Senaste kommentarerna i forumet

... Närhet, värme å allt, jag vill ha det!! Men jag kan inte ragga upp någon bara tillfälligt... Det funkar inte för mig, tyvärr vill jag nästan lägga till....
Ja du, det är tur att det finns avstånd.
Kramar

Vickan69 :-)) Jag skriver alltför sällan pga den situation jag är i just nu. Låter dramatiskt men det stavas helt enkelt : Tidsbrist. Jag måste ha rutiner och jag måste se till att jag inte stressar till mitt liv mer än vad det är. Oreda i skallen är ingen bra kombination tillsammans med en alkishjärna.

Jag tittade in nu för att berätta om en grej som gör mig lycklig och glad, iofs i förtid men ändå !, och blev glad över din hälsning så nu blev det dubbel glädje :-))

En kvinna som skrev här praktiskt taget från Forumets tillkomst har lovat att komma till AA's konvent på Gullbranna om 2 veckor ! Lycka !!
Hon har inte haft det lätt,varit nära döden flera gånger av olika anledningar, ut och in på TNE, fortfarande aktiv men förhoppningsvis finns det en ljusning framöver. OM hon väljer den vägen seriöst nu. Hon är smart, välutbildad, en doer.........om bara inte alkoholen satt ideliga käppar i hjulet.

Jag ska fira lite i förtid i kväll :))) Med jordgubbar, hallon, blåbär och vispgrädde !! Det ni !!

Jag bråkar bara när jag vey att jag har rätt:) Lovar att inte prata om diter mer, möjligtvis alkoholdieten men den är inte så bra och nyttig som lchf. Jag trivs med den punkt slut. Jag trivs med nykterhet också.

Kostdoktorn.se är en riktigt bra sida om man vill lära sig något om LCHF och varför en stor del av västerlandets befolkning de senaste 20-30 åren blivit feta och varför alla stackars människor som håller på med kostcirkeln och andra dåliga råd från Livsmedelsvefrket blir feta och ger upp. LillPer, läs ordentligt och återkom när du vet mer:-)

Du har inte skrivit på nästan 2v. Är du inne i en period av a? Här av dig, viöl hjälpa dig.

Provat någon medicin så du inte kan dricka? Kan vara bra för att göra kroppen och själen fri från skiten. Du får byta snuttefilten mot cola istället. Du vet ju att du bara flyr för tillfället. Jag vet hur det är. Tar bara en öl, oj det blev 6 och en jäger. Plakat i sängen. Dagen efter ångest, skam. Ja du vet. Kämpa på nu och skriv hur det går

Där rörde du vid något jag inte talat om här ännu, Aeromagnus. Något som jag oroar mig över att kan bli ett problem för mig ännu...

Jag har alltid vantrivts illa i onyktert sällskap, om jag själv är nykter. Inte med att vara nykter, men med alla de där "berusade tölparna". Ironiskt att sedan falla dit såpass illa själv inte sant? Det hela har med min barndom att göra och har nog tyvärr varit en del av hur jag byggt upp mitt eget beroende. Speciellt då jag var yngre måste jag se till att själv höra till de mera berusade på festerna, för att inte vantrivas med de andras berusade sätt. Upplever nog samma sak ännu, fast kanske inte fullt lika starkt. Sjuk orsak att dricka...? Javisst.

Har pga det här väldigt svårt att se mig själv trivas på normala fester utan eget alkoholintag. Om någon har goda tips, så är de välkomna.

Förlåt men jag blir helt skrattig ni ska väl inte börja bråka om LCHF mitt i alltihop?
Ta den diskussionen hos Katrin Zytomierska i sånt fall.

Kram Ebba

Du kommer fixa bodelningen bra. Dricker din fd fortfarande? Du har gjort det värsta..... tahit beslutet att gå.

Jag känner precis som du ang. ensamheten och längtan efter "någon". Är så förvirrad för just nu vet jag inte om jag längtar efter honom (mitt ex) eller om jag längtar efter "någon"- är han "någon" eller är det honom jag vill ha? En del av mig älskar ju honom men är det tillräckligt?
Bra att ha avståndet trots allt- bra att kunna tänka ifred ibland......
Men visst är det tungt när man längtar efter närhet, värme, ömhet och hud.

Starkt att du tagit dig ur medberoendet. Tiden kommer läka de flesta ärr. Ha så kul på resan.

Älskar du fin sambo än? Om han är nykter vill säga? Har du inga känslor för honom kommer dina ungar att märka detta. Det är bättre att leva i ett lugnt och tryggt hem med en förälder än i ett kaos med två föräldrar. Fundera på vad du verköigen vill. Vill fu ge honom en ärlig chans i nykterhetens tecken så måste du gå all in så att säga. Antabus är en hjälp, ett av flera hjälpmedel man som misdbrukare måste använda. Terapi av någon form är ett måste tror jag

Äppelknyte, din historia kunde varit min, jag har samma funderingar angående barn, hus, elonomi... Vad som är bäst för barnen, tänk om mannen blir frisk, ska man inte våga hoppas, tänk om man lämnar för tidigt. Vad syns utåt, ska man tala öppet om allt? Skuldkänslor att jag låter barnen leva i detta, även om min man aldrig är elak, så är hemmet ändå otryggt... Det bara snurrar och all energi går åt till att grubbla och rodda kring detta...

Kroppens bränsle är socker. Fett och protein omvandlas till socker genom glykolysen. Socker eller kolhydraterär ett snabbt bränsle och vitsen med LCHF är att protein och fett måste genom glykolysen och det tar längre tid eftersom fettmolekylerna inte är vattenlösliga och stora samt att proteinerna är långa spiraler. Protein är det som bygger muskler, inte socker läs kolhydrater det gör oss feta av två anledningar. 1 vi blir inte varaktigt mätta utan äter mer och får då i oss för mycket energi som lagras som fett. 2. Vi rör på oss för lite idag. Sedan är det bevisat att kolhydrater gör oss feta och orkeslösa inte fett och protein. Tack för de värmande orden.

Jag jobbar för eleverna det är mitt mål, inte för mina kollegor. Sedan är det viktigt med bra kollegor och det har jag några.

Hej, skönt att ni mår bra pojkar.
Jag tror inte LCHF kommer vara speciellt varaktig som diet. Det är troligen generalfel att utesluta kolhydrater till förmån för kött o fett. Det som sker är att man visserligen går ner mycket i vikt men en stor del av viktminskningen består av muskelmassa.
Socker ( kolhydrater) är muskulaturens bränsle. Jag vet inte om ni tränar o motionerar men med en Lchf diet blir mann inte speciellt rapp.
Bara en reflektion från mig som alltid vräkt i mig kolhydrater och är smal o muskulös som en välbyggd pinne, men tränar förvisso nästan varje dag.
Jag tror tiil syvende och sist att det är den gamla kostcirkeln som alltid kommer gälla. Osså givetvis måttlighet med allt man stoppar i sig och avhållsamhet från det vi slutat hälla i oss!
Ha en härlig kväll!
LP

... Trött på mig själv, trött på mitt ältande, trött på allt som ä r berg och dalbana, trött på att inte livet bara kan vara enkelt,

Är så trött, så himla trött.
Här sitter jag i mitt härliga hus, som jag älskar, verkligen älskar, och med min härliga naturromantiker som jag älskar, och jag älskar det faktum att det är mitt hus och jag gör som jag vill, när jag vill, och jag älskar det, och det är höst och jag tänder mysiga små lampor i fönster, på bänkar och jag tänder mysiga ljus, och jag kan snabbt dammsuga av och fixa till, och jag är så glad för det, men också så ledsen - att inte jag har någon att krypa upp i soffan med, någon att få en kram av, som håller om mig och som jag kan bara vara jag med...

Och jag kan inte .... Är jag kär i exet fortfarande?
Jag tror att jag är det - eller i alla fall en del av mig... jag har stängt at så mycket genom att inte prata osv utan främst maila... Men i veckan har vi träffats pga barnrelaterat och en del av mig vill bara få en kram, trösta honom när han ser ledsen ut, ge barnen en kärnfamilj... Han är snäll, omtänksam, säger "rätt" saker... åh Gud, har jag överdrivit...?! Ibland tänker jag att jag ska be om ursäkt för att jag lämnade honom, försöka igen... men jag ser ju hur illa det ser ut bara jag skriver det här... En vän sa till mig att jag måste tänka på barnen, vads om fick mig att lämna... Och jag tummar på min lapp som Lelas fick mig att skriva och lägga i plånboken, där den ligger ännu, ""jag tyckte inte om pappa när han blev så arg"... och då vet jag inte vilket so värst - att jag inte lämnade tidigare eller att jag tänker att vi kanske skulle kunna ha en chans - fy, jag vill aldrig leva så igen, jag har alldeles tillräckligt på fötterna för att veta tt det där är ett liv som är avslutat...
När jag läser om Segra så brister mitt hjärta och jag tänker att jag inte haft det så illa, och jag kan inte ens. Då ed att skriva till henne - jag som inte haft det så illa bör inog nte ge råd... Så snabb jag är med att smutskasta mig själv - ingen hjälp direkt.

Åh, läste ett citat- Jag blir så lycklig som jag bestämmer mig för att vara... Jaha.

läsa att du gör bra saker, och att andra omkring dig, främst då de unga, också verkar göra bra saker. Vi fortsätter kämpa, och jag har också börjat med LCHF, så vi ser fram emot beach 2015 då ingen kommer att känna igen oss på stranden! Tack också Muränen för din önskan om en God morgon, jag tar till mig även om det råkade vara fel:-)

Vilket fint stöd du fått av ungdomen, sug åt dig av det för från det hållet kommer sällan oärliga omdömen. Kan säkert bli besvärligt i praktiken med kolleger som ogillar, men eleverna är ändå viktigast.

Kämpa på, som du skriver så verkar djävulen vara extra hård mot dig.

Ja jag hade inte väntat mig det mottagandet från mina elever. Jag är ganska så hård med regler men har alltid humor i bagaget. De skrev meddelande på fb, twittrade ja you name it. Måna kollegor är rädda att göra fel. Jag sa bara att ni ska vara på samma sätt mot mig som innan. Prata ni om era binar, öl till maten mm. Jag tål det. Jag är en rak och uppriktig person och det har man tydligen svårt med där jag arbetar. Jag mår prima och går på min LCHF diet så jag kan bli smal och snyggare :)

Jag känner igen mig så väl i den totala tröttheten. Självklart ska du inte ge upp det som är viktigt för dig. Det är det du ska ha kvar när detta är över. Vila och gör saker som ger dig energi.

Troligtvis fick han röda prickar av att dricka med antabusen, det fick min sambo oxå. Håller helt med de andra om att det är ett komplement till annan behandling och att verkligen ha bestämt sig för ett nyktert liv.

När det gäller dina barn så skriver du och undrar om det inte är bättre att växa upp med båda sina föräldrar om han blir frisk. Jag tror det viktigaste är att växa upp i ett lugnt och tryggt hem. Och om han blir frisk så försvinner han ju inte som pappa bara för att ni har separerat. Mina föräldrar är skilda och jag har växt upp med båda mina föräldrar, bara inte i samma hem.

Släpp taget nu! Jag vet att det är svårt. Men alkoholisten hittar alltid en väg till alkoholen hur mycket vi än kontrollerar så vi kan lika gärna lägga vår kraft på något annat.

Kram!

Själv triggar det inte när andra dricket. Det är sjukt egentligen att det ska vara mer normalt att dticka än avstå. Imponerad av dig.

Jag tar antabus så jag kan tillfriskna från sjukdomen alkoholism. Min plan är att efter 1 år sluta eftersom det kemiska suget och risken för återfall minskar mycket. Sedan är det en säkerhet. Jag tar antabus för att inte böi sjuk i alkoholism och diabetiker tar medicin för sin sjukdom. Medicin är ett preventivt hjälpmedel. Sedan måste man prata om sin sjukdom, få kbt eller annat behandling. Friska blir vi aldrig men symtomfria kan vi bli och då är vi jävligt trevliga :)

Det är verkligen intressant att läsa det som ni medberoende (låter så konstigt med ni medberoende...) skriver för gång på gång har ni svaren på era egna frågor i texten ni själva skriver.
Tänk att man kan vara så klok och ändå inte handla med sitt sunda förnuft när man befinner sig mitt i det hela.

Antabus.
Magnus som skriver här vill helhjärtat vara nykter och har antabus som en säkerhetsåtgärd OM han skulle ta ett återfall skulle jag tro.

Äppelknyte om din man har slutat att dricka och du får känslan av att ändå "få lov" att vara eller känna dig som en polis, då kommer hans nykterhet inte bestå och du behandlas som boven i dramat. En alkoholist ska inte behandlas som en skör liten prinsessa bara för att han/hon har slutat att dricka.
En alkoholist ska vrida sig av skam och skuld och ånger efter sitt uppvaknande, gråta, rannsaka sig själv och totalt kapitulera och kunna se klart och erkänna sina problem, det är enda vägen till ett nyktert liv. Sedan börja renovera sig själv och bli stabil och hållbar och förlåta sig själv för allt han/hon utsatt andra och sig själv för.

Kram Ebba

Tack Ebba!

Och jag håller med, jag är väldigt skeptisk mot antabus och ser det absolut inte som någon mirakelmedicin - det måste till så mycket annat också!

Men aeromagnus här har ju skrivit mycket bra om det, att han provat att dricka på det men blev sjuk etc. Men jag undrar ändå jag.... I går kväll kom han först och la sig - jag hade redan somnat - men sen gick han upp igen, för när minstingen vaknade några timmar senare så var han inte där. Och i morse hade han en massa röda prickar i hela ansiktet och ner på halsen. Är det inte ett första tecken?? Och nu har han så ont i huvudet att han har gått och lagt sig. Hmmm....

Jag såg honom inte ta sin tablett igår, även om jag såg att han ställde fram den. Och jag har sagt till honom att jag inte vill vara den som kollar att han tar dem heller. Känns som att jag blir polisen. Eller så blir det såhär, att jag släpper det och då kan det hända vad som helst.

Jaha, där kommer muskelvärken farande, så det var visst ett virus i alla fall. Tur att det finns goda botemedel mot det: Krossad färsk ingefära och honung i ett stort glas mörk ro.... Nehej, se den nubben gick inte. Får bli vitlök i buljong i stället och sedan kanske ingefära i te litet senare.