt så kan du ju skriva ut info om hur barn påverkas av onyktra människor runt sig, särskilt en förälder!
En sak som jag tycker är bra att fråga sig är om man skulle anlita en berusad barnvakt. Det skulle man ju aldrig i livet. Va skönt att ni flyttat isär och att du mår bättre :) 6 månader sen för min del och jag åker berg och dalbana.

Nytt samtal med kurator idag. Det känns som det börjar lossna, det var ett bra samtal idag, vi pratade 20 minuter över tiden. Jag växte ju upp med min mamma, (pappa var det inte så mycket med) och vi kom in på hur hennes uppväxt var. Det var intressant, jag vet ju inte så jätte mycket om det men en del av sakerna hon berättade för mig var riktigt jävla skruvade. Så kanske inte så konstigt att hon själv var en så kass förälder.
Iallafall kände jag mig lättare när samtalet var över. Bätter till mods. Det känns bra att jag tar itu med detta om barndomen även om min alkoholterapeut tycker att det kanske är för mycket på en gång så känner jag att jag fattat rätt beslut.
Började läsa Elsie Johanssons nya bok "Sagas bok" på hemvägen och ett stycke text grep verkligen tag i mig, det kändes som det var mig det handlade om.

"Allt det där outredda ligger kvar, det ligger längst inunder och tynger som en bottensats i magen.
//
Men allt emmelanåt, av känd eller okänd anledning, börjar det pluppa i den där bottensatsen, den väller upp som magma och det som spys över mig då heter Förtvivlan, Ensamhet och Skuld.
Och i det läget vet jag att mina motkrafter, både de goda och de mindre goda, måste mobiliseras"

Där fick hon till det, Elsie. Nu ska jag läsa vidare och sedan försöka somna tidigt.
Kämpa på. Drick inte.

I ditt första inlägg skriver du att du dricker tills du stupar men du kan reglera det om du vill. Frågan är ju då varför du dricker tills du stupar om du kan skippa a om du vill. För mig som alkoholist ter det sig underligt men vi fungerar ju olika. Ofta finns det orsaker till att man super så som flykt, depression, ångest. Du måste nog fundera på varför du dricker tills du stupar. Något triggar dig.

Alkoholist är man när man inte kan kontrollera sitt drickande, har abstinensbesvär och är beroende vilket innebär att man inte kan vara v utan a ungefär som en rökare. Vi har nog många dolda alkoholister i Sverige.

Ha en fin kväll

är Jaget och missbrukaren av Craig Nakken, den beskriver mekanismerna i missbruket. Jan Johansens självbiografiska bok Med nya ögon är läsvärd, den var aktuell då när det ännu var rätt jobbigt här. Jag läste allt jag kom över då! Det finns en föreläsning om addiction med Bitten Jonsson på nätet. Där beskrivs bra hur det kan hända att en återgår till missbruk utan att förstå hur det gick till! https://youtu.be/D5Uzj-7LuGw Allt gott till dej / mt

Det ni skriver är som om ni berättar min historia. Har också varit inne här tidigare, men föll tillbaka. Nu har jag gjort bort mig ordentligt för min sambo och han är inte glad . Inte mina barn heller, jag hoppas och vill tro att han förlåter mig och ger mig en ny chans. Även mina barn. Jag har bestämt mig nu. Jag kan inte hantera alkoholen, det slutar med att jag kraschar rejält. Och jag vet inte när det händer, bara att det blir kaos återkommande jag orkar inte längre. Ska försöka att få ett liv utan alkohol. Jag börjar min resa idag. Idag skall jag inte dricka. Idag ska jag börja dejta mig själv. Undrar om jag blir förälskad månne? Jag hoppar gärna på er resa om plats finns"?

Jag drack på jobbfesten i fredags men smuttade bara på lite bubbel på förfesten och drack sedan ett glas bubbel till och två öl.
Kände absolut ingen hets utan var snarare restriktiv med påfyllning. Åkte sedan hem tidigt och kollade Netflix istället :)
Så, då fick vi high-five:a varandra idag för ångestfri måndag ❤️

Ställde då när jag kände mig som mest under skoskaften min Coach som svarade såhär:

Du undrar över din trötthet. Många beskriver en stor trötthet då de kraftigt minskar eller slutar dricka alkohol. Jag kan inte ge dig ett exakt individanpassat medicinskt svar men jag kan med stor sannolikhet säga att förändring kräver ansträngning!

Det är även så att din hjärna är i en omställning och du upplever behov på ett "nyktert" sätt, dvs du känner av dina basala behov till skillnad från en alkoholpåverkad hjärna som till viss utsträckning är bedövad och inte förmögen att "känna efter".

2 V är starkt jobbat! Jag är på 3 V nu och har fram tills för ett par dagar sen varit såååå trött och såååå sur och såååå .... Ja inte rolig helt enkelt.
De senaste två dagarna har det dock blivit bättre så jag håller tummarna för att det vänder snart för dig oxå!
Styrkekram❤️

Jag har haft fullt upp och hålltmig ifrån alkoholen. Så jäkla skönt!

Hur har det gått för dig?

Det va ett bra inlägg Jullan65! Tack!