Senaste kommentarerna i forumet

Jo, en sak till,
i AA kan man få medalj för nykter tid. Det finns medalj för 24h, 1 mån, 3 mån, 6 mån, 9 mån, 1 år, 2 år osv..
Personligen var det en bra sporre att ha medaljen i plånboken vid körkortet så att jag såg den varje dag. Man blir påmind varje dag om sin resa och man vill inte förlora den och börja om. Det kanske kan vara ett bra tips att sikta på 1 månads medaljen ;)
Om du bor i Stockholm så vet jag att tex gruppen Vasalunch (Odenplan) delar ut medaljer gratis. Annars hör med den gruppen som du går till..

I dag blir det som Pippi säger: städa, städa varje fredag och varje jul tycket jag är kul.
Men det är ju inte sant fast jag får göra det ändå☺
Tänker på alla de gånger jag sett bilden i huvudet om ett glas vin och städa, som slutat med att jag hamnat i soffan.
Laga mat på helgen är fortfarande en trigger glaset på bänken, gillar att laga mat så det är en ritual.
Men har funkat med något annat i glaset och maten blir bättre om inte kocken blir full.
Att det skall vara så svårt att få fram sanna bilder, jag får tvinga mig själv att ta fram dem.
Så väljer att vara nykter idag och önskar er alla en härlig helg/ kram och styrka

Så, då var ditt först möte avklarat läser jag, riktigt kul och också viktigt för din resa in i ett mycket bättre liv. Om några månader är det kanske du som leder ett möte och hälsar en nykomling välkommen..
Modigt av dig att lägga allt åt sidan och bara gå dit. Jag gick på mitt första möte för snart 4,5 år sedan så jag har nästan glömt att jag var nervös, men det var jag. Och skuldtyngd. Idag när jag har insikt i sjukdomen blir jag faktiskt arg på att man gick omkring med så mycket skuld för att man bar på en sjukdom. Jag trodde ju att det var mitt fel alltihop. Visst hade jag druckit mig till min alkoholism, men jag (liksom du och MÅNGA andra) var predestinerade att bli alkoholister. Våra hjärnor svarar på alkohol på ett annat sätt än icke-alkoholists hjärnor. Vi utvecklar alkoholisms pga att vårt belöningssystem är känsligare för alkohol, vi får helt enkelt en större "kick". Det är en egenskap som vi fötts med och därför är det svårt kontraproduktivt att gå runt med hela Världens skuld på sina axlar (vilket vi naturligtvis gör ändå i början). Men vi har en skyldighet mot sjukdomen. Vi är skyldiga att erkänna att vi är drabbade, acceptera läget och göra något åt det. Liksom för en person som drabbats av diabetes tvingas vi tänka dagligen på rutiner kring sömn, kost och våra tankar som snurrar runt i skallen. Att bli och förbli nykter är att lära sig förhålla sig till verkligheten och sin omgivning. Det är en lika stor utmaning som att övervinna första tiden med abstinens.
Men nu har du tagit steget! Du kommer nu att vara med om din livs viktigaste resa, och den kan bli den mest fantastiska. Min resa började lite trevande och jag tog återfall under de första 3 åren. Jag ångrar idag att jag inte tog mig en sponsor tidigare och gick på fler möten, det hade kortat ner det hela avsevärt. Du behöver inte kämpa som jag gjorde. Ta dig en sponsor direkt, gör 12-stegsprogrammet och gå på många möten. Gärna varje dag i början. Jag har förstått nu att om man inte sätter av tid för möte så riskerar allt det andra man prioriterar att gå förlorat. Så det är en god investering att prioritera möten i början. Du kommer att se att du faktiskt SPARAR tid genom att gå på möten..

Stort grattis igen som sagt. Och skriv gärna på forumet om dina erfarenheter av AA-möten, det kan säkert sporra andra :)

Låter så härligt och så glad för din skull och du är en vitamininjektion för oss andra.
Kram ?

Nu är hyllan i kastrullskåpet nästan full med flaskor som jag beställt men inte druckit upp, det är belöningen för att jag hållit mig i skinnet och låtit bli att dricka. Ser fram emot två glas på Valborg. Det här är ju inte klokt att jag redan nu måste sitta och planera när jag ska unna mig att dricka nästa gång!
Går det här över någon gång eller kommer jag att sitta och fylla i min almanacka i framtiden också?

Hej!
Du har min medkänsla.
Jag har själv liksom gått och väntat på att jag ska känna inuti att "nu är det nog".
Nu är jag där, men det är hårt att stå fast när nykter period kommer.
Ändå känner jag att tilliten nu brustit så att det blivit en spricka i relationen, och jag vill få fast mark under fötterna igen.
Svårt att förstå för min nu nyktra sambo.
Men det är väl också under en nykter period separationen måste ske helst, då han kan "vara med"..
Svårt, svårt, svårt! Att våga också.
Den här mannen som jag en gång så gärna ville ha, och som faktiskt säger att han älskar mig och nu kommer att vara nykter.
Är jag kall? Galen? frågar jag mig själv.
Men sprickan finns där nu.
Ja, svårt ta steget, men jag förstår väl om du fått nog - med tre barn också, och det att behöva söka "skydd" från sitt eget hem!
Lycka till, önskar dig en framtid som du vill ha!

Ja a du, mycket och mycket energi... Mer iallafall.

Jag tror det lätt blir så Sisyfos, att man tar en "semester" när det blir för mycket. För att orka. Helt helt fel metod, för man blir ju bara tröttare. Det är en lögn för sig själv helt enkelt, ett sätt att legitimera sin alkoholkonsumtion.
Det är vad jag förstått sv sista tiden i mitt liv, en trigger. Nu är jag medveten om den oxå.

jag har inplanerad vila på tisdag ? Fick energi åter igen idag, genom hålla ett föredrag inför en grupp. Kunde stanna upp och ta in situationen när jag stod där uppe och pratade. Det var riktigt kul. En positiv utmaning.

Hur är det med dig? Hur rullar livet? Kram

Tack för dina värmande ord Stina 68 ? Har pratat med min fru om mötet nu ikväll och jag hoppas att även hon ska få vara en f.d medberoende i framtiden ?

Känner mig otroligt glad å lycklig att jag samlade mod och tog mig iväg idag. Mötte upp mannen jag pratade med när jag ringde AAs jourtelefon och följde han till mötet. Hade en enorm ångest innan jag skulle möta upp han kan jag säga, var nära att göra en U sväng och vända hem både 1,2 å 3 ggr! När vi skulle öppna dörren och gå in kände jag mig kraftigt som den där nya eleven :) men det gick över på nån minut vi drack kaffe och folk var allmänt öppna glada trevliga och hälsade på varann. När mötet började så satt vi runt ett bord med tända ljus drack kaffe och följde en dag ordning som jag inte minns mycket av! :) men alla var väldigt välkomnande mot mig som var ny på ett bra sätt utan att det blev för mycket. Jag valde att lyssna utan att tala själv den här gången men övriga berättade i tur och ordning om olika upplevelser m.m och hur dom upplevde sjukdomen alkoholism som jag endast genom ett möte kan konstatera att jag lider av.. Skrämmande att säga men efter att ha försökt sluta dricka i mer än 10 år utan att lyckas kan jag nog klassa mig som alkoholist! (Skrämmande men skönt att ha insett på nåt vis). Jag ska absolut fortsätta att gå på minst ett möte i veckan oftare om jag känner att jag behöver och hinner. Kommer somna med ny kraft mot en ny A-fri dag imorgon! Alla ni som funderat, så ta er modet och gå på första mötet, ta kontakt! jag ångrar efter idag att jag inte gjorde det för 10 år sedan. Inser nu att iaf jag med min problematik inte klarar det här själv och det finns många där ute att få stöd och hjälp av!

Nu ska jag bli frisk! Kämpa på alla där ute!

Jag hoppas också komma igång med träning. Min arma kropp har inte fått mycket av den varan de senaste åren. Provade att ta mig en springrunda och förfärades över hur dålig kondis jag har! Jag tycker dessutom att det är otroligt tråkigt att springa, så jag får nog hitta på något annat... Vill känna den där glädjen du känner!

Ser också fram emot att kanske gå ner i vikt (på rätt ställen). Tyvärr har det blivit tvärtom sedan jag slutade dricka, eftersom jag plötsligt har en aptit som jag inte haft på länge. Som en häst faktiskt. Så det är väl bra på ett sätt, men hoppas på att en balans kommer snart. Kan i alla fall konstatera att jag är rosig om kind och har en klarare blick. Det är ju inte dumt det heller ;)

Tack för peppande ord! Nu ska jag planera att röra kroppen på något vis i helgen :)

Lååång dag på jobbet. Kommer hem och går ut och tar en låååång promenad. Har låååånga samtal med mig själv. Har så kloka reflektioner och svar. Längtar efter att vila ut vid den där källan som ger lugn och ro. Jag springer så fort, så fort att själen inte får möjlighet att lyssna in. Livet innehåller lidande och svårigheter det gäller bara att hantera dem på ett sätt som gör det möjligt att finna glädjen i det lilla. Alkoholen skall inte få bli mitt verktyg. Men....jag vill njuta av det goda vinet men det gör jag inte för jag vill åt ruset. Bara ett glas kan kvitta. Två glas kan kvitta. Jag vill ha minst tre och sedan gärna lite till i smyg. Det känns lite extra busigt då.
Men jag vill bestämma i mitt liv. Sedan lååång tid tillbaka har alkoholen styrt för mycket. Att få de glasen på kvällen, inte alla kvällar, men alldeles för många så tankarna har varit upptagna på alkohol. Får väl acceptera att det tar lååång tid att välja bort en ovana. Att alkoholen är en lurig giftblomma som lovar mycket men håller lite. Ett ögonblick i sänder.

Måste bara göra ett inlägg i min tråd att jag är så glad för den träning jag ger mig. Varje gång blir jag glad och bekymmer är som bortblåsta efteråt. Otroligt vad min kondition och styrka har ökat. Pass som jag höll på att dö av (bokstavligt) och inte orkade fullt ut, kan jag hänga med i nu och ta i. Märker hur snabbt pulsen går ner från maxpuls och det känns bra. Till och med en gamling som jag kan bli vältränad. ;-)

Testade kläder och kan ha två storlekar mindre, behöver inte skämmas för armar, lår och mage. Kroppen är stark nu. Jag bär den med stolthet och känner ömhet för den. Den som jag misshandlat så mycket. Nu får den omväxlande träning, vila, rörlighet, lotion och lite finare förpackning. :-) Jag lyssnar på och vårdar den. Det är den enda jag har i detta liv.

Med risk för att peppa någon som läser ( el provocera).
Ta hand om er ❤️

För att du är tillbaka. Inte glad för att du haft det jobbigt... Ja, simma eller sjunk. Det är när vi nyttjar alkoholen som det kan kännas bottenlöst eller som att försöka simma med bytyngder på. Den där livsledan kommer med alkoholens biverkningar. Det är så tydligt för min del.

Det viktigaste av allt är att vi fokuserar på allt som får oss att må bättre, på alla vis och att vi inte slutar att besöka forumet. Det är bara att försöka igen och igen och igen... Under tiden vi försöker mår vi bättre, får andra vanor, upptäcker hur bra livet kan vara utan alkohol. Till slut tror jag att vi väljer bort den, för att vi vill. Inte för att vi måste och inte får. Motion gör underverk. Promenerade dagligen i flera månader. Nu tränar jag regelbundet sedan 4-5 mån. Blir glad och lugn av det. Livet blir inte toppen hela tiden utan alkohol men TUUSEN gånger bättre utan, tycker jag!

Välkommen tillbaka och häng kvar här oavsett om det går spikrakt eller krokigt. :-)
Kram
❤️

Jag ger det jag kan via detta forum, massor av kramar och kärlek till dig. Nu är det din tur att ge detta till dig själv. Omvärlden är inte som du vill eller önskar ibland, men du, just du kan ta hand om dig själv och se till att du mår som du förtjänar, d.v.s. bra! Du är klok, intelligent och underbar männsika på alla sätt, du förtjänar att må bra. Eller hur?

Blir så glad när jag läser din resa, molnen börja skingra sig och solen tittar fram. Vilken styrka, hoppas att du kan minnas den och plocka fram den när den behövs.

Kram på dig!

Ja visst är det märkligt vad man sväljer och står ut med.. Jag som alltid varit en bestämd dam med skinn på näsan.. Aldrig trodde jag att jag skulle stanna kvar hos någon som väljer bort mig gång på gång på gång. Någon som ljuger och manipulerar ? Men här är jag! Förlåtande, godtrogen och mesig ?Jag har kommit till insikt att jag behöver jobba med mig själv. Jag måste få verktyg att inte låta hela mitt liv och min tillvaro vara beroende av om min man väljer att dricka eller inte. Jag måste jaga iväg oron och ångesten och få läka igen.. Måste hitta tillbaka till glädjen! Ha ett fungerande liv oavsett hur andra väljer att leva sina. Så mycket jag måste göra och så lite ork. Sakta bryts man ner ?
Känner igen det där med att tvivla på sig själv. Många gånger har jag frågat om han druckit. Jag? Nä! Absolut inte. Hur kan du tro det?
Min magkänsla lurar mig sällan. Så trots att jag vet börjar jag tvivla på mitt eget förstånd.. Man kan lätt bli rädd för sig själv. Förstår vad du menar att lämna fysiskt.. Jag får ett fruktansvärt kontrollbehov och när han är här hemma har jag åtminstone koll. Trots att jag önskar honom ditt pepparn växer
Ja.. Hjärna och hjärta är verkligen inte överens. Och jag precis som du älskar och hoppas och hoppas.. Att det snart blir min tur att bli vald. En gång för alla
Styrkekram till dig ?

Nej jag orkar inte till slut.hans mamma o mormor bara daltar m han.fast dom vet att han dricker.enligt han så får jag inte berätta för dom.ska ta mig i kragen o lösa det här.har så mycket hjälp utifrån.

Hej.jag vill så gärna söka hjälp att jag ska få en lägenhet men är rädd.jag vet att jag kommer kollapsa.han va nykter 2 dar men sen nåt som gör mig vansinnig är att han nekar när han är full.hitta vintetror i skåpet igen som han försöker gömma.har tid nästa vecka till företags hälsovården för mitt blodtryck så jag ska ta upp det här.jag vet att mina barn står vid min sida.men när man har levt med en alkoholist så blir man så nergången.man tappar lusten för allt.

Jag hörde en gång att man skall ge alla viktiga beslut 90 dagar och försöker leva efter det.
Så tumla tankarna och låt beslutet mogna fram.

"Inte för att jag var sugen, utan för att jag bestämt det" - ja, så drack jag också ibland. Men handen på hjärtat. Det är ju helt jäkla galet Andreas att hälla i dig 2 shots innan du ska till frissan. Du vill hålla det till rimliga nivåer säger du. Du borde hålla det till rimliga tider på dygnet också tycker jag. Du spelar ett lite farligt spel nu.

Min text försvann visst... nu kommer lugnet- ska du se! Vad glad jag blev att du fattade ett så klokt beslut att ta Antabus. Jag tar också hjälp av det - det blir så tyst och lugnt i huvudet då.
Du är värd det bästa och de bästa besluten! Heja dig!
Kram och kraft!

och han som måste nyktra till och följa efter.
Kort och koncist,inte tvärtom..
Dessutom tar jag mig rätten att tycka till om det jag inte har att göra med.
Hoppas du får längre och utförligare svar av dom andra härinne.
Välkommen hit och läs gärna andras trådar,det hjälper verkligen.

Häng kvar nu, vi stöttar kramar

Antabus intagen! Tack Levande, det var rakt på sak och det behövdes nog. Tack!

Japp Levande, beroendejaget har nog tagit över. Går raka vägen upp och dricker en antabus. Det här är ju sjukt ?