Senaste kommentarerna i forumet

Visst känns det skönt! Jag tycker att man ska vara nöjd med det man åstadkommit. Allt går alltid att göra lite bättre, men då har man också ett mål för framtiden. Det är bra att du finns här med en annan väg än många andra.,en väg som verkar fungera. Tycker att man kan se en förändring hos dig nu jämfört med när du började skriva. Och för mig är det en pågående process detta.

Hej !
Du kan inte göra någonting, för att få honom att sluta dricka! (om han inte själv är medveten om sitt beroende och VILL sluta) Jag har "slagits" mot flaskan i många år och gått igenom alla faser en medberoende kan.. Från att gömma alkoholen, dricka själv, räkna flaskor & burkar, böna och be och skälla.. ALLT förgäves.. Alkoholen har honom i ett sånt grepp, att han inte kan tänka sig att sluta och han ser inte sig själv som alkoholist..
Hans "ranson" var också 2 - 4st 7,2:or.. Tills jag insåg att det ibland kunde bli det dubbla då han smusslade undan öl och vin i källaren, i trädgården (under sommarhalvåret) och garaget.. Tippar på att ransonen idag ligger på motsvarande 1½ - 2 flaskor vin + en och annan öl.. (sprit rör han inte, för köper han en kvarter så har han hällt i sig den på mindre än 2 timmar och är klapp kanon efter det)
Räkna inte med att han kommer att hålla något av det han lovar om han är onykter (inte ens om han är nykter) Jag gjorde så på slutet att jag la undan pengar till mig själv! (som han inte visste om, för då hade han "druckit upp" det)
Det tog ett tag, för man flyttar inte i brådrasket och om du läser mina inlägg så ser du att jag kämpade flera månader innan jag fick lägenhet och kom iväg. Innan dess hade jag nog processat tanken i mer än ett halvår!
Se till att du får någon att prata med! Det har hjälpt mig oerhört mycket! För det är svårt att börja titta och tänka på bara sig själv.. Vi är ju så vana att tänka på alkoholisten och hens mående först..
kram!

härligt kämpat blomman2. jag är ingen skrivare men jag kan kannske ge dig energi att fortsätta. själv är jag inne på 3 veckor och 1 dag helt nyckter. fast resan är krokig så har mäniskorna här på alla trådar gett mig energi o kraft att stå imot när suget blivit för stort. fortsätt på din väg jag följer dig kram//r

Hej Blåögd! Jag har varit gift med en alkoholist så jag känner igen mycket av det du skriver om.. Alla löften om bot och bättring (som aldrig blir mer än löften under galgen) Allt "snack" om hur lurade och bedragna de blivit av sina tidigare ex fickvänner och fruar.. Jo tjena! Inte för att de kanske varit guds bästa barn, men det har nog funnits anledningar att "göra slut"..
Alkoholister ÄR i regel fullfjädrade lögnare! Deras värld ser inte riktigt ut som den "normala" värden. I sin egen värld är dom själva alltid huvudpersonen som allt kretsar kring. Och deras "ego" är väldigt lättsårat, lättkränkt och uppblåst. Det räcker ibland med att man tittar på fel sätt, för att de ska drabbas av paranoia..Och då blir man anklagad för de mest befängda saker..
Efteråt kan de givetvis ångra sig, men de ser sällan sin egen del i "dramat"..
Du får försöka fundera på hur du vill ha ditt liv Vad vill du? För tyvärr tror jag inte att du kan ändra på honom.. Mitt ex talade till slut om, att han inte kan tänka sig ett liv utan vin och öl.. Och där skildes så småningom våra vägar.. Vilket inte är ovanligt eftersom alkoholen har en så stor dragningskraft..

Fortsätt du att låta tuff! Ibland är det faktiskt BRA, att vi inbillar oss själva också att vi vet var vi står! Jag fick tipset av en mental coach.. som sa att hjärnan är såpass lättlurad eller hur vi nu ska kalla det, att vi faktiskt kan övertyga oss själva (helst då med POSITIVA uppmaningar)
Ibland är det faktiskt skönt att kliva in i en "roll", där vi har full koll på oss själva ;-)
Här har jag precis fått tillbaks min dator igen.. (mina reumatistknöliga fingrar klarar inte att sitta och skriva på telefon)
Gott att se att du fortsätter på din egen inslagna väg iaf. Ingen har lovat att det ska vara en autostrada.. Huvudsaken är ju att vi är på väg <3
Kram!

Det var två olika sorters lite mörkare öl, minns inte nu vad dom heter då jag aldrig köpt dom innan, och så var det Carlsberg oxå, den funkar alltid.
Jag återkommer med märke på dom, för jag kommer köpa dom igen ?

Förstår känslan, men har inget att jämföra med då min alkoholist, inte ens vill inse att han har problem.. Dock har jag märkt under årens lopp, att vissa tider på året som sammanfaller med vissa händelser tydligen är känsligare och då dricker han mera..
Framåt jul är en sån period, likaså när semesterperioden närmare sig, barnens födelsedagar samt hans egen..
Det kan vara skapligt lugnt i flera veckor.. Upp till 3 - 4 ibland) sedan kommer en "jättefylla" med ågren, anklagelser, paranoia och hela baletten.. Tyvärr har det bara blivit värre med åren där..
Kanske kan det vara bra om ni kan tala om det hela, och att du ser vissa tecken på att han är på väg att ta sig ett återfall?
För återfallen kommer sällan som en blixt från klar himmel (inte heller "perioderna", där det dricks mer..) Man ser och märker signalerna.. från den första lilla "irritationen" och till att de verkar frånvarande..
Tilliten, när den en gång försvunnit.. Tar faktiskt väldigt lång tid att bygga upp igen.. (ibland är det aldrig möjligt att komma tillbaks där man en gång var)
Det kräver att man kan prata med varandra och att man accepterar att det tar tid (därmed inte att man anklagar varandra för bristande tillit..)
I ditt fall får du kanske se tiden ann.. Önskar dig lycka till i alla fall!

Förstår, just tilliten och de helt usla lögnerna gör en ledsen/förbannad. Tror de vi är helt korkade som inte fattar!! Har inget råd att ge men förstår verkligen din känsla!
Önskar dig ro i sinnet!

Hm, jag känner mig besviken och irriterad på mig själv. Det känns som om jag är på väg mot mina gamla dåliga vanor och dryckesmönster. Jag har kämpat för att dra ner på drickande till en bättre nivå och jag är rädd att halka tillbaka igen. Jag vill därför dra i bromsen innan det är försent.

Jo jag har höga krav på mig själv som orsakar mycket skadlig stress. Vilken typ av terapi har du gått i och vilka övningar har varit användbara? Kul att höra. Ja det är viktigt för mig att sänka på kraven. Det du skrev låter bra i teorin men är svårt i praktiken. Vad bra att du har lyckats med det!

Nu har det gått 6 dagar och jag befinner mig i ett läge där det är väldigt lätt för mig.
Jag är sysselsatt med jobb/matlagning/städning/veckohandling och bara några ggr per dag går tankarna "varför drabbade detta just mig" "aldrig få dricka?!" Etc.

Eftersom jag har levt och upplevt saker genom alkohol så är det först nu som jag kan förstå vad jag gillar och upplever som intressant i livet.

År 2016 kommer nog innebära fantastiska möjligheter för mig.

Tankarna speglar så mycket av det jag själv upplevt. Att det plötsligt i förnöjdsamheten som nykterheten innebär helt plötsligt kan komma andra tankar. "Om jag inte kan dricka kontrollerat, så blir jag ju aldrig riktigt normal". Någon dag senare slår det tillbaka och det känns bara som det är helt underbart att slippa.Det är ju det man önskar sig och den versionen jag helst vill berätta för alla. Fuderar ibland på hur länge det kan tänkas vara på det viset? För alltid?
Kan nog ibland tycka att vi borde belönats med en smula lättare väg med tanke på hur tuff resan kan vara. Tack för era delade tankar!

/PP

Jo förstår till viss del, men varför söker de inte hjälp om de nu vet att de har ett missbruk och riskerar förlora oss??

Vad mysigt det låter att åka bort o ha det trevligt o inte behöva tänka så mycket på exet o alkoholen .
Det där sista du skrev att det är som mörkast innan det ljusnar det stämmer nog ganska bra. Jag är i mörkret men hoppas jag ser ljuset snart!
Kram ?

Suger åt mig alla tips jag kan få och hoppas jag också kan ge några tillbaka. Har lite svårt att sitta vid datorn ikväll, men jag kommer följa dig.
Kriga på så hörs vi!

Men det fungerar inte så bra att skriva, jag försöker att ta bort och ändra min text.
Jag får läsa på hur man gör?

Tack för att du delar med dig. Jag har ingen erfarenhet av att ta ett återfall och jag har ingen större lust att ta reda på det. Jag undrar varför samma tillvaro kan uppfattas så totalt olika vid olika situationer. Jag trivdes otroligt bra i mitten av oktober och just nu tycker jag det är jobbigt. Varför? Samma jobb, samma hus, samma fru, samma barn, samma husdjur, samma allt. Men någon nyans här och där skiljer och genast funderar jag allvarligt på att sänka en normalstor pub i stan där jag bor. Vi är ju verkligen primitiva varelser.
Märkligt att det har sådan effekt att skriva av sig. Märker det nu och har noterat det förut i detta forum. Jag måste tänkta, leta efter ord, fundera på vad som är viktigt, vem jag är och vad jag vill stå för. Det stärker mig, varenda gång. Jag går gärna med dig på näste promenad. Kram

Jag blir alltid så glad över dina ord. De är som om du lindar in mitt frusna hjärta i ett varmt täcke av klokskap, inspiration och hopp. Tack

Tack för din påminnelse och för din öppenhet. Självfallet har du rätt, och jag minns. Men jag behövde hjälp att minnas. Tack.

Ibland blir jag så trött på att behöva kämpa, vara på ett annat sätt än många ("alla") andra. Alla andra som bara sitter där och dricker och skrattar och mår bra, och jag vill också sitta där och skratta, må bra, vara med och inte sticka ut. När jag mår bra och har garden uppe och kan sitta och säga "nej, jag kör" eller "nej, jag dricker inte just nu" och skratta och vara full av självförtroende, då går det bra. Men nu är jag inte där, nu skrattar jag inte alls, men jag kommer tillbaka, när jag hittat en ny väg dit, för jag har inget val. OCH JAG KOMMER INTE ATT DRICKA. Jag måste bara ta en paus från att kämpa, där på den yttre arenan, orkar inte just nu. Men jag kommer igen. Precis som du, min vän. Det är det vi gör, vi kämpar och vi kommer igen. Jag har inte druckit på 1 år 4 månader och 8 dagar och jag tänker inte göra det idag eller i morgon heller, och det är det viktiga, att varje dag bestämma sig för att inte dricka idag och inte i morgon heller.
.

Leverjag vilken underbar skrivare du är var nyss nedstämd med ångest i ett jätte sug efter spriten. Läste lite på din tråd och fick energi att resa mig tack du är ovärderlig ❤//r

Ångest så jävla sugen på att supa mig full.....fan vilken dag.trodde jag hade full koll men med ångesten över mitt x så kom suget orkar fan inte träna bort tankarn nu är så trött måste ha någon att krama lägga mig jämte o få lite värme.

Välkommen, skulle vilja krama dig och ta bort din smärta. Här finns många kloka medmänniskor. Hoppas du söker profetionell hjälp för dina trauman också ❤️

Tack mick:)
Vilket märke körde du på?

Låter som att du ställer rätt hårda krav på dig själv nu. Kompensation för att du drack mer än planerat?
Jag har varit extremt hård mot mig själv hela mitt liv och jag är fortfarande hård men har ändå mjuknat lite. Det har krävt mycket terapi och övning men jag är så tacksam över allt jag lyckats sänka kraven. Har inget riktigt vettigt att säga känner jag för "sänk kraven och var snäll mot dig själv" låter så himla tomt. Men det är egentligen vad jag vill säga...

Jag köpte lite dyrare A fritt öl i lördags och dom var riktigt goda, suget kom och gick men jag drack 4-5 st A fria under kvällen och det funkar bra måste jag säga.
Styrka till dig ?

Vi alla har snubblat på vägen nån gång, det är bökigt att ta sig fram, huvudsaken är att du inte fortsätter dagen efter.
Det är inte svårt att sluta dricka, det verkligt svåra är att inte börja igen.
Upp i spåret igen så stöttar vi ?