Senaste kommentarerna i forumet

Lååång dag.
Sov inte 1 min inatt, bestämde mig för att åka ut till marken kl 01.30 för att vaka på gris tills rådjuren blev lovliga, var helt rastlös.
Såg rätt mycket djur, några småbockar mm men inget skjutbart i mina ögon. Verkar som brunsten är helt över "redan".
Var hemma igen vid 8.30 efter att ha gott en låång runda och kollat spår osv.
Fick lägga mig några timmar när jag kom hem..
Resten av dagen har gått åt till att förbereda för kräftskiva här hemma, vilken är igång nu. Mest min frus kompisar så jag sitter och försöker få den minsta att somna..
Inte ett dug A sug trots att alla andra festar.
Iofs inte riktigt mina samtalsämnen när det är 5 tjejer som pratar interngrejer.
Ha en lövly lördag friends.
Se om det blir en runda i morgon bitti igen :-)

Ikväll har det varit nära. Blev så galet sugen på att bli lite lullig. I stan. Bestämde mig för att äta ute med vänner. Hade bil. Så det gick inte. Tänkte bara "väl hemma. Där finns. Min man sa vad som fanns och vad jag kunde få när jag kom hem (hade han nekat mig hade jag bara blivit mer ihärdig). Väl hemma, och jag hade hunnit komma fram till att jag inte skulle ha något. När begäret slår mig slår det hårt och då blir jag bångstyrig och vill INTE lyssna på några andra tankar. Hur som. Det blir ingen alkohol idag.

Bra beslut Fenix! Nu kör vi! :-)

- att ni hade det jättemysigt behöver inte betyda att du överdriver hur svårt det kan vara. Men jag tror, känner mig rätt säker på faktiskt att dina tjejer behöver få uttrycka sin frustration och förtvivlan och de har ännu inte förmåga att sortera och hantera alla svåra känslor så att smärtan, ilskan, sorgen... kommer "snyggt och städat" ut. (Hur skulle de ha den förmågan när inte ens vi vuxna...:) Det att du orkar ta emot och finns kvar bygger grunden för trygghet. Du får både kaoset och kärleken. Visst är det fint? Kram / mt

att läsa hur du upplever din nykterhet hela tiden. Ger perspektiv på att livet utan A inte är problemfritt. Men i långa loppet förstås mycket mer givande än att vara slav under drickandet.
Sitter här första kvällen utan A och tröttheten börjar komma. Ska börja se en ny tv-serie med frugan, och det är bra om man börjar på en serie man gillar, då kan många timmar hanteras om tankarna kring A surrar för mycket.
ha de
Fenix

Det bästa med AA är att man inte blir dömd för sina handlingar pga a utan som människa. Alla där har varit med om samma sak som du och jag. Man kan tom skratta åt alla dumma saker man gjort pga a. Nykterhet är valfrihet.

Att stå emot och att du valde att vara nykter igår. Men, vad tråkigt med din vän. Att det blev som det blev. Jag instämmer med föregående att du nog inte kan få henne på andra tankar.
Vi vill ju så gärna hjälpa och påverka. Jag tror att det du kan göra, som själv skrev, är att vara en god förebild genom din nykterhet.

Min syster har varit då långt ner man kan komma i alkoholberoende med allt vad det innebär. Så, jag känner igen mig i hur ledsen man blir när man inte kan hjälpa.

Tänk på dig själv nu och ditt välmående. Är det en vän att ha kommer hon tillbaka

Kramar
/ Incognito

Det blev en mysig lördagsfrukost. Fast hjärnan var seg som om jag var bakis men misstänker att det är abstinensen. Känt mig lite yr o ganska trött idag o det är nog abstinensen. Känner att jag kommer klara lördagskvällen oxå. Det blir grillat och Cola light. Hoppas det går bra för alla er andra oxå!! Kramar!

I vovember 2013 åkte jagbupp till stockholm för fackligt möte. Hade inte druckit på månader. Åkte direkt från jobbet. Trist åka tåg i flera timmar drog förbi bolaget. 6 7, 2 1 10.5 1 stor och en lite jäger. Hällde över i petflaskor så jag kunde dricka på tåget. Kom till centralen. Hoppade på tunnelbanan till Alvik. Åkte tre stationer till köpte en flaska till om det andra skulle ta slut. Minns inget sedan merän att jag går omkrin på landsbygden. Lyckas få yag på en taxi och hjälp av personalen att ta mig in på rummet. Dagen efter skulle det vara kurs bakis, tog återställare vågade inte in på kursen åkte till centralen ooohh systemet köpte tre flaskor. Bra med färdkost. Minnesluvkor vet att jag satt på en pendelstation. Nu har det gått två dagar, skulle jobba vsr inte hemma. På något sätt hamnar jag i Mölndal minns inte hur. Sitter på en station någon har ringt polisen eftersom man är orolig. Min fru get ej vart jag är. Polisen svänger in vill ha mitt id vet att devfrågar efter mitt personnummer kan inte svara ger polisen mitt leg. De kör mig till stationen och sedan till sahlgrenska, ringer min fru som efterlyst mig på missings people. Min fru ringer en arbetskamrst och de åker till Göteborg och hämtar mig. JAG ringer min arbetsgivare och berättar läget får hjälp, öppenvårdsbehandling som jag går på än. Lovade mig själv att aldrig dricka sprit men öl. November till juöli2014 går bra får ett återfall men för att skydda min son dricker jag ute minns inte men blir lobad igen livrädd vaknar jag i en cell. Först tror jag att jag blivit bortrövad. Dricker två dagar till. Då säger min fru välj oss eller flaskan. Har valt min familj. Vart viöl jag komma? Jo om man inte kan dricka normalt så kommer man ALDRIG att kunna dricka så som du beskriver det. Du måste göra ett val nykterist eller ett liv där inte du bestämmer utan a. Jag har bestämt mig att inte dricka mer, aldrig. Jag fick en flashback när jag satt i cellen nu i soffan. Vad i helvete håller jag på med. Ska jag slänga bort famil, jobb, hem, bil, husvagn mm för ett liv i rus och ångest. Nej keep busy living or keep busy drinking. SLUTA DRICK. Tankar på a kommer försvinna jag lovar men det tar tid.

Tack för era värmande ord.
Ja, den här helgen har varit riktigt bra än så länge. Har hunnit med att spela spel med barnen och varit ute och plockat svamp. Igår kväll fick jag för mig att åka och handla lite till dagens middag. Eftersom jag inte hade druckit så gick ju det bra. Konstigt att en så liten och alldaglig sak kunde kännas så speciell. Kan inte minnas när jag senast var körduglig en fredag kväll. Kändes lyxigt och nästan overkligt att åka runt med bilen. Det kanske är larvigt men det var en sån frihetskänsla.
Kanske tar en tur ikväll igen. ;)

Ha en fin kväll allihop!

Hej Vickan. Tråkigt med din vän och er relation som verkar allt annat än bra just nu. Men desto roligare att du står emot och kämpar på trots att du utsätts för frestelser.

Men det är väl just det som är kärnan i det hela. Du har bestämt dig och det har inte din vän. Och jag tror ärligt talat inte att du kan få henne på andra tankar. Viljan måste nog komma inifrån en själv.

Glad för din skull! Stort grattis och lycka till.

Är lång tid och väldigt kort tid samtidigt. En bra början på denna del av mitt liv!

Tacksam, gladare, får mer gjort, ser friskare ut, mår bättre, har tränat regelbundet, upplever mer, har mer lust till saker, minskat lite i vikt, bättre relation med maken, kommer ihåg kvällarna, älskar barnen och visar det även på kvällen, lugnare, sällan retlig, känner mig stoltare, finare och nöjdare.

Livet går upp och ner och modet sviktar ibland, kroppen gör ont här och där. Ledsen då och då men miiil ifrån att vara så illa som det var.

/V

Tack Konstnären

Vad glad jag blir! Roligt att du bestämt dig. Det kommer du inte att ångra! Vi finns här när det blir tufft OCH går bra. Rös av orden du har på datorskärmen.

Kramar

Välkommen och vilket bra beslut.
Konstnären

bara ett litet telsamtal så är allt bra igen.Nu kan jag vänta snällt i säkert en vecka innan jag behöver ny näring.Låt han vara ifred,låt han fundera, längta, våndas och känna klart om han vill/kan sluta dricka och om han vill närma sig mig igen på mina villkor.Men nädå,jag ska vara där och styra upp det så att det blir som jag vill och snabbt ska det gå..Andra delen av mig känner sig ganska fri och öppen för vad ett liv utan honom skulle kunna innebära.Jag hoppas att den delen kan få mer näring och den enda som kan ge det är ju jag själv.Men då känns det som att jag sviker och riktar mig bort från oss.Ändå säger ju många som varit med om detta att det är precis det rätta att göra.Så jag gör väl det då,men det tar emot och är svårt.

... och hoppas du är okej!?

Kram

... tänker på de åren av mitt liv som gjort och gör så ont.
Att det tog mig så många år att inse att exet var alkoholist, att inse att han inte var snäll, att inse att jag inte behövde ha det så - och all tid och energi jag lade på att försöka hålla honom lugn och nöjd.

Du har kommit så långt, och jag har också kommit långt, men du är en förebild - och jag tänker på hur fint det är att du går på AlAnon och att du skriver här och delar - det är så ovärderligt för många! Jag är så glad för att ni hittade er väg, att du kunnat hitta dig och lägga medberoendet åt sidan... Jag kämpar - och på många sätt är jag ur mitt medberoende, men det är som om det ligger där och pyr ibland:
häromdagen åkte jag med en vän och hennes sambo i deras bil. Han använde blinkersen och den slogs inte av efter att han svängt. Efter en stund noterade jag det, men sa inget. Efter en stund sa kvinnan, min vän: "Slår du av blinkersen?" - och jag trodde på fullt allvar att mitt hjärta skulle stanna - jag tappade andan och höll på att rasa ihop och omedelbart kom tanken "Men hjälp, han kommer ju bli galen på henne" och jag kände nästan hur jag ville sätta ut armarna åt båda sidorna i baksätet för att ta spjärn i skräck för att han snart skulle kunna köra i 170 km/h...
Men han svarade bara kolugnt och nästan lite disträ: "Eh... jaa, just det..."
Och jag höll efter andan en lång stund... För med mitt ex så hände det två (!!) gånger att jag bad honom slå av blinkersen, och det blev resan från helvetet - han blev så fruktansvärt arg, gapade och skrek och ifrågasatte om jag inte älskade honom eftersom jag var tvungen att rätta honom, om jag inte tyckte att han kunde köra bil osv osv, och körde sååå fort, och där satt jag (tack och lov innan barnen fanns) och trodde på fullt allvar att han skulle köra ihjäl oss - och efter det har jag aldrig någonsin kommenterat något sådant, egentligen bara lärt mig det och inte tänkt på det. Galet sjukt, förstår jag när jag är med om liknande situationer och ser andras reaktioner.

Tack för att du delar!
Kram

har jag fattat mitt beslut och dagen är här. Dagen då jag skruvar på korken och satsar på ett bra resten av mitt liv. Har läst här jättemycket de senaste veckorna, och längtat till att följa er alla som nu kommit mer eller mindre långt i nykterheten. I dag är det min Dag1, och jag är oerhört förväntansfull. Jag har några rader på min datorskärm som jag brukar titta på. Det skrevs av bloggerskan Torrdockan för några år sedan då hon varit nykter i minst fem år: "Det finns inget annat lyckligt slut på ett alkoholistliv än nykterhet. Allt annat är tragiskt, nedbrytande och meningslöst."
Mitt drickande har verkligen varit tragiskt, nedbrytande och meningslöst i många år. Nu vill jag sätta stopp, och skapa mig en annorlunda framtid där alkohol är uteslutet. Jag är beredd på att det blir tuffa stunder den närmaste tiden, men jag ska ta fajten, precis som många av er gjort och skrivit om här.
Vi hörs,
Fenix

... och det är lättare sagt än gjort - men du behöver inte leva så!

Jag förstår att det känns illa, men det blir bättre...
Har han flyttat, hur går det för dig?
Har du lite ledigt?

Stor kram, du är bra!!!

Ja, emllanåt är det kaos... men så plötsligt hade vi den sååå fin kväll igår - flickorna var i harmoni, kändes som de levde i nuet och njöt av fredagsmyset, ville gärna sitta i knät och kramas och vara nära - och de verkade så lugna och nöjda!
Tack - jag behövde den stunden! (men - betyder det att jag överdriver det andra...?)
Åh...