Senaste kommentarerna i forumet

Ja, av någon anledning har jag känt en jättepress och fått ångest över julen. Värt att fundera över. Jag vet ju att det inte behöver vara så märkvärdigt. Tror jag är så trött bara. Jag tror också faktiskt att jag saknar motorn som alkoholen var. Det var en hjälp i alla förberedelser. Nu har jag inte den och det är första vuxna julen utan alkohol, när jag tänker efter. Kan bero också på det. Behöver nog ta mig igenom den och se att det går att ha jul utan A.

Nu lugnare fast skit mycket att göra. ;-)

Ja, en dag i taget.

Kramar Raje ?

Så bra av dig att du gör detta för ditt liv och barnens relation med dig. Det är omtumlande ändå med separation och allt. Du börjar sakta inse varför relationen inte höll, antar jag. Försök se det som du faktiskt har chans att få ett bättre liv och nya relationer nä du byggt upp dig själv och blivit mer närvarande och ärlig mot dig själv.
Tobaken triggar samma belöningssystem så helst är det bra att lägga av med nikotin också. Har tänkt sluta snusa men har inte riktigt klarat ännu. Jag vet ju att det blir svårare att vara nykter med nikotinet i kroppen... Vi tar våra beslut när vi är redo.
Var snäll mot dig själv, träna, reflektera och tänk positiva tankar om framtiden. Det går att påverka det vi känner med det vi tänker!

Starkt jobbat. Glad att du är kvar och håller i!

Ja, det är helgerna som är svåra, men jag gjorde oxå samma som du skriver, så fort det kom lediga dagar så skulle det drickas A, särskilt på semestern, då drack jag var och varannan dag, det skulle grillas och massa annat och då skulle ju givetvis A vara med.
Så länge jobbet krävde min närvaro så gick det ganska bra att låta bli A, men när veckan är slut så skriker hjärnan efter A för att koppla av.

Att ha ett intresse eller en hobby är nästan ett måste när man kämpar mot ett alkoholsug, jag hade inget särskilt inplanerat idag och det är inte bra för mig när jag är ledig, men nu ska jag och dottern iväg och julhandla, så då får jag annat att tänka på.

Har som sagt varit nykter i tre veckor, men det känns som en evighet sen jag drack en öl och jag hoppas verkligen att suget på lediga dagar en dag försvinner.
Jag är oxå glad att jag inte hunnit bli helt fördärvad av alkohol då jag alltid skött mitt jobb och inte druckit A på jobbdagar, men jag kan ha varit på god väg om jag inte tagit tag i detta nu.

Ofta kommer tanken, kan jag en dag ta några öl på grillfesten igen, eller slutar det med katastrof?? Går det att en dag dricka måttligt för en sån som mig, kanske det går några gånger tänker jag, men sen halkar jag nog lätt tillbaka i gamla spår igen, att lära sig leva som nykterist är ingen enkel uppgift.

Idag är vi nyktra, kommande dagar vet vi inget om ännu, att vi kämpar tillsammans är viktigt för att fixa detta, både för vår egen och våra barns skull.

Ha en fin dag miss lyckad, och styrka till dig ?

Bra jobbat. Tänk på att du hade en liten tid innan också.

Nu håller vi ut. Tänk vad stolta vi blir när vi klarat jul och nyårshelgerna!

Bra att hitta annat att göra. Kan du göra något annat som fångar din uppmärksamhet den tid då det brukar bli jobbigt. En kurs, träning eller liknande? Det brukar ge glädje och energi.

Stora bamsekramar?

Har samma typ av relation

Delar hus och grälar då och då. Retar oss på varandra. Han nykter sedan länge och inte blir det bättre av att jag inte dricker. Blir bara mer medveten om hur dåligt jag mår i vår "relation". Det som är bra är att jag fått ur mig en del av hur jag upplever vårt liv och att jag varit arg och ensam länge med honom. Måste nog bryta upp men det är ett stort projekt och vill ge mig mer tid att fatta stora beslut. De sägs att man inte ska fatta större beslut det första året. För min del blir orsaker till att jag inte mått bra klarare så då vill jag ändra på det...

Skönt att du har samtalen m dottern. Min äldsta är 16.
Ha en fin dag!

Tycker inte dottern ska behöva bo med en förälder som dricker. Vad vill hon själv om hon är så stor kanske hon kan säga ifrån om det inte fungerar och han dricker när hon är där.

Håller m etanoldrift. Bara det med mucköl låter idiotiskt. Han har helt klart blivit påtvingad sin nykterhet och har inte tagit ett eget inre beslut själv.
Tycker också att man borde informera behandlingsansvariga om läget. Du behöver också kunna ta beslut om dotterns ska vara m honom.

Så trist vad alkoholen förstör mycket i människors liv.

Kram på dig!

Jag har tittat på AA:s 12 löften och konstaterar att de gäller i hög grad även för oss medberoende..
Det handlar mycket om vår inställning till oss själv! (och vårt egenvärde)
Vi är värda ett bra liv! Men ibland är det precis som om vi bestraffar oss själva med att välja det som är sämre..
AA´s tolv löften.

1. Vi kommer att känna en ny frihet och ny lycka
2. Vi kommer inte att sörja över det förflutna eller behöva stänga dörren om vårt tidigare liv.
3. Vi kommer att förstå ordet sinnesro.
4. Vi kommer att uppleva frid.
5. Oavsett hur djupt vi hade sjunkit, kommer vi att upptäcka att vår erfarenhet kan vara till nytta för andra.
6. Känslor av värdelöshet och självömkan kommer att försvinna.
7. Vi kommer att överge intresset för själviska ting och i stället ägna omsorg åt våra medmänniskor.
8. Själviskheten kommer att ge vika.
9. Hela vår livsinställning och livssyn kommer att förändras.
10. Rädslan för människor och för ekonomisk otrygghet kommer att försvinna.
11. Vi kommer att intuitivt veta hur vi ska handskas med situationer som tidigare gjorde oss osäkra och rädda.
12. Vi kommer plötsligt att uppleva att (Gud*) gör för oss det vi inte kunde göra själva.
*) Ordet "Gud" gör en del människor upprörda, då de har dåliga erfarenheter av religion.. Men det är totalt utbytbart mot vilken högre kraft som helst! Universum, Kosmos, Ditt högre jag.. Ja, välj vad du vill som representerar en högre POSITIV, kärleksfull kraft, som du känner har en större makt över dig och ditt beteende och mående!

Ja, som någon skrev på ett annat ställe i Forumet, det kan ta tid (för en del går det snabbt..) att komma dit! Men så småningom kommer vi dit, om vi bara tillåter oss..
Vi är ju inte heller "friska", när vi lider av "medberoende-sjukdomen".
Den påverkar oss visserligen på ett annat sätt, än alkoholen gör med alkoholisten, men likväl HAR den en stor påverkan!
Vi har också "ömma tår" som det trampas på.. Vi har också våra "lögner" och tillkortakommanden (där vi ljugit för oss själva och omgivningen om alkoholistens påverkan på oss)
Vi drabbas ofta av "offerkoftor" och självömkan, eftersom vi både kräver "tacksamhet" och erkännande för våra insatser i en situation som vi inte orkat ta oss ur..
Sedan står vi där och ingen tackar oss för att vi tagit hand om vår alkoholist (ofta i åratal).. Allraminst alkoholisten själv..
Våra rosafärgade glasögon har spruckit och vi är ledsna för att vi inte längre får omgivningen att se den "rosa" bilden av det vi beskriver som "lyckliga stunder"..
Jodå de har visst existerat, men kanske inte fullt så "rosa" som vi kommer ihåg..
Det är med dem som med barndomens evigt lyckliga och soliga somrar.. Ingen kommer ihåg de kalla regniga dagarna..
Känslan vi får, när vi tvingas släppa den bilden, är ofta ilska och förnekelse.. (vi skäms, för vi tycker oss påkomna med att "ha fel")
Men det här har ingenting med "rätt eller fel" att göra.. Det har att göra med vår egen känsla och hur vi dömer oss själva..
Så småningom kan vi förlåta oss själva, för de val vi gjorde då, för att vi just då inte visste bättre!
Vi gjorde bara det, som vi trodde var bäst, efter all den erfarenhet vi ägde då!
När vi vet bättre, kan vi inte längre fortsätta.. Då har vi utvecklats och gör andra val.. Och vi får en helt ny, mer kärleksfull bild av oss själv
Vi kan förlåta både andra och oss själva!
Inte för att allt det som "drabbat" oss var rätt, men för att det inte längre ska ha en makt över vårt liv! För att vi inte längre ska sitta fast i ältande och dåligt mående, utan kunna fortsätta leva ett gott liv där vi väljer själva!

Macadi.

En julklapp eller nyårslöfte. Inte illa. :-) Nej, det där med måttlighetsdrickande går ju inget vidare för oss som fått ett begär efter alkoholen.
Min önskan är också minst ett års nykterhet. Tror att det är nyttigt på många sätt och vis. Det tuffaste är förhandlingarna i hjärnan efter ett tag när det nye känns som man har problem längre.

God jul och lycka till!

det är på dottern.. Om hon är stor nog att t.ex. ringa om "pappa blir konstig".. Men var medveten om att barn är oerhört lojala! En del vågar inte andas om föräldrarnas missbruk. I det fallet måste du kräva total nykterhet medan han har henne! Om inte annat måste han kunna skjuts till t.ex. läkare om något händer.
Annars har jag den erfarenheten, att alkoholisten skulle kunna göra en pakt med självaste djävulen och utan att blinka svära vad som helst med handen på bibeln, bara för att sedan kunna smyga iväg och dricka igen (ofta i tron att man inte "fattar" hur det är ställt)
Kan du kontakta stället där han varit på behandling och säga som det är, att han har börjat igen.. (arbetsgivare?)
Naturligtvis så eskalerar drickandet.. Och humöret blir sämre och sämre, för varje gång man påpekar det och att löften om nykterhet spruckit..
Så var min alkoholist också.. Han erkänner överhuvudtaget inte att han har alkoholproblem..
Efter några allvarliga snack, så kunde han "dra ner" under max en vecka (men jag har förstått i efterhand, att han gömde öl och vin i källaren och smygdrack)
För varje vända som intaget ökade igen, så verkar det också ha eskalerat med mängderna.. Fast i hans fall, eftersom han hållit på så länge, så misstänker jag också att toleranströskeln håller på att dala.. För helt klart, blir han fullare/mer påverkad idag, än för bara 3 - 4 år sen..
Bara det faktum, att man dricker "mucköl" är en allvarlig varningssignal! Då har man definitivt inte tagit sin behandling på allvar..!
Men också ett stort fång ris, till behandlingshemmet som inte verkar vilja göra någon uppföljning! Det behandlingshemmet tycker jag inte känns vidare seriöst!

Det löften jag har i huvudet är kvar. Han satt 4 mån på behandling och vi började planera vidare på vårt liv så dessa löften kom under nykterhet. Det sas även att han förstått att han måste hålla sig borta från a då det bara lett till strul. Jag föreslog att det skulle finnas en plan If han skulle ta ett återfall, men det tyckte inte han för att han menade på att då ger jag mig själv lov att dricka. Oj vad klokt tänkte jag och hoppet om den nyktre mannen kom. Vid muck 7 mån sedan söker han sen upp sina suppolare för att dricka muck ölen för han var ju tvungen att se om det funkade!! Efter det har han smugit (tror han) och tagit 5 rejäla fyllor och kallat de återfall. Senaste 2 månaderna har det ökat mer och han super i 3 dagar med 1 veckas mellanrum. Pratade med han om att det eskalerat men då är jag bara onödigt orolig. Tror inte han kan bromsa själv så nu får han lösa sitt själv utan " sura tjat kärringen" som bara kollar upp honom och vill jävlas.
Han ska ju nu bo själv och bli en bra pappa varannan vecka, är det ens möjligt och bör man bli orolig för dottern?

Ha ha ha, ja, Farmor, varför kan man bli törstig av att lyssna/läsa om ibland också se baksidan av alkohol. Jag vet inte, ärligt talat. Min teori är att fokus på alkohol, positivt som negativt aktiverar min reptilhjärna, ha ha. För min del blir jag mer avslappnad när jag tänker på allt annat än alkohol. Det är ju en hel värld "där ute" som fungerar utan alkohol. Däremot, tror jag, behöver man med jämna mellanrum påminna sig om sitt sjuka beroende. Jag för min del fortsätter att hemlighålla mitt missbruk för allt och alla. Har börjat säga lite smått , att jag valt bort alkohol därför att jag mår bättre utan...osv. Jag är medveten om att hemlighålla också kan göra det lättare att börja dricka (i ensamhet) igen, ingen skulle märka (tänker jag naivt). Ja ni hör, jag har lite och jobba på. Jag inser ändå vikten av att hålla kontakten med er här och min terapeut så länge som jag behöver.

Ha en skön helg alla och njuuut!

har gjort det nu en tid och nu tror jag faktiskt att poletten ramlat ner...Det FINNS inget måttligt för mig. Ibland tar det lång tid innan man är tillbaks i det vanliga drickandet och ibland går det fortare. Det är hela skillnaden.

Jag dricker absolut mindre nu än för att par år sedan. Mer sällan, mindre mängder och svagare sorter. Inga brakfyllor, inga pinsamheter o.s.v. men jag MÅR sämre av att dricka. Är så TRÖTT på att vara seg, irriterad, ångestfylld och att låtsas att jag mår bra.

Bara andra dagen i dag men nu är jag beredd! Är förberedd på att jag kommer att känna sug, vara ledsen och känslig, känna mig energilös men så får det vara! Nu VILL jag inte mer och alla visioner om måttlighetsdrickande är borta.

Mitt STORA mål är att hålla mig nykter till nästa jul. Tills vidare tar jag en dag i taget...Nu en promenad med hunden och OM jag orkar, ett par kilometers löpning....

Kram på er alla fantastiska människor! :-)

Hej! Jag har läst din tråd och förstår att du drack mest på helger. Det är helgerna som är faran för dig? Då ör det bra om du kan ta tag i dina intressen. Gå ut i skogen eller annat du tycker om. Ta med barnen om det går. För egen del drack jag när jag var ledig. Det kunde vara vilka dagar som helst. Jag använde A till att slappna av. till att fira. basta. grilla. Ja du hör ju att jag tycker om aktiviteter där A hör till. Satt alltid med ett vinglas framför tv.n. Och en box i skåpet. Jag har försökt att minska på A i flera år. Nu är det nykterhet som gäller. Jag är glad att jag inte är jätteskadad av A. Men det viktigaste av allt är att mina barn har en nykter mamma som inte skäms över sig själv. Du känns stark Mick! Kämpa på:)

AA´s tolv löftena.

1. Vi kommer att känna en ny frihet och ny lycka
2. Vi kommer inte att sörja över det förflutna eller behöva stänga dörren om vårt tidigare liv.
3. Vi kommer att förstå ordet sinnesro.
4. Vi kommer att uppleva frid.
5. Oavsett hur djupt vi hade sjunkit, kommer vi att upptäcka att vår erfarenhet kan vara till nytta för andra.
6. Känslor av värdelöshet och självömkan kommer att försvinna.
7. Vi kommer att överge intresset för själviska ting och i stället ägna omsorg åt våra medmänniskor.
8. Själviskheten kommer att ge vika.
9. Hela vår livsinställning och livssyn kommer att förändras.
10. Rädslan för människor och för ekonomisk otrygghet kommer att försvinna.
11. Vi kommer att intuitivt veta hur vi ska handskas med situationer som tidigare gjorde oss osäkra och rädda.
12. Vi kommer plötsligt att uppleva att Gud gör för oss det vi inte kunde göra själva.

Är detta överdrivna löften? Vi tror inte det. De har infriats för så många av oss - ibland snabbt, ibland långsamt. De kommer alltid att förverkligas om vi arbetar för dem.

Hej! Du skriver om snus och tobak. Ganska milda grejor i sammanhanget. Det gör dig inte till en sämre pappa eller till en person som tar riskfulla och idiotiska beslut som A gör. Nikotinberoendet tar du tag i när du blivit starkare. Du är säkert en stark och bra pappa. Håll dig nykter så är barnen glada. Nu när ni separerat så behövs stabilitet av vuxna, även om livet svajar. Ta hjälp av släkt och vänner, ju fler som mår bra kring barnen desto bättre. Du klarar det!! Kram på dig:)

Hej! Fint att få respons på forumet. Jag gillat också träning mm. Men måste erkänna att jag där är periodare;)Har tränat hemma en del. Dansat och gjort gympa-övningar till musik som övriga familjen inte står ut med, när jag varit ensam hemma. Det har känts befriande och skönt. Jag har gjort uppehåll i umgänget med vissa vänner som jag druckit mycket med. Det känns bra. Jag är ganska mycket med familjen och jobbar 100% Just nu kan det räcka. Dottern som jag pratar mycket om alkohol med är som jag second-hand frälst. Så sådana rundor har det blivit. Dessutom tidigt på dagen för numera är jag "körbar".på morgonen:) Bara det känns toppen .Du skrev om nya vänner det kanske jag också skaffar mig så småningom. Jag har en del intressen som jag legat lågt med p g a A .Har tittat på en del kurser som är intressanta. Jag ska börja nytt jobb i årsskiftet och det känns också spännande. Jag har redan träffat gruppen jag ska jobba med. Det med känslor kan vara jobbigt. För egen del känns det som sambon och jag bara delar hus och vardag. Så fort något är fel så blir det gräl. Jag har åkt i väg flera ggr utan att säga hej då. En av mina döttrar har sagt att jag får ha tålamod med honom för att det kan ta tid för honom att bli nykter även om det gick lätt för mig. Jo sa jag, det är bara det att jag har väntat på hans nykterhets-beslut i många år och han har nästan alltid haft mer eller mindre alkohol-problem. Nu när jag hamnat i eller druckit mig till samma beroende, så känns det inte som jag har så stort tålamod längre, när jag själv valt nykterhet. Jag har läst om att många parförhållanden svajar när nykterheten kommer in i bilden. Ha de gott Leverjag och alla som kämpar<3

Stoppa undan busspengar så du vet att du har så att du kan ta dig till Al-anon i veckan :)

Vi är så många som har blivit hjälpta av att komma till Al-anon.
Det är fint.
Att få sitta ner, dricka en kopp kaffe, andas ut, kanske kommer tårarna rullande, lyssna till andra som verkligen förstår...

Ge dig själv den chansen Besviken, att prova och se hur det känns.
Jag tror att det skulle göra dig gott.

Hoppas din helg blir lugn.
Ta hand om DIG.

Kram Ebba

Tack för uppdateringen.
Jag har tänkt på dig och undrat hur det har gått.

Det är rätt vanligt ska du veta att vi som slutar upp med att dricka och vaknar upp "i spillrorna av oss själv" och plötsligt ser klart, brakar ihop och får lov att besöka psyk eller akutpsyk.

Det hände mig också och nu i efterhand är jag tacksam att mitt korthus blåste omkull.
Jag har nu i 1,5 års tid ägnat mig åt att bygga upp mig och känner idag att jag står stadigt och det är helt fantastiskt.

Det går.
Jag blir glad över att höra att du väljer att se internatbehandling som en chans.

Jag har träffat många som i efterhand anser att det var det bästa som kunde hända dem.

Att liksom komma iväg, befinna sig i en miljö man inte har en relation till och kunna få lite distans till allt.

Jag hoppas innerligt (om det blir internat ) att det jobbar kloka och kunniga människor där som ger dig bra verktyg att gå vidare i livet stärkt och utan förgöraren alkohol.

Tack för att du delar med dig.
Jag önskar dig ett stort lycka till!
Kom ihåg: det kanske är jobbigt nu men det kommer inte vara såhär för alltid.

Kram Ebba

Det känns bra när någon läser vad man skrivit. Ja det enda rätta för mig är nykterhet. Jag säger som fler har sagt, och som stämmer på mig. Total nykterhet kanske och troligen för resten av mitt liv. Det känns inte som en uppoffring, snarare som ett bra livsbeslut som kommer att berika mitt liv.T

Fan ta honom! Han vet exakt hur han ska göra för att lirka in mig igen. Igår var vi iväg å handlade sen hem å lagade mat tillsammans. Visst började han med öl direkt han klev innanför dörren...
Men tyvärr var han glad å trevlig igår, höll sig hemma. Han drack inte ens några mängder, blev lite lullig bara. Dock slocknade han direkt då vi skulle se en film tillsammans. Så är det alltid, antingen skitfull eller så sover han, kul kille... Jag hade hoppats på att han skulle vara riktigt full å vidrig så jag kunde hålla fast min ilska.. Nu är det bara 1 dag kvar..
Idag har han lovat en kompis att fixa hans bil, så praktiskt. Då har han anledning att supa till i garaget. Att han skulle vilja göra nåt med mig innan han åker finns tydligen inte...hade inte förväntat mig det heller. Känns ändå tungt att bli bortprioriterad Alltid.
Blir arg på mig själv för att jag låter honom påverka mig så mycket...måste verkligen bena ut mina känslor idag, som etanoldrift säger. Man faller så lätt in i gamla vanor, även med känslor. Är inte lika stark å beslutsam idag men vet ju innerst inne ändå

Tack för kommentarer. Jag blir glad av att läsa dem och att känna stöd. Jag mår nog varken sämre eller bättre tror jag. Jag märkte ett påtaglig lättnad av skriva av mig lite här för någon vecka sedan, men sedan dess är det ungefär samma. Är mest trött, utarbetad och trött. Märker att en del praktiska som har med jobbet att göra faller på plats inför julen, och nu kan jag räknar dagarna innan vi reser bort över helgerna. Och det känns verkligen skönt att saker faller på plats och blir klara så de inte hänger över en som dåliga samveten under juluppehållet. Det finns en paus som kommer snart och som jag ser fram emot. Jag har funderat lite på din erfarenhet av att ta hjälp Muris, men just nu skjuter jag undan de mesta av mina tankar som har med hur jag mår och vad jag ska göra åt det för att komma till slutet av den här hektiska hösten.

Jag har tidigare varit i situationer när jag har haft samtal med professionella och den senaste samtalsserien var några år innan jag slutade dricka förra året. Jag minns den som jobbig men nyttig och den var nog ett skäl till att jag tog tag i mina dryckes- och andra vanor. Jag tycker att jag under min nyktra period hittat mycket av ett koncept som fungerar (där meditation och träning är viktiga beståndsdelar), men jag har "tappat det" under hösten, och jag har kanske inte "tagit med" en del andra saker som bör finnas där. Jag har inte heller givit mig den tid för avkoppling, rekreation och reflektion som man bör för att må bra och utveckla sig själv och sina förhållningssätt till tillvaron. Men ditt råd fastnade och jag inte tänkt i de banorna den senaste tiden. Jag ska fundera mer ordentligt när jag ger mig själv lite mer tid och har mer ork. Jag tror båda kommer under julresan som går till en plats där det lär vara dålig internetmottagning så jag kommer nog varken att kunna jobba eller skriva här (med en rejäl teknostress som följd :-).

Har inte tänkt på SAD, Stingo. men har upplevt den här hösten som mörk, mörkare än vanligt. Så det är en annan tråd att kolla. Annars är jag ju redan i detta med meditation och träning, men det har varit svårt att få till på sistone. Jag har ändå bättrat mig de senaste två veckorna eller så. Hoppas även här att julledigheter kan förbättra situationen. För övrigt är du alltid varmt välkommen att komma med pekpinnar i min tråd.

PP, du är så klok i det du skriver och du är alltid välkommen att skriva i min tråd. Det som slår mig när jag läser ditt inlägg är att perspektiven kan var mycket olika på detta. Jag håller med om att det är ett litet problem i sammanhanget. För mig, som inte lever som singel och relativt sällan utökar min nära bekantskapskrets, är problemen nu mindre än för dig kan jag tänka (det var mycket värre för mig i början av min nykterhet). Men jag känner igen mig i din beskrivning. Den nya identiteten som vi söker finns inte där i alla situationer och det kanske den aldrig kommer att göra. Och bara att hantera det är krävande när man är lite utsliten som jag är just nu.

Kram
/A

jag har varit nyckter i snart 4 veckor. det är ju bra men jag får inte min fru tillbaka för det. jag har mina barn dom är helt underbara utan dom skulle allt gå åt helvete. har varit så jävla nära att skjuta huvudet av mig pga denna jävla alkohol. nu låter jag väldigt arg och det är jag delvis.
arg för att jag va så fruktansvärt ego och bara tänkte på att JAG skulle må bra.
tänkte över huvudtaget inte på min omgivning. märkte inte hur jag förändrades blev en sur och destruktiv person.
konstigt att efter bara 4 veckor med klar hjärna så ser man så mycket klarare. jag har sedan i fredags kväll förra veckan varit så långt nere som man kan komma MEN jag har inte tagit en droppe alkohol jag har därimot börjat röka och snusa något som jag är lite besviken över för den 4.e januari skulle de bli 4år sedan jag la utav med tobaken.
så även om jag är ledsen rädd och har lite ångest kvar så börjar jag klättra upp mot ytan hoppas att syret räcker ända upp.
för en sak vet jag jag vill leva med mina barn och visa dom att jag är en stark och bra pappa. och det är jag utan A i min kropp.
så ni som tvivlar det vänder men resan är krokig och lång.
kram//r

Fredag , och suget var starkt igen, vid kl 16 tiden trodde jag att jag skulle bli tokig, det har alltid varit vid den tiden på fredagar som jag började dricka.
Det gick rejält upp och ner i ett par timmar men sen började det sakta lungna sig, hade jag inte haft aktiviteter med sonen idag så vet i tusan hur detta hade gått.
Det är nu tre veckor sen jag drack A och det känns verkligen bra, den 1 januari blir det 1 månad om jag klarar mig dit.

Ny dag imorgon och är en riskdag det med och jag har inget inplanerat ( inte bra alls) jag måste sysselsätta mig, jag får inte bli rastlös, då kan det gå illa.
Men jag har ju alla er här, så det går säkert bra, en timme i taget imorgon ?

Ja, med focus på bara mig, så går det bra.. Bättre än jag hoppats.. Förutom mitt lilla datorhaveri ;-)
Jag har en ganska stillsam tillvaro. Men det är ganska skönt.. Jag märker att jag haft en massa uppdämd stress i kroppen som jag behöver ta hand om. Det behövs ju inte mycket, för att nivåerna ska gå upp ;-)
Istället för att ge mig ut i julstressen, så har jag skalat av alla "måsten"..
Jag lyckas gå på konserter och på en del aktiviteter på det lokala biblioteket. Så ensam behöver jag inte vara..
Däremot känns det skönt at faktiskt inte ha pressen på sig att träffa andra människor. Jag brukar försöka gå ut på en daglig promenad efterom mina leder mår bra av det, men jag har inget större behov av att träffa någon eller få sällskap. Kanske är det så att jag behöver vila öronen efter en massa tjat och sagg?
Biblioteket är bra såhär i vintermörkret för nu kan jag låna böcker och ligga och läsa hur länge jag vill på kvällarna, utan att någon irriterat tjatar om att jag ska släcka lampan..
Ekonomin är stabil.. I min ålder så har man ju det man behöver och har inte längre något behov av att vara "moderiktig" (hellre fotriktig om ni förstår vad jag menar)
Såg att det är dags för ett besök hos frissan.. Har inte varit där sedan juni.. Inte för att jag inte haft råd, utan för att det kommit annat emellan.. (bokar nog in en tid i början på januari, när det ändå brukar vara klent med kunder, för då har de flesta inga pengar kvar..
Visst finns det dagar som är lite tråkiga också, men jag tänker, att om jag inte hade dom dagarna att jämföra med, så skulle jag heller inte uppskatta det jag har idag <3

Det är verkligen jobbigt när suget kommer, det kom väldigt intensivt för mig oxå idag, men det lugnar sig efter ett tag bara man ger det lite tid.
Lite aktiviteter med sonen var planerat idag så då fick man tankarna på annat.
Vi tar en dag i taget ?