Senaste kommentarerna i forumet

Åhhh ja,vi kan verkligen ställa till det när spriten är i kroppen, har saker som jag gjort för 10 år sedan, som jag fortfarande får ångest för, när jag tänker på det. Men du lyckades komma på spåret igen!
Känns just nu som att det skulle jag inte klara. Som jag har det just nu vågar jag inte vara i närheten av alkohol, iallafall inte hemma hos mig själv, inte ens folköl. Ute är mindre problem, för då säger jag nej tack, jag är för trött, skulle bara somna. Och i min omgångskrets är det helt ok, vilket är skönt. Ingen ställer frågor. Det är när jag är ensam hemma som jag har svårt.
Jag är fortfarande trött efter 23 dagar, men kan iallafall märka en förbättring. Värst är ljudöverkänsligheten på jobbet.
Har märkt att jag äter mera sött också, annars har sötsuget varit borta i många år. Men som sagt jag är redan överviktig så jag får passa mig. Hoppas jag snart får ork att börja träna.Tack för att du har svarat mig, känns som att någon annan finns där, har inte riktigt någon att prata med om detta, känns ibland som att folk vill tysta bort det, "om vi inte pratar om det finns det inte". Samtidigt vet jag också att detta är mycket svårt att prata om, och jag försöker tänka att det inte är för att folk inte bryr sig, utan är rädda och inte vet hur dom ska fråga. Det är inte för att så många vet om det heller, bara familjen i stort sett.
He-he nu skal du få se min lista på positiva saker om mig själv.
1. Jag är väldigt kreativ, hantverksmässigt, pysslar på jobbet, hemma och håller på med att renovera min lägenhet och möbler, och jag älskar det.
2. Jag har värdens tålamod med folk(mestadels ungdomar,barn men också vuxna), när jag försöker lära dom mina pysselgrejor.(Mina kollegors kommentarer)
3. Jag kan vara väldigt envis(tycker jag är positivt, när det gäller rätta saker)
4.Tjaaa....... Mina kollegor tycker att jag är snäll.......vilket jag väl får vara glad för........Fast snäll för mig är mesig och jag önskar att de kunde säga något annat. Så nej, 3 bra saker kan jag komma på som jag är stolt över! Och det är inte så dumt det.
Kanske kan jag lägga till saker så småningom:-)
Tack från mig att du finns, att detta forum finns, att alla sköna människor som skriver här finns. Skönt att man inte är ensam med alla sina tankar som lätt blir sneda, ologiska och destruktiva. Känns som att det finns hopp om att vi ska ta oss igenom detta, inte utan motgångar förstås, men att man för eller senare kan landa någotsånär på fötterna. Kram!

Fortsättning följer

Blodtrycket har inte ändrat sig nämnvärt, men har heller aldrig varit direkt fel om jag inte mätt dagen efter jag druckit för mycket för då är det för högt.
Vikten har minskat med 1,5kg så visst har det effekt, grejen är ju den att man gärna stoppar i sig lite chips eller nötter till vinet och det passar liksom inte med örtte...
Kul att du fick visa leg när du köpte snus, såg det i din tråd :).
På det hela taget tycker jag att det här går bra

Så han jag mig på att dricka igen. Dock gjorde jag inte bort mig och jag minns hela kvällen. Men ångesten finns ändå och den sitter fortfarande i. Så det verkar inte _bara_ vara pga vad som händer utan alkoholen i sig själv. Bra att veta, ingen idé att dricka ens om det är kontrollerat (full men inte packad). Jag får nog helt enkelt acceptera att alkohol inte är för mig.

Känner så väl igen mig!! Allt från att jag tyckte allt gick så långsamt, att jag ville ge mig en spark i baken, till att anpassa mig av oro för barnen eller exet! Och kanske framför allt önskan om att någon skulle komma och bara bestämma över mig, så skönt det hade varit - men idag är jag så oerhört glad att jag genomled alla stegen själv!! Jag har stärkts, blivit säkrare och tryggare i och med att jag tvingats ta mig igenom! Det kommer du också att känna framöver!
Det blir bättre!! Men tillåt dig tårar och ilska, då blir det lättare att känna lyckan när den kommer!
Men det där med middagarna tycker jag att du ska stå över om du kan, det verkar bara handla om skuld, medberoende och ledsenhet kring det, kan du stå emot? För din egen skull!!

Kramar

Jag fick visa leg när jag köpte snus igår.

Blev överlycklig, kassörskan började ursäkta sig medan jag tackade och bockade och deklarerade att småbarnsmorsor INTE blir ledsna över att misstas för yngre :).

Tror faktiskt att det hänger ihop med att hyn och hela jag ser mycket fräschare ut nu drygt två veckor utan a.

Firade storartat med en rulle mjölkchoklad på kvällen.

Gid morgon själv! Vilken god tanke att sprida lyckokänslan vidare till någon under dagen. Och om alla gör så, vilken fantastisk dag vi har att se fram emot allihop! Känns också skönt LenaNymanprinsessan att du inte inväntade en riddare utan tog en egen vit springare. Lättare att styra själv på det viset. Önskar er alla en trevlig dag!

Huh, aldrig mer detta demontillstånd! Det går bra för dig, vad glad jag blir för din skull!

Jag fick en hjärtans varm start denna onsdag när jag läste din kommentar här, Blåsippa. Jättetack för dina fina ord! Du gav mig precis inspiration till att "pay it forward", bjuda en människa i dag på samma upplevelse du just gav mig. Kram på dig. Och kram på oss alla. I dag är en bra dag att återta kommandot över våra liv.

Vill bara säga att jag läste vad du skrev och återkommer. Läs Sinnesrobönen idag och begrunda varje ord och mening! Kram / mt

Kändes rätt skönt att gå tillbaks till jobbet efter drygt en månad - även om jag utan vidare skulle stå ut med en ytterligare en semestermånad....-utan alkohol! Känns jättebra i nuläget att inte ha något sug efter alkohol, eller en önskan om att fly någon ångest genom en fylla. Snart har det gått 2 månader sedan min sista racerfylla. Kan fortfarande inte fatta hur jag lyckades försätta mig i den situationen - eller hur jag tillät mig själv? Är så skönt att veta att jag kommer att vakna nykter i morgon. Blir lite ledsen i hjärtat när jag ser hur vissa här inne "faller". Blir dock lika glad när man läser att någon hoppar upp "på hästen" igen. Kampen är fantastiskt stark för många av oss. Två steg framåt - och ett bakåt. Det är väl så det ser ut, i bästa fall. Jag hoppas så innerligt att jag aldrig någonsin igen skall ligga i fosterställning i vedervärdig abstinens?! Den ångesten som kramar ur all värdighet i kropp och knopp. När man ligger i sängen och svettas/fryser och inte är värd ett skvatt, inte en sekin. Att behöva hålla i kaffekoppen med båda händer för att innehållet inte skall skvimpa ut. Skakiga ben, rastlöshet, dålig mage, och omotiverad rädsla. Rädsla för allt! Nä usch och fy. Aldrig mer. Aldrig aldrig aldrig........:-)

Jag förstår inte hur jag kan vara så här , bara står o stampar på samma ställe hela tiden. Allt går så långsamt för mig , skulle vilja ge mig själv en ordentlig spark i baken. Allt kör ihop sig o jag ser inga vägar ut el vet inte vilken väg jag ska välja. Önskar att någon bara kunde säga åt mig vad jag ska göra o tala om vad som är rätt o riktigt. Har så svårt att säga nej till exet när han vill att jag ska äta där osv. Men jag gör det bara för att min dotter är där mycket nu. Fast jag vill ju hålla avstånd till honom, det blir så kluvet. Han dricker mycket igen så han blir helt borta. Dagen efter tar han bilen till jobbet på morgonen. Kunde inte låta honom köra dottern till skolan som annars åker med honom. Sa det till honom men han blir inte arg som han annars jämt blev. Tror att de snart märker på honom på jobbet om han fortsätter så här. Har även gjort andra saker som inte hänt förut.Usch hur länge ska man behöva fundera över hans drickande,det påverkar mitt liv så mycket för jag oroar mig för dottern som är där o är rädd att han ska vara dum o nedvärderande mot henne. Jag vill inte att hon ska behöva tänka på om han har druckit vara rädd för vad han ska göra. Jag vet att jag gjort rätt som flyttat men det är tufft!!

Jag har följt dig här och du verkar vara en mycket klok kreativ och stark person.
Du får mig att känna att- kan du så kan jag.
Du sätter ord på många av mina känslor på ett starkt poetiskt sätt.
Fortsätt att bära med dig den styrka och kraft du har nu. Släpp inte greppet om den. Låt den inte heller släppa greppet om dig.
Kram

Tack, jag vill bryta min vana, vanan har hindrat mig från alla hobbys :(

"Men va? Varför äter du inte grönsaker? Har du ett grönsaksuppehåll eller? Men kom igeeen, en bit broccoli bara!!" ;)

Välkommen hit. Ja du är inte ensam. Visst flytta och starta om kan man alltid göra. Försök att inte gå till ICA. Ta typ 10 min i taget tills de stänger. Ingen hobby? Har du problem att bra så ta hjälp sjukvården.

Tack för ditt inpass! Jag är försiktigare än tidigare när jag dricker och tar det mycket lugnare. Det du säger om baksmällor om man dricker som tidigare stämmer verkligen.

... efter en tids a-frihet är känslan av oskuldsfullhet inombords. Jag är ren. Oförstörd igen (nåja). Lite som en rosakindad prinsessa i en riddarsaga. Och det är jag själv som svingat mig upp på den vita springaren. Tror jag skulle gilla den sagan på riktigt. "Så levde prinsessan och alkoholfriheten lyckliga i alla sina dagar."

Måste genast skicka in manus!

Ja det är nästan omöjligt att de plockar barnen i Sverige. Jag har själv varit två gånger på utredning för detta pga lob inom ett år. De lade ned utredningen direkt. Så att om man söker hjälp via vc för alkoholproblem ja den risken är minimal. De måste visa att du är direkt olämplig ochdet är svårt. Du kan spärra delar du bestämmer själv om du inte vill visa för vårdgivare. De får nödöppna Om det är fara för ditt liv. Jag förstår din oro hade samma oro men de lugnade mig på Soc och ville hjälpa. När de upptäckte att jag aktivt sökte hjälp så undrade de om de kunde bistå.

Okej, det är bara att kämpa på. Det är svårt att sluta dricka, det vet vi alla. Det är som vardagsmat för många att dricka för det är en stor del av vår kultur.
Jag tycker du är jätte duktig som lät bli att dra ner på stan och ta en drink. Det är alltid svårast i början. Du kommer se sen längre fram att det var värt allt krigande och du kommer kanske inte ens kunna förstå varför du drack förut. Så känner jag idag,, när man ser alla som dricker sig nästan redlösa på krogen och hur otrevliga vissa blir när de är påverkade, då vill jag bara tacka mig själv för att jag låter bli.

Alltså spärra journalen...?

måste jag ju göra ändå då och då pga medsen jag äter, men behöver ju inte säga att jag vill kolla det för att jag vill äta antabus? Och sedan undrar jag vad du menar med att man kan spärra den? För vem?

Har man barn så kan de ha anmälningsskyldighet.
Att någon skulle komma in och vilja ta mina barn är det jag är mest rädd för i hela världen.

Och jag vet inte om jag köper det där med kemiskt beroende. Jag tror det är väldigt psykiskt i mitt fall!
Kemiskt beroende har jag sett på nära håll och då får man riktig avtändning. Det har aldrig jag fått. Visst kan jag bli bakfull som alla andra, men dagen efter det mår jag sååå mycket bättre än jag skulle gjort om jag fortsatt dricka.
Däremot förstår jag ju att det är där en hamnar tillslut om jag fortsätter så här, men än så länge känns det väldigt psykiskt och OCD-aktigt nästan...

Varför är alla så rädda för att det står i en journal som inte en enda människa mer än sjukvården kan se. Du kan ju spärra den tom. Nja jag vet personer som tagit antabus i 15 år utan problem. Att man vill ta en kontroll är ju för att se om du har leverskador eller inte är frisk. Jag har ätit antabus i 1 år nu utan problem.

Precis det är personen och inte drickat som räknas. Så om han är jättesnäll men inte äter grönsaker och du älskade grönsaker. Vad skulle du gjort då? :)