Senaste kommentarerna i forumet

Ja det stämmer att det var ett tag sedan. Jag har börjat jobba igen och haft mycket roligt för mig på helgerna. Jag är fortfarande nykter och det börjar kännas helt naturligt nu. Alla vet och tycker att det är bra, ett par kompisar har sagt att de ska göra uppehåll ett längre tag. Inspirerade av mig :) Många har nog druckit hela sommaren och vill bryta sina invanda dåliga vanor. Jag var på Metallica i helgen och stod mitt i publikhavet och bara njöt av musiken, stämningen och upplevelsen i stort. Såååå glad att jag var nykter. Tänkte på alla de gånger jag varit bra i gasen under olika konserter och kommit ihåg hälften dagen efter. Nu var jag med hela tiden och relativt pigg dagen efter.

Hoppas att allt är bra med dig Anders och med alla mina medsystrar och medbröder på vår resa mot ett bättre liv utan alkohol :)
kram mod60

Allt är ju inte svart eller vitt och har man känslor för personen blir det ju jobbigare. Just känslan av att inte veta eller oppas och bli sårad. Oavsett val kommer man känn sig värdelös tror jag.

Jag känner att jag nästan hamnar i något slags försvar när jag läser ditt inlägg, Dotter11. Kanske för att du uttrycker det jag själv tänker och tycker ibland. Det pendlar mellan hopp och ... kanske inte förtvivlan utan mer uppgivenhet. Det finns så många perspektiv. Det långa som visar en brant nerförsbacke de senaste fyra fem åren men som ändå planar ut en del på senare tid.
Det är ju inte heller så att jag lever hela mitt liv genom min man. Jag odlar och upprätthåller egna kontakter med nya och gamla vänner, jag reser på egen hand, han bor i stan och jag på landet just nu. Vi mår nog båda bra av att inte vara för nära varandra hela tiden. Det finns en falsk bild av att man som äldre ( 60 + ) ska vara ständigt blid och förnöjsam. 14 åringens tvivel och osäkerhet finns kvar om man skrapar på lagren av rynkor och magveck. Drömmarna om kärlek och passion hela livet.
Kanske kan man vara nöjd med att ha en livskamrat som man delar vardag och familj med och att det fungerar för det mesta.
Som sagt, jag har funderat på skapa tråden " vi som biter ihop " . Inte för att jag anser att det är den enda rätta vägen. Vi befinner oss i olika situationer och har också olika möjligheter och motiv att bryta upp. Det vi har gemensamt är bland annat skammen att tala om alkoholismen antingen som missbrukare eller som anhörig. Därför är det så viktigt och bra att vi kan mötas på Forum ärligt och utan fördömanden. Tack alla som läser och engagerar er!

inte så farligt. Tog tag i x och checkade av läget. Han förstod inte vad jag pratade om och skrattade när han förstod att jag trott att han hjälpt mig hem. Visst hade vi setts och pratat. Nej, jag hade visst varit ok och dansat en stund. Mår lite bättre. Det kanske inte var så farligt. Tankar om att jag kanske ändå kan funka med alkohol trots en rejäl minneslucka och att det nog inte var såå f a r l i g t..att jag överreagerar, är för känslig. Men det är bara ursäkter. Fast besluten att skippa fredagsvinet i soffan och göra något annat istället eftersom den triggar till hejdlöst supande periodvis. Korta perioder dock men tillräckliga för kaos och ångest.
Den avkoppling och egna stunden måste väl för attan gå att få på annat sätt!!

Jo jag sa samma sak jag om antabus. Jag slutar dricka. Hmmmm att inte vila ta antabus var ju bara ett svepskäl för att kunna dricka tyvärr. Problemet är och du vet nog det att det gått så långt att man inte utan någon form av hjäl. Kämpa på.

Hej SL!

Kul att du kikade förbi! :) Jag skriver inte så mkt i min egen tråd just nu men jag läser nog här på forumet varje dag. Det slår mig hur olika men ändå hur lika allas problem är och även hur folk kommer in på sidan för att plötsligt försvinna..

Hur går det då för mig?

Jag skulle säga att det går bra för mig, har druckit 1 alkoholfri cider de senaste nio månaderna. Humöret har gått lite upp och ner och någon typ av bitterhet har gnagt på mig, framförallt under sommaren. Det känns dock otroligt bra att semestern/sommaren är förbi och att jag står här med min nykterhet. Känner mig starkare än på väldigt länge men försöker också vara vaksam mot eventuella fallgropar.

Saker och ting börjar falla på plats men jag har mkt kvar att jobba på. Kan känna att jag hållit mig lite på min egen kant och tyckt lite synd om mig själv... Men samtidigt, jag är nykter och vissa saker kanske måste få ta sin tid?

Jag går fortfarande på eftervård och det är nog mer givande än vad jag tror, man pratar av sig lite och sedan har man än rätt bra känsla när man åker därifrån. :) Tänker lite på framtida AA-möten, alltså efter eftervården och vi får se hur jag gör med det.

Det har slagit mig hur fullt upp man har hela tiden även fast man inte är full/bakis och hur trött och slut man kan vara. Kroppen behöver verkligen vila ibland och det känns förjäkla bra att kunna göra det numera.

Har varit på vissa festligheter men jag har nog inte utsatt mig alltför mkt för frestelser, tror det har varit en bra strategi såhär långt. Mitt fokus har legat på helt andra saker än alkohol och fest.

Allt gott till dig SL och alla andra såklart! :)

PS. Nyckelpigan, hur går det för dig?

Då börjar vi räkna! Dag ett avklarad! Nu räknar vi ner timmar och minuter så kan vi checka av dag två också om några timmar bara!! Tummarna hålls för dig!

Klart jag mår dåligt av honom därför är vi inte tillsammans, bott har vi aldrig gjort, o kommer inte göra det heller.
jag skriver mycket indirekt vad som sker i min bearbetning, allt är nära inpå, och jag bjuder in er i mina känslor o tankar. Jag är stolt ibland över mina framsteg, men just nu är jag inte det, o då ser det ut så här, det är jobbigt, många tankar åt va han gör går åt, jag vill inhet hellre bara SLUTA TÄNKA PÅ HAN. Men min hjärna är programerad från år med att tänka mer på han än mig. Om jag hade en lösning nu, ett piller, nån som kunde stänga av allt. VARSEGOD!!! Gör det NU på EN GÅNG!!
Ja träffa han nyss, han va på väg till sitt jobb, ja sitter nu o grämer mig va resten av dagen kommer bli, ska han dricka eller ej, jag tänker så, och jag tänker, det har jag inte med o göra, tänk på din dag osv osv..... det är svårt

Starkt "Alla dessa dagar"! Grattis till alla pigga morgnar! Tror du har en poäng där med AW och att man faktiskt kan gå när man vill, det är bra. I går började jag:-). En dag i taget.

Du måste bestämma dig med vad du vill med ditt framtida drickande. Vill du försöka dricka måttligt eller sluta helt? Jag har själv försökt med måttligt drickande många, många gånger. Har personligen aldrig lyckats speciellt bra med det och då fanns bara beslutet om att sluta dricka helt kvar. Kanske ett väldigt svårt beslut att ta men då jag mer än allt vill behålla min familj så var jag tvungen att ta det. Min och många andras erfarenhet säger tyvärr att det är otroligt svårt att helt plötsligt gå från arr vara killen/tjejen som alltid dricker för mycket till att klara av måttligt drickande. Det är givetvis ditt beslut och jag hejar på dig! Finns säkert de som klarat av just det som du har som mål också.

Man får vara glad för det lilla! Gårdagen innebar oro & rastlöshet i kombination med apati, en dag man bara skulle igenom. Sovit som en stock (efter insomningstablett), sov 8 hela timmar (sker aldrig annars), vaknade tröttare än någonsin. Men nöjd - dag 1 kan ingen ta ifrån mig. Hade inte en droppe A hemma och det är i alla fall min räddning.

i helgen var det krästskiva, slutade med att jag var kanonfull. Hade en grej på morgonen (som ej krävde bilkörning) trots det ballade det ur.
Jag kan och vill sköta mig men tyvärr så har jag svårt med "stoppet" när jag är på fest.

Min sambo har lessnat. Hur kan jag stålsätta mig själv att ta ett par snapsar, några öl och sen gå och lägga mig?

kände jag först tristess på fredagen när kompisarna skulle på aw. Jag hängde med ner på after worken trots allt, men drack vatten. Efter ca en och en halv timme körde jag hem. Konstig känsla att köra hem efter en after work, men en härlig känsla var det. Vi pratade och skrattade och diskuterade, så jag märkte faktiskt ingen större skillnad mot att vara onykter. Det var kul och en härlig avslutning på arbetsveckan. Mycket bättre än jag trodde. På lördagen var vi inbjudna till en tillställning där spriten flödade. Jag drack inget alkoholhaltigt där heller, men det var inte lika roligt att vara nykter i detta sammanhanget. Jag vet inte varför men kanske för att man kan gå när man vill från en aw, vilket ju inte funkar när man är hembjuden till någon. Hursomhelst var jag pigg när jag vaknade på söndag morgon och hade energi över till att umgås med barnen, träffa en kompis och att ta ett träningspass. Sen känslan när man lägger sig att sova en söndag kväll nykter, är ju nästan lite mysig, tycker jag :)

I Stockholm igår. Så häftigt att inse att vi är anonyma för varandra även där, irl. Vi kan ha mötts utan att veta.... Och det spelar ingen roll. Det viktiga är att vi möts som de människor vi innerst är och delar liv med varandra. Kram och allt gott till dig som läser! / mt

Du har kommit rätt! Läs länken ovan om arv och miljö. Fortsätt också läsa här på forum så ser ni hur många som kommit till insikten och verkligen får uppleva hur mycket bättre livet kan vara utan a. Och skriv, skriv... det hjälper! / mt

http://www.accentmagasin.se/forskning/komplicerat-forhallande-mellan-ar…

skicka dig en lång, varm måndagskram och önska dig en åtminstone skaplig vecka! / mt

Så bra att du ser dem och kan (jobbar på att) möta dem som just det de är; spår-och-sår från en annan människa i en annan tid. Att du kan gå in i nya möten, inte med det förflutna inkapslat eller avskuret men med insikten att känslor som väcks har sina rötter i andra situationer i en annan tid. Nu ger du rum för nya erfarenheter utan att förneka det som var. Det är mörka ränder i din väv som inte ska färga framtiden. Erfarenheten kan faktiskt vara en möjlighet.... och som vi alla, som nån gång trampat fast i medberoendeträskets gyttja, var du ju delaktig i att det fick ske. För mig är det så att jag nu, efter flera år av lugnt, nyktert li, ser mina medberoendemönster i "det lilla" i vardagslivet. Impulser att släta över, att låta vara just nu och tänka att jag fixar sen.... Nu talar vi om de här sakerna när vi "ser" dem och idag har vi lyckan att ha ett gemensamt tolvstegsmönster och -språk:) Det fungerar faktiskt. Förstås talar jag också om de här sakerna i min AlAnongrupp.
Allt, allt det bästa till dig och barnen! Din berättelse kan vara många till hjälp! Det var faktiskt som du skrev i inlägget 3 maj ovan "helvetet på jorden" - det vet vi som fanns med dig här. Det går att ta makten över sitt liv, du har visat det! Kram, kram / mt

Magen!

Morgonrutinen fungerar utan explosioner, härligt!

Enough said ;).

Heja, heja Rallan!

Jag ska banne mig ta upp träningen jag också. Har valt soffan och vinet framför en tur i löpspåret så många gånger.
Vad mysigt att kunna känna att en är pigg (ja, eller iaf inte bakisseg) när ens barn kommer och kryper ner på morgonen! Jag har varit forcerat pigg och glad så många mornar, fast besluten att våra barn inte ska behöva lida för att jag valt att hinka vin kvällen innan. Fantastiskt att verkligen vara det, på riktigt alltså :).

Några 3,5:or i fredags och två glas vin igår och ett idag. Känns riktigt bra att vara måttlig

Är alkoholproblem genetiskt? både min mormor och morfar var alkoholister...

Och det är svackor emellanåt! Jag är starkare idag, står upp för mig och barnen mycket bättre nu, och jag är stärkt av min erfarenhet. Men, all oro, tveksamhet och rädsla till trots, jag gjorde rätt!
Jag testar mina vingar lite - har börjat dejta lite, och träffat någon som jag tycker om. Vad som händer i framtiden vet jag inte, jag har fullt upp med nuet. Men det är en chock att hitta mig själv i alla hemskheter från förr: oron över att han ska bli arg om jag säger fel sak så som exet blev, ångesten över att få en present och direkt förvänta mig att inte få behålla den pga exet ofta straffade mig genom att ta tillbaka eller förstöra presenter, osäkerhet... men också lycka över att han verkar vara en snäll människa, att jag slappnar av mer och mer och känner mig bekväm.

Jag är så oerhört ledsen över att mitt och barnens liv påverkats så illa av mitt ex, och samtidigt så tacksam för min erfarenhet.
Kram till alla dom kämpar

Ja, du kommer vara med mig i mina tankar!
Du starka vilda Vilja! Jag har faktiskt en vän som påminner om dig. Hon går också sin egen väg. Står för sina väl, de yttre o inre. Så jäkla intelligent. Integritet. Ja så ser jag på dig!!!!❤❤❤

Glädjer mig att höra att du tar tag i det, väldigt starkt gjort.
Jag är dock inte där än , känns som jag förlorar allt då - eftersom alkoholen är det enda som ger mig njutning i livet=/
Men jag ska försöka jag med, har kommit ur andra tunga saker och jag tror på att man klarar sig igenom det mesta
bara man vill - människan är en överlevare

Lycka till!