Senaste kommentarerna i forumet

Välkommen tillbaka! Funderar lite på varför livet känns meningslöst utan a, eller att a är "kryddan". Jag tänkte också länge så, men förstår det inte längre. För mig var det en ventil för att koppla av, jag var så trött. Tycker att du ska fundera över varför du dricker.
Jag tror att jag tänkte på alkohol i säkert 2 mån, dagligen och med längtan. Svårt att förstå det idag... Eller eftersom jag återföll för en dryg månad sedan, lätt att förstå, men svårt att acceptera. För vad är det egentligen man längtar efter? Jag mår så mycket bättre utan alkohol och det är så skönt att slippa dricka och uppleva den där oroskänslan i kroppen. Den försvinner! Snart tar de positiva effekterna över och det är så skönt. Stort lycka till!

Kommer hänga här ett tag till, så det är bara att komma föebi när ni vill.

Igår var jag student med många andra studenter och parkhängde i flera timmar, jupp jag drack vin.
Det gick bra. En av de gånger det faktiskt funkat, så det var trevligt.
Framför allt är jag glad att jag inte drack själv, hetsdrack, eller drack mer i smyg( eller drack för nån flykt).
Det var helt enkelt ett medvetet val. Nej, jag tänker inte dricka igen på ett tag nu, med det var skönt att det gick bra utan nämnvärd ansträgning. Och det är ju det jag vill, avdramatisera alkoholen. Inte frukta eller avguda den, inte längta efter berusning.

Så nu blir det en till kopp kaffe, och sen en föreläsning.
Kram!

Nu gångtränar jag varje dag efter min operation och det går allt bättre. Och den här sjukskrivningen har varit alkoholfri vilket känns så bra. Jobbet är ju så viktigt för mig och det har varit riktigt tråkigt att vara hemma och chefen har ringt och frågat om jag kan komma tillbaks tidigare med taxi och det vill jag!
Den här dagen med äldsta dottern blir nog riktigt trevlig men det blir ingen nolla i loggan! Ska känna efter om det ska vara ett eller två glas i kväll.

Bra att du lägger av med alkoholen. Jag tror inte heller att du behöver vara så orolig för provsvaren. Det är bara 4 mån sen du tog prover som var bra, så om jag gissar hejvilt, kanske något.prov skulle ligga lite i överkant. Tror inte att den där typen av värden rör sig så snabbt. Lycka till nu på din resa!

Jag skulle också vilja ha ett facit.

Där du bor, har du syskon och föräldrar, eller är du ensam där? Det låter jobbigt att börja om på nytt på ett annat ställe när du är så här nere. Jag tänkte också, som mt, att du kanske är deprimerad? I alla fall, någonting måste ändras. Vad tycker du om? Vad får dig glad?

Såg att du just startat din nya resa :)
Känns lite förmätet att länka till sin egen tråd men eftersom du verkar ha bestämt dig för att göra denna sommaren till den bästa sommaren i ditt liv så gör jag det som inspiration. Läs den gärna och och stort lycka till..

https://alkoholhjalpen.se/node/22130

Mitt sug efter alkohol släppte i samma stund som jag gav upp och erkände för mig själv att jag inte kan dricka som andra. Då slutade jag tänka på alkohol som en möjlig lösning i vardagen. Jag fick en otrolig kick de första 1-2 månaderna när jag inte drack ("rosa moln" fasen). Den försvinner men kommer tillbaka i en annan skepnad efter 6-9 månader för att sedan bli starkare och starkare. Idag är mitt liv annorlunda, visst, inga "vin-kickar" men generellt bättre på alla plan. Hela dagen är bättre och sinnet skarpt. Jag är en närvarande pappa till min dotter och en delaktig medmänniska med nyfikenhet på livet. Får faktiskt en "kick" av att vara nykter fast på ett annat sätt än av alkohol. Idag behöver jag inte tänka på att inte dricka, idag håller jag fokus på att inte börja dricka. Man blir fri..

Kram

Har precis själv haft en månads återfall efter 10 "nyktra" månader. Upptrappningen när man börjar dricka igen är förrädisk. Jag smög också runt i kulisserna i år innan jag skrev. Men man får mycket mer insikter när man skriver själv ich kommenterar. Även om jag till viss del drar mig för att läsa min egen tråd, för maken till inkonsekvent person får man ju leta efter... Lycka till på din startade resa.

Många faller efter en månad eller så, så även jag.... Det var då jag kände eufori och gojan i huvudet försökte övertyga att "så stora problem hade du inte" " måttligt klarar du" etc. I början känns tanken övermäktig, men vi behöver längre nykterhet än så för att fungera bra igen.
Situationerna med svaghet inför beroendet återkommer tyvärr i olika skepnad. Det gäller att vara på sin vakt.
Många ser alkoholen som en "listig motståndare" Ja så är det på sätt ich vis, men är det inte egentligen vår kidnappade hjärna som är problemet ? Tror att det handlar om att återta kommandot över det egna hjärnkontoret. ?
Fortsatt styrka även till dig!

/PP

Ja, de där besöken i källaren är oerhört viktiga. Och att dra ner på tempot. Orsaken till att jag hade en svart månad nu är just att jag inte såg någon möjlighet till ro och att jag var så trött. Har mycket att göra nu också, men det börjar kännas som att jag kan beta av en sak i taget, komma upp till ytan och andas.
Å jag trivs så bra med att vara nykter. Livet blir liksom enklare då, men det är så svårt att fatta när man skapat den där vanan av att ha alkohol som medicin. Snabblindring med biverkningar som heter duga.
Det är bra, stanna härinne,! Jag räknar heller inte dagar. På söndag är det ett år sedan jag slutade... Eller började sluta, för det var och är fortfarande en väldigt krokig väg. Men trots att året inte varit perfekt nånstans, så har jag blivit mer och mer övertygad om att jag mår bäst utan a. Nåt glas i sociala sammanhang, men sen får det vara. Vi får hålla varandra i hand härinne!

Lite nyfiken på hur det går..

Med reservation för att det självklart är lite individuellt är min erfarenhet att det förändrades hela tiden. Det värsta tog kanske en vecka. Sedan lättade det fast med otrolig trötthet och så. Efter ett par veckor kom en period som faktiskt kändes väldigt positiv, ja jag blev nästan euforisk i nykterheten. Men det kan komma tillbaka jobbiga perioder och bakslag till och från. Men det går att klara av. Ta en dag i taget. Bygg upp din beslutsamhet och envishet att fortsätta vara nykter. Det är en tuff motståndare, så vi måste vara ännu tuffare. Ja, Jonna det är en tuff match men med tålamod så klarar du det. Har du funderat på att ta hjälp? Vet dina nära om din situation? För mig var forumet den hjälp jag hade, oerhört tacksam för den. Lycka till nu. Helgen tar du dig igenom. Styrka till dig!

/PP

Zorro, din snobb, klart du kan ha stödstrumpor om det behövs :-). Det har ju dessutom blivit vanligt att springa med stödstrumpor så du blir ju på sätt och vis också lite trendig. Skämt åsido, kul att det blivit bättre igen och att du slipper. Hade sådana när jag var gravid och de är ju inte nån enkel match att få på om magen är lite rund.
Nån timmes lindring, det är vad vi får om vi väljer att dricka. Och sen ett antal timmar av ångest, oro, skam... + kroppsliga symtom. Valet borde vara så jäkla enkelt. Varje vettig människa kan förstå vad som är bäst. Varför är valet då så svårt?
När jag slutade för ett år sedan tog det kanske 2 mån innan jag upplevde en kick lik den man får av alkohol. En känsla när jag badade med sonen av att vara helt närvarande i stunden. Det gav en otrolig lyckokänsla som hade varit borta så länge.
Och vi får väl konstatera Zorro att kroppen inte förstår sitt eget bästa. Skönt att du står emot.

Kan det vara så att du är deprimerad? Jag bara undrar om "segheten" hör till din personlighet eller om det är något du kunde få hjälp med. Det är lite sorgligt att dina dagar rinner iväg och du har såpass lite glädje av livet. Kram, kram / mt

Igår kom suget! Starkt och liksom svepande över mig! Ett glas rött, kunde känna smaken i munnen.. Jag tog en springtur och suget försvann!
Undrar om jag ska springa varje gång ett sug kommer??? Vore bra, är det ens hållbart??
Tankarna på hur gör jag om jag ska ut någon gång? Eller resa utomlands?
Finns det alkoholfri öl utomlands? Kanske dum fråga!
Kanske tokiga tankar men de finns där!
Återigen för mycket tankar på framtiden!
Ha en fin dag alla där ute!!

Jag känner igen mig i den där förlamande känslan, sorgen, oförmågan.
Mt ger så bra råd, försök att orka ta tag i det!
Kramar!

Starkt jobbat!! Håll ut är mitt råd!
Jag är i ungefär samma fas som du är!
Har slutat så många gånger men denna gång ska jag lyckas! Tror att de första tre månaderna är viktiga! Hittills har jag klarat ca fem veckor sedan brakar det :(
Orkar liksom inte förhandla mer med min hjärna! Så nu får det vara slut..
Känner igen mig så i dina funderingar kring alkoholen! Listig är den!

Kram!!

Tänk att på bara ett par decennier har man lyckats förstöra ett sekels (om inte mer) arbete med att minska alkoholismen. Och det har blivit ett jättetabu att ifrågasätta den här nya "friheten".
Varför inte återinföra motboken? Och naturligtvis, ingenting för kvinnor eftersom alkoholen är så extra skadlig för oss kvinnor. Och tänk när Karin Söder införde lördagsstängt på Systemet, då var motiveringen bl a att NÅGRA fler kvinnor och barn skulle räddas från misshandel. Och här det fantastiska: alla tyckte att det gick bra att ha lördagsstängt!! Vad är det som har hänt??? Vart har den där generösa omtanken tagit vägen?

Beroendet för bara elände och olycka med sig. I långa loppet, elände och olycka. Om du fortsätter så här kommer Du att få ditt liv förstört såsom hon håller på att förstöra sitt. Lita på din magkänsla. Den ljuger inte. Rent konkret, antingen så bryter du eller så säger du till henne att du vill fortsätta er historia på villkor att hon söker hjälp. Är hon motiverad att förändra sina alkoholvanor? Skulle det handla om något av mina barn som befann sig i samma situation som du skulle jag råda att bryta. /Ursula

Tack för stöd! Jag följer ditt råd och loggar in varje dag! Är trött på eländet.

Har aldrig druckit så mycket vatten som nu, så ja visst nu renas kroppen och det känns ju bra! Hur går det för dig? Jag har dag nr 4 nu?

Hjälp idag har jag haft huvudvärk och haft den där jobbiga känslan av livet är meningslöst om jag inte kan dricka... I vanliga fall är detta dagen då A vinner, men Nu har jag ju bestämt mig för att köra på nyktert! Jag åkte och köpte en god kaffe och glass istället! Jag undrar vilken tid som är värst när man slutar? Nu har jag klarat 4 dagar och märker att svettningarna är borta och irritationen. Nu har jag istället en fruktansvärd huvudvärk och tycker att livet är tråkigt utan vin:( även om jag såklart vet konsekvenserna AV att dricka... Jag har varit en bättre mamma dessa dagar, haft mer energi, men ändå så tänker man på alkohol. Hur svårt ska det va?? Man har ju svart på vitt att man mår bäst utan, är em bättre människa och vet att man inte kan hantera A!! Jag vill bara veta om man någon gång efter uppehåll kommer till en punkt då man går och lägger sig på kvällen och inser att " oj idag har jag inte ens frestats eller tänkt på alkohol " I så fall när, 1 månad, halvår, år? Snälla jag behöver er för att orka kämpa vidare! Jag är såklart orolig för helgen nu, klarar man frestelsen! Jag vill så gärna!

Vilja, tack för stödet!

Har mått bra sedan sista gången jag skrev. Tagit tag i saker, har rent och städat hemma och börjar hitta tillbaka till mig själv. Sökt och fått ett extrajobb som jag är nöjd med.
Senaste veckan har det hänt tråkiga saker, inget allvarligt dock, som gjort att jag fått ett enormt sug att dricka! Utan antabus hade det inte fungerat. Har även en konstig ångest trots att jag är självsäker och på bra humör, svårt att förklara, alkoholsug möjligtvis? Kroppen har skrikit efter mat också men det har lugnat sig de senaste veckorna. Antar att jag hade brist på mineraler, vitaminer och gud vet vad. Helvete vad jag ätit.
Är så nöjd över att vara nykter! Känner mig fräsch och klar i huvudet. Har även kommit fram till att bara mindre mängder alkohol påverkar humöret rejält negativt. När jag "bara" drack på helgerna så märktes det stor skillnad i glädjenivå och humör mot nu, när jag är helnykter.

Så tråkigt att läsa om återfall! Jag hoppas för er skull att det blev en engångsföreteelse. Hur mår du? Hur agerade du? Jag har absolut ingen erfarenhet av återfall så jag kan inte ge dig några tips. Jag kan bara skicka styrkekramar! Ta hand om dig!