Senaste kommentarerna i forumet

@Geggan Härligt att du inte vill äventyra dina nära relationer och aldrig vill dricka mer igen. Är det någon skillnad i ditt mindset eller förhållningssätt till alkohol om du jämför då som nykter 3 år mot idag?

@eling Grattis till 8 veckor!🥳. Så himla bra gjort av dig och du ska vara riktigt stolt över dig själv! Det här forumet är verkligen bra och hjälpsamt på så många vis och det häftiga är också att det är vi själva som fyller det med innehåll som gör det meningsfullt och värdefullt😁

Ha en fin kväll!❤️

Dag 80 idag! Stolt över mig själv!! Målet 90 är snart här. Jag vill visa för mig själv att jag kan klara att dricka måttligt. Många tankar om varför jag vill det. Förmodligen för att jag vill bevisa för mig själv att jag fixar detta. Att jag är stark. Att jag aldrig ska bli som innan. Att jag aldrig ska såra som innan. Att jag behöver mig själv. Att jag älskar mig själv. Att jag bestämmer över mig. Att jag kan.
Har en strategi klar för mig, att fylla i iförväg hur jag tänker dricka, en alkoholkalender i pappersform. Kanske naivt tänker nån. Men jag ska testa. Går det åt helvete så vet jag det.
Känner mig motiverad och förväntansfull.
Jag behöver mig!

Igår var jag ledig. För att jobba ideellt för tjejjouren där jag volontärjobbar. Vi stod på en mässa och träffade en massa trevliga gymnasieungdomar. Fick riktig bra kontakt med några av dem, så jag hoppas att vi kan ha ett TikTok-samarbete framöver. Mina försök på TikTok är minst sagt haltande.

Igår hade de möte för ”alla” igen. Man skulle presentera ett nytt schemaförslag. Jag meddelade min chef inför mötet att jag inte kunde delta, och jag lämnade mina synpunkter på nuvarande schema: 1) det är okej att jobba kvällar och helger, men jag jobbar helst dagtid mån-fre. 2) kvällspassen är på tok för långa, min hjärna är helt kokt sista timmarna. 3) två-tre pass i rad är okej, men inte fler än så, då är min hjärna överkokt.

Idag fick jag se schemaförslaget som visades upp igår. Full pott på önskemål två och tre. Nu återstår att se om även önskemål ett slår in. De ska minska styrkan kvällstid och utöka dagtid - då står jag först i kön. Jag vet samtidigt att det finns skiftarbetare som absolut inte vill jobba dagtid mån-fre. Men jag är van vid det sen typ 20 år tillbaka, och jag blir känsligare för ändrade rutiner ju äldre jag blir. Jag tror nog det blir som jag vill, då återstår bara att se vad jag ska göra.

Men som jag sagt tidigare - de gör helt rätt den här gången. Förhandla förutsättningarna först - sen kan man snacka individer.

Kram 🐘

Tack rara för ditt svar.

Jag brukade alltid vara en bra patient, en sådan som skrev kom-ihåg-lista inför läkarbesök, som var följsam vid läkemedelsbehandling och alltid var vänligt inställd till vårdpersonal.

Allt det där förändrades över en helg, vad som hände vet jag inte, men det följer med även när jag byter VC, vårdpersonal är numera numera minst sagt frostiga i sitt bemötande, de skrämmer mig.

Sitter nu och festar här i mitt kök. Det fick efter min goda fiskgratäng värmd i mikron helt enkelt bli en kall pärondryck i pappkartong med sugrör. Något sådant en fredagseftermiddag hörde då inte till vanligheterna för bara ett år sedan lite drygt. För då var man väl på väg till, eller kanske mera troligt på väg hem, från bolaget med allt annat än en oskyldig liten alkoholfri pärondryck om man så säger. Nog är det skönt att slippa vara jagad av alkoholdjävulen dygnet runt som oftast förr. Det var kul att du @B.Å tittade in en sväng här idag och skrev lite trevligt. Det lättade faktiskt upp lite, för tidigare idag så var väl inte humöret direkt på topp om man så säger, men nu så är det rätt okej.

Ha en fin kväll kompis!

@B.Å 🙏 Dessa insikter är så skönt att ha landat i. Känner ingen sorg över att inte kunna ta ett glas, bara tacksamhet över att jag landat i att jag inte kan och inte vill!
Just nu hemma illamående 🤢 och det känns ändå skönt att må dåligt när jag vet att det inte beror på alkohol. Kroppen rensar nog ut det sista…. Imorgon 60 nyktra dagar! Och du har 82! Tjoho 🎉 för oss!!! 🥰

Hej @Robin vill! Summan av ditt användarnamn och din rubrik väcker nyfikenhet. Funderar du på att göra en förändring? Berätta gärna mer om vad du tänker!

@Emilia OMG! Det har jag glömt. Jag hade sparat mitt lösenord, men glömt namnet på den här sidan, jag trodde mina inlägg var raderade när jag väl kom in igen. Det är inget ovanligt att man inte får tala om läkemedel mot alkohol-beroende. Om man som jag får biverkningar som gör att jag inte kunde fortsätta medicinera, så tolkas det som om jag inte vill sluta dricka. Campral funkar väldigt bra för mig om man bortser från att jag har kostant vit diarré. Min läkare sa att det går över, men det gick inte över, efter ett par månader har jag tydliga symtom som jag känner igen, det kallas för typ "electrocyter". Det har något med vätskebalansen i celler att göra. Jag har nästan konstant mild kaliumbrist och sånt, men jag minns inte namnet på de där proverna som ofta ligger lite för lågt. Min läkare och jag hade bestämt att jag skulle lämna prover regelbundet, på villkoret att de inte kollar alkohol, och om jag själv kände att det behövdes.

Läkaren slutar och det enda provet man tog var alkohol.Det var tydlig viktigt för dem att göra stor affär av att jag dricker för mycket. Däremot hade man inte tagit de prover som krävs för att se vad som ger mig biverkningar.

När jag började få ljusblåtonade fingrar med lätt blåtonade fingertoppar fick jag bara veta att det inte är en biverkan av Campral enligt FASS, det visste jag redan. Rådet var att fortsätta medicinera, men det gjorde så ont i händerna och jag hade långa anfall med spastisk kärlkramp, min glytrin-sprej hjälpte bara en kort stund.
Jag vågade inte fortsätta ta Campral.

Läkaren sa att jag skulle prova en gång till med lägre dos. Det gav ingen effekt på mitt alkohollag, bara vit diarré och sen ont i händerna och spastisk kärlkramp.

Nu insisterar läkaren på att jag ska gå hos beroendeenheten "vi kan inte hjälpa dig". Om jag vågade gå till beroendeenheten skulle jag göra det, även om jag vet att de inte kan hjälpa mig. Beroendeenhetens vård villkorass med alkohol och drogtester, det hjälper inte mig, jag vet redan att jag dricker för mycket.

Jag behöver hjälp med biverkningarna jag får av Campral. Vad ska jag göra?

Hejsan! @Morgonlek, det kan var svårt att göra sig förstådd hos sjukvården nuförtiden med alla dessa stafettläkare hit och dit som i mycket komplicerar kommunikationen. Men livsviktiga mediciner som blodtryckssänkande, vätskedrivande, statiner och magsårsmedicin ska du ju inte behöva vara utan för att det kanske har blivit en fnurra på tråden någonstans liksom.

Tycker du ska ringa till din vårdcentral och tala med deras sköterska på rådgivningen och säga att du behöver ha dina mediciner. Boka även en läkartid och be om en ny läkare om det inte fungerar i personkemin i kommunikationen med den läkare som du kanske har just nu. Har själv varit med om att det skurit sig i kommunikationer med nån läkare och till och med bytt vårdcentral nån gång för länge sedan.

Det kan ibland vara svårt att få fram det man vill säga vid ett besök om man inte mår så bra. Vet att min mor brukade säga att man måste vara rätt frisk för att kunna få bra och rätt vård när man är sjuk eller hur det var. Har själv följt min mors exempel och inför flera läkarbesök och även inför besök hos det sociala då helt enkelt tagit och skrivit ned på ett papper vad jag känt mig behöva hjälp med.

Kommer ihåg vad konstiga de var först i receptionen på vårdcentralen när jag lämnade ett brev där och sade att de skulle ge papperet om hur jag mådde till nån läkare i närheten som jag sedan direkt kunde få tala med. Jag gjorde förresten lika vid det sociala och gick bara direkt fram till receptionen och talade med dem och lämnade ett papper till receptionisten i luckan utan att ha någon tid och bad dem om hjälp omgående och fick sitta och vänta ett bra tag tills de lite missnöjt ändå tog sig tid med mig.

Skriv vad du behöver hjälp med och skriv under med ditt namn och personnummer samt adress, så fixar det sig nog, och berätta vad det är som du i aktuell stund behöver hjälp med oavsett vad du kanske talat om tidigare med handläggare och sånt. För vårdcentralers personal liksom det socialas biståndshandläggare är till för att hjälpa patienter och personer vid behov.

Var en gång till och med så ”fräck” att jag gick till akuten när jag kände att jag behövde blodtrycksmedicin direkt då mitt tryck var så högt att jag hade huvudvärk. Det är svårt att stå ut med att brottas med folk när man är dålig, men kämpa på och skit i alkohol, eller halvera den och trappa ut den ett tag, för alkohol mår du bara sämre av i längden är då min erfarenhet. Lättare sagt än gjort med alkoholminskning eller en paus på sånt, men gör ett försök.

Kämpa på kompis!

Jag har tydligen glömt att skriva att jag har adhd. Allt fungerade ganska bra när jag hade medicin, men så började man villkora min medicin med krav på drogtester. De drogtester jag lämnade med salivprov påstods vara positiva på amfetamin, klart de var det det är det aktiva ämnet i min medicin, men eftersom jag "vägrade" lämna urinprov så valde man att anta att det rörde sig om illegalt amfetamin, inget av salivproven verifierades. De sa att salivprov inte går att verifiera, att jag måste lämna urinprov om jag vill ha verifiering av mina positiva prover.

Så de avbröt min behandling eftersom jag då även börjat fylla i AUDIT. Utan medicin började jag dricka mer (de flesta med adhd gör nog tvärtom, med medicin kan man dricka mer utan att förlora kontrollen)

Tack för ditt svar, jag visste inte att någon svarat.

Jag hat försökt anmäla flera gånger, även till IVO. Enda resultatet är att vården numera begränsar min åtkomst till 1177 journal och e-tjänster.

Med livsviktiga mediciner menar jag blodförtunnande, blodtryckssänkande, vätskedrivande, statiner och magsårsmedicin.

Eftersom jag fortfarande inte vågar lämna prover, så får jag inte fortsätta med sjukgympa, min läkemedelslista är "spärrad" den går inte ens att nödöppna. Vad hände med den nya lagen om läkemedelskollen?

Tänkte skaffa boendestöd, men det verkar bli komplicerat. Jag var på möte hos biståndshandläggare, men hon skriver i sin utredning att jag vill ha hjälp med sådant jag uttryckligen sa att jag inte vill ha hjälp med.

I stället för att få hjälp har jag alltså bara skaffat mig ännu mer problem.

@livima hej hej. Hoppas du fick en god nattsömn och känner dig bättre idag. Livet är en berg och dalbana – vilket har lärt mig att verkligen uppskatta stunderna då det pirrar lite i magen och jag inte behöver blunda och vara rädd. Det blir alltid bättre – bara vi håller ut.

Önskar dig en fin helg ❤️

@Geggan Så fint med barnens kärleksfulla ton ❤️ Och klokt av dig att minnas. Aldrig glömma, aldrig ta första glaset. Du är så mycket klokare nu, du vet verkligen att ett enda glas kan äventyra allt. Du har inte tid med det i ditt aktiva liv ❤️

Kram 🐘

@Ny dag önskar dig en fin fredag.

Det är sant det du säger - att aldrig glömma kan vara det viktigaste verktyget i min nykterhetslåda. Usch jag får rysningar när jag tillåter mig själv att tänka tillbaka på hur mina morgnar kunde se ut och upplevas….att inse att alla försök till ”ett glas” och ”måttligt” är förbrukade är det som ger oss styrka och mod att fortsätta.

Heja dig - du gör det så bra. En dag i taget ❤️❤️

@eling grattis till 8 veckor 🥳🥳🥳🥳

Håller med om forumet - hade aldrig klarat mig utan alla er. ”Kunde en så kan vi alla” eller hur :)

Ha en fin helg ❤️

@Flarran hej kompis, ville bara titta förbi och önska dig en trevlig helg.

Jag tycker alltid så mycket om att läsa dina texter förstår att du kämpar ibland och det är så värdefullt att vi delar med oss. Och stöttar varandra – och det är du bra på!

Sen är det är väldigt underhållande och roligt när du skriver om hur livet var förr. Jag ser dina föräldrar framför mig, du har verkligen en gåva fina Flarris och jag är så glad att du är här med oss. En dag i taget om och om igen 💪

Kram ❤️

@Memmy glad fredag och grattis till 19 dagar 🥳🥳

Vilken härlig helg som ligger framför oss, att tillåta sig själv att vakna fräsch och nykter är så oslagbart att det börjar bli ”icke förhandlingsbart” eller hur?

Har du lyssnat på Rebecka Åhlunds bok Jag som var så rolig att dricka vin med

Om inte så rekommenderar jag den, den är lite spralligare än Skål ta mig fan men den är full av kloka insikter och många ”aha!:n.

Önskar dig en superfin helg, var stolt och glad över dig själv och det du åstadkommit. En dag i taget och aldrig glömma, heja heja ❤️

@Himmelellerhelvette jag tycker verkligen du tar vara på dina erfarenheter (av det jag sett här) och du har verkligen varit en av mina förebilder på min resa. Det där med att ”lära känna sig själv” – jag har aldrig tidigare fattat vad det innebär, inte förrän alla ni här bekräftade att visst kan vi förändras och bli bättre versioner av oss själva. Jag tror aldrig det är för sent – själv är jag inne på livets andra halvlek och jag är så glad att jag äntligen vågade (och gav mig tid) att satsa på mig själv. Små små saker varje dag, en liten känsla jag fångar och tillåter mig att stanna i eller en tanke som försöker fladdra förbi och jag bestämmer mig för att fånga upp njuta av, allt sånt gör att jag lär känna mig själv bättre. Man behöver alltså inte åka på en svindyr resa till Bali utan jag har upptäckt att resan händer inom mig…hur töntigt det än må låta 🙃

En dag i taget ❤️

@thess111 grattis till så många år i frihet. Ja vi är många som har ett förflutet som vi behöver lära oss att arbeta med och acceptera. Jag har också börjat gå i terapi och det ska bli spännande att se vilka verktyg jag får därifrån. Tack för att du tittade förbi och delar med dig – vi är inte ensamma och därför är vi starka 🤗

@Se klart åh vad glad (och lite blyg) jag blir när du skriver så fint till mig! Jag hade aldrig fixat det här utan alla er på forumet som stöttar, delar med er och försäkrar mig om att jag inte alls är ensam. Hahaha den där älskaren i köket – om du bara visste….precis så har det också varit med missbruket. Tillslut så bara går det inte inte längre och det är slut på riktigt – man går sin väg och fattar inte vad fan man sysslat med i alla år.

Hoppas så innerligt att jag kommer fortsätta vara stark och bestämd. Jag har precis börjat min resa och har så mycket kvar att se framemot.

Jag kommer fortsätta skriva och fråga och dela med mig. Tror stenhårt på: ”kan ni så kan jag”. Tack för att du gav dig tid att läsa och hejaropa,, det betyder väldigt mycket för mig.

Kram ❤️

Det vore battra att nu uphor dricka, fyfan

Nu är det två månader kvar till treårsdagen. Den känns viktig. Det var efter tre års nykterhet, efter min första behandling, som jag började igen.20 år sedan. Jag var utomlands, träffade en gammal vän till min far, han ville bjuda på vin, han var rörd, pappa hade dött tio år tidigare och jag orkade inte säga nej. Sen krånglade jag mig fram, slutade o började tills jag blev ganska nesligt avslöjad på jobbet och skickad på ny behandling tio år senare. Efter det obligatoriska eftervårdsåret började jag igen. Dumt nog hade jag små konsekvenser, aldrig bakfull, aldrig full men förstås påverkad av mitt snitt på två flaskor per dag. Mest störd av att det blev dyrt. Och att barnen reagerade på att jag hela tiden satt med glas/ gömde glas som upptäcktes. Att få tillbaka förtroende har tagit tid. Nu, efter snart tre år hör jag en helt annan o kärleksfullt öppen ton i deras röster. Det vill jag aldrig aldrig mera äventyra. Jag kommer aldrig att dricka igen.

@baraettglastill hej och välkommen till oss ❤️

Jag har varit på fester och ibland inte behövt säga något alls utan bara bett om läsk och ingen frågar. Andra gånger har jag kört vita lögner om att jag måste ”tyvärr” (hehe) ta bilen pga behöver hämta någon senare eller kommer inte hinna komma i tid till festen annars. Nu är det ju dessutom oktober och då hade jag tänk att man kan köra med ”sober oktober” utan följdfrågor. Kan vara lite klurigt i början - fast det är aldrig någon som bryr sig så där jättemycket.

Bra jobbat med två dagar - jag tycker du har tagit bra beslut och vill ge dig rådet att fortsätta läsa och skriva av dig och vara här tillsammans med oss. Vi gör det tillsammans och här kommer du få stöd och hitta motivation.

Ha en fin dag 🤗

Hejsan! @Andrahalvlek, Ja nog är det lite märkligt hur tankar kring alkohol kan förändras om man väl förstår vad det är för något. Det är ju inte en dryck som man blir uppåt och glad av på riktigt i längden så att säga. Bara mest en bedövning och ett dyrt och dåligt sömnmedel.

När jag började med skiten så var det först rätt så spännande och lite förbjudet och väl lite som att tjuvröka vilket man ju testade på men inte fastnade för märkligt nog. Men det var väl för att mina helnyktra föräldrar rökte som ena borstbindare när man växte upp. Kommer ihåg att jag gömde cigaretterna för morsan ibland och då blev hon inte glad om man så säger. Hon var helt fast i den grejen som hon väl skrev om i en av sina dagböcker, hon kunde helt enkelt inte sluta röka fast hon ville.

Det var till och med en bekant till familjen som lovade henne tusen spänn en gång om hon slutade med rökning, men hon kunde faktiskt bara hålla upp en halv dag, och slutade inte förens hon väl var tvungen då hon till sist knappt kunde andas. Hon fick nån svår astmaliknande hosta, som inte gav med sig förens hon hade slutat och gått över till nåt portionssnus.

Hon brukade säga att det var tur att min far var så militant motståndare till allt vad alkohol hette för annars hade hon väl fastnat i den grejen med sade hon. Min far han var mer viljestark och följde läkares instruktioner och åt alla piller de skrev ut på löpande band, då han ju hade den största respekt för läkare eftersom han själv hade jobbat många år inom sjukvården.

När han hade haft sin första hjärtinfarkt som 52-åring sade en läkare att, nu måste du sluta röka, och det gjorde han då omgående från den dagen direkt utan att trixa det minsta. Tror även att han nåt år senare lade av med snusandet och sparade i sin kyl en snusdosa som minne och en rolig grej som han sade. Han var en rätt livsglad man och hängde med i rätt många år fast han hade svåra bensår, och hamnade i rullstol, och då och då fick nån mini-tia eller vad en mindre stroke kallas för.

Han var en riktig kämpe faktiskt. Men han hade ju ingen depression och sånt jobbigt heller alltså. Morsan hade ju sånt i form av en tungt medicinerad bipolär variant, men hennes gudstro höll väl henne uppe mot alla odds liksom. Men den sista tiden på sjukhus efter en lång tid på bland annat intensiven med slangar både här och där, för ett brustet åderbrock i halsen, vilket väl troligen berodde på en utsliten lever efter många år med mediciners biverkan, då höll hon då på att helt tappa tron.

Varför ska jag vara så sjuk sade hon, men då sade jag till henne, håll fast vid din tro, och det gjorde hon då faktiskt. Märkligt nog lyssnade hon oftast på vad jag sa. Hon var en riktig kämpe hon också vilket jag brukade säga ibland och då blev hon glad. Kommer ihåg att jag vid ett av de sista besöken hos henne just hade varit in på bolaget och fyllt en ryggsäck med burkar och flaskor vilket hon väl inte gillade. Men hon förstod väl att jag hade det svårt kanske.

För hon tjatade aldrig på mig om att sluta med drickandet, utan hon tittade mest trött på min väska vid besöket och sade, den ser tung ut den där... Och jag svarade då nåt i stil med, ja, mjölkflaskor väger en hel del. Sen var det inte mer med det. Tänk att det ska ta så himla många år ibland att börja fatta saker och ting. Nu när jag gjorde min veckohandling igår så tänkte jag på att det allt är bra att slippa släpa runt på en massa tunga burkar och flaskor från bolaget jämt. Något som man ju gjorde så länge innan man till sist halkade in i nykterheten.

Borde väl sluta med snusandet också då det ju inte är bra för blodtrycket vad jag förstår. Kollade trycket nyss och det var väl inte det bästa alltså. Men håller väl på att så sakteliga att fasa ut den grejen också. Kanske blir man en renlevnadsmänniska om Herren så att säga står en bi på alla sätt. Men ibland så är man väl inte så himla stark i tron som man kanske skulle önska, men kämpar i alla fall vidare som alkoholfri, då det ju har sina fördelar.

Ha det gott kompis!

Dag 19.

Jag har blivit dålig på att skriva här, men är inne och läser varje dag. Det knallar på här, nu är det fredag och barnfri helg. Jag har varit lite orolig för den här helgen, att trilla dit igen, men nu när jag väl är här så känns alkohol avlägset. Jag tror att det kommer att gå bra, jag känner mig beslutsam och stark. 🙂

Jag har precis avslutat en ljudbok " Skål ta mig fan". Den hade vissa bra och tänkvärda kapitel och jag känner att jag fick lite mer förståelse för hur vi problemdrickare och "alkoholdjävulen" fungerar. Jag tar gärna emot bok/poddtips om det är någon som har.

Jag hoppas att alla får en fin och nykter fredag 🩷

Har just gått med i gruppen, är bara på dag 2 ännu. Har ångest över allt dumt jag gjort på fyllan och blir verkligen hjälpt av att läsa om andra med exakt samma upplevelser. Mitt första mål är att vara nykter i 1 månad men jag tror att jag nog är ”en sån” som aldrig bör dricka mer. Har försökt med att dricka måttfullt men 2av 3 gånger spårar det ändå ur och jag dricker alldeles för mycket. Jag börjar dock med en månad och sätter sedan ett nytt mål. Jag ska dock på en 60/års fest om 2 veckor och oroar mig för vad andra ska säga/tycka/fråga om jag inte dricker, Hur gör ni när ni ändå ”behöver” gå på fest. Skyller på att ”jag kör för att…” säger inget alls eller är modiga och säger sanningen jag dricker inte just nu? Bra tips att dricka läsk ur vinglas, blir mindre uppenbart då. Hur gör ni med alkoholfritt alternativ, är det bra (slipper lite frågor när det ser ut som jag dricker vin) eller är alkoholfritt vin en riskfaktor för återfall? Tacksam för alla tips hur jag ska hantera detta!