Senaste kommentarerna i forumet

Imorgon är det begravning. I ett annat land. Återigen ska jag sätta mig på flyget denna gång för att säga hej då. Är lite rädd för vad som kommer att ske men det ska bli skönt när det är över. Fick ångest på jobbet idag. Förstod inte riktigt vad min chef syftade på innan han gick så nu sitter jag och tolkar det efter bästa förmåga. Givetvis alltsammans till min nackdel. Känslan av otillräcklighet är konstant. Jag vet att jag kan bättre, jag vet att jag borde göra mer. Fan fan fan.

Idag köpte jag ett rör Berocca, undrar om det kommer göra mig till superwoman? Antagligen inte.

det föll några varma tårar.
Det är fan helt jävla otroligt att det finns för mig en okänd människa där ute som är så snäll emot mig, liksom SER mig och sänder sin gamla favoritlåt till just mig just när jag behöver det. Har hört den låten förut, i den lilla ETTAN men hörde inte texten då. Texten är 'till det som är vackert' tycker jag.

Hur mår du?

Livet e bra utan A! Men... Jag har ett litet annat dilemma vissa dagar. Jag kan vara svartsjuk och misstänksam, har sjukligt kontrollbehov. Nu har jag iofs varit drabbad i tidigare förhållande, men allvar.. Varför håller jag på såhär? Min fru e dö trött på att jag frågar vem hon skriver till osv. Det e bara vissa dagar jag snöar in på det. Sjukt oatraktivt beteende!! Hur lägger man av med det? Hon har aldrig visst någon tendens, men det sitter en liten jävel i mig som jag lät glida fram i förra förhållandet, och... Det visade sig att jag hade rätt den gången. Men nu får jag ju lägga ner.. Blev misstänksam idag när hon snabbt tryckte bort ett sms när jag kom, sen är det igång.. Förstår att hon e trött på det, det e därför hon trycker bort för hon blir nervös bara jag kommer när hon har mobilen. Måste sluta nojja!!!! Onödigt och som sagt var oatraktivt som fan. Jag har ju egentligen bra självkänsla, men mot min fru är jag som en nykär skolpojke inu, efter 7år och 2 barn lixom.. Precis som om jag förväntar mig varje dag att hon är nyförälskad imig när hon har fullt upp med ungar och hem medans jag jobbar. Hon e dessutom världens trognaste människa tillskillnad mot mitt x.
Ha det lövly!

Så nu ska jag testa Orups "jag har bara regn hos mig"

Hajahahahahaha.
Hur man håller på här på avdelningen i diva-rummet.

känner jag mig.Träff i morgon eller på Lördag.Vet ej riktigt vad jag ska ha för inställning till den man jag levt med de senaste 20 åren.Vi känner ju varandra så väl,men för att ha en chans att ta oss ur detta dödläge krävs något nytt.Jag känner mig halvny,men frågan är om han gör det?
Respekt och nyfikenhet känner jag ändå för att han hade styrkan i sommar att visserligen drunkna i spritträsket,men hållit sig från att kontakta mig eller be mig om hjälp.Jag hade ilat fortare än ljuset och inte hjälpt ett dugg.Förväntningarna på detta är precis ovanför nollstrecket och jag hoppas verkligen att jag har styrkan att låta de fortsätta ligga där.

Du gör något fint åt honom och för honom/er om du vågar tala om det.
Det är vad son behövs.

Moa :) flåt skrev fel

Jag är helt... tagen för jag höll typ på så där häromdagen.
(såg nån video till alltså)

Själv ska jag nog nu ta och lyssna på Pontus å amerikanarna som jag hehe gillade en låt med när jag var liten
" godmorgon magistern förlåt att jag är sen"

Ja. Musiktips är uppskattat av mig med!

<3

En låt som jag spelar om och om igen är Chandelier med Sia. Jag tycker att texten beskriver precis hur det är att vara alkoholist. Den talar i alla fall till mig. Lyssna på den!
Musiktips mottages gärna :)

Ett varmt grattis till dig! Låter som livsglädjen är på frammarsch.
:)

Kram!

/L

... som jag försöker komma undan. I natt var jag ute i skogen med Selma och plötsligt får jag syn på en flock vargar. Jag börjar springa mot en övernattningsstuga men benen är tunga och det går oändligt långsamt. När jag till slut kommer innanför dörren går den inte att låsa. I nästa dröm står jag med mitt ben i nån slags ho där vargarna precis blivit utfodrade. Jag är livrädd eftersom jag hör hur dom tuggar och sliter isär köttstycken med vassa tänder.

Orkade inte igår...
Han måste ju tro att ja är dum i huvet eller nåt..?! Igår hade han hällt upp öl i ett glas och öppnat en folköl... Så att ja skulle tro att det var folköl i glaset. Bara det att glaset var fullt och 3.5an likaså! O i morse fattades det sprit i en flaska JAG fått, som dessutom var oöppnad innan! Och det låg nya ölburkar i garderoben!!...
Jag vet ju inte hur han kommer reagera när jag tar upp det, det kanske går jättebra och han förstår att det är ett problem... Men tänk om det inte går bra... Får se om jag tar mig mod ikväll... Tack för råd o omtanke!! Kram på er

http://www.riskbruk.se/?id=27743

Din man dricker betydligt mer och har ett beroende. Be han sluta ett tag, typ en månad. Om du hittar ölburjar i garderober mm så gömmer han och det är ytterliggare ett tecken på missbruk. Konfrontera honom med det.

Grattis till 4 veckor och två dagar. Du låter så glad och vad skönt att din depression börjar släppa taget. Vet inte själv om jag börja med antidepp medeciner, ska tillbaka till en läkare om två veckor. Jag kommer väl ihåg den den där erofonin, lyckan att vara nykter, o ja det blev en del shoppande. Det har lagt sig lite nu, annars blir det lika dyrt som alla boxar jag förbrukat. Ville bara säga till dig, gotta di nu i detta, lev här och nu, inget igår och inget i morgon.
Gläds mycket med dig
Konstnären

Varmaste hälsningar till dig. Tack för det du skrev precis vad jag behöver höra. Tycker att jag känner mig bättre både idag och i går. En svacka, och funderingar på allt mellan himmel och jord. Sånt jag varken ville eller kunde se under min aktiva period. Kanske vissa saker blir mer smärtsamt när dom ska ta ut i ljuset, och då jag inte kan gömma mig bakom alkodimmorna. Ska släppa lite för varje dag som går, och bara tänka på mig själv. Jag har ju en grupp medmänniskor med mig på mötena, och efter ett möte känns ljuset närmare. Hoppas du har det fint mulletant.
Torsdagskramar till dig
Konstnären

och lider med er som just nu kämpar och tvivlar. Gläds åt dem som hittat nya vägar och lever i hopp och tillförsikt.
Och ja, förändring är möjlig. Vi är många här som vet det. Allt gott / mt

så jobbigt, så som du kämpat. Hoppas du har det lite ljusare och lättare nu. Du har säkert alldeles rätt både om stressen och medberoendet. Livet går i vågor (Gud så banalt det låter) kan du försöka acceptera det? och bara finnas.... fortsätta ta bra hand om dig (om dig!), koppla bort mannen, allt ansvar för mannen... och göra sånt du mår bra av... i alla fall bättre. Tusen varma styrkekramar! / mt

så bra att du har satt ord på hur du har det! Ett första steget ut ur ett liv som du inte vill leva. Du har kommit rätt och här finns människor som vet vad det innebär att leva med familjesjukdomen alkoholism, hur det skadar och förgör men också att det finns vägar ut.
Läs här och fortsätt skriva, det hjälper långt mer än man kan tro! / mt

vilken kamp du går igenom! Har nyss ögnat igenom dina senaste steg, lider med dig, kan känna din vånda... och gläds åt den samlade stödtrupp som finns här. Vi som vet från vår egen insida. Du är på rätt väg nu Izzy och jag tror att du vet inom dig att det finns ingen återvändo. Kramar / mt

läser i din tråd om det helvete du går igenom. Håller om, håller om... och blir glad, så glad i hjärtat åt dina avslutande rader.
All världens färgglada höstlöv och varmaste kramen till dig / mt

har jag levt nykter idag. Känns bra. Dessutom så verkar det som om min depression börjar släppa taget så sakteligen. Känns befriande. Båda sakerna. Känner plötsligt för att åka och shoppa, förnya mig med nya kläder, skor, väskor och allt vad som kan dyka upp i min framfart! Sitta och fika och studera folkvimlet runt omkring och vara helt anonym i det. Känna mig världsvan och viktig! ;)

Till att du kunde stå över och inte gav efter! Härlig känsla efteråt.

Med dålig sömn och spänningshuvudvärk som inte släpper i första taget. Jag är iallafall inte sugen på nåt rödvin...

... att det du skriver nu är en insikt det med. Du "varvar" mellan beslutslägena så att säga, och kanske måste det få vara så en tid för dig innan du tar klivet på riktigt. Nånstans tror jag att var och en måste hitta just den här inre rösten, den som säger att nu är det verkligen dags. Den kan vara en tordönsstämma eller bara en svag viskning, men när man en gång hört den så går den inte att ignorera.

Nattinatti, H. Syns vi i morgon?
:)

/Lena

Ha! Nu kom jag på vad som känts så annorlunda och märkligt en tid redan. Jag har ända från början insett att jag kanske till slut blir tvungen att helt sluta dricka, att alternativet är för dåligt. Men aldrig har jag ens tänkt tanken att jag faktiskt skulle vilja sluta helt, att jag skulle kunna känna mig nöjd så? Nu dyker de tankarna upp allt oftare. "Jag trivs så här", "varför skulle jag börja dricka på nytt", "vad behöver jag alkohol till egentligen".

Det här behöver nog tuggas på en god stund ännu. Till all lycka har jag nu 2,5 månader kvar av de 5 jag lovade mig att vara nykter.