Senaste kommentarerna i forumet

Efter att bott villa i drygt 30 år, sålde vi och flyttade till lägenhet, aldrig mer snöskottning. Höll i fyra år, nu är vi sen två år med hus och tomt igen. Oplanerad tomt som jag nästan inte gjort ett handtag på. Nu äntligen börjar livsandarna vakna, det är faktiskt skönt att svettas av kroppsarbete i motsats till att vakna svettig och bakfull.

Min ursäkt också, Simbo... Så djävla dumt och det stämmer verkligen inte!!!

Kom just och tänka på det här med att 1-2 glas vin om dagen skulle vara bra för hjärtat. Det var under många år min ursäkt för att inte sluta. Nu blev det ju inte bara 1glas , men man ville ju inte risker hjärtat.

Jag förstår inte hur du orkar!! Städa och fixa efter alla fester och gäster?! Jag är en ensamvarg i perioder och på semestern vill jag helst bara vara med familjen och själv. Det kan å andra sidan skapa tankar om att jag borde vara mer social.. ;-)
/v

1. radera alla gamla sms. Kasta alla gamla brev. Kasta ALLT.
2. Skriv ner allt elakt han sagt till dej. Skriver hur du känt de gånger du varit rädd.
3. Fundera: Ska du simma för båda och försöka rädda honom? (Och riskera drunkna med honom) eller ska du låta honom drunkna och simma själv så att du får leva? Och framför allt leva så att du kan vara en mamma? (Han är vuxen och behöver ingen mamma)
4. Bryt kontakten helt med honom - kontakt krävs för att förälskelse ska kunna hålla. Vill du vara förälskad i ett svin? (Klart du inte vill ;) )
5. Ta kontakt med sjukvård eller kvinnojour & när du mött en person som du tycker verkar vettig säg hur du känt och fråga om det är normalt att bli behandlad så av en partner.
6. Tid. Tid utan någon alls kontakt med honom är tid som kommer göra att du kommer över honom.
7. Vänner. Skriv upp dom som finns i ditt liv - finns där någon du vill lära känna närmre? Ta en fika, shoppingrunda eller picknick.
8. Var kan du möta vänner? Jobbet? En hobby? Exv vara aktiv i dotterns skola eller en förening.
9. Sist men inte minst: själv och kropp sitter ihop. Äter du okej? Sover du okwj? Rör du på dej minst 6 dagar/ vecka 30 min per gång?
Hjärnans kemi påverkas av allt och bra förutsättningar (dvs bra levnadssätt) ger dej en fin hjärna som ger en mental harmoni och balans :).

Jag pratar från perspektivet att mitt ex missbrukare och var så elak och svinig mot mej. Jag bestämde mej för att han fick drunkna själv (att ge upp nån du älskar för att du behandlas som skit är svårare än det låter). Har numera läst en hel del psykologi på universitetet och själv gått i terapi. Är lite klokare.
Lycka till!

Och tänk så mycket bättre golfen blir när man kan hålla puttern stadig redan på första Green

Och du har rätt att kvinnor glömmer bort sig själva och vi är några som konstaterar duktig-flicka syndromet som sabbar och ligger till grund för mycket tomhet och grundar en svag självkänsla.

Det är häftig med er som nu kan skriva 9, 10, 11 månader. Hurra för er och tack för att ni inspirerar oss andra!
/v

Loka, knäna skulle vara kunna, att jogga blir prestation skulle det också vara... Irriterad på textbehandlaren som byter ord.

Du har så rätt weekend . Ett gott glas vin till maten och en liten wiskeypinne av ngn fin malt , som den finsmakare man försöker inbilla sig att man är. När det enda man är ute efter är ruset.

Ja, massa sorggråt finns. Om man samlar på sig sorger utan att bearbeta och knäna släppa taget om såväl, sorg, skuld och misslyckanden då växer snöbollen och till slut hotar en ravin. Ravinen låssas vi inte om när vi dricker för då mår vi så bra.

Vad intressant med promenaden, att jobba blir prestation. Jag promenerade mycket i naturen när min son varit svår sjuk under en längre tid. För mig har också träning varit prestation. Om jag inte är bäst då ger jag fan i det. Du verkar ha haft en sundare piska än jag senaste åren ;-)

Modigt av dig att möta tankarna och reflektera över ditt duktighets-syndrom. Självkänsla handlar inte om prestationer utan om vem man är, ja. Det är en riktig utmaning för mig som lärt mig att prestation är det enda som räknas och det är det som avgör om jag duger och blir älskad. Sitter i sedan barndom :-(. Värsta är att jag lätt gör lika med barnen och hatar det. Ska de också växa upp tomma med ett jag som baseras på hur de presterar!? Nej, vill inte!! Men det är inte lätt när jag inte har de verktygen själv.

Vi får vara snälla mot oss. Tänka på det vi gör bra och framtiden. De där tankarna om vad man gjort och inte gjort, fulla av skuld, är bara att släppa förbi och putta bort. De gör ingen nytta alls. Får oss bara att må dåligt. Detta måste min mentala träning handla om. Mindfulness och meditation fungerar verkligen.

Skulle nog vara en utmaning för dig att promenera milen. Kanske värt att testa. Låta Må-bra-Loka få ta plats och bestämma mer? ;-)
Ja, på väg mot tre veckor. På lördag. Vinnarskallen vill gärna komma mycket längre på en gång! ;-)

Hörs, vännen.

Instämmer med er till hundra procent. Minns förra sommaren när jag drack som mest, satt inte på balkongen en enda dag.
Gick omkring som i en dimma och pimplade vin dagligen. Denna sommar smakar jag verkligen på, jag både ser allt vackert,
och hör fåglarna. I går kväll såg jag i huset mitt över mig en kvinna och man som satt och käkade ute på balkongen.
Mannen serverade vin och gud vad klack till i mig. Tänkte på iskallt vin i värmen att det skulle smaka. Men lyckades ganska
snart ta fram mina gamla bilder i huvudet, hur det verkligen var utan några försköningar. Farligt, farligt för mig att försköna alkoholen.
Den gjorde mig bara illa sista tiden. Idag inga tankar alls på A. Vickan jag tycker du är superduktig och låter så motiverad.
Grattis till nio månader weekend. 10 augusti blir det elva för mig. Vad duktig jag är, har börjat berömma mig själv, varit så dålig på det.
Tror många kvinnor glömmer bort sig själva.
Fin dag till er
Konstnären

Grattis till 9 mån!! Förstår att du inte ångrat en nykter dag! Ja, sommaren är A:s längsta högtid. Tänker att dagarna som är så ljuvliga hade varit ett töcken och runnit förbi med A istället för som nu verkligen uppleva varje smmardag.

Glad för din skull Weekend

... om dina reflexioner! Känner igen mig på pricken. Alltid varit stark och duktig men inte tyckt om mig själv på riktigt. Gjort saker för andra och är väldigt hård mot mig själv. Ja, du har verkligen rätt. Man blir en bitter elak surtant om man inte byter ut ledningsgruppen i hjärnkontoret. ;-) Jag har också undvikt saker för risken att bli ratad mm. Funderade också om det inte var så att jag var rädd att få för nära vänskap, för vad skulle jag kunna erbjuda då?? Haft bästisar hela uppväxten, social och lätt för nya vänner. Jag släpper nog inte in dem längre, vet inte vad jag kan ge. Egentligen osäker men stark på utsidan. Har läst böcker mm om att öka självkänslan men det hjälper inte på djupet för min del. Skulle gärna hitta något som stärkte den. Men att sluta med A är en bra början, eller hur!!

Vad härligt att höra din beslutsamhet. Låt mig veta hur det går med telsamtal och annat.
Kram

Glad idag (igår 9mån) utan giftet.
Bäst av allt för tillfället är den totala avsaknaden av saknad!
Det väder som råder är världens trigger till alla möjliga alkoholdrycker som rinner ner i strupen!
Men....nu är det nya mål som gäller, året är inom räckhåll.

Ångrar aldrig en nykter morgon!
Ångrar aldrig en hel natts sömn!

Ha det - kämpa på!

Det börjar stå helt klart för mig att vad jag försökt sudda ut med mitt eviga öldrickande på kvällarna, är tankarna. Själva suget efter en öl svischar mest förbi, jag har ju bestämt mig!, men då står jag ju där naken inför mig själv och tankarna.... Allt jag inte gjort, allt dumt jag HAR gjort, alla mina ambitioner som bara förvandlats till dåligt samvete och självförakt... Under en lång kvällspromenad igårkväll insåg jag att jag en match att gå med att förändra min självbild, annars blir jag en bitter gammal bitch. Jag vill börja tycka om mig själv, genuint! Inte bara konstatera att jag är duktig och kan fixa saker, för det kan jag. Nej, jag vill kunna känna att "Yes, det här är jag, med fel och brister, men på det hela taget en rätt härlig kvinna!" Att grundtonen i min självsyn är snäll, inte fördömande. Dit vill jag, och det blir nog en match, för jag har varit duktig flicka och högpresterande och hållit masken så länge, så länge... Och aldrig riktigt tyckt om mig själv innerst inne. Orkar inte leva så längre. Nu ska jag börja ta tag i saker! Ska börja med att ringa upp ett par bortglömda gamla vänner idag, dom blir nog förvånade. Kanske lite glada också...? Suck, det är ju det, vågar ju knappt tro på det. Och så har det hållit på genom livet - bättre dra sig undan än att bli avvisad....och fly från dessa tankar i ett lagom litet rus varje kväll. Men slut på det nu!

Underbart, levalivet! Bästa beslutet. Jag har bara varit medlem i några dagar, men jag har varit inne då och då de senaste åren. Finns så mycket klokskap att hämta här! Välkommen, kram!

Du skrev såhär, Vickan: "Jag tror gammal sorg och ensamhet är min största fiende. Har varit mer aktiv sista tiden men också hunnit fundera mer" - och precis så är det! Även för mig. Idag börjar min dag tre utan alkohol och det har, vad suget beträffar, gått märkligt lätt. Däremot sorgen, känslan av jag bara låtit tiden, åren gå och försummat vänner... Känns som en stor sorggråt är på väg. Det är dags att möta den nu. Tog en lång kvällspromenad igår medan ungarna såg på film, brukar oftast jogga. Men igår fick det bli en rask promenad och det var underbart! Joggingen kan för mig bli en prestationsgrej, en del av den allmänna "bli-bättre"-hysterin jag så lätt kan känna (bättre mamma, bättre tider på halvmilen, bättre på ditten och datten, duktig flicka-syndrom i kubik.....) och att promenera var, ja, underbart. Lättare att möta dom tankar som jag äntligen vågar börja ta till mig nu, sen tre dar. Å andra sidan borde jag nog jogga lite också, så jag inte skämmer ut mig på Tjejmilen i september, anmälde mig i ett anfall av entusiasm för flera månader sen.... Eller så bryr jag mig inte, promenerar igenom milen i lugn och ro? Får se. Kramar Vickan, snart tre veckor, eller hur? Härligt, ser fram emot att kunna säga det jag också!

Berra, vill bara säga att dina krönikor gör skillnad. Dina rapporter, välskrivna, roliga och galghumoristiska från livet efter alkoholen betyder SÅ mycket för oss som är nya här! Ja, dvs jag är ny som medlem, men har varit inne och gluttat dåd och då de senaste par åren och läst forumtrådar. Så många kloka, raka, ärliga, modiga hjärtan man möter..... Och du, Berra, har det största av hjärtan och klokaste av sinnen! Dessutom tycker du ju om själva skrivandet, det märks, och då blir det ännu roligare att läsa. Din resa (jo, jag har läst dina allra första "krönikor" också) är värd en egen bok. På annat förlag än Alkoholhjälpen. Tänkt på det? Kramar, hoppas din/er semester får lite lugn och ro i sig också, några ensamma dagar då och då!

Så väntar längtar och hoppas en del av mig fortfarande.Trots att varje kontakt med honom tydliggör att han inte har för avsikt att sluta och iom det så blir det inget mer oss.Men det spelar ingen roll,det gör ont man förbannar alkoholen och försöker greppa situationen.Men den är ogreppbar just för att det är en tredje "person" inblandad nämligen alkoholen och det är hen som bestämmer över båda mig och min fd partner.
Kämpa på, nån millimeter per dag växer du på höjden.

Skriver

Jag mår lite bättre, det var ett tag sedan vi sågs o vanan av att sova ihop mm börjar kännas av mindre.... känner att göra det nu nån gång vore jätte dumt....

börjar glömma hur det kändes.....
visst tänker jag på han varje dag o mycket energi slösas på det....

men jag kämpar..

Självklart ska man vara tacksam för att folk vill vara med en, och att man har vänner...
Men...ibland blir det lite för intensivt med umgänge, och det kryper inpå skinnet på mig.
Var tidigare en spellivink när jag drack och drog på så sätt till mig en massa vänner alldeles för tätt inpå mitt egna ego.
Och det kan jag fortfarande göra, om jag vill, jag bjuder på mig själv, men numera bara till en viss gräns.
Med alkoholen fanns inga gränser och jag överdoserade detta vilket ledde till att jag dränerade mig själv alldeles fullständigt.
Det finns inte samma ork till det längre, och jag behöver kunna dra mig tillbaka när det blir för intensivt, folk som umgicks med mig när jag drack har inte lärt sig att jag behöver en större "frizon" som nykter och är alldeles för nära mig alldeles för länge.
Det är en sak som har förändrats med mig med min nykterhet, eller kanske med min ålder, jag är bara galen när jag vill, inte hela tiden.
Folk kräver att jag underhåller dem konstant, och det suger min energi ur mig, vilket jag inte ställer upp på hela tiden.
Min tid som galenpanna och och fylltokig är inte densamma som förr, en ny roll som jag försöker implementera, men som jag har upptäckt inte accepteras på rätt sätt.
Då blir jag lite "folkilsk", och det kan vara svårt för mina vänner att förstå, jag behöver mer luft och utrymme.

En hel del skitsnack blir det ju också här ute, folk är inte vana vid att inte ha vattenklossetter.
Vi har tre olika varianter på att förvandla folkskit till något annat, och att slänga bindor och tamponger i mullmuggen funkar inte, de blir aldrig mull,
Men en väldigt bra trasselhärva i omröraren och gallret vilket leder till ett mindre trevligt arbete för muggmecken i stugan.
Samma sak med de som inte lägger i en påse till "krematoriet", förbränningstoaletten, det blir lätt ett kletigt jobb för mig.
Matrester går till komposten, dock inte metallfolie eller plastförpackningar, låter som en ganska enkel ekvation, men inte självklar för våra gäster.
Man kan inte låta kranen rinna under tiden man borstar tänderna eller duscha som en tonåring, det skulle gå tomt i brunnen ganska så fort, med risk för saltvatteninträngning och sura grannar som följd, man kan heller inte köra järnet på wifi't eftersom det mobila internetet har sina begränsningar.
Sådant får man förklara för sina gäster, det är inte samma förutsättningar som hemma i stan, det har sina begränsningar med att bo närmare naturen.
Man kan heller inte dricka 2 liter oboy själv under en dag utan att det får konsekvenser för resten av gänget, man cyklar inte iväg till affären på ett huj sådär och handlar mer mjölk.

Det kan låta enkelt i sin enkelhet, men inte helt självklart för alla, jobbigt för oss att behöva förklara hur det går till på "landet" för alla gäster, och att man ständigt ska behöva påminna dem.

Ibland så känns det mycket enklare om vi bara fick vara för oss själva, vår semester blir inte alltid en semester om andra ska fira den med oss.
Det är inte alltid så kul att behöva köra soppåsarna hem i bilen för att soptunnan är full, kassar med massor av pant, sängkläder och handdukar/badlakan som ska tvättas.

Sedan när folk klagar på att man inte alltid svarar i mobilen när man är på landet, kanske har sina andra anledningar än att man inte har en bra mottagning eller har glömt att ladda den, man kanske inte vill svara, därför att man inte orkar ha besök varje sommar av alla man känner.
Nähej tänker man när man står vid pantmaskinen och det rinner ut gamla fimpar ifrån ölburkarna, här står jag och städar undan efter andra, jag som inte ens dricker alkoholen längre.

Varför ska jag hålla på med det?

Berra

Fyra veckor, bra början! Håller med, sörjer också det där och när man går på restaurang och folk som kan dricka normalt sitter med ett glas vin. Det ser så gott ut... Men egentligen är det gott? Kan man inte programmera in avsky och tycka synd om alla som dricker A över huvud taget!?

Finns de som blir hjälpta an hypnosterapi för fobier och missbruk. Intressant om man kan vända den tanken att det ser mysigt ut och alla andra positiva saker man kopplar ihop med A. Varför är det så, tänker jag. Kan vi inte äta gott, umgås, slappna av och skratta utan? Vad är det för fel i vår kultur, egentligen...

Tränat igen och får bra endorfiner av det. Mycket vatten och äta något ofta. Nyttigt. Sysselsätta mig och .... Faktiskt är det fösta eftermiddagen och kvällen jag inte känner sug på A! Vad skönt att du inte har suget :-)

Ses!

Jag tror du har det modet att möta allt utan rus. Tror att det är en ovana som blivit vana att vara under ruset. Tänker att detta är normalt och jag behöver vara i det normala länge, länge!

Var hittar du dina drinkrecept? Låter gott med mojito utan A.

Vad bra av dig! Snart de första tre dagarna avklarade!

Jag håller med. Tack för att vi får dela din styrka och kamp och dina uppmuntrande ord till många här på forumet!

Seger för er två <3

Här har det inte åskan så mycket. Jag fortsatte vattna i trädgården för att det regnade smådroppat! Kul att det är många på g och att de erfarna är kvar och delar med sig!

Staten tjänar enormt på vår alkoholkonsumtion. Lobbyister och andra har inte bidragit till att vetenskap sprids. Denna sommar har det äntligen spridits nyheter som handlar om alkoholens skadliga effekter även i små mängder och samband med cancer som läkare känt till länge. Kanske det också bidrar till att fler inser att det är ett problem. Förstår inte alls att det är tillåtet med alkoholreklam och håller med läkarkåren där.

Ses och hörs!. Ta hand om dig!