Senaste kommentarerna i forumet

Jepp, håller ut :)

Nu kan man inte klaga! Vilken sol som är över oss denna dag - i hela landet också tror jag...
Jag kan tipsa om vad man kan sitta och sippa på i solen - Trocadero light - inte lika söt som den vanliga.
Har ätit både frukost och lunch utomhus - vilken lycka - och känt solstrålarna värma mot huden.
Är lite förvånad över att dagarna passerar och att jag inte dricker bort dom. Fortfarande en ny tillvaro för mig. Jag hänger med i TV-program, filmer och orkar läsa böcker. Jag observerar djurlivet och alla vårtecken på ett helt annat sätt. Ja, det är lite spännande att träffa sitt nyktra jag. Det är ju nästan lite pensionärsvarning på mig ;) :D Sov nästan 12 h i natt igen - helt galet vad mitt sömnbehov är stort. Men det är sååå skönt att sova. Ett nytt intresse.

Framförallt av vakna utvilad och pigg - Det bär en under dagen. Blir som mer motståndskraftig.
Gjorde en liknelse - hur jag känner mig mentalt och fysiskt - när jag var hos rådgivaren igår - tidigare kände jag mig som en "ihålig ek" - nu känner jag att jag har en helt annan kärna där inne - en styrkepotential - en kraft som bär upp hela mitt jag. Nu känner jag "en kärnfull ek". :) Är det självförtroendet som blir bättre - när jag lyckas att hålla mig till det som jag har bestämt mig för?
Jag har ju alltid sett mig själv som en person med världens sämsta karaktär, speciellt när det gäller - framförallt alkohol. Idag är det ju Kristi Himmelsfärd - och jag känner minsann hur jag nästan själv lättar själv från marken :)

I morgon dag 4 0 - ojojoj! Minns när rådgivaren tyckte att jag skulle ha en helt nykter längre period - det var ju rena ÖKEN - hur trist skulle inte livet bli? Vad skulle jag göra varje kväll - bli galen av frustation och abstinens flera gånger om?
Trodde inte det kunde bli sådant inre lugn och from glädje - på något sätt. Det kanske fortfarande bara är en "bra dag" - dessutom har jag PMS nu - och är såhär uppåt - Väldigt mystiskt - kan nog komma något bakslag snart...
- väldigt tacksam för dagar som känns lättare. Tack för allt stöd från er alla härinne, era trådar, kunskaper och erfarenheter

Kram och kraft till kämparna

Hej, jag har hållit mig ifrån vinet i 3 dagar nu. Jag bestämde mig när jag fick svart på vitt att min son (10 år) kommer att behöva all min styrka och uppfinningsrikedom och glöd under flera år frammåt med start NU, inte sedan.

... så har det känts under min promenad längs vatten idag. Fullknökat på varenda utehak, vinångor, ölångor. Började promenera redan innan lunch idag och alla var redan igång. Jag tittar lite annorlunda på dem nuförtiden. Och känner mig nästan lite from ;)

Jag har hittat min sommardryck. Ginger Beer. Som har ett litet "sting" i eftersmaken. Passar utmärkt på en filt.

Stort Grattis till dina 7 veckor, Anders! Vi är precis efter dig NS, Res och jag - vi klockar in 6 veckor i helgen!

Hoppas du får en solig och fortsatt vit helg!

Tyvärr är mitt inte ett återfall då jag aldrig hållt upp.... vet att jag verkligen borde!

Det går utför. Det blir oftare typ varje dag och större mängd. Måste bryta helt då jag inte kan sluta när jag väl ha börjat!

Idag var ångesten väldigt stor! Har minnesluckor från igår och har inte orkat göra nått idag trotts det fina vädret.
Detta får mej verkligen att undra, är A värd en del i mitt liv??????
Den äter upp mej, varför går jag ändå på dess flört med mej???
Lite vin är ju så myyyssigt....

Skånetösen: Kämpa på och tack för de värmande orden! Skickar en styrke kram!

Det är en mycket bättre känsla! Och som du säger, det kan komma något konstruktivt och bra ur det. Härligt att se kämparglöden i ditt senaste inlägg!
På 'an bara!!

Yeah! Go girl!

Det hoppas jag verkligen att du gjorde eller att du gör :)

Du barnen märker har jag märkt

Du tänker rätt.

Ljuvliga sol! Vaknade i morse pigg och glad! Nykter och vaksam!
Vill verkligen inte dricka!! Tankarna kommer en stund på vin! Håller jag ut mellan kl.16-20 så är det lugnt!
Värst är det fredag och lördag.
Känner en stolthet!
Vill vara så här!
Att ta sig ett glas som alltid blir fler som alltid blir för många= ångest på natten och rädsla att köra bil dagen efter! Ångra mig, gräla, undra om barnen märker osv..
Nej, det är inte värt det!!

Bara för att "njuta" i någon timma,

Är så för dig med att när det går bra tror du att du skall fixa det och bara ta litet (kanske som belöning"?
En ide som jag tar till är att göra något kul som belöning.

Men herregud. Det hände mig häromsistens och jag kände mig som en skithög.
Men jag hoppas klara mig tillbaka med litet turboterapi, "ryck upp dig" och gör en omstart

Älskar dagar när systemet är stängt, ha ha.
Det är en mycket konstig sak, jag har faktiskt massa alkohol hemma, alla möjliga varianter. Men det är liksom "vår" alkohol och jag tar aldrig det, det är vin som jag köper på bolaget som jag dricker i smyg som är problemet.
Jag han med att tvätta sängkläder, vårstäda i garderoben, jobba i trädgården, träna dubbelpassa och äta lunch. Vet inte om det är bra.

Rabarber: tack för dina ord, det värmer. Men jag är trött på livet och mig själv, för att jag vet att det är många strider kvar och att jag saknar meningsfullheten i livet. Inte bra combo.
Levande: så snällt, din kommentar.
Sisyfos, just halt.
Jag visualiserar dock hur jag spyr och snubblar, det hjälper ganska bra.

Jag känner igen det där med att det känns som flera veckor gått när det är ett par dagar. Har ofta tänkt "nu var det ett tag sedan så jag kan gott unna mig" och sedan när jag kollat var det 3-4 dagar sedan. Alkoholen spelar mig riktiga spratt med min tidsuppfattning. Motstå suget tänk vad skönt att vakna imorgon utan ångest.

Idag är det dag 4. Inga svettningar på natten! Bara nån enstaka konstig dröm. Såå sugen på vin eftersom solen skiner och det är grillväder. Jag tänker istället på hur glad jag var imorse när jag vaknade. Pigg och utan krämpor! Utan ångest.
Dag 4 - känns som 4 veckor!! :o

Ja herregud dessa långhelger. Starkt av dig att stå emot. För mig går det bra hittills men visst har jag tänkt på uteserveringar både en och två gånger.

Kristi flygare....-och "klämdag" med ledigt i morgon för många. Ypperligt tillfälle att supa till m.a.o. Lägg till det fina vädret, och alla uteserveringar som har öppnat. Vilken "fälla" för många av oss härinne! Jag tycker ju själv att det ser såååå trevligt ut att sitta och chittchatta med någon över ett par glas vin i solen. Jag antar att jag själv i nuläget skulle bemästra konsten - om jag hade sällskap av någon. Nu har jag ju inte det just idag - och den nya regelboken säger ju bestämt att jag INTE skall dricka något när jag sitter hemma och är själv. Det brukar bli så dumt då - så jag låter bli. Vet att jag kanske skulle få till en galant storstädning, och kanske nyputsade fönster i hela lyan med några glas vin i kroppen - men jag läste någonstans att man faktiskt kan putsa fönster när man är nykter! Alltid lär man sig något!:-)

Noterar 7 veckor utan alkohol. Känns bra. Känns sunt. Känns viktigt. Visst kan jag få lite sug här o där, då o då - men inte värre än att tänka tanken att det skulle vara "mysigt" att vara lite full. Jo, så är det ju - det ÄR mysigt att vara LITE full. Punkt! Men allt det andra då? Felfyllan, långfyllan, ångestfyllan, geggfyllan - och det som följer efteråt är ju så fruktansvärt omysigt att det verkligen inte är värt det. På något sätt. "Hel och ren, på stadiga ben" har ju ändå vunnit "bäst i test" - år efter år. Synd att man glömmer det ibland.

Nu tar jag cykeln och ger mig ut i klorofyllen - och tänkte försöka "parera pollen", en populär lek såhär i vårtider. Vet att jag kommer hem med huvudvärk, kliande ögon, rinnande näsa och trötthet. Lite grann som en baksmälla - men tänk så skönt att veta att det bara är lite pollenallergi - och inte en bakfylla eller alkoholabstinens!

Hoppas att alla ni som kämpar mot alkohol och sug i helgen får styrka att hålla emot - eller stänga av Bib-kranen efter nästa glas! Det går, det låter sig göras - och det kan vara jävligt jobbigt i början. Styrka till er alla!!!

Och får säga att en del av ångsten bytts ut mot ilska!!! Jag mådde ju toppen! Jag visslade! Hur kan man vara så jävla dum. Jag vet att jag ska vara snäll mot mig men ett litet ryck i örat får det bli. Jag vet precis vad som händer om jag dricker och gjorde det ändå. Och jag är sugen nu!!! Det är fördjävligt men jag får göra som rabarber sa och ta lärdom av detta. Jag kan helt enkelt dricka inte ens socialt för en bakfylla var tydligen en bra anledning att sitta och hälla i sig stora mängder vin helt ensam. Fan det känns skönt att vara förbannad mycket bättre än ångest. Ilska kan vara konstruktivt om man använder den rätt.
Nu är det på med hårdhandskarna och slåss med näbbar och klor mot alkoholdjävulen!!! Han ska inte tro att man jävlas med mig hursomhelst!!! Fan ta alkoholen som plågar oss den ska fan inte vinna!!! Nu kör vi allihopa mot ett nyktert liv där vi kan vara som folk och må bra!!!
Jag förklarar krig mot mina demoner och jag ska fan vinna!!!

Tack för ditt stöd rabarber.
Ilskna kramar från Skåne till dig.

Det gick inte :-(
Jag är inte tillräckligt stark. Jag var tvungen att avblockera honom. Jag står inte ut med att inte veta om han skriver något. Meddelanden han ev skrivit är försvunna. Han vet inte om att jag inte fått dem. Jag tyckte det var skönt att veta att jag inte behövde kolla telefon efter mess från honom men det smärtade för mycket att det han skrev skulle vara förlorat.

Skit också. Nu ska jag göra mig iordning för att hitta på något trevligt på egen hand. En framtid utan sällskap, bara att börja direkt. Å andra sidan hade han inte följt med iallafall. Han hade prioriterat a... :-( Vilken miss att bli kär i en person med grava alkoholproblem.

Jag tog ett återfall drack dan innan valborg och på valborg pausade en dag och drack sedan två dar. Ånesten är hemsk men det går över. Man måste förlåta sig själv och inte sitta och tänka att man är hemsk för så känner jag. Vi får ta nya tag nu och se det dom det misdtag det var. Men drabbades också av insikten att bolaget är stängt med lite ångest vilket är riktigt sjukt eftersom som jag mår uselt pga att jag drack. Men tanken dyker ju upp att man kan dricka bort åbgesten trots att man så väl vet att det bara blir ännu mer ångest i slutändan, det går inte att komma undan den måste genom levas. Det blir bättre dag för dag. Var stark syster så ska jag också försöka vara det vi ska ta oss igenom den jävla ångesten!!! Kramar från din olycks-syster i Skåne.

Bakis o sån jävla ångest.... Ligger i sängen, ute är det sol. Ändå känner jag lite panik att vinet tog slut o systemet är stängt! Fy fan vad sjukt!

Det viktigaste är att du inte ska in i dimman igen! Njuter av dagen och oljar mina balkongmöbler i dag.

Under hela gårdagen gav jag honom chans på chans att skapa ett trevligt minne och en fantastisk helg att bygga upp en ny framtid på.

Till slut gick han med på mitt "tjat" och sa att vi kunde ses. Jag ville att han skulle bjuda på middag. Han kontrade med att vi kan gå på restaurang. Men, eftersom kvällen var så fin sa jag att jag kommer över och så handlar vi "take away" och äter ute i trädgården. (Jag ville inte fixa mat - så bekvämt det hade varit för honom). Precis när vi bestämt att jag ska åka till honom kommer en av mina stora söner hem och säger att han är sugen på grillat. Sonen har köpt mat och sätter på grillen. Jag messar mannen direkt och meddelar de ändrade planerna. Frågar om han vill komma till mig istället. "Ja", svarar han - "Stanna, jag kommer, cyklar över."

En timme senare har han fortfarande inte dykt upp. Jag ringer och inget svar. Vi börjar äta utan mannen. En stund senare får jag ett mess "sover". Jag upprepar återigen mitt ultimatum. Träffas vi inte ikväll så finns jag inte längre i ditt liv. Jag får till svar att han "ser fram emot semestern med mig i sommar" . Nästa meddelande är att "bilen startar inte..." Bra att bilen inte startar, du ska inte köra onykter. Ta cykeln istället, svarar jag. Inget svar från hans sida...

Han behövde agera och sluta snacka. Han är så duktig på att förföra mig med sina ord. De få gånger vi setts sista tiden slår mitt hjärta volter och huden blir elektrisk av hans blotta existens. Så smärtsamt!

Han kom aldrig igår.

Tidigt imorse (natt) blockerade jag hans nummer från min telefon. Varje minut sedan dess vill jag avblockera men kämpar emot, minut för minut. Om han vill ha kontakt så vet han var jag finns. Jag vill inte läsa om hans drömmar och fina ord som aldrig blir sanna. Han behöver ta tag i sitt problem med alkohol. Jag kan inte rädda honom. Jag måste bli stark och hitta min egen väg, utan honom.

Jag har ägnat gårdagskvällen och hela förmiddagen åt att läsa Ullabullas tråd. Det har tagit tid att återhämta sig. Hon har gjort en resa utan dess like och jag kunde också läsa om den kamp hennes alkoholist för. Jag känner igen mig i hennes berättelser. Om hoppet, berg-och- dalbanan, om alkoholistens återkommande återfall. Hon mår så mycket bättre idag än när hon var fast i hans klor. Det ger mig styrka att jag fattat rätt beslut. Detta som jag utsatt mig själv för sedan jag träffade min alkoliserade vän är inte sunt. Jag kan få något mycket bättre. Det kanske tar ett, två eller tio år. Men, jag vet att jag inte kan fortsätta som jag gör nu. Jag har bara makt över mitt liv. Låt mig göra de kloka valen, minut för minut.

Det finns ingenting bättre som kan stärka självförtroendet och motivationen tycker jag. Och läs i din egen tråd, läs om när du mådde så bra i din nykterhet. Känn med visserhet att den känslan kommer tillbaka! Det är en tuff uppförsbacke nu, men den planar snart ut. Håll i det här! Tänk på vad skönt det kommer att kännas snart!

Styrkekramar

att det första steget till förändring kom först när jag verkligen lämnade. När jag gick på allvar i tro att inte komma tillbaka och han insåg att så är det. Där och då började vår väg till något nytt. Och det var verkligen så när jag gick att jag rakt ut i tomma intet, trots flera års funderade och bostadsspanande. Den kväll det rann var vägen till beslut klar, jag packade det mest nödvändiga och bar till bilen på natten och for till min goda vän tidigt på morgonen.

Jag kom tillbaka på hans böner men fast besluten att kräva förändring. Den kom genom flera steg under lång tid men riktningen var kristallklar. En annan avgörande vändpunkt var när han mådde skit efter kanske ett halvår och jag hörde mig själv säga: du får söka hjälp nån annanstans, jag kan inte hjälpa dig. Jag tar gjort allt jag kan och det har inte hjälpt.

Får besök nu och slutar lite mitt i.... Allt gott! / mt

Åh, Ullabulla vilken resa du gjort! Jag har läst hela din tråd, nästan i ett streck. Jag började läsa igår kväll när jag ställt ett ultimatum till min älskade vän. I ett försök att fördriva tiden så jag inte kontaktade honom började jag läsa om din kamp. Imorse fortsatte jag att läsa.

I början är texterna fulla av ångest och hopp. Medberoende personligheten är tydlig. Ångesten försvinner med tiden och en stark och klok person växer fram. Jag känner igen så mycket av det du beskriver. Nu på slutet av din berättelse förundras jag över lugnet som finns i din berättelse. Jag kan känna din sorg över att förlorat din kärlek men känner att vänskapen kommer finnas. Er vänskspsresa är inte slut.

Min egen resa har precis börjat. Din berättelse ger mig styrka att fortsätta på den väg jag nu valt och också en insikt i att det kommer ta tid, låååång tid att bli fri.Troligtvis längre tid än jag någonsin trott.

Tack för din berättelse! Fortsätt skriva och berätta hur det går. Du ger oss medberoende hopp. Hopp om en ljusare framtid utan vår älskade alkoholist. Kram