Senaste kommentarerna i forumet

Det finns ett samband mellan din uppväxt och hur det påverkat dina val senare och även din hälsa! Jag rotar också i mina gamla lådor med minnen och tänkte igår på saker som hänt mig när jag var kanske tre år gammal.
Och hur det blivit skrönor av det som fortfarande är giltiga sanningar trots att det är 2016!
Skulle kunna säga flera väl valda ord om barns utveckling till min mamma som inte längre finns!
Jag jobbar vidare och har valt en samtalsterapi och räknar med att jag klarar nykterheten med hjälp av forumet och loggan som inspiration.
Ha det gott

Tack! Det är läskigt att ses som en förebild när man inte vet om det fungerar att fortsätta att dricka då och då. Har precis misslyckats med att hålla koll på konsumtionen och det rann iväg snabbt åt fel håll när jag släppte kontrollen. Kanske måste man göra som jag har hört att Stingo gör, föra bok och begränsa antalet enheter. Lite som Viktväktarna som träningstanten skrev om. Om det inte vore förknippa med så mycket skam att misslyckas med just alkohol, kanske det skulle funka att starta nån typ av Drinkväktarna och lära oss hantera alkohol på ett sunt sätt. Vi är ju många som inte riktigt vill lägga av helt. Jag känner väl att jag gör ett försök till, men jag vill inte misslyckas igen och tappa kontrollen. Var och tog blodprover strax innan jag började dricka igen och de var bra. Kändes så skönt då att inte behöva vara orolig för att alkoholkonsumtionen skulle synas... Och så var jag på ett uppföljande besök i tisdags och fick ta lite fler prover. Hmm... då hade jag druckit i ung en månad. Hoppas det inte syns. Men nu är det slut igen. Sommaren kommer och jag ser fram emot att vara pigg och må bra. Det får i första hand vara A-fritt på uteserveringarna. Längtar inte efter nåt annat. Men i ärlighetens namn så funderade jag lite på alkohol igår. Särskilt när jag passerade Systembolaget. A-strategen gick i gång och funderade på om jag inte borde gå in och handla nåt. Kanske bara a-fritt. Men jag hoppade över det också. Vill inte ha just nu.

Jag läser dina rader och det känns så viktigt här på forumet att man skriver när man lyckas och det har funkat. Tror att en av orsakerna är att du sysselsatt dig så mycket och att du nu börjar titta och se hur bra man mår när man låter bli att bli berusad.
Jo hälsoresan tror jag kommer att vara ett ytterligare plus till för dig. Jag räknar mina plus!
Må gott och väl mött

Skönt att höra att du mår bra och att du ser faran och är på din vakt.
Önskar dig all styrka på din väg och grattis igen

Tack Ebba för fina ord
Tidigt att vakna, men gillar dessa tider när dagen håller på att vakna.
Få sitta med sitt kaffe och vakna långsamt och hämta kraft till dagen.
Spöket håller sig lugn och tänker just nu inte så mycket på det.
Tror att jag förlikat mig med tanken att göra denna resan och där får alkoholen inte plats.
Så fortsätter rota omkring i lådan med dåliga val och minnen, benar ur och känner.
Börjar se sambandet om uppväxt och hur det har påverkat mig, anklagar ingen men skönt att börja förstå.
Väldigt skönt att tappa masken inför sig själv och kunna erkänna att en snygg och bra fasad, döljer något annat.
I dag skall jag göra två saker gå längs stranden och besöka AA för att titta på den vägen med.
Så väljer att vara nykter idag med/ kram och styrka till alla hjältar

Grattis Tjalle! Bra jobbat. Jag får en liten fundering när jag läser det du skriver. Brukar du köra på på det här sättet när du slutar? Om det är så, kanske det är därför det är så svårt att klara gränsen på tre månader. Kroppen och du längtar efter vila.
Kanske inte stämmer alls på dig, men jag märkte hos mig själv att det var när jag blev så trött som jag lätt föll dit igen. Både för att få vila och för att orka allt som måste orkas. Hoppas din hälsoresa ger dig lite möjlighet att vila och än en gång, bra jobbat!

Först och främst vill jag säga att jag följer er alla varje dag. Jag har själv varit usel på att skriva. Den rätta inspirationen har inte velat infinna sig och jag har dessutom varit aktiv med diverse projekt mest hela tiden, kanske också lite hyperaktiv. Antar att detta är något slags kompensation för A-

Jag har idag varit A-fri i tre månader. Otroligt vad tiden rulla på. Jag har tidigare i mitt vuxna liv kanske uppnått en sådan lång period 4-5 gånger om jag tar i. Just 3-månaders gränsen har för mig varit oerhört svår. Lite som en medeldistansare som ska försöka sig på att springa en mil. Jag har lyckats ta mig dit ibland men har ofta inte kunnat stå emot. Varför vet jag inte men något är det just med den gränsen för mig.

Hur har då dessa tre månader varit??
I stort sett bra. Visst har det stundtals varit ett djäkla räknande av dagar, mer i början än nu. Jag har tagit tag i en massa saker. I grunden väldigt bra men jag har inte kunnat sluta. Har tagit på mig alltför många projekt, arbetat alldeles för långa dagar. Nu har det varit mest fysiska aktiviteter så ryggen har "sagt ifrån" och jag har lite svårt att koppla av på sena kvällskvisten.

Det är så mycket positivt jag får när jag låter bli alkoholen. Jag blir mer balanserad, mer koncentrerad, mer stabil, bättre psyke, bättre hälsa mm, mm. Så är där då inget negativt?? Kanske inte negativt men jag kan med stor saknad längta efter den kalla ölen efter en ansträngande dag. I denna värmebölja vi också haft med allt vad det innebär av båtliv, grillning etc så visst hade det varit gott med några glas kallt rosé.

Jag vågar inte se för långt in i framtiden men min fulla intention är att fortsätta som jag nu gjort. Jag vet bara att jag måste vara extra vaksam just nu. Jag har ett antal tillställningar framför mig, det mentala att komma över 3-månadersgränsen och sommaren som står för dörren. Dock har jag en liten "hälsoresa" inbokad om ett par veckor där ingen alkohol förekommer. Jag hoppas att detta kan trigga mig att fortsätta stå emot och dessutom få lite inspiration till ett fortsatt gott liv.
Sköt om er alla kämpar, unga som gamla. Tjalle

Att fånga dagen och aktivt finna glädje, låter som en av de bästa planerna jag hört.
Så glad för din skull att du mår så bra, kram och styrka till dig

Vad bra att du vill ta tag i det. Då har du redan börjat förändras. Hoppas du får en bra samtalskontakt för ditt mående. Annars får du söka vidare. Du är så ung och har så mycket roligt framför dig i livet. Du är modig tycker jag.
Kram

Tack för att du skriver här, du har ett sådant rofyllt och behagligt språk, jag blir liksom lugn och leende av att läsa.

Kram till dig och hoppas du har det bra.

Skönt med ny vecka. Det händer inte så mycket från dag till dag. Det är mycket rutiner - men jag mår bra av dom. I morgon ska jag träffa rådgivaren för att ta Antabus igen. Jobbat och joggat. Nu när det är fint väder ser man betydligt fler som dricker ute på krogar, restauranger, parker etc. Även på vardagar. Jag övar mig på att fånga dagen utan alkohol. Att aktivt hitta saker att glädjas över. Träningen är verkligen ett jättebra hjälpmedel att ta bort sug efter alkohol och oro. Skönt att det är så ljust på kvällarna! Kram och kraft!

Jag kan säga att jag egentligen inte vill hålla emot. Älskar ju denna man! Jag försökte få honom att fatta ett beslut som gjorde att jag skulle finnas kvar i hans liv. Han valde att jag inte skulle finnas kvar just nu. Han är fri att kontakta mig men valt att inte göra det.

Jag måste ta hand om mig själv. Vi har triggat varandra till negativt beteende. Jag satt och väntade på honom och tappade bort mig själv. Vi har båda jobb att göra på var sitt håll. Jag klarar inte av att vara "kompis" som han önskar. Han påverkar mig för mycket. En dag kanske jag tar mod och vågar ta kontakt igen, men då måste denna "besatthet" från min sida försvunnit.

Blåögd skrev precis på din sida :-)
Jag blev stärkt när jag läste Ullabullas tråd. Det kommer ta tid, lång tid att bli fri och frisk. Vi har massor med arbete kvar. Tänk vad kloka vid blivit när vi kommit ut på andra sidan ☺

Jag jämför denna resa med en resa jag gjorde att jag fick diagnosen utmattningssyndrom. Inget jag önskar min värsta fiende men jag är ändå tacksam för erfarenheten. Är så mycket klokare nu :-)

Du gjort. Du skriver ärligt & brutalt. Önskar dig all lycka i världen. För mig är det inte det stora i världen som skänker mig lycka utan de små sakerna. Det gäller att mata lyckan, ett leende av sin älskade, en kram av nått av barnen osv.

Du är inte korkad! Du har precis som alkoholisten fastnat i ett beroende. Beroende av kontroll och det starkaste i livet - önskan att vara älskad.

Kom ihåg att du måste älska dig själv först. Berätta för spegeln att du älskar dig. Skicka kärleks-sms till dig själv :-)

Jag förstår precis din smärta, går igenom samma sak. Men jag har lovat mig själv att bli fri och jag kan bara påverka mig själv. Arbetet börjar med mig. Gör det samma Blåögd!
Styrkekram

vet själv hur svårt det är att stå emot trots det snart gått ett halvår. Hoppas för din skull att du orkar stå emot om det är det du vill!
Kram

Tack Nyckelpigan. har varit mycket de senaste dagarna så har inte riktigt hunnit med att vara här. Det är väl egentligen positivt för har inte haft en tanke på alkohol. På torsdag firar jag tre veckor. Vet inte riktigt vilken gång i ordningen, men någon gång ska det väl bli mer bestående.

Värme, styrka och massor av kramar!
/Z

...du har mycket att bidra med här! Jag läser på forumet för att få ny input och uppskattar dina inlägg jättemycket :)

men kan inte släppa, vad vill han? Har jag vart otydlig i vad jag vill eller ignorerar han bara det som är viktigt för mig? Och vart ifrån kommer min känsla att jag skulle vara skyldig till något? Jätte jobbigt att gå och undra vad man gjort fast jag tror inte jag gjort något förutom att hålla min gräns.
Nått som slog mig idag var att nu går jag väntar på att han ska komma hem, skumt det har vart över länge så varför släpper inte känslan? Förr räknade och planerade jag timmarna för hur länge hans ärenden skulle ta och vilken tid han borde vara hemma och oron satt som en klump i magen, varför kan jag inte bara tycka det är skönt att slippa detta tidigare elände??! Har så jobbigt just nu slits mellan massa känslor som är svåra att sortera trots att jag i huvudet vet vad jag vill och jag har ett större egenvärde utan han. Vill att han ska vilja ha mig lika mkt som jag vill ha den nyktra i honom. Tänker även mkt på att jag verkligen älskade honom men hans kärlek betydde inte det samma som min och det gör ont att inte blivit älskad på samma sätt som jag själv gjorde, jag var bara nått som var bra och ha för stunden, hu det gör så ont och jag går sönder!! Trots detta finns det inget oss kvar och jag borde vara glad att jag tog mig ur detta innan det blev värre. Hur ambivalent kan jag bli, känner mig som världens mest korkade!!

Ja när det gäller mängden så är mina drinkbiljtetter slut för längesen. De är en sak jag verkligen vet. Drack en liter sprit i fredags från kl 16.00-02.00 typ. Har jag gjort varje helg. Och så blåser jag rent i alkomätaren vid 11.00 på morgonen. SANT!!! Snacka om att man tål mycket och att kroppen vant sig. Är det bra? Nä, åt helvete. Måste sluta dricka NUUUU typ. Därav Antabusen. Känns bra. Jag har inte druckit på vardagarna vilket jag är glad för. "Bara" helgdrinkare. Sköter mitt jobb exemplariskt men kroppen börjar ta stryk. Gått upp till 115kg nu. Sjukt. Vilket ölmage alltså. Sååååå fult.
Det värsta är som sagt vännerna som du säger. Hur ska det gå? Måste nästan bryta vissa kontakter tror jag. eller så blir det naturligt för de kan baa supa med en och inget annat.

Ja just det återfallet jag gjorde väl inget när han var full men gick till stack dan efter/frågade när han tänkte flytta/han svara kan inte tänka på det idag/ han fick sitt straff mådde som en pytonorm/ dan efter tog han inget och lovade mej att ej dricka/ vilket inte betyder nåt egentligen. Hans bror bodde här med familj kom på fredagen tio i sex säger brodern ska bara på systemet å köpa en flaska till sin mor å några öl å så stack han. Då pratade jag med hans sambo . Är han knäpp sa jag det funkar inte med öl här hemma vi har sagt nolltolerans med alkohol i vårat gemmensamma hem punkt/ hon gick ut och sa åt brodern/ han sa åh fan tänkte inte på det/ hur jävla dum får man vara/ hade det varit min syster för att stötta inte sätter jag mej framför honom och sprätter en öl.. Det gick den här gången jag avstår också i hemmet punkt???

Såg en bra bild på fb och var en sekund från att skicka den till min vän. Försöker vända tankarna och loggar in och läser här istället. Allt för att komma ihåg varför jag inte ska ta kontakt med min älskade vän. Min vän som tappat fotfästet. Som gör galenskap efter galenskap pga sitt alkoholintag. Som vägrar söka hjälp för sitt beroende. "Han kan själv". Men, eftersom det bara är ord än så länge så har jag valt att exkluderar honom ur mitt liv, hur smärtsamt det än är. Snart har jag klarat 5 dagar utan att ta kontakt...

Jag ska ta kampen iaf så gott jag kan.

Din historia och problematik är min på pricken lik.
Äter dock inte antidepressiva men borde äta något för jag är bara för mycket av allt oftast.
Som sagt, allt du skriver kunde jag sagt själv och jag försöker också stå emot varje helg men när fredagen kommer blir allt sig likt igen.
Man lägger grunden till detta beteende under ganska många år och för att ta sig ur detta kidnappade tillstånd av vår hjärna krävs helt enkelt järnvilja och att man talar med sig själv om för och nackdelarna. Sedan om man lyckas en helg går allt lättare för varje helg som går.
Till slut blir det en vana att vara utan och en befrielse.
Man vet allt för väl hur illa man mår dagen efter.
Lycka till och styrkekram till dig!

LP