Senaste kommentarerna i forumet

Hej,
Jag följer din resa och tycker du skriver bra. Dina tankar och funderingar stämmer väl in på mina egna erfarenheter. Har dock inte en fru som dricker för mycket utan måttligt, normalt alltså. Hade hon varit som din äkta hälft vet jag inte vart det hade slutat för min del. Men jag stör mig ju mycket på de ytterst få gånger hon blir berusad. Tänk vad märkligt, själv har man varit berusad och hundratals gånger och inte fattat varför frun tycker man är jobbig eller pinsam. Nä fy fan vad menlöst det varit.
För mig går det inte dricka och tro att hon ska stanna kvar. Jag har kommit till en återvändsgränd på min väg. Drick måttligt eller drick i din ensamhet utan familjen. Jag valde att inte dricka alls för måttlig har jag aldrig varit och kommer aldrig att bli.
Tänkte som Villmåbra att du kanske ska chilla ner och inte konfrontera med ord utan bara visa i handling att du menar allvar och är trött på skiten.
För mig tog löften och ord slut. Jag kan bara visa vad jag står för genom att låta bli och vara ärlig mot mig själv och de kära runt omkring.
Det är slut nu.
Nykter sedan 7 Juni.
Kämpa på, all lycka till dig.

LillPer

Tack för det tipset Gimli! Idag är så dag 3. Ljusare i sinnet. I dag är dagen då jag vanligtvis skulle planera kvällens drickande. "Nu har jag ju hållit upp i två dagar och rensat kroppen, ikväll ska jag unna mig lite vin" Pyttsan. Jag har ju precis börjat må lite bra. Varför då hoppa på det galna tåget igen, som säkerligen eskalerar till fler dagar och därefter återigen några dagar av ångest och bakfylla. Idag ska jag vara nykter. Trots kräftskiva till kvällen. Massor att ordna idag. Storhandlat i stan. Och till och med varit på systemet och handlat åt maken. Tänkte "kanske ska jag köpa en aloholfri flaska till mig själv". De med bubbel är godast (fast jag inte är så förtjust i bubbel - om det då inte är öl, typ en varm eftermiddag, eller till sillen. Men egentligen är det ju bara alkoholen jag vill åt. Förutom just till sill - men där finns ju alkoholfritt öl. Om i te vin dricker jag ändå helst vatten. Vanligtvis skulle jag nu bara hastat igenom shoppandes, för att så fort som möjligt hinna hem till det första glaset. Idag tog jag det lungt. Och var liksom med i stunden er vad jag gjorde just då. Mindfullness. Önskar er alla en skön nykter fredag.

Ska det vara :)

Jag tänker på LoLo och undrar hur hon har det.
Vill hjälpa och stötta dig och om du läser det här och orkar kan du väl skriva något.

Det kanske känns nattsvart men jag VET att det går att ordna det och må bättre sakta men säkert.

Tänk bara på ditt och din dotters bästa.
Skam och skuld och vad andra ska tycka är skir i samma.

Det handlar bara om att du och din dotter förtjänar bra och trygga liv.

KRAM

Då har det faktiskt gått fjorton dagar av nykterhet. Sista semesterdagen och vädret är underbart. Vilken sommar vi har haft hörni!
Tropiska nätter och medelhavsvärme. Bättre kan man knappast önska sig. Två veckor av nykterhet. Halvvägs mot mitt "personliga rekord". Den här gången har jag satt upp tre månader som långtidsmålsättning. Därefter kommer jag fatta nya beslut. Men inte springa till krogen på tremånadersdagen utan sätta mig och läsa igenom alla mina inlägg.
För att det är just det som är en stor styrka med att skriva på forumet. Det blir lite av egen terapi, med goda synpunkter från er övriga vänner. En egen liten terapibok som jag kan gå tillbaka i och se vad jag upplevt och kanske uppleva det igen för att värdera min nykterhet på ett, ja just det, nyktert sätt.

Ha en bra dag alla!
I dag tar vi inget första glas!

/Incognito

för ditt stöd och ditt tips. Du har definitivt en poäng där och jag är definitiv benägen att snacka mer än jag handlar. Tar med mig det :)

Det vänder men tiden är jobbig. Rastlöshet, oro och ångest. Kämpa på

nu idag.Jag vaknar med en tung sorg och lätt ångest över hur det ser ut med min "gamla gubbe"Men jag ska hålla mig minst en vecka innan jag kollar med dottern om hon hört något nytt.Torsdag nästa vecka.Nu har jag satt det på pränt,utan näring till mitt medberoende i en vecka.Få se hur jag mår dag 7-8 kanske kan hålla mig från att fråga?

en liten morgon-hälsning även från mig

Tåget har inte gått för dig, men det väntar kanske att få dig som passagerare. Jag kan ju inte svara på om du kan återgå till
ett normalt drickande som du skriver. Känner bara mig själv och hos mig finns inget normalt drickande, testade ett antal ggr
innan jag slutade helt. Gick bra högst två gånger, sedan var jag tillbaka där jag hade slutat.
Ha det bra
Konstnären

Undrar hur det är med dig. Jag hoppas att du mår bättre. Finns ett ljus i tunneln jag lovar. Kan tyckas att det är långt borta,
men det finns.
Kram Konstnären

Härlig läsning Jajamänsan! Så starkt gjort. Även för mig sveper det förbi något flyktigt sug/tanke särskilt under sommaren när det är så legalt att varje fin dag hänga på uteservering. Men det kan man ju faktiskt göra ändå, med något annat gott och kallt i glaset. Återigen, hatten av för dig och grattis!,

Måste bara skriva av mig en hemsk mardröm som var så verklig. Jag var någonstans var vet jag inte. Jag drack vin, inte ett glas det var flera stycken lådviner.
Det var så verkligt, jag hällde i mig, inga försiktighetsåtgärder, det bara rann genom strupen. Full så in i helvete, och jag var förtvivlad. Vaknade skräckslagen
och skulle precis börja gråta för jag trodde jag var så dålig. Kände efter i munnen och där fanns ingen stank av rutten råtta. Då insåg jag att jag drömt.
Tror ni jag blev lycklig jag for ur sängen som skjuten ur en kanon fram till spegeln och nästan skrek JAG VILL TACKA LIVET.
Kan det ha varit en varning till mig att se upp, är fortfarande skakis.
Glad för mitt nya liv. Gjorde en god gärning igår, bakade kanelbullar och jag lyckades. Åkte till mannen i mitt liv, barnbarnet och lämnade alldeles ljumma bullar.
Fick en stor kram av honom. Fick själv barn väldigt tidigt, så han har en ganska ung farmor, tycker jag en liten kråkspark här och där.
Tack alla ni för att ni finns, och att jag är nykter
Kramisar Konstnäre

Ingen underbar vecka för dig precis. Men allt detta tog nyktert. Jag kallar dig kåsören, läser alltid dina texter.
Jag håller mig kvar på vägen.
Ha en bra fredag
Konstnären

Jaha så börjar tredje dagen och jag mår bra (bättre än jag trott) bortsett från att jag sover som en kratta. Vaknar klarvaken mellan 2 och 3 på natten och går omkring och vankar, läser och funderar. Blir åtminstone inte stressad av att inte sova och tankarna på A dyker inte alls upp, där på småtimmarna. Tänker gå och träna idag på lunchen, det har inte hänt mycket där senaste dagarna och främjar nog sömnen.

Ikväll väntar en ny prövning. Fredag, hem kommer hustrun som jobbat på annan ort ett par dagar och med henne förmodligen ganska många öl. Jag vill gärna vara med henne och höra hur hon haft det, men jag vill slippa den tilltagande onykterheten. Vid liknande tillfällen tidigare har jag antingen dragit mig undan eller joinat ölslaget. Det senare inget alternativ, det förra främjar inte relationen. Det blir en intressant kväll. Hon vet att jag inte vill dricka på ett tag, men jag tror inte hon tar det på allvar (med all rätt, eftersom jag inte själv gjort som jag sagt tidigare).
Jag ska inte dricka idag
Ha en härlig fredag

Glädjs åt att det går så bra för dig Calle! Från klarhet till klarhet! Det inspirerar! :-)

Jag som hade i mina tankar ställt in mig på att mjukstarta min arbetsvecka, för att inte bli stressad och grinig.
Och så blev det precis tvärtom, rakt in i väggen bara, i tvåhundrasjuttio...
Trodde att många fortfarande skulle vara på semester och att jag skulle kunna försiktigt kunna sätta mig in hur läget var,
Ta igen alla missade mejl, reka av vad som hade hänt under de veckor jag var borta.
De hade bara tuggat på som vanligt, kört slut på allt material och hade brist på det mesta, saker och ting hade rasat bara för att ingen hade sett till dem på en lång tid.
I stort sett ett enda kaos och min grupp bestod av ...enbart mig, suget var enormt på mina tjänster...
Telefonen ringde i ett, folk stod i köer på kontoret för att prata med mig om det absolut viktigaste, deras problem.
Jag var tvungen att hålla mig i konstant rörelse för om jag stannade till så...jo du Berra, hörrödudu jag behöver din hjälp.
Jag flackade med blicken för att till slut undvika ögonkontakter med alla, lunchen blev en stressad flopp, sista tuggan åkte upp som en sur uppstötning med kaffet.
Dessutom fick jag ta hand om en oplanerad utländsk besökare som skulle ha kommit för sex veckor sedan och lalla runt med under tre dagar, ingenting funkade.
Övertid alla kvällar, hade hur mycket saker som helst som skulle göras hemma med kommande födelsedagar, ingenting funkade.
Satte som en urvriden trasa på den varmfuktiga kvällen i soffan helt urblåst ur hjärnan, och undrade...vad hände?
Allting låste sig för mig och istället för att blir produktiv så blev jag helt lealös och kunde ändå inte somna i tid, tankarna var korrupta.

Stresstålig?, nähä...
Vill kunna planera åtminstone nästkommande dag i mitt sinne, en halv då?, några timmar, en timme?
Det slår över och på andra kvällen satt jag irriterad och grinig framför teven, såg munnen röra sig på bildrutan, men lyssnade inte.

Väcktes i morse av att VD' n ringde på min privata mobil, ja du hör vem det är va?, när jag ringer så brukar det inte vara trevligheter...
Låt mig gissa svarade jag, nattens oväder med blixtrar och dunder har skapat en "glitch" på elnätet, och nu finns det inte en enda dator som funkar?
Rätt gissat svarade han, när kan du komma hit, och ska jag ringa in någon extra snubbe från semestern...
Nä h..te heller sa jag, då kommer de att bli sura på att det blev mitt fel att de var tvungna och komma in, jag fixar....är där om en halvtimme.
Turboröj hela förmiddagen, VD' n hängde mig i hasorna och försökte hänga med på vad jag gjorde, telefonen ringde och folk jagade mig.
På så sätt rätt kul att han fick se hur det går till när JAG jobbar, det har han väl aldrig uppmärksammat.
Han gav upp när det blev alltför tekniskt.
Efter lunchen tackade han för min hektiska insats, jag kunde inte låta bli....var bara tvungen att kontra med...
Vadå hektiskt?, bara en vanlig arbetsdag på firman...
Haha, det var veckans höjdpunkt.
Ikväll var det första gången jag kände att jag hade hunnit ikapp med alla akutingrepp, och skulle kunna beta av det som låg på släp efter semestern...

Så imorgon ska jag för första gången inte åka dit med hjärtat i halsgropen, den här veckan, om inte moder natur har bestämt sig för ett nytt oväder under natten,
Då är jag tillbaka på ruta ett igen...

Min besökare sade en ganska så intressant sak, vet du om att på större företag skulle din grupp bestå av 12 personer, ni är idag tre och en halv.
Jotack sa jag, men det kan ju också vara anledningen till att vi faktiskt har överlevt under de tuffa åren.
Man bränner lätt ut sig om man låter stressen penetrera skyddsvallen man byggt upp runtomkring sig.
Men så ser arbetsmarknaden ut på väldigt många ställen idag, vi jobbar allt hårdare.

Och vad hade det här med alkoholen att göra då?
Vet precis hur det hade sett ut om jag inte blivit nykterist, hade tagit en intern "reset" i stort sett varje kväll med att släta ut alla känslosvallningar...

..med hjälp av alkoholen, jag hade för en stund kunnat frigjort mig från mina tankar och svävat iväg för en stund.
..men med en skuldränta att betala av under efterföljande dagar i form av ångesten.

Det hade absolut INTE underlättat veckan för mig...

En kollega sa till mig igår, fy fan det var den jävligaste vecka jag har varit med om någonsin...
Vet du vad jag ska göra?
Nä svarade jag...
Du...jag ska åka på fredag förbi bolaget innan jag drar själv ut till stugan, och köpa den dyraste jävla whiskyn de har,
Supa mig full och försöka glömma den här veckan...
Jaha du, lycka till svarade jag ( han vet att jag inte dricker längre), och så avslutade vi det samtalet...

..och så funderade jag...
Varför köpa den dyraste whiskyn, är det DET som är "straffet" för att han har plågats under veckan, bränna pengar?
Om han nu ska supa sig full, är det då inte bättre att köpa den billigaste, han kommer väl ändå inte att minnas smaken?
Okey, han kommer att fly verkligheten för en stund, men kommer att må piss i dagar efteråt ( vem minns inte whisky-smällan).
Jag tror ändå inte att han kommer att kunna glömma den här veckan, så ruset kommer inte att göra honom något gott, alls.
Kanske kommer han att ramla och göra sig illa vid stugan och få ett minnesmärke i form av ett ärr, ja då har han ju tatuerat in den veckan han försökte glömma.

Det finns inga fördelar med att berusa sig längre, den är överskattad och överromantiserad.
Folk skrattar åt andras fylldåd när den egentligen bara nedvärderar ens ego, att man inte kan se sina egna begränsningar.
De som dricker försiktigt har aldrig roligt, de som dricker för mycket har absolut inte haft det roligt, men de tror det,
För vem kommer ihåg exakt vad man gjorde på fyllan, kanske så var det det, eller inte...?
När vi tvekar väljer vi instinktivt det vi hoppas på, att det var roligt, ...eller?

Fråga den som var nykter, han eller hon hade kunnat säga sanningen, men vem vill lyssna på en tråkmåns?
Så frågan man skulle kunna tänka sig att ställa, var verkligheten det sämre alternativet?
Eller hade vi hellre valt att lyssna på fantasin, inte sann men roligare...

Vad är det vi flyr ifrån?, våra egna liv, orkar vi inte vara kvar i vardagen, lever vi bara för helgerna?

Min vecka var skit, det vet jag, och jag vet varför, men jag valde att stanna kvar i den...
Om man inte får uppleva det som är dåligt, när ska man då få uppleva det som är bra?
Om livet hela tiden bara är ett enda hallaballo, måste vi då öka på farten för att uppleva att det blir bättre.

Näpp, i med nödbromsen och sakta ner farten, jag höll på att bli fartblind.
Nykterheten är precis som med bilkörning, den håller mig kvar på vägen.

Berra

Fin dag på jobbet som avslutades med kantarellplockning på vägen hem, fans massor!
När jag kom hem så hade vi ordnat barnpassning och åt ute med ett annat par. Jag var chauför! Går rätt bra faktiskt men orkar inte förklara för alla och märkligt nog är det ingen som reagerat inu! Efter maten gick vi ner till havet och fiska och tjejerna drack vin.
Väl hemma så fortsatte vindrickandet, dock på lagom nivå för dom. Käns märklig nog inte jättejobbigt för mig inu, är nog jävligt övertygad inom mig att jag ska fixa detta!
Start som fan inu, måtte känslan hålla i sig!

Det är så drygt. Drygt när de smygdricker och tror att det inte märks. Jag blir så enormt besviken. Vet igentligen inte varför , visste ju att de skulle komma någon kväll. Bara för att vi haft flera bra kvällar så hoppas man. Men nej. Suck. Är så tråkigt att jag blir så ledsen och besviken. :-(

Jag vågar inte gå på systemet. Kan ändå inte dricka. Äter antabus. Jävligt bra gjort.

För mig fungerar dom utmärkt och triggar inte heller något sug. De har blivit ett gott substitut. Det som är roande , som jag skrev i min tråd, är att det räcker med en till tre stycken. Vanlig starköl räcker inte fem stycken... :-)

Det är aldrig försent att leva livet. Varje dag ska du vakna upp med en glädje att ha kul. Ta handom dig och dina barn.

Jag tror aldrig att det är för sent! Men du måste få tillfriskna från ditt medberoende nu.. Då kommer du och dina döttrar hitta tillbaka till varandra. Helt orimligt att du ska bära hela ansvaret för barnens uppväxt, det är ju inte du som druckit och härjat hemma hos er! Du ska inte känna skam för vad dina barn har varit med om! Det kan deras pappa om någon göra. Kontaktade du alnon?

Så igen, det är inte för sent, men du måste börja skapa det liv du vill ha och som du mår bra av. Livet är inte slut än. Ni kan ha många härliga år tillsammans du och dina döttrar. Det är värt att kämpa för!

Bra jobbat. Går om man vill.

Jag håller helt med dig konstnären. Jag är villig att pröva allt som står i min makt för att slippa ångesten. Dagen har tillbringats med två timmar gräsklippning och en halvtimmes krattning. Jag är fullständigt slut efter detta. Begriper ingenting. När jag "drogade" mig med alkohol kunde jag lätt arbeta 8-10 timmar i streck utan problem. Jag kände ingen trötthet utan tuggade bara på. Sedan hade jag väl inte 100 koll på vad jag gjorde ibland men mycket uträttat blev det.

Får lite panik när jag känner dessa trötthetskänslor. Har liksom inget att sätta emot. Inget djävlar anamma. Kände på eftermiddagen att jag blev grinig. Noterades också av frun. Vill inte bli stingslig men det liksom bara kommer. Nåväl, jag antar att det är ett stadium man ska igenom och det finns inte så mycket att göra åt detta. Som jag sagt tidigare, jag måste jobba med mitt tålamod. En dag i taget osv.....

Ikväll blir det kräftor med lokavatten. Kan ju vara trevligt för en gångs skull att ägna sig åt kräftorna och inte bara dryckerna. Allt gott till er alla /Tjalle