Senaste kommentarerna i forumet

Intressant aqua.

Det kan nog vara så att vi alla nye blir hjälpta av samma sak. Har också tänkt att forumet på ett sätt påminner om alkohol. Samtidigt hjälper det med något som pannåer när man börjar slappna av och tycka att man nye har några problem längre. Jag är lite kluven till det där. låter bra att analysera vad som väcker sug och varför. Det är sammanhanget vi saknar/längtar till inte själva alkoholen!

Kram

Comrade, vilken dröm

Ja, tänk om det gick att vaccinera! Har du provat någon av medicinerna som finns. Inte jag. Det ska dämpa både sug och inte ge samma effekt när men dricker så att man slutar snabbare. Kanske finner man vaccin men det bästa är kanske att det försvinner helt. Blir förbjudet som övriga droger. Oj, vad många smyalkisar som skulle få jobbigt. Men ärligt talat, så i längden vore det bra om det nye fanns och vi slapp vänja oss att dricka det.

Vad kul det låter med en rolig grupp. Har du haft tur tror du eller är grupperna ofta roliga, ni andra som har erfarenhet? Då skulle jag definitivt kunna tänka mig att gå.

Tack besviken!
Jag har läst dina inlägg å jag känner igen allt du skriver om, tyvärr. Sista månaderna nu har jag verkligen lagt märke till hur min sambo beter sig, han är verkligen ingen trevlig person som nykter (abstinens ) han har för mycket i bagaget för att han ska klara av att vara nykter. Men att söka hjälp finns inte, han har ju inga problem!!!!
Jag hoppas att du kommer iväg till al anon snart så du får lite hjälp på vägen ? i denna lilla ort har al anon möte endast en gång i månaden, känner att det är alldeles för lite.
Vi får stötta varandra här inne
Kram kram ❤️

Hej Trollis hoppas verkligen det löser sig för dig. Håller tummarna för dig. Kram

Hej zorro!
Är hembryggare (eller har varit) Kan säga att det finns många öl & vin nördar som verkligen dricker för smakens skull, brygga gott öl är som ett hantverk. För min del spårade det ur men de flesta kan bibehålla en måttlighetsnivå. Nu har jag själv inte druckit öl på månader utan bara vodka, i sann alkisanda.
Grattis som sagt & kämpa på!

Har sagt att jag lämnar honom om han överger mig denna jul oxå, men det tror han såklart inte på. Har ju sagt det så många gånger förut, denna gång känner annorlunda. Förut har jag tänkt att jag ska sticka för att få honom att vakna till å inse saker, men nu tänker jag att det blir för alltid, för Min skull. Har slutat tjata, slutat fråga..bara gett upp liksom.
Får ändå inte ut nåt av det. Måste bara stå på mig nu, är inte helt lätt. Hela mitt liv kommer att ändras snart, känner så starkt att tiden är inne nu.

Precis!
Är exakt det du skriver, uppriktigt å ärligt. Jag kan själv bli irriterad över vänner som försöker förminska problemet å skylla på omständigheter.
Du får mig att tänka efter ordentligt, rannsaka mina känslor.
Tror du har rätt om rädslan, känslan om ensamhet...å det är då verkligen Inte kärlek det handlar om. Kärnan av det hela är förmodligen sina egna känslor om sig själv..man förväxlar det med att tro att det handlar om förhållandet. Nu kanske det låter lite svamligt men jag hoppas du förstår.
Jag måste hitta mig själv å det gör jag inte tillsammans med honom då han enbart dränerar mig på all energi. Tror att när man väl har kommit ur förhållandet börjar läkningen på riktigt.
Svårt att bygga upp sig själv när allt kretsar runt den andra människan och A.
Återigen, tack för dina kloka ord

Bra jobbat så långt! Tycker det är fantastiskt att du vågar och orkar..
Massor av styrkekramar så länge <3

Passa på att packa din "akutväska" så länge.. Om inte annat så har du något att tänka på medan du väntar på söndan..
Fundera över vad du skulle behöva ha i en liten väska om du skulle behöva kliva utanför dörren med kort varsel...
Typ, laddare, telefon, plånbok, bankdosa, mediciner (om du använder såna) ombyte av kläder/underkläder etc Själv hade jag en sån väska som stod i en garderob. Jag behövde inte använda den, men det ingav en viss trygghet, att OM något hände så behövde jag i alla fall inte springa runt och "packa" eller försöka fundera ut vad jag behövde mitt i stressen..
Jag var nästan på väg ett par gånger, när min alkoholist "gick på högvarv".. Det var några nätter med obefintlig sömn.. Innan det blev lite lugnare.
Konstigt nog, så trodde min alkis hela tiden, att mitt tal om att flytta var "tomma hot".. (minns ett tillfälle, när han bokstavligt hånskrattade åt mig och mina i hans tycke, vansinniga och orealistiska planer..)
Jag vet, att man går på helspänn och det tar mycket av kraften.. Försök behålla lugnet och undvik att provocera..(det var råd jag själv fick..)
kram

Tack Trollis!
Naturligtvis, så är inte det här jobbet "smärtfritt". Inte enkelt heller alla gånger..
Ja, det gör ont, det känns kymigt och ofta får man en klump i magen.. Men efteråt, så känns det fasen så mycket bättre :-)
En del gånger har det bokstavligt känts som att ta ett kliv ut i tomma luften.. Och lite har jag fått lita till den gamla devisen:
Att vara "modig", innebär inte att man inte är rädd, det innebär att man gör det ändå!
Kan jag visa någon att det trots allt GÅR att komma ut på andra sidan (lite tilltufsad..) Så är det värt det! Jag har ju trots allt kommit lindrigt undan..
Att sätta sig och fortsätta "älta" hjälper ju inte och ibland får man helt enkelt ta en 50/50 risk..
För min del, så kändes det skönt att ha gått igenom oddsen, redan innan, att risken att "förlora" var större, än chansen att min alkoholist helt plötsligt skulle ändra sig och bli nykter..
Det gav mig ett mer realistiskt perspektiv på det hela.
Sedan är det ju alltid jobbigt, när man befinner sig mitt i ett uppbrott, med allt vad det innebär av tjafs och beskyllningar..
Det innebär också att man måste vara/bli "brutal-ärlig" mot sig själv! Fråga sig: Vad vill jag? och vad känner jag egentligen? Och inse, att "mig själv", är den enda person jag kan förändra!
Är det "kärlek" som gör att jag känner mig så ledsen eller är det rädsla att "bli ensam"?
Ibland är den rädslan större än obehaget att ha ett "dåligt" liv med en alkoholist..
Eller är det rädsla att bli utstött ur en "social gemenskap" där kanske en viss alkoholproblematik anses accepterad?
Ibland kan det ju också vara reella hot från en våldsam alkoholist.. Och då är det extra allvarligt!
Det här är tankar som man kan ha svårt att "bena ut" själv.. Jag har haft turen att ha underbara vänner som ställt upp som bollplank!
Dom har aldrig sagt det jag velat höra, utan det jag behövt höra! Ärligt, utan förskönande omskrivningar. Men aldrig nedlåtande eller förminskande!
Kan jag vara bollplank åt någon annan så är det bra!
Däremot kommer jag aldrig att kunna linda in saker som behöver sägas så att själva budskapet försvinner.. Jag är inte ute efter att såra eller "idiotförklara" någon! (men jag har uppriktigt svårt, när människor förminskar sig själv..) Jag kan ge förslag på "verktyg".. sedan är det upp till den som läser om de vill använda sig av det (vi är ju olika!) Däremot kan varken jag eller någon annan göra "själva jobbet" <3

Har jag varit nykter idag !?
Efter det första helvetet har det gått förvånansvärt bra...inget sug, enså länge. Jag hämtar min antabus varannan dag och försöker hitta på lite saker att göra. Jag har varit på våran lokala och käkat men drack jag bara Loka....konstigt att maten smakade inte alls så bra som det brukade, eller jag kände alla smaker.
En dag i sänder...

Etanoldrift!
Måste bara berätta hur mycket jag uppskattar allt du skriver. Du har förmågan att sätta ord på alla känslor, beteende å precis Allt.
Du ger mig mer insikt å styrka att lita på mig själv. Fantastiskt hur hårt du har kämpat.
En stor inspiration är du, säkerligen många här som känner likadant som jag. TACK fina starka kämpe ❤️

Som jag redan visste så hade min sambo saker som skulle fixas i garaget igår direkt efter jobbet. Sista provet taget, lugnet bortblåst. Tog inte många minuter innan hans fyllefarsa kom dit...
Jag gick till garaget för att hämta serviceboken till min bil.
Vilken jobbig känsla jag fick, där inne sitter han med farsan sin, hög musik på å dricker öl. Ångesten fullkomligt sköljde över mig, skyndade mig ut därifrån.
Tog några timmar innan sambon kom upp från garaget, han blev lite arg för att jag inte gjort mat. Hade ingen lust med det, var inte hungrig alls så varför skulle jag stå å laga mat åt honom medans han sitter å dricker?!?!
Han va bra dragen å ville ha diskussioner men jag avstyrde det, orkar inte med det längre.
I morse tog han sovmorgon enbart för att han var lite trött, absolut inte bakis alls.
Fy faaaan för det här livet med honom...blir exakt samma sak idag efter att han kommer hem.
Nu längtar jag till söndag då han drar iväg i 1 vecka, orkar inte bry mig längre.
Skönt att man har detta forum med alla fina människor som skriver å stöttar ❤️

Jag tror att nyckeln är självkärlek. Att känna att Good enough faktiskt är helt ok. Att man inte behöver prestera på topp för att duga. Att kunna känna en tillfredsställelse just för att man gör gott mot sig själv, även om det innebär att man inte har vänt sig in och ut.
Redskapen tror jag dels är meditation och mindfulness, dels att faktiskt GÖRA de där sakerna good enough. Och stå ut med de känslor de väcker just då, av otillräcklighet och kanske ångest, dåligt samvete etc. För att sedan iaktta vad vinsten faktiskt blir, en extra timmes sömn, tid m barnen, en promenad....och vad DET väcker för känslor. Och hålla ut, prova det nya sättet en tid.

???❤❤❤
Dito!!!

Låt aldrig ölen få dig att tro annat.
Kram

Vilken dröm och vilken tanke, vaccin mot alkoholism.
Hoppas på fler inlägg här hos den siste alkoholisten.

När det gäller tips har jag nog inget nytt att komma med men det kanske inte spelar någon roll. Jag har haft turen att möta en terapeut som SER mig, VET att jag kommer att lyckas och knyter kunskapen om missbruk till de tankar och känslor jag berättar om. Sist pratade vi om ett foto jag fått av några kompisar som var i Portugal. På fotot sitter dom vid ett matbord och i centrum står en vinflaska. Det gjorde att jag fick sug. Tipset då var att gå igenom vilka känslor som väcktes, JA det var ju frihet, ledighet och gemenskap. Nästa steg var ju att inse att alkohol väcker precis det motsatta känslorna.

Jag måste säga att jag mår VÄLDIGT bra som nykter och känner mig som "mig själv igen". Det ger mig SÅDAN styrka. Jag har blivit mer lyhörd inför mig själv också. Till exempel om jag läser mycket trådar här på alkoholhj.. så kan jag bli sugen och tankar snurrar kring alkohol, JA då undviker jag att "gå in här" på ett tag. AA har jag gått på när jag var 24-25 år, så det har jag provat och upptäckt att det passar inte mig. Det gjorde visserligen att jag insåg mitt beroende, men befästes så starkt och jag kom inte vidare. Jag är en person som behöver fler inputs från andra håll.

Ja, helt enkelt hitta SIN väg till nykterhet och vilka förutsättningar just du behöver för att fortsätta livet i "klarhet"

Hej jessie skönt för dig. Njuuut i Tystnaden. Här blir det bara värre och värre känner jag. Men förhoppningsvis kommer jag till Al-anon nästa vecka. Jag måste få träffa någon och prata med, innan jag går under känner jag. Kram så hörs vi snart igen..

Heej Lever jag. Jag får pengar på fredag så jag hoppas på att jag kan ta mig dit nästa vecka. Tack för att du skrev. Kram

Jag drack också folköl. Jag levde på det under tioårsperiod. De som stod mig närmast klagade ibland att de tyckte att jag drack för mycket och att det finns hjälp för det. Men jag sket i det och fortsatte ytterligare fyra år, tills jag fick nog av det. Då min mor och far gick ur tiden (inte samtidigt). När man väl slutar så får man höra bl.a. - "Men du har väl aldrig haft alkoholproblem?" Lite märkligt att de frågar det när de själva tyckte att jag borde sluta och skaffa hjälp.

Jag kunde helt enkelt inte fortsätta och leva som jag gjorde, utan jag slängde de sista folkisarna som jag hade kvar, och ut for dem från balkongen. Kanske nån alkis nere på gatan vart glad när han/hon hittade dem? :)

Jag tror att mitt ex lämnade mig p.g.a. mitt supande, men hon sade inget till mig gällande det. (Är nästan säker på att det var så). En annan rolig grej är att de flesta har tagit avstånd ifrån mig sedan jag slutade. Nu när man väl försöker hålla sig på banan. Kanske är man för tråkig nu när man inte dricker? Vill de att man ska supa sig till döds? Det kan man verkligen att ha den anledningen att ställa den frågan.

Jag är aktiv på AA-möten och t.o.m. fått ett års medalj. Jag slutade den 12:e oktober 2014 och varit nykter sedan dess.

Aqua, vad härligt att du pluggat nykter och får kraft.

Så nyfiken på ledtrådarna du får. :-) något du kan dela med dig av?

Idi...en, hur är det?

Håller du det i schack, är det tillbaka i gamla vanor eller satsar du på nyktert igen? Hoppas oavsett att du mår bra och att du hör av dig ibland.

Kramar

Raje, glad över att du kunde ändra dig. Tack för hälsningen i min tråd.
Du ä stark och envis. Fortsätt använd det till positiva saker i ditt liv.

Kram

Låter bra.

De negativa känslorna minskar också om du låter bli. Kan du ge dig själv en tid för test för att se hur du mår då?