skrev answe77 i Min promenad längs den krokiga vägen.
skrev answe77 i Min promenad längs den krokiga vägen.
Du är verkligen en förebild för oss andra som kämpar på våra olika sätt. Tack för dina inlägg och din uppriktighet. Den hjälper.
skrev Borgward i Sömn och alkohol
skrev Borgward i Sömn och alkohol
Gäsp. Ännu en nykter dag. Tacksam.
skrev Drycker i Dricker och blir våldsam
skrev Drycker i Dricker och blir våldsam
men har vänner som fått hjälp av mansjouren. Behandlaren där var en person med erfarenhet av samma problem som du beskriver, men som i sin tur fått hjälp. Han som jag refererar till sökte hjälp i Stockholm. Kolla upp vilken mansjour som finns i närheten av där du bor, du har inget att förlora på det. Önskar dig ett stort lycka till.
skrev Herr-destruktiv i Dricker och blir våldsam
skrev Herr-destruktiv i Dricker och blir våldsam
Behöver hjälp!! Vill prata med en psykolog eller någon kunnig. Innan jag förlorar min älskade sambo och mina 2 underbara barn
skrev Alla dessa dagar i Rädd - dag 1
skrev Alla dessa dagar i Rädd - dag 1
Du är ju grymt stark! Kämpa med allt du har!!! Du har klarat de svåraste dagarna. Nu gäller det att fortsätta i samma stil. Släpp inte garden. Nu är det du som vinner och a- jäveln kan stå där med sina horn och lång näsa :)
skrev Svanen i Sömn och alkohol
skrev Svanen i Sömn och alkohol
Starkt av dig idag! Kan tänka mig att louncher är triggers för dig? Låter som att du är på ett ställe dit många inte åker! JA, ta en promenad & njut av omgivningen på morgonen! Fjordar är ju grymma vyer! Ta tillfället i akt!
skrev 123 i Finns ingen spärr
skrev 123 i Finns ingen spärr
Samma för mig, jag mår ju bra som det är nu. Det jag är rädd över är när polarna frågar en fredags kväll om vi ska ses, ta ett glas vin och snacka skit. HA, ett glas? Roligt, det finns inte. Dom borde inse mitt problem men jag ärrädd för att umgås med dom om dom dricker. Kommer falla tillbaka och förlora allt.
Tack för stödet, jag hoppas jag är lika stark som dig.
skrev Andreas i Psykiska besvär och alkohol
skrev Andreas i Psykiska besvär och alkohol
Köpte idag 8 öl för helgen. Känner att jag har en tendens att tänka att "nu ska ja supa mig redlös för alla dagar ja inte druckit". Men ska försöka hålla mig i schack, några öl max, 3-4 kanske. Ska även försöka att inte dricka själv. Får se hur det går.
skrev 123 i Finns ingen spärr
skrev 123 i Finns ingen spärr
Jag hoppas jag orkar hålla mig ifrån alkoholen, det är trots allt därför jag söker stöd härifrån.
Tänker jag tillbaka på mitt festande förstår jag knappt att jag lever idag. Kommer inte ihåg hur jag tagit mig ifrån ställen, vem jag umgåtts med under kvällen, vad jag sagt eller vad jag gjort. Sne fyllor har väl de första haft men jag tar priser i fullast vinner varje jävla gång. Inget vidare att sträva efter va.. :(
skrev aeromagnus i Min promenad längs den krokiga vägen.
skrev aeromagnus i Min promenad längs den krokiga vägen.
Varit två tuffa arbetsveckor för mig. Långa dagar, möten och resor. Ska bli skönt med helg. Ska vara "fyllechaffis" åt min fru och hennes väninna som ska ut på 90-tals fest.
skrev aeromagnus i Finns ingen spärr
skrev aeromagnus i Finns ingen spärr
Jag äter just nu antabus så jag kan inte dricka alls. Jag har inte druckit på ett år drygt 13 månader är det väl, snart 14. Jag tänkte som du jaja det går över och jag har ju kunnat dricka normalt innan. Måste ju kunna det igen. Nja varje gång jag försökte blev det mer och värre. Värsta tanken, aldrig mer kunna dricka. Mkitt år i nykterhet har varit det bästa i mitt liv. Frisk, kry, alert, mer pengar, frihet att göra vad jag vill, ta bilen en söndags morgon.
skrev aeromagnus i finns inget stopp, orolig..
skrev aeromagnus i finns inget stopp, orolig..
För det första skriver jag inte att du är misslyckad utan att det är ett misslyckande att det spårar ur om man dricker. Om du tolkade det på annat sätt ber jag dig i så fall om ursäkt om du tog illa vid dig. Om du noga läser ditt första inlägg sakta och där du skriver att när du druckit så har det varit ett under att du inte råkat mer illa ut. Ja vad är definitionen på en missbruksperson? För mig är en missbruksperson som har ett sug efter exempelvis alkohol, tabletter, droger eller annat som påverkar den centrala nervsystemet på något sätt. Om man ofta dricker så mycket att man blir full, gör dumma saker eller kanske försätter sig i farliga situationer. Framförallt när det händer upprepade gånger.
För mig är självmedicinering med alkohol ett missbruk eftersom alkohol inte är en medicin utan ett cancerframkallande nervgift. Har själv missbrukat alkohol, suttit i fyllecell, självmedicinerat med alkohol. Visst alkohol dämpar ångest men när alkoholen lämnar kroppen så får vi än värre ångest och kanske abstinensbesvär. Om du missbrukar alkohol eller inte kan ju bara du svara på och tycker du inte att du missbrukar alkohol så är det ju inget problem.
Tyvärr så är avhållsamhet en nyckel till framgång för ett nyktert liv. Om du tagit illa vid dig av mitt inlägg så ber jag dig uppriktigt om ursäkt. Jag hoppas att du på något sätt får rättsida på ditt mående och önskar dig lycka till.
skrev 123 i Finns ingen spärr
skrev 123 i Finns ingen spärr
Hur gör du nu? Du dricker inte alls eller har du "lärt dig dricka"? Kan man ens lära sig dricka med måtta?
Bra fråga, du har nog rätt i det du säger, hur ska jag fixa det nästa gång.. Kommer jag troligtvis inte göra.
skrev aeromagnus i Finns ingen spärr
skrev aeromagnus i Finns ingen spärr
Vi skulle kunna vara ett par :) Jag gjorde samma sak som du. Drack tills jag stöp. Ja varför gör man det? Bra fråga, finns inga bra svar. Vissa av oss saknar spärren att sluta i tid för vår hjärna skriker efter mer alkohol. Abstinens eller sug jag välj själv. Ärlig fråga till dig. Om du nu druckit många gånger och det typ nästan alltid spårat ur. Vad är det som säger att du kommer fixa nästa gång du dricker?
skrev Vändningen i Mitt vidare liv - med eller utan?
skrev Vändningen i Mitt vidare liv - med eller utan?
Och tack för din story där. Jag fick lite rysningar där om din vingårdsupplevelse, inte den färska då utan den historiska. Jag tror absolut att man kan ta sig ur ett beroende och komma på fötter och ha en relation till A, men på ett helt annat sätt än innan. Det blir inte samma avslappnade attityd, utan en annan medvetenhet. Som du beskrev nu, så såg du ändå till att ha en kontroll och medvetenhet på ett annat sätt. Du är lite på din vakt och du reflekterar, bra! Sedan får man nog bara se upp om hur mycket man öppnar på dörren kanske. Släpper du på kontrollen och medvetenheten så kan det gå snabbt utför igen kanske....
All lycka och tack för ditt inlägg Stigge!
skrev Borgward i Sömn och alkohol
skrev Borgward i Sömn och alkohol
Så är jag då framme i den arktiska byn som jag ska tillbringa två nätter innan jag reser till nästa arktiska by. Isberg, fjordarm, glaciärer - otroligt vackert.
Men här bor knappt 500 personer, ett hotell, en restaurang. Hotellet är urtrist.
Normalt hade det blivit några bärs, vin med kollegan. Men inte i kväll. Flyget hit gick bra trots, flygplatslounger med fri tillgång till alla typer av alkohol.
Kollegan håller igen. Men han är inte alkis och det är inte normalt att dricka dagtid, inte ens om du bara ska resa med flyg. Själv har jag alltid sett det som normalt.
I morgon ser jag fram mot en tidig morgon, ut i gryningen för en långpromenad och se dimman lättar över fjorden.
Men alla mina invanda rutiner skriker ; dags för en bärs!
Men se, det är inte det. Ty jag är alkis och vill jag bli frisk så dricker jag inte basta!
skrev Svanen i Rädd - dag 1
skrev Svanen i Rädd - dag 1
Var disträ och allmänt vimsig igår men vem blir inte det med 2,5 tim sömn?! Det hjälpte med en promenad och att kvällen var uppbokad. Sov såå gott, attans att väckarklockan ringde! Idag har jag både energi OCH huvudvärk. Man vill ju må så himla mycket piggare men inser att jag får ge det tid. Att vakna utan ångest är dock en fröjd! Och en tid framöver att reflektera över sitt beteendemönster och fallgropar.
skrev Svanen i Sömn och alkohol
skrev Svanen i Sömn och alkohol
Håller med, man blir glad av dina rader! Skriv av dig då och då om det hjälper och är möjligt där du är! Lycka till!
skrev nystart i Sömn och alkohol
skrev nystart i Sömn och alkohol
Lycka till pa din resa, jag vet precis hur svart det ar.
skrev answe77 i Sömn och alkohol
skrev answe77 i Sömn och alkohol
Borgward. Håller alla tummarna för dig!!
skrev Stingo i Mitt vidare liv - med eller utan?
skrev Stingo i Mitt vidare liv - med eller utan?
"3-6 månaders nykterhet är ett minimum för att bryta ett beroende", läser jag i Lenas tråd. Jag tror det är mina ord, som går igen... Hur har det gått för mig? Var 6 månaders helnykterhet tillräckligt för att bryta mitt beroende? Det känns faktiskt så, åtminstone än så länge.
Jag är igen på resa, på samma ställe, som då jag skrev mitt allra första inlägg här. Träffar samma mänskor som då. För ett år sedan skrev jag om en helkväll på vingård, som jag inte vågade delta i, i mitt då nynyktra tillstånd. Det jag inte skrev den gången var att jag ett år tidigare (nu för två år sedan) söp till det ordentligt på samma vingård. Ett minne, som jag inte kan vara stolt över, även om inget värre hände, än att jag blev påstridig och skällde ut en god vän och kollega och spydde på hotellrummets wc efteråt.
I går bestämde jag mig för att pröva mig själv, så jag deltog i vinkvällen igen, nu med vin i glaset och utan någon skarp gräns uppsatt i förväg. Exakt hur mycket vin det blev vet jag inte, för vinet fanns på borden i stora kannor. Jag hällde själv inte upp något annat än vatten, men tror det blev ca 4 glas vin för mig ändå. Jag lät folk hälla i, men såg till att mitt glas fylldes lågt. Vi hade en glad kväll, där ingen blev synligt berusad. Viktigast av allt, jag ville inte dricka snabbare, jag ville inte ha mera. I dag känner jag nog av att jag druckit, men särskilt dagen efter är jag inte.
Den här månaden har jag annars också druckit klart mera. Min månadsförbrukning för augusti torde bli ungefär 3 flaskor vin. Det är fortfarande klart mindre än medelsvenssons. Alltså medelsvenssons, med alla stordrickare borträknade, eller mindre än hälften av den där matematiska "10 liter i året". Men det känns nog som mycket för mig (otroligt hur den tanken kan ändra sig på ett år). Att det blivit såpass mycket beror mest på sociala faktorer, jag har varit betydligt mera på tillställningar där det dricks än vanligt, så troligtvis kommer förbrukningen att sjunka igen av sig själv, när hösten lider.
Jag känner inget sug, jag känner inget behov. Inte en vanlig dag och inte heller efter några glas, som i går kväll. Det känns tryggt i kroppen, men jag är fortsättningsvis på min vakt. Jag är fullt medveten om att många skrivit "det gick bra en tid..."
Må gott allesammans, jag rekommenderar ingen att pröva som jag, men vill ändå dela med mig min historia.
skrev LenaNyman i ett nyktert liv
skrev LenaNyman i ett nyktert liv
... åttamånadersdagen, modingen!
:)
skrev Enilorac i finns inget stopp, orolig..
skrev Enilorac i finns inget stopp, orolig..
Kan inte låta bli att känna skam, ilska och sorg över det senaste du skrev. Att få höra från en främmande person att man har misslyckats och är en
missbrukare. Man sätter lätt på sig offerkoftan och känner sig påhoppad .. Jag är så van med att misslyckas i mitt liv både inom det ena o det andra
så jag vet inte hur jag nånsin ska lyckas med någonting, dessutom känns det som mina psykiska sjukdomar tyvärr tagit över för mycket av mitt liv...
Och vadå kvitt alkoholen?:( Eftersom jag ej kan må bra utan detta, så känns det så himla tungt att aldrig kunna dricka igen eller åtminstone inte på
ett tag, känns som sin partner dött från en och att man aldrig kommer bli hel eller känna njutning av livet igen...
Jag hoppas ju fortfarande på att jag kan dricka måttligt, även om jag vet att jag inte har den styrkan så hoppas jag fortfarande på det :(
Jag tror det finns en logisk förklaring till varför man spårar ur o varför man dricker överhuvudtaget? Tror det sitter i huvudet, vad man har
för inställning till alkoholen, vad det är man suktar efter, vad man vill komma bort ifrån, hur lätt man har att känna av signalerna "nu är det stopp" eller skita i dem och
fortsätta = " missbrukare",
Får jag fråga om du är en personal och isåfall vad för personal? Eftersom du verkar ha så mycket åsikter om mig och vad jag har för problem.
Tack för dina svar, har aldrig fått dethär gensvaret från någon, alltid fått höra att jag dricker för mycket men inte att jag har sånna här stora problem :(
skrev Ullabulla i Ska det va så jävla svårt???
skrev Ullabulla i Ska det va så jävla svårt???
är tankarna som Carina Bång skrivit om i sin bok.
Släpp kontrollen vinn friheten.
Så fort du känner att du vill gå in och förändra påverka och råda honom i sånt som är hans att besluta så täpper du till truten på dig själv.
Låt tankarna stanna i din egen hjärna och försök omvandla dom till något som handlar om dig själv.
Dvs så fort du vill öppna munnen och ge förmaningar,eller råd.Låt bli.
Låt han tänka formulera och bolla med sig själv.
Var inte hans bollplank annat än i nödfall när du känner att han helt enkelt måste få ditt stöd.
Däremellan fokuserar du på dig själv,hur du mår och hur du reagerar på allt som händer här framöver.Kanske han menar allvar?
Kanske han faktiskt klarar det?
Hur mycket hoppas du på det och hur mycket kan du behålla en realistisk tro på att det kommer att hända.
Dvs hans framsteg,löften kanske inte måste bli en grund för hur du mår?
Att ge akt på sina egna reaktioner,känslor och förnuft är det allra svåraste.Man inbillar sig att nu måste de få allt stöd.
Man har väntat så länge på att detta ska hända och släpper därför allt som gäller en själv i någon sorts tro att det ska hjälpa den man håller kär nykter.
Gör inte det,håll dig själv nykter,dina tankar om hans framsteg på en rimlig nivå och försök ge akt på dig själv.
Det är de råd jag kan ge.
Ju mer du investerar i dig själv,desto större chans har du ni han att lyckas hur märkligt det än kan låta.
Du är troligen i stort behov av själslig renovering och påfyllning av de behov som blivit eftersatta hos dig under lång tid.
Plocka fram dom,titta på dom och se vilka du kan infria här och nu.
Lycka till!
Gå till VC och be att få Antabus. Även om du inte dricker ofta så är det ETT av de sätt du kan visa din sambo och dina barn att du tar det här på allvar.
Jag vet inte i vilken stad du bor, men här i stan har vi "råd och behandling" dit en kan gå för att få samtalsstöd med en behandlare med kunskap om alkohol och problem som kommer i alkoholens kölvatten. Där finns även stöd för anhöriga.
Om du har varit våldsam i samband med alkoholintag behöver du och din sambo hjälp. Det brukar finnas mansmottagningar dit du kan söka dig så att du får hjälp och verktyg att bearbeta det som hänt och lär dig hantera detta. Barnen, har de varit hemma när du har blivit aggressiv? Som förälder är det lätt att tro att barn inte märker (de kanske sover under tiden osv), men jag kan utifrån min yrkeserfarenhet säga att de med största sannolikhet märkt av mycket. Oro, sorg, frustration osv.
Jag säger inte ovanstående för att strö salt i sår. Det är fruktansvärt att behöva ta in, och ta ansvar för, hur illa en kan ha gjort de en älskar mest. Men det är det enda sättet; ta ansvar, benämna, se till att det inte händer igen, lyssna och finnas till hands.
Mycket går att göra helt igen, bara en hittar modet och kraften att se problemet i vitögat.