Senaste kommentarerna i forumet

farmor,
tack för tipsen. Nyktra tankar ger bättre vägledning än onyktra.

cruella,
vissa drömmar ska nog förbli drömmar medan andra är på riktigt. Just nu vill jag bara bli a-fri. Få en bra hälsa osv. Jag var stark innan jag tog det oskyldiga glaset. Men tydligen inte. Låter som din man har kontakt med sina känslor och visar det. Det är fint.

Vaknade med ett ryck nyss. Undrade var jag var. Hur mycket jag hade druckit. Vad jag gjorde igår. Ångest. Ehh men som kom jag på att jag är nykter. Inne på dag 11 nu. Vad knäppt. Lite kul. In på ah och läsa lite innan somna om.

Re.

☆○●□■♤♡♢♧][}{><|\~`zz vbmåmölgffaatop995431

Menvadihelvete

Beatles vet bättre

O.k.ok.ok.ok.

Ok

Okej.

...och så tänkte jag.

Är du helt jävla fucking out of your mind, Berra?

Speciellt när jag bara timmarna innan hade spännt ögonen i servitören på restaurangen när han föreslog lättöl som ett alkoholfritt alternativ och jag hade svarat honom...
"Lättöl är inte alkoholfri, eller hur...?"
..och man har fått samma urskuldande svar som ja...eller... nej det är det ju inte...men ändå.
Ska man hårddra det så är inte heller en noll-femma heller alkoholfri, men så nära det går att komma anser jag.
Man kan dricka fem nollfemmor av samma mängd som en enda lättöl, där går min skillnad.

Men hursomhelst hur fick jag det hjärnsläppet av våga testa en klunk starköl?
Nja det var svårt att sätta fingret på, stundens ingivelse kanske.
När man i efterhand försöker återrekonstruera det så faller många pusselbitar på plats.

För det första så tvångsinbjöd vi oss själva hos våra gamla grannar för att vi var sällskapssjuka en tidig lördagskväll.
De hade redan ett par där som vi känner ganska så väl, och de är väl medvetna om min "situation" eftersom värdparet tjatade flera gånger om att när vi kom sådär oförhappandes att de inte hade något alkoholfritt alternativ till mig.
Jag nöjde mig gott och väl med julmust i ett ölglas, hade inga speciella krav den kvällen.
Mannen i det andra paret hade blivit bjuden på någon ny sorts öl han aldig druckigt förut av värden.
Någon etikett jag heller aldrig hade hört talas om, det finns många nya mikrobryggerier som kommer ut med små unika serier.
Han sade Berra, den här måste du bara testa, har aldrig kännt något liknande, den är mörk men smakar inte alls mörk.
I en fjortontusendels sekund tvekade jag, skulle jag köra konsekvent mitt antidrickande och behöva mässa om mitt nya nyktra leverne och därpå behöva återigen förklara mina avsikter när det gäller alkoholen...
Nä fuck this tänkte jag och tog emot glaset, förde den till munnen och tog en liten klunk.
Lät den åka runt ett par gånger i gommen innan jag svalde ner den, en blixt for igenom mitt huvud, vad i helvete håller du på med Berra?

Smaken?, tja inte var det något fantastiskt, en källarsval lite avdankad kolsyra, en ganska så typisk mellanmörk öltyp med tydlig sötma där man försöker på något sätt dölja de andra fattiga smakerna i just att tillsätta typ...farinsocker.
Eftersmaken var i stort sett noll, och det var kanske det mannen ville uppmärksamma.
Lämnade tillbaka glaset och gjorde någon sorts förenklad axelryckning där svaret helt enkelt bara...uteblev.
Inte imponerad skulle det ha varit om jag hade svarat verbalt, men det skulle nog inte ha uppskattats alls, eftersom det nog skulle varit att nedvärdera hans gastronomiska självkänsla, så jag höll tyst.

6,3% förmedlade etiketten, och det var inte ens gott.
Jo jag älskar öl i alla dess former, de fyller olika funktioner vid olika tillfällen, en utmärkt dryck egentligen.
Man skulle aldrig kunna dricka läsk i samma mängder och det har med sötman att göra, beskan och bitterheten i ölen gör att man kan dricka mycket av den, och ganska så ofta (då) alldeles för mycket.
Tyvärr så kommer inte dagens alkoholfria ölsorter alls i närheten av de "riktiga" sorterna, men kommer efterfrågan att öka som den gjort på senaste åren så är det nog bara en tidsfråga tills de utvecklar dem till riktiga smaksensationer.

Men....men så kommer frågan varför, varför drack jag en klunk av det "giftiga"
En sak sa mig att jag inte ska vara så förbannat tjurig, ni vet det där med förändring, men egentligen bara som en mindblower.
Det andra var att jag ville verkligen testa om det nu var så himla speciellt med just den sorten.
Jag börjar känna mig säker i mitt egna förhållande gentemot alkoholen, den får inte förstöra och fucka upp mitt liv längre.
Jo jag är rädd för den förföriska buzzet i huvudet som kommer av välmåendet när berusningen kommer till, men knappast av en klunk.
Tog jag nu "oskulden" av min nyfunna nykterhet, skulle min gräns förflyttas och jag få det lättare att smaka igen, och mer därtill?
Tja, bara framtiden vet, var jag dum som chansade?
Det kändes rätt i alla fall, och det fina i det blev ju just att det inte ens var gott, inget att gråta över alltså.
En liten uppdatering av min nykterhet blev det ju, kanske fick den upp sin medvetandegrad något pinnhål till.

Berras dagbok....
Efter en tredagars arbetsvecka som en mjukstart efter all ledighet så går vi all in i hetluften igen i morgon.
Frugan och jag åkte dryga 20 mil på lördagen för att se på teater i en annan stad, och fick ett par timmars välbehövligt skratt.
Det gjorde gott i hjärtat och tankade upp glädjereservoiren rejält, kommer att må gott länge på detta.
Utanför kommer det ett lättfjunigt snötäcke dessemellanåt som man nästan kan vifta av bilarna med bara handen.
Man skulle lika gärna kunna skotta med...lövblåsen...
Kylan nyper till i kinderna, hakan och öronen om man blir ute för länge, frosten kryper blixtsnabbt upp genom lågskorna i snön.
Vi har träffat släkten på båda sidor dessa dagar och vi har inte försakat någon, julgranen är slaktad och ligger i en svart sopsäck på baksidan, får en liten känsla av att vara en vegetarisk styckmördare, om det nu kan heta något sådant.

Just nu ligger jag i sängen och har funderingar på om det går att gå till jobbet imorgon, magen har tjorvat ihop sig.
Har varit flera gånger på muggen och sprejat ner den, och funderar nu väldigt mycket på vad det kan ha varit som jag har inmundigat som skapat denna oredlighet bland min tarmflora.
Kommer att vara livrädd under natten att damma av en rökare, det kan bli en förfärlig oreda bland sängkläderna.
Kanske man skulle klippa hörnen av en plastkasse och sedan mudda byxbenen med ett par gummisnoddar och använda handtagen som ett slags skärp, en säkerhetsåtgärd så god som någon...
Men skulle frugan se mig på detta viset, så skulle hon väl få dåndimpen.
Dubbla kallingar och ett par trosskydd skulle väl inte heller göra saken bättre.
Peddo eller transa, vad är värst.
Nej, jag är rädd om den lilla värdigheten jag har kvar, livet är fullt av utmaningar så man får helt enkelt chansa.
Om hon vaknar i morgon och ser att jag har nybytta lakan och tvättmaskinen surrar på centrifugering så har i alla fall inte förnedringen varit helt offentlig.
Genast så funderar min gamla alkohjärna ut en förtroendeingivande lögn...
Min nyktra hjärna säger att ärligheten alltid vinner i längden, även om sanningen svider däremellan, ungefär som min akterdel gör nu.

Nä nog med skitsnack, sov gott! (...jag ska.....försöka..)

Berra

...

Har inte druckit nu sen i torsdags.
Nu är nästa lilla delmål fram till fredag. I veckorna är det ju lättare. Jag har inte alls saknat det i helgen, har känts skönt att inte dricka. Blev nog en väckarklocka för mig när magen sa ifrån och jag kräktes, har aldrig hänt förut. Maken öppnade en flaska vin i fredags och tog sig ett glas då och på lördagkvällen. Kändes underbart att inte dricka jag var inte alls sugen. Drack inte ens mina alkoholfria öl jag köpt utan det blev citronvatten och fun light istället. Heja mig! Det här kommer att gå bra!

Bra kämpat! Du låter bestämd. Det är bra.

Kram

Vi har tittat på samma program, intressant! Positivt att se hur Horace har utvecklat en större ödmjukhet och självdistans med åren. Och naturligtvis måste det ha varit ett helvete att bryta upp efter 30 års äktenskap även om det blev en väldigt vacker sång. Snyggt av honom att inte kommentera Ebbas sarkasmer!
Just nu sover två små barnbarn över hos oss och allt känns tryggt och bra. Men ovissheten finns kring hur länge det varar. Jag skulle verkligen önska att min tjurskallige man också ville gå och lyssna till och tala med någon tillsammans med mig. Även om det nu skulle vara så att han faktiskt slutar missbruka alkohol ( vilket jag betvivlar ) så känns det så viktigt för mig att få ett erkännande för mina känslor och erfarenheter som anhörig. Jag tror på försoning men vägen dit är knagglig och smärtsam.
Förra året tittade jag på lägenheter och då kändes det som en utväg och en möjlig tanke.
Och jag vet i mitt inre att det kan bli verklighet om allt hopp är ute.
Men i morgon måste vi vara snälla mot varandra och ta väl hand om tre små underverk - kusinen kommer också - som vi har varit med om att skapa!
Sov gott, du också Mulletant och tack för kloka ord!

Vill bara säga att du är så härlig och jag ser hur du bidrar i trådarna. Så glad att se hur du banar din väg framåt.

Kram

Så bra att du nu vet att du är beroende. Du har ett beroende till alkohol. Tycker du ska kontakta beroendemottagning och försöka få mer hjälp. Det blir bara värre...

Det är onormal att hälla i sig nervgift och så många av alla de "normala" du ser ute har problem eller är på väg att få.

Jag gjorde också ett uppehåll från nykterheten. Det är tufft men du har fortfarande en chans att läka kroppen och slippa få cancer och andra sjukdomar om du lägger av. Det känns så mycket bättre allt efter ett tag!

Styrka till dig nu!

Lite orolig för dig. Tycker du ska gå till VC och be dem ta prover (sänka, sköldkörtel mm) och berätta hur du mår. Det kan vara en utmattning/utbrändhet. Du behöver gå igen men först kolla värden och be om samtal som många VC erbjuder.

Bra jobbat. Din ångest minskar ju längre du är utan alkohol. Tycker du är superstrong. Fortsätt gå. Kan en och samma runda hjälpa dig?

Vet du, när jag går får jag ofta tänka på hur jag andas och om jag spänner axlarna. Eftersom andningen ökar lite under pw, så kan hjärnan tolka det som ångest och det är lika med obehag, när det i själva verket är andhämtningen som ökar. (Jag har träffat flera som har panikångest och gick på kbt för det. De fick också träna mindfulness och meditation.) prova att sänka axlarna och andas med mage och bröstkorg i långsamma in- och utandningningar när du går. Andningen är det som mest effektivt påverkar oss gällande känslor av oro och stress och det är väldigt effektivt sätt att tala om för hjärnan att allt är lugnt och ok, genom att andas som i vila.

Har du testat avslappning och guidade meditationer i lurarna? Bra när du vaknar, innan du ska somna och vid behov.

Kram och GOD natt!

Jag tycker faktiskt att du ska könna dig rätt nöjd. Det handlar också om vilken promillehalt du hamnar i och du spred ut drickandet så den bör inte ha blivit så hög. Jag socialdricker själv, men det kan vara lite svårt ibland att hantera och ju fler dagar i rad, desto svårare. Och en massa andra faktorer ( känslor, irritation, familj etc) påverkar också hur bra det går - en balans på lite slak lina. Vet inte om det är värt det. Dricker inget hemma utan gäster och det har jag inte ruckat på sen maj. Just nu är jag inte rädd att falla tillbaka. Hoppas du kan hitta din väg.

Det ÄR stort!
All heder till dej, så bra jobbat.

Välkommen tillbaka! Jag gillar verkligen återvändare. Och här är det normalt att ha en ambition att sluta dricka eller att kunna hantera drickandet. Jag tror faktiskt att drickandet titt som tätt egentligen är onormalt och att fler borde ta sig en funderare på vilka värden man för vidare till barnen och vilken närvaro man har när det ska drickas alltför ofta.

Ville bara säga att ikväll har jag inte druckit alkohol. Jag har gråtit och haft väldig ångest men jag har inte druckit. Jag har inte druckit på fem dagar och på tio dagar har jag druckit vid ett tillfälle. Det känns ganska stort. Ville bara dela med mig av det:)

Jag känner mig så låg, har väldigt lätt till Gråten. Vet ej hur jag ska göra med ALLT. Jag är helt slut i kroppen. Väldigt väldigt Trött. Somnar så fort jag sätter mig. Får dåligt samvete för att jag somnar. Var ju på ett Al-anon möte. Men blev ju väldigt besviken, det var ju bara jag och 2 personal tror jag. Kände att jag inte ville gå dit igen. Men behöver nog någon att prata med. Jag finner inte orden när jag pratar längre. Jag måste visa med händerna vad jag menar. Jag undrar vad det är som händer med mig. Det är riktig kaos i mitt huvud nu tror jag.

Vet inte om Antabus fungerar, har aldrig provat men antar att jag borde. Har ätit Naltrexon tidigare men tyckte inte det gjorde tillräcklig skillnad. Har slutat helt med alla läkemedel. Åt både Naltrexon och Cipralex i rätt hög dos tidigare men har nu slutat helt. Jag har inte varit utan alkohol helt många dagar det här året. Det är minst någon folköl eller så varje dag. Ser till att inte ha något starkare hemma för då dricker jag. Kan nöja mig med en eller två 3,5:or en kväll. Försöker lägga mig skapligt på kvällarna för att undvika att hälla i mig mer. När jag är med min kille så håller jag mig till några glas vin för jag vill inte att han ska märka att jag har problem. Har blivit lite packad några gånger med honom och det gillade han inte.. Hans ex är alkoholist och han skilde sig pga av det. Vill inte att han ska förstå att jag är det också. Vi är särbos så vi ses inte varje dag utan mest helger och då kan jag hålla mig till att dela på en flaska till maten fre och lör. Skulle jag ha en Box hemma så skulle jag kunna dricka till jag slocknar. Har inget stopp. Vill bara ha mer när jag tar första glaset.