skrev Studenten i Jag är här nu.

Ja det är en skräckblandad förtjusning att tala inför grupp. Jag älskar det, men min kropp reagerar sjukt mycket så jag blir alldeles flammig i fejset. Men det är inget lite (mycket) foundation kan lösa, och en sjal ;) Det blir verkligen enklare och enklare när man väl talat inför människor några gånger.

Skönt att du vaknat igen. Skämmas ihjäl? why? gjort är gjort och nu har du vaknat. Inget att skämmas för, inte alls. Däremot har du ju hittat ytterligare en trigger för just dig. Tar du med dig detta och reflekterar kan du till och med känna dig stolt. För gjort är gjort och nu är nu. Att vakna tar sin stund, men nu är du vaken och det ska du vara jäkligt stolt över sisyfos. Bra jobbat!

det där med att hitta avkoppling med a är även en typ av problematik för mig, men jag jobbar med det.
Vet inte riktigt vad jag ska göra på tisdag... kanske våga tillbaka mig till gymmet? Kanske gå en upptäcktsfärd med vovven. Kanske se en film...
vet inte riktigt. Det jag vet är att jag inte tänker öppna mina studieböcker eller jobba ;) Vi märker.
Åh! kanske gå på stan å fönstershoppa, det var länge sedan nu, eller ta en fika med en kompis. :D det ska bli skönt iaf.
Kram!


skrev Levande i Nu måste jag, men....

Ett sådant bra steg och önskar dig all lycka och ro.
Kram och styrka


skrev Andreas i Psykiska besvär och alkohol

Suget kom inte, men däremot en enorm frustration o kort stubin. Dricker en öl nu, men ska försöka o inte dricka alla 5. Jag har ändå haft dom i kylen nu sen i Onsdags o vodka flaskan tänker ja inte röra.


skrev Lena72 i Nu måste jag, men....

Idag var jag o tog bort stygnen.... När jag kom hem brast allt! Jag berättade för min man att jag inte orkar mer o dricker förmycket! Jag hulkade fram att jag berättade för sköterskan om mitt drickande o att hon skulle be läkaren skriva ut tabletter o att jag hade bokat en tid till alkoholkliniken till tisdag!
Jag ljög om att jag har gått bakom hans rygg o försökt själv sedna nov, men bomben är släppt! Han vet!
Känns så skönt! Helt slut.....


skrev Svartvit i Jag har definitivt ett problem.

Har haft samma mardröm, såå skönt att vakna å se att det inte är på riktigt! Jag är på min sjunde dag nu. Kämpa på och unna dig något annat gott eller roligt istället :)


skrev Svartvit i En trevlig present

Självklart ska jag göra det. Är dock extremt sugen just nu men ska be min man köpa hem mer alkoholfritt ??


skrev rabarber i NU har jag fått nog!

Tack Anders! Och vilken bra liknelse med bilen. Nästan som när man var liten och skulle säga hejdå till farmor som stod och vinkade på vägen. Och så blev hon mindre och mindre för att till sist försvinna. Nu vill jag inte jämföra min snälla farmor med alkohol, men jag såg bilden framför mig ;)

Jo, egentligen är det ju helt galet att kunna gå från att druckit 1-1,5 flaska vin per dag i 10 år till att inte dricka något. Jag förundras varje dag. Men orsaken till att jag klarar det är dels terapi och dels detta fantastiska forum. Hade jag inte haft terapin, hade jag aldrig vågat släppa min snuttefilt. Jag var tvungen att förstå mig själv, varför jag drack. Det blev en ganska jobbig inre resa som innehåller en hel del trauman, men när min terapeut höll upp den där spegeln framför mig och bekräftade saker som jag hade förträngt eller viftat bort, så kunde jag börja läka. Snuttefilten var inte nödvändig längre.

Och utöver det, när ångesten släppte helt efter jag slutade dricka. Ljuset klarnade. Jag fick sån energi. Det boostade mig än mer.

Det är så härligt att läsa dina positiva inlägg, Anders! Känns nästan som du studsar fram :)

Vi fortsätter kämpa! Ha en fin vit helg!


skrev Andreas i Psykiska besvär och alkohol

Na såg det som en kul grej, jag har inte så mycket social interaktion så, frissan e den ända ja snackat med på flera dagar. Nu e ja där igen, känner inget sug, skulle kunna va nykter idag, men har planerat in att dricka 5 starköl. Jaja får väl se om suget kommer i eftermiddag eller om ja håller mig nykter.


skrev Levande i Nu måste jag, men....

Men smyga och ljuga gör ju allt ännu värre och känns som du själv inte helt vill detta.
Har inte de på sjukhuset sagt något, märks ju ganska tydligt om man dricker mycket även om man själv inte tror det?
Ta en dag i sänder och bestäm inte mer än det, så slipper du tänka så långt fram.
Som Sisyfos skriver mår man så mycket bättre väldigt fort.
Hoppas du kommer på en bra plan som kan funka för dig.
Kram och styrka


skrev Sisyfos i Jag är här nu.

Låter bra med vila på tisdag. Vad ska du göra då ?? Å så låter det som om du utbildar dig till något du kommer att älska. Just detta att du tycker om att stå och prata inför andra. Att du känner dig nöjd, då är det ju kul och du gör det med all säkerhet bra då.
För mig känns det som om jag vaknat igen. En enormt skön känsla faktiskt. Sen kan man säkert fundera över om man ska skämmas ihjäl för att jag återvände till träsket, men lite klokare blev jag av det också. Och väldigt övertygad om att där vill jag inte vara. Får låta bli att försöka koppla av med alkohol helt enkelt.


skrev Lena72 i Nu måste jag, men....

Druckit varje dag i 4 veckor.... Hur klarar jag de första dagarna? Fattar inte hur jag skall klara det? Egenföretagare så jag kan inte vara hemma.... Jobbar nu även som nyopererad.


skrev Lena72 i Nu måste jag, men....

Vet att han anser att jag dricker för mycket. Det är som en elefant i rummet ingen låssas om....
Vill prata om det men då kommer han stötta mej men om jag vill dricka en kväll är jag rädd att han inte vill de o hur gör jag då????? Klarar att sluta? Smyger o dricker fast i smyg?

När jag har bantat eller liknande har jag velat göra det i smyg. Om jag har valt en godis är det ingen som har kommenterat nått. När jag har berättat o någon kommenterat har jag i protest ätit 5 st!

Vill inte att han skall kontrollera mitt drickande men är rädd att om jag inte säger nått nu så gör han det o då är jag inte berädd..... Hade skämts ihjäl om han hade tagit upp "DET" ???

Vilket rörigt inlägg, förlåt men det är så rörigt i mitt huvud nu....


skrev Sisyfos i Nu måste jag, men....

Ja, låt sorgen ta plats! Vågar inte ens tänka tanken på att förlora båda inom loppet av ett par månader. Hur gammal man än är, är man ju inte stor nog. Såg igår på Berg och Melzer där Carina grät över sin far som gått bort 7 mån tidigare. Det gör ont och det är ett stort hål, men det går inte att fylla det med alkohol. Önskar att du kunde hålla upp en period. Alkoholen påverkar måendet på sätt man inte ens kan föreställa sig. Det blev så tydligt för mig när jag drack igen efter ett långt uppehåll. Motivationen, orken, den totala tröttheten och ångesten hos mig var till stor del orsaksakad av alkohol. Att återvända till det tillståndet är inget man gör. Men det går att ta sig ur. Det går faktiskt. A-fritt körde jag. Vanan kvar, men utan a. Kanske var det det som gjorde att det var lätt att trilla dit igen. Men huvudsaken är att inte få i sig giftet från början tänker jag. Bestäm dig! Positiva effekter av att sluta kommer rätt snabbt.


skrev Lena72 i Nu måste jag, men....

Jag vill så gärna bli av med dimman, men vill så gärna njuta av ett glas rosé på uteserveringen o ett glas rött till maten. Känner verkligen att det är en sorg att behöva ta bort de fina vinflaskorna som vi har köpt på våra resor med vinprovningar.
Hur kunde jag låta detta gå så här långt? Tycker synd om min man att han skall behöva ändra sitt liv för mina misstag.
När jag slutade röka ändrades ju inte hans liv, nu kommer hans liv ändras jätte mycket..... Vinprovningar, hans dröm om vinkällare, sommarkvällarna med vin o fniss i växthuset.... Skäms!


skrev Anders 48 i NU har jag fått nog!

Rabarber, du är ju bara hack i häl - och nu går du in i ytterligare en ny och alkoholfri helg! Grattis till dig. Jag tycker att du har varit/är sååå starkt som klarat av att sluta med alkoholen - speciellt då du, vad jag förstår, tidigare har druckit under lång tid, flera dagar i veckan. Fantastiskt jobbat hörrudu!!!:-) Känns som att sitta i baksätet på en bil och titta bakåt, och se hur det man kör förbi och fäster blicken på försvinner längre och längre bort för att till sist försvinna utom synhåll. Dock VET man ju att det man fäste blicken på från baksätet faktiskt finns kvar (alkoholspöket) även om man inte kan se det. Bra att tänka på ibland, när eller om man får ett sug.....

Kämpa vidare längs den goda vägen - det gör jag!


skrev Lena72 i Nu måste jag, men....

Jag tar alla råd o stöd med öppna armar!


skrev Alkoholhjälpen i min man är alkoholist

Jag har läst dina inlägg. Det du beskriver fram till nu är att du länge varit i en väldigt besvärlig situation. Utifrån det du skriver blir det tydligt att du är en person som har förmåga att visa omsorg och mod. Du har inte bara skrivit och berättat här på forumet, du har också varit uppriktig med dina barn som är viktiga för dig och du har berättat för din chef om hur du har det, jättebra.

Du har bestämt dig för att göra en förändring och behöver komma på hur den ska gå till och komma på vilken typ av stöd du behöver.

Du har tagit flera steg, du vägrar vara tyst om det du är med om, du tar ansvar över din hälsa när du vänder dig till vården och berättar för flera hur du har det. Du har också en stark önskan om ett eget boende som skulle kunna vara ett ytterligare steg i att ge dig själv möjligheter att leva det liv du vill.

Du nämner att du har stöd utifrån, vad av det tror du kommer bli mest hjälpsamt för dig? Vad behöver du från dem du har stöd av för att komma vidare?

Fortsätt gärna skriv och läs på forumet. Det brukar vara bra att få moraliskt stöd från andra och det kan ge lite motivation, berätta gärna vilka steg du tar nu i denna förändring.

Starta gärna en egen tråd om du vill så ser alla dina inlägg lite tydligare.

Vänliga hälsningar,
Rosette/Alkoholhjälpen


skrev RaniLee i Nu måste jag, men....

Det är mycket som hänt i ditt liv och molnet du har över dig behöver få tid att skingras. Tyvärr går det inte över med alkohol, utan det blir bara ännu sorgligare. Ring din samtalskontakt och be om hjälp. Att blanda alkohol och starka tabletter kan äventyra ditt liv, då det är lätt att glömma i ruset hur många tabletter som tas. Många här kan säkert vittna om hur den kombon har riskerat deras liv. Jag hoppas att du tar detta på rätt sätt. jag vet att jag kan låta lite "präktig" i skrift, men det är inte min avsikt. Styrkekramar till dig <3


skrev rabarber i Motiverad men rädd för ensamhet

Nu är det snart helg och tre veckors milstolpen närmar sig!

Hoppas du får en fin vit helg med din dotter. Låter härligt att att klappa hundvalpar :) Och att sitta med hörlurar och surfa runt på Spotify ska icke förringas (jag kan sitta så i timmar). Men det går bra med te eller Ramlösa till ;)

Styrka till dig!


skrev RaniLee i Min vändpunkt ska bli något bra!

Jag ska låta Simma eller sjunk bli mitt nya mantra. Ska titta på din tråd ikväll :)
Kram!


skrev RaniLee i Min vändpunkt ska bli något bra!

Vill börja med att tacka för fint välkommen åter!

Jag är väl egentligen inte särskilt förvånad över att jag har hamnat i ett beroende. Jag och mina systrar är beroende personligheter. Jag har dövat hålet i mig med alkohol och mina systrar med mat. Vilket resulterat i överviktiga systrar. Jag är ganska normalviktig men det beror inte alls på att jag hanterar något bra. När jag dricker en helg klarar min kropp det, men om jag dricker 4-5 dagar i rad eller mer, klappar min mage ihop. Jag får sån magkatarr att jag omöjligt kan dricka. Då tvingas jag äta dietkost och det har nog varit väldigt bra för mig.

Jag började dricka vid 30 efter en skillsmässa. Inna dess drack jag väldigt sparsamt. Sen gick åren och jag drack nog relativ normalt "Svenssondrickande" (vad nu det är) på helgen, när jag var barnledig. De helger barnen var hos mig var jag mer sparsam och ofta inte alls. Det blev en de AW och utgång de perioder jag var singel. Sen träffade jag min man och livet knallade på till 2002, då min son dog (tabletter, alkohol och ev var det ett självmord) vid 24 års ålder. Det var då mitt riskbruk började och så höll det på fram till nu. Vin nästan varje helg 1-2 flaskor. Min man och jag hade en helt vit period på 1,5 år där vi båda sökte hjälp på beroendemottagningen. Det var en så bra tid och jag minns den som en av de bäst vi haft. Sen började det med Cider, folköl, ett glas vin.... Efter ett år var vi på ruta ett igen. För fem månader sen hittade jag alkoholhjälpen och var nykter i en månad. TRodde då att jag skulle klara mig och var helt oförberedd på hur min hjärna skulle manipulera mig. det blen något glas då och då och nu i helgen var jag åter på ruta ett. Så nu är jag inne på dag 4. Nu funderar jag på vad som gick fel förra gången och hur jag ska hantera situationer i utemiljö, när jag bjuds på vin/bubbel. Att tacka nej, när det är gratis. Jag kan avstå att gå och handla, men har svårt när det bjuds. Mina föräldrar är ett stort riskmoment. De är svårt beroende och drick nästan varje kväll/natt. Jag träffar dem morogn och eftermiddag och ofta vill de att jag ska stanna. För att jag ska stanna vill de bjuda på vin. De vet att ett glas blir 2-3, då jag kickar igång snabbt och vill ha mer. Jag måste tala om för dem att jag slutat dricka. Jag gjorde det förut när jag höll upp 1,5 år och det respekterade de (fast pappa är dement så han glömmer bort sig och frågar ibland om jag vill ha). Jag ska nog klara dem och säga nej. Jag får ladda med ett nej innan jag går in, så jag inte blir överaskad.
I helgen jobbar jag på ett event och där kommer det att bli svårare. Jag kommer att bo på hotell och dör finns minibar och det blir dans och mingel på kvällen. Jag försöker nu förbereda mig för detta. Jag vill inte gärna göra samma misstag som förra gången. Det blir inte så lätt då min arbetsdag blir lång och jag förväntas delta i minglandet (som en sorts obetald arbetstid) på kvällen och knyta kontakter.
Nu måste jag iväg till jobbet men återkommer ikväll med min plan om jag lyckas få ihop någon sådan.
Tack än en gång och särskilt Sisyfos och Leverjag som jag "känner" :)
<3


skrev Sundare i Sanningen

Skönt att du inte längre har några lik i garderoben.
Jag behöver också städa o sortera upp här hemma. Känns som också det kunde vara en del av det hela med nystart/omstart. En påtaglig uppfräschning som gör händerna upptagna.
Vill belöna mig med blommor sedan när allt är klart. O de där blommorna lockar.
Önskar dig en vit fin dag!
I mitt glas till kvällen 100% alkoholfri Ginger Beer! Längtar redan nu efter den drinken! Is o citronskiva i o så håller man sig pigg o vaken under fredagsfilmen!
Mår alltid gott av att läsa dina inlägg. Önskar dig en fin fredag!


skrev rabarber i Nu får det vara nog, mot ett nyktert liv dag för dag!

Åh vad modig du var som gick iväg! Otroligt starkt! Och vad mycket det gav dig! Det riktigt spritter om din berättelse! Vilken energi! Du har definitivt sporrat mig och säkerligen många här med mig, som liksom jag står och kikar bakom knuten och vågar inte riktigt gå fram till dörren.

Och tack även du Äntligen Fri för att du delar din insikt och erfarenheter! Otroligt värdefullt.

Jag har nosat upp AA-ställen runt där jag bor (so far, so good ;) ). Med er i ryggen, kanske jag ska försöka mig på ett besök i helgen. Som sagt, dom bits ju inte. Vad kan gå fel? Ibland får man fråga sig själv "vad är det värsta som kan hända?". Oftast är det så fjuttigt och dumt att man till slut viftar bort det för att det är för larvigt.

Är så glad för din skull, Magnus! Du verkar så inspirerad och glad. Och tänk vad underbart att få ett sånt stöd från din fru. Det är ju så oerhört mycket värt.

Tack för att ni delar. Styrka till alla i helgen!


skrev Lena72 i Nu måste jag, men....

Ligger i sängen o orkar knappt ta mej ur.... Allt känns trist! Har inte lust att gå till jobbet, ändå brann jag för detta när jag startade för 6 månader sedan?!
Skall ta agrafferna (stygnen) nu.... Måste gå upp. Vågar inte ta bilen, får åka buss i spöregnet istället. Livet känns väldigt grått....


skrev SkåneTösen i Jag har definitivt ett problem.

Drömde att jag drack, vaknade och trodde att det hade hänt. En oerhört lättnad att fatta att det bara vara en mardröm. Kommer få in pengar idag men ska INTE göra den drömmen till verklighet idag.
Dag 9 idag.