Senaste kommentarerna i forumet

Kung i baren, helt klart:-)

Nu går jag och lägger mig, nöjd och lättad för att jag inte drack något idag heller. I morgon kommer jag säkert vara lite trött men med vetskapen om att det inte är alkoholens förtjänst så stör det mig så mycket. Det är trots allt fredag i morgon. Hade planerat att åka till bokmässan men jag behöver ta det lugnt i helgen. Så jag stannar hemma och njuter av hösten. Min favoritårstid.

Så känns det på en kryssning. Besättningen är ju nyktra iofs. Leveransen på ett par burkar NU öl var lång vin middagen. Lättare för de som dricker alkohol. Kranar med öl, vin och läsk. Men det är en lite spännande upplevelse.
Det är som en resa i främmande land när man är på en plats där det mesta bygger på alkohol och berusning. Jag hänger lite här på Forumet trots att jag sitter i baren:-) Känns bra att det finns hopp om ytterligare en morgon utan baksmälla för min del.

Då ska jag ta en tidig morgon promenad.

Känner mig äckligt präktig ikväll ;-)
/PP

När jag skapade kontot här så ägnade jag ingen tanke alls åt mitt alias. Det bara "blev" brakfylld. Å andra sidan tänkte jag väl inte heller då att jag skulle börja hänga här i den utsträckning jag nu gör . Så namnbyte känns helt rätt.

PP är ett riktigt bra alias, tycker jag.
:)

Efter sommarens uppdatering kunde jag inte längre logga in. I början var jag frustrerad, eftersom det var som att jag blivit bestulen på min identitet. Då registrerade jag om mig som PP istället för Pelletsen, och fortsatte skriva i min tråd. Brakförlust är annars ett bra alias tycker jag. Kanske känner vi lite till mans/kvinns efter ett tag att till och med våra tidigare inlägg känns konstiga? Det är ju faktiskt lite kul att läsa hur vi förändras under försöken att sluta dricka. Jag går ibland in och läser tidiga inlägg i min och andras trådar. Är ett bra sätt om man behöver påminna sig om varför vi förändrat, och hur illa det kan vara när vi är som djupast i sliten!
Fortsatt lycka till!
/PP

Jo, jag är medveten om att det kan se lite förvirrande ut med brakfylld och nya namnet florerandes samtidigt men det är ett värdsligt problem som inte ska läggas så mycket vikt vid. :)

Ebba föreslog, på skoj gissar jag, Lena Nyman (LenaNyman) och det lät jag bara passera ... tills jag började tänka på det. Lena var 66 år när hon dog -11, man säger att det tar 66 dagar för en ny vana att sätta sig och, inte minst; alltid när jag läser en bok fastnar min blick på sidnumreringen just närjag befinner mig på sidan 66. Ja, allt sammantaget så är Ebbas förslag gott och jag bifaller det.
:)

Absolut ingen fara med lite jobb. Tack för att du påminner. Jag kan byta namn åt dig. Du kan tyvärr inte göra det själv. Problemet kommer att vara att det ändras även i dina gamla inlägg. Det kommer att göra att det kan se lite konstigt ut om någon svarar dig som ditt gamla namn "brakfylld". Eventuellt kan vi fixa även det manuellt. Vad vill du byta till?

/magnus

Älskar att gå vilse som i Gamla stan. Det gör jag gärna med flit. Jobbmiddagen är över och det gick förvånansvärt bra. Först högg det till lite när de började prata om de olika vinerna. Men jag påminde mig om min ångest, min trötthet, att jag aldrig kommer kunna nöja mig och att jag helt enlkelt blir alldeles bäng så jag nöjde mig med vatten. Inga konstigheter egentligen. Men när jag meddelade att jag skulle bege mig (ja, jag gick först såklart) så tog en mig i handen och frågade oroligt med låg röst"Hur är det egentligen" hahahahaha hon kände inte igen mig.

... men jag gillar inte lösa trådar som ligger och guppar i nåt bakvatten. Kan vi radera den här tråden, tro?

Sen undrar jag fortfarande över detta med att byta alias. Har kikat på mitt konto med hittar inte möjligheten. Letar jag fel eller går det helt enkelt inte?

när du rastar hunden.
Det är ett stressmoment och sen ta upp bajset. Hålla andan, hålla kopplet och ta upp bajset. ÅÅÅH...

När jag läste dina jultankar så tänkte jag att julen tar jag när den kommer. Ja, tjena; några timmar senare har jag själv samma slags tankar i huvudet! Man hinner inte med i dom här tvära tankekasten och humörsvängningarna...

... läst flera sidor av din gamla tråd idag. Blev nyfiken på din resa. Och så har du ju hund också. ;)

Ja, man bryter ju ihop om man ska tänka på förlängningen, framtiden. En lång jävla uppförsbacke, hela den. Så jag försöker krympa perspektivet, köra fram och ner huvudet och glo ner i marken bara.

Du, förresten! När Lucas kommer hem ikväll, gissa vad som står på matbordet då? Just det, Konstnärens kålpudding! Himla fiffigt att koka kålen i stället för att steka. Hälsa och tacka mamma i sin himmel för det.
:)

Tänk inte på julen nu en dag i taget räcker gott. Om du vill kan du läsa mina första inlägg där jag tror jag nämner just julen när vi var inne i oktober. En dag i taget funkar bra för mig. I början var jag helt fixerad vi att får jag aldrig dricka mera. Det lägger sig så sakta lovar, tar lite tid för hjärnan att omprogramera sig. Jobbar med nytänk hela tiden trots att det gått över ett år. Men jag vill aldrig byta tillbaka.
Du är strong
Konstnären

... varje morgon denna vecka. Och varje gång jag kliver in genom ytterdörren hänger jag nyckelknippan på samma krok. Anledningen till att jag bestämt mig för att införa den rutinen är att jag ibland inte hittar min nyckelknippa och då utbryter ett hysteriskt letande med mycket aggressiva undertoner och det blir så himla jobbigt i längden.

Fokus på det goda.

... som delar a-problemet är något jag tänkt på, ska du tro. Men än är jag tveksam. Jag vet när dom har stängda träffar och jag vet var dom håller till. Och den repstumpen får hänga där i luften så länge, tills jag kanske rycker i den.

...med en näve nötter. Hasselnöt och mandel.

Jovars, Mulletant. Smetana skall det vara till borsjtjen... och nu när det lider mot höst blir det nog nån kväll med blinier och rom (från lake eller siklöja), naturligtvis med smetana där med ;).

Det är det jag inser på AA att det är jag som är idioten och det är befriande för det är lättare att själv ändra tänk än att ändra alla andra.

Åh... Du behöver en bra AA-grupp, Du skulle trivas i en bra. Det vet jag, jag känner dig, Du har humor. Det är så mycket humor på AA. Man kan skratta så man gråter åt allt idiotiskt man har haft för sig pga A.

:D

Tur det finns folk med humor.

Utom jag, som är en jubelidiot. Suck. Nu har det snart gått en vecka sedan jag drack sist och i vanliga fall brukar jag vara i gång med att planera nästa fylla vid det här laget. (Ja, vadå, EN gång i veckan ska man väl för faan kunna få dricka..!). Det är ju inte precis som att det står och väger men jag är inte säker någonstans på min fortsatta nykterhet och ibland (läs: nu) ramlar hela skiten rätt ner i huvudet på mig och jag står där med en exploderad skalle.

Ähum, märks det?

Behöver du ha något tvättat? Jag har en boknings-plupp förstår du.

Kram Ebba

Det är just på grund av allt sånt här som jag mår bra av ett AA-möte. AA stabiliserar mig. Frågetecken, oro, panik och feltänk byts ut mot lugn, ro, insikt, skratt.

Nu har jag inte kunnat gå på ett möte på flera dagar eftersom att jag har varit sjuk och det märks kan jag säga.

"Det är när man börjar tycka att alla i omgivningen är idioter som det verkligen är dags att gå på ett möte"

... tycker jag bättre om mig själv när jag är nykter.

Förbannat också! Jag ORKAR inte titta framåt. Den här jävla julen, till exempel; ska man vara spiknykter då också - och tänka sig det NU?! Såna här tankar får jag vackert styra åt sidan för annars blir jag obstinat, femåringen dyker upp, hoppar och stampar och gallskriker rakt ut.

Planen är: Är nu. Sen skiter jag i allt annat. Punkt.

!

Tänker på dig...

Idag träffade jag "den andra mamman" på mina barns förskola - mamman som levt som jag levde och som lämnat, men är kvar i "precis-efter-lämnandet-paniken" och jag tänkte på hur viktiga dina ord varit för mig! När jag stod där och trodde att jag var galen så fanns du här - så jag ringde upp kvinnan och försökte ge henne några stöttande ord. Så fantastiskt fint det känns att få försöka stötta någon, och att ha fått stöd!

Kramar!

"Är du orolig?" frågade jag. Sådana frågor ställer jag bara när jag "vet" att jag inte kommer att dricka samma dag. Svarar han nej är ju det bra. Svarar han ja kan jag då lugna honom med ett "Det behöver du inte vara".

Men det gick inte som jag tänkt mig idag.

"Är du orolig?"
"Det är jag alltid", löd plötsligt svaret på min fråga.

Då faller min försäkran till Lucas. Vad ska jag säga? "Det behöver du aldrig vara"? Så krångligt allt blev nu...