skrev Promille i Det där beslutet

Konstnären och Calleqwerty: önskar då att ni får den bästaste av söndagar! Somnade själv om, så jag har den goda frukosten kvar. Eller borde kanske kalla det brunch. Desto bättre då!


skrev Pion i Håll min hand

Du måste känna dig stolt idag!


skrev Pion i Håll min hand

Läser dina rader och gråter floder. Vilket stöd du ger. Tack snälla för det, Ebba. Kan dock inte tänka mig att ge mig in i rullarna, utan ni är de jag kan vända mig till. Jag måste klara det ändå. Jag ska försöka skriva av mig mer här och få ur mig mina sjuka tankar när suget sätter igång. Nu har det gått 9 timmar.


skrev Promille i Håll min hand

Åh Pion! Om du bara visste hur nära det var för mig igår! Känn ingen skam. Bara på det igen. Det hade kunnat vara vem som helst av oss härinne. Vi kämpar ju alla mot en lömsk djävul. Och även om det är dag "1" igen. Tänk att du haft välbehövda nyktra dagar. Säger som Enba: ta all den hjälp du kan få. Det här är ditt liv! Kram


skrev Ebba i Håll min hand

Om du visste hur många gånger jag har fallit tillbaka efter att ha haft känslan och tron på att jag nu ska sluta att dricka.
Tror alla här vet hur det kan gå.
Jag blir så glad att du går in här och skriver.
Det är nyttigt att skriva här, det blir en positiv del i processen som hjälper dig att bli kvitt alkohol - en gång för alla - när tiden är mogen och det är såklart redan helst nu.
Men du, döm dig nu inte.
Det finns "massor" av behandlingar, behandlingshem, AA-möten, rådgivare, alkoholhjälpen o.s.v just för att det är SVÅRT att bli kvitt beroende och man behöver hjälp, stöd, råd och stöttning ,många gånger,för att klara att lära sig att stå emot.

Du kanske inte klarar det här själv.
Du har ett jobb, familj och make om jag minns rätt och att samtidigt försöka bli av med ett beroende blir enligt mig övermäktig.
Se på mig, nykter dag 15.
Det händer så enormt mycket inom mig och min sömn är just nu helt störd.

Pionen den fina, vissna nu inte.
Försök att kapitulera totalt, be om hjälp, sjukskrivning på hel eller halvtid? Du har rätt till hjälp, det finns hjälp och du behöver inte försöka ta dig ur det här på egen hand.

Skit i skammen, den går över.
Ditt liv är viktigare än skammen som är övergående och skammen kommer försvinna även om det ej känns så.

DO IT NOW
SOMETIMES 'LATER' BECOMES 'NEVER'.

Du är inte ensam, se på alla oss här.

Kram Ebba


skrev Calleqwerty i Det där beslutet

Håller med Konstnären. Söndagar e ångestframkallande tom i nyktert tillstånd.
Om än myycket mindre..


skrev Pion i Håll min hand

Jag hittade en anledning och så förlorade jag den matchen. Jag känner mig otroligt svag, ynklig och ledsen. Tänker dock inte låta det krossa mig, men idag är det dag 1 igen. Det hade kunnat vara dag 5 och undrar hur det hade varit. Om det är någon som trots detta orkar stå vid min sida är jag tacksam förstås. Det som fick mig på fall var att jag tänkte att jag aldrig mer skulle kunna dricka. En dag i taget, eller hur?


skrev anonyMu i Tänkte ändra på mitt liv nu- juli 2014

Får instämma i kören - jättetråkigt med era vänner och särskilt din väninna. Det är ett praktexempel på vad alkoholen gör med oss människor, om vi tillåter det. Tyvärr kan du inte göra så mycket. Finnas som ett bra exempel för henne och visa i handling att du mår bättre och klarar av att vara nykter. Det brukar få andra att tänka till.

Usch. Får faktiskt ont i magen av din berättelse. Har varit på båda sidorna. Dels har jag haft din roll, när överförfriskade vänner ägnar en hel kväll åt att gräla med varandra och använda mig och maken som slagträn emellan sig. Urk! Dels har jag haft rollen som din vännina också. Överförfriskad, inför vänner, görandes upp om skitsaker. Dubbelurk! Jag är medveten om att jag är ganska vass och tillsammans med alkohol blir jag emellanåt ... riktigt otrevlig. Inget jag är stolt över.

Det låter i vart fall som att det kanske är läge för en liten paus i ert umgänge. I alla fall inte några middagar fram över. Hur vore det att bjuda över dem på fika, söndagsfika, istället? Sedan kan man träffas över lunch. Men vad jag förstår, så känner du att du tappat henne. Att hon inte längre är den hon var. Så är det nog. Men du är heller inte den du var. Du har också nya värderingar och prioriteringar. Det går nog inte ihop alla tidigare vänner tyvärr. De flesta vänner vi har dricker ganska mycket. I alla fall i vårt sällskap... Jag försöker tänka att om man inte funkar ihop nyktra, så var man nog inte så goda vänner ändå. Om det behövdes dimma för att umgås... Eller om umgänget blev ett godtagbart skäl för dimma...

Hur det än är så är det tråkigt. Var glad för att du var nykter, inte behöver ha ångest för vad du gjorde och sa samt att du kommer ihåg hela kvällen. Bra gjort!

Kram från mig


skrev konstnären i Det där beslutet

Djupt imponerad blir jag av dig. Strongt gjort och du kommer inte att ångra din nyktra fräscha morgon. Tänk bara frukost utan att må pyton.
Denna hemska söndag är ännu oskriven för mig tycker inte om söndagar.
Kram Konstnären


skrev konstnären i Nu jävlar tar vi upp den tappade sugen

Fortsätt du med din lilla godispåse, själv har jag blivit beroende av bakelser, men någonting måste jag ha en liten uppmuntran.
12 dagar akvariet det är strongt gjort av dig och jag blir så glad för din skull, Livet rullar på och för det mesta är det bra, mycket bra till och med.
Funderar inte så mycket på alkohol numera. Det bara är så att jag nu vet vilken sida jag ska vara på och inte slira över till andra sidan.
Vet egentligen vad jag hade tagit mig till om jag inte läste, det har varit min grej sedan jag var liten flicka. Jag varken hör eller ser om det är
en bra bok. Det var bra mot suget första tiden. Minns att jag gjorde någonting annorlunda så fort den där rösten kom. Kunde ta emot otroligt,
men jag tvingade mig. Det är inte heller så dumt att studera människor i nyktert tillstånd man ser mer vad dom går för. På fyllan skulle jag vara
kompis med alla. Sedan när jag nyktrade till upptäckte jag att vi hade inget gemensamt.
Idag en nykter dag och jag är lycklig för det.
´Bra jobbat av dig
Konstnären


skrev Adde i Jag är ensam. Eller?

inte inne här så ofta numera så jag har inte koll på vad som skrivits om/till dig Ebba. MEN.....alkoholen är listig, falsk och stark och under påverkan av den blir livet så snedvridet.
Du har tagit beslutet att fortsätta skriva här och jag hejar på !! Du behövs här och du gör framsteg samtidigt som du hjälper oss andra förstå hur det fungerar. Flera har sagt uppskattande ord om dig och det väger tyngre än nån illvillig som bara vill ont. Kärlek väger alltid tyngst och räcker längst.

Sköt om dig !

Kram !½!


skrev ben i sluta/abstinens

Jonte undrar hur du mår? Om du läser, skriv ngt!!


skrev ben i Håll min hand

God morgon Pion

Undrar lite vart du tog vägen, själv hemma efter en arbetshelg i skärgården.


skrev Akvariet i Nu jävlar tar vi upp den tappade sugen

Nu räknar jag till 12 dagar. Allt gott

Kramar till er alla


skrev Promille i Det där beslutet

Tack Muränan! Ja, skönt att vakna idag utan ett gårdagens misslyckande. Hade då inte ens klarat 2 veckor (och tanken är ku att det här ska fortsätta lääänge), hade blivit så besviken på mig själv och kanske gett upp, hade tyckt det varit superjobbiggt att skriva här och erkänna. Men nu behöver jag ju inte det:-) Ska ligga och dra mig, sen äta en god frukost. Sen får vi se. Dagen är ett vitt blad. En vit söndag i alla dess bemärkelser. Önskar er alla en nykter dag!


skrev Akvariet i Nu jävlar tar vi upp den tappade sugen

Krogsvängar ja. Igår var den mycket speciell känsla att gå förbi krogarna där jag tillbringat många timmar och, också, har en massa goda minnen från. En del av mig vill in, det sitter i märgen, det är klart att man ska in på krogen. Vad gör man annars? En annan studerar, intresserad och vid vissa tillfällen också alltför närgånget, personerna som sitter där och dricker. Var jag sådan? Och i vissa fall: kunde jag ha blivit sådan? Skönt att jag är på väg därifrån.

Vad gör man i stället för att gå på krogen en helg? Jag vet att det finns en lista här på forumet, och det är klart att jag kan hitta en massa ny hobbies om jag vill och anstränger mig. Men det är ju när man gör saker man måste som tidigare, också, varit svepskäl för att dricka som frågan på något sätt bli akut. Det finns raka kopplingar av typen "Hunger-Krog med tillstånd- Öl- Mat-Mera öl" eller "Shopping på rea - trängsel - måste vila på ställe med tillstånd - öl - mera öl". I går blev frågan akut. Vad gör man i stället? Igår förberedde jag mig och gjorde något som jag inte gjort på mycket länge. En egen påse med lördagsgodis! Dels så tyckte jag jag kunde äta godis utan att ha dåligt samvete, dels så var det så annorlunda och en ständigt konkret påminnelse att nu är det något annat som gäller. I all fall ända tills den var slut. Sedan blev det i alla fall en öl, men det var alkoholfri. Nöjd med dagen.

Stort tack, konstnären, för att du finns och skriver. Alltid läsvärt och stöttande.

Kram


skrev anonyMu i Det där beslutet

Vad bra gjort! Nu vet du, av erfarenhet, att nästa gång suget slår till så klarar du av att stå emot. Skönt att ha några sådana prakttillfällen i ryggen! Kram


skrev anonyMu i Nu jävlar tar vi upp den tappade sugen

Där tror jag att du tänker helt rätt. Du ska inte sluta dricka för någon annan eller börja dricka för någon annan heller. Jag höll på att trilla dit alldeles i början för att min man uttryckte sig som att det inte var så farligt osv. Men vi kan inte låta andra styra vad vi gör med våra liv. Det ansvaret måste vi ta själva. Och det gör du nu. :-)

Förhoppningsvis drar din fru ner också nu. Du kan föregå med det goda och görbara exemplet och visa i handling att det är möjligt.

Tänker på dig!


skrev Akvariet i Nu jävlar tar vi upp den tappade sugen

Tack Muränan. Det är härligt med ditt stöd. Och det är härligt att vara klar i huvudet en söndagsmorgon.
Kram


skrev Akvariet i Nu jävlar tar vi upp den tappade sugen

Tack Vickan.

Jo, jag har ju gjort mina försök tidigare och det har ofta stupat på att jag tycker omgivningen (läs min fru) inte bryr sig om mina ansträngningar. Varje gång har det resulterat i att jag har lagt ner projektet var nykter. Den här gången anstränger jag mig för att göra och se till att det funkar för mig: prio 1 jag ska inte dricka vad som än händer. Efter detta kommer en massa andra prion, t. ex försöka påverka min fru. Men det är ju hennes beslut att sluta/minska. Hittills funkar det bra tycker jag, även om jag gnäller här på forumet då och då. Jag har lättare än jag trodde att inte dricka och hon dricker ju i alla fall inte mer för att jag inte dricker


skrev anonyMu i Hejdå din lömska djävul.

Låter som om det är lite jobbigt för dig nu. Ganska påfrestande med fester också. Men det är nog väldigt bra att du sysselsätter dig. Att du ger dig ut i skogen. Hoppas att du får lite lugn i själen igen snart.

Det låter som om ni bor helt fantastiskt. Jag får väl toppa med att ha tre rådjur och en älg som hälsar på i min trädgård flera gånger i veckan. Mumsar äpplen.

Tänker på dig!


skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...

Nä Vickan vi klarade oss inte ifrån åskvädret, när allt var ordnat så kom regnet, slog igenom den tunna partytältsduken och alla filtar och dynor blev genomsura.
Det blev till att hänga på tork och köra torktumlaren i morgonsolen, ett litet stressmoment som sedan löste sig tack och lov...

Nå, hur gick det då?

Kanon, det blev lyckat, en salig blandning av vänner, släkt, grannar , ung och gammal.
Ett crescendo som i sitt ursprung påbörjades för mer än två månader sedan, och nu nått sin kulmen.
Dagar av förberedelser, sena nätter, involverat många personer, och nu 14 timmars partajande.
Börjar lugnt med en välkomstbubbel, små snittar och lite låg loungemusik på stereon, alla står i trädgården i den sköna solen och umgås försiktigt.
Barnen leker på gräsmattan med hundarna, det känns lite lyriskt och nästan trollsk i en sorts harmoni med varandra, allt flyter på.
Släkten fyller på, en del har höga förväntningar och börjar hårt med drickandet, jag lägger ingen moral i detta, alla får dricka efter eget huvud.
Det finns gott om all sorts dricka i överflöd, ingen behöver tänka på åtgången.
Grillen går igång, 15 kg kött blir lågornas rov, folk kommer i omgångar och det blir nog tre-fyra timmar i röken för min del, var tvungen att byta kläder när jag var färdig.

Vännerna med rötter ifrån det blå-vita landet öster om oss skrämmer verkligen mig, är det några som kan dricka så är det dem.
De som vi umgås med (numera allt mer sällan) dricker tills de nästan stupar, och en av dem en väninnan har klara problem med sitt drickande.
Hon har inte förändrats alls på dessa 25 åren, dricker som om hon fortfarande var tonåring, helt ansvarslöst och i stort sett redlöst, varje gång.
Hon lägger ansvaret på att tas om hand om de som följde med henne på festen, hennes senaste man gör tyvärr detsamma, kaka söker maka.
Och det händer i stort sett alltid någonting när de är med, och man sitter som på nålar och bara väntar på tillfället.
De blev för fulla och oense, och skulle beställa taxi hem, skränade ute på gatan i ett släpande och sluddrigt tal, som tur var de flesta grannar redan inbjudna, men ändå.
Det är jobbigt att behöva skämmas över andra vuxna människor som borde veta bättre, med en sådan lång livserfarenhet, med alkoholen.
När taxidörrarna slagit igen kunde jag låta de uppdragna axlarna åter falla ner igen, det var skönt, men anspänningen var besvärande.
Då var det bara de andra kvar att behöva oroar sig över, det är skillnad att vara bortbjuden och kunna lämna stället, men att ha dem hemma, det är skillnad.

Klockan tre har de flesta gått hemåt bortsett från de som sover över, och vi hinner röja undan det värsta, så vi slipper se de grannar vilka inte var bjudnas blickar förfäras över slagfältet på baksidan.
Frugan är nöjd med festen och vi summerar dagen någon timme innan vi somnar helt aptrötta i sängen, kvar ute sitter ungdomarna och får sin egentid med varandra.
Hör hur de första dropparna börja komma på morgonen genom det öppna fönstret, är väldigt tacksam att vi hann röja undan den värsta skiten.
Gamla uppsyltade servetter tillsammans med pappersdukar är ingen angenäm möte med morgondagen, kuddar som blivit genomsura och fleecefiltar som är jättetunga av allt vatten.
Det finns andra saker som bättre behöver min uppmärksamhet på morgonen, t.ex servera alla övernattande gäster med frukost, det vill säga de som kan äta något.

Folk brukar tycka att de är strongt av mig att inte längre dricka alkoholen...
Jag brukar tänka att det är strongt av dem att orka med ännu en dag av bakfylla, när man egentligen inte behöver det.
För vissa är det en valfrihet att kunna bestämma detta i förväg, för andra inte..

Jag är lyckligt lottad av jag har en valfrihet och en egen vilja att kunna bestämma detta redan innan.
I morgon ska jag vara så där överjävligt högljudd och glad, det kommer att skära som knivar i dem som är bakis och ångestfyllda.
Vinsten kommer då för mig, vinnare varje gång, varje helg...

Det börjar ljusna därute och jag som inte dricker somnar senast av dem alla, klockan har hunnit bli fem på morgonen.
De som brukar skryta om att somna senast, ja se där vann jag också.

Natti!

Berra


skrev Ebba i Att leva nykter

Hej, jag har för tillfället sömnproblem och kan verkligen inte sova, sover två timmar och vaknar med ett ryck, klarvaken som vore det morgon efter en hel natts god sömn. Bestämde mig för att läsa runt lite i forumet och fastnade här.
Jag är nu nykter dag 15 efter ett återfall som varade i tre år. Innan det hade jag varit nykter i två år och gått på AA. Jag vill gärna dela med mig lite av min syn på AA och hur det fungerade för mig.

Jag håller verkligen med dig om att forumet här ger en samma styrka, insikt och kunskap m.m som delningar på AA. Det var alla berättelser direkt ur verkligheten som hjälpte mig mest. Jag har aldrig funderat över gudsgrejen där utan bara accepterat och inte brytt mig de få gånger Gud nämns. Sinnesrobönen är ju dessutom helt klockren och den brukar jag tänka :) Jag har heller aldrig jobbat aktivt med stegen men ändå lärt mig en hel del av dem och på de möten jag har varit på upplever jag att det är gemenskapen och delningarna som är av störst betydelse och att stegen mest är för att ha något att gå efter så att det blir lite ordning och reda och "seriöst". Älskar AA för att det är så kravlöst, man är fri att komma och gå hur och när man vill och kan och för att det finns möten över hela världen som man kan gå på vid behov, jättebra för den som tex reser i arbetet eller är på semester.
Cirka ett år in i min förra nykterhet, flyttade jag och tappade kontakten med AA och slutade påminna mig om att nykterhet är färskvara. Ett år gick det och sedan var jag där "jag är nog inte en äkta alkoholist, jag som är så klok nu och ordentlig, en kall öl till maten på restaurangen borde gå bra". Ja och efter den ölen smög det sig på mig igen, alkoholhelvetet. Tre år var jag där igen innan jag lyckades hitta ut. AA är mitt hjärta så kärt och nu ska jag prova igen och är nervös och hoppas att det ska vara så fint som jag minns det.

Phuuu.
Tack för att jag fick dela lite hos dig, nu kanske jag kan sova :)

/ Ebba