Senaste kommentarerna i forumet

Nu sitter jag och tar emot sms om hur lågt jag sjunkit att han aldrig trodde jag skulle vara så patetisk att jag inte kunde svara i telefon... Men jag klarar inte att höra hans röst! Jag ser att han ringer och direkt så rusar hjärtat och jag kallsvettas och det känns som om jag fått influensa för en stund..
Vi har mycket att gå igenom det har han rätt i men det kan väl vänta ett par dagar? Huset måste saneras efter en rökskadad som skedde i helgen så det dröjer ju innan det kan säljas ändå... Förstår inte varför han måste stressa igenom allt nu nu nu med skilsmässa och bodelning och allt han kan väl lugna sig en stund! Det är som det är, inget kommer förändras men just nu klarar jag inte av att prata med honom! Måste jag det? Just nu?

Har verkligen ingen aning om vad jag gjort i två timmar i torsdags. Har gått igenom kvällen fram och tillbaka. Vem har jag pratat med, har jag bråkat med någon. Stämplade jag ut? Herregud. Jag trodde ju att jag hade klarat mig, så får man höra att man gjort något, men inte vad. Det är bara myror under huden nu. Så pinsamt!

På dina råd överhuvudtaget ?
Blir så glad så!
Jo visst är det ett jäkla jobbande, idag har jag fått tillbaka lite krafter. Tacka gudarna, haft en riktigt bra dag än så länge. Varit glad och hittat energi. Jag tar verkligen till mig dina råd, det blir mindfullness som läxa varje dag. Jag skiter i diet, igen. Det är inte bra för mig, det är minime.

Jag ska till och med utmana mig rejält i kväll. Skriver mer om det sen. En positiv utmaning! ;)

Hela grejen med en flarra vin kanske var en bra påminnelse?
Det är inte värt det, inte i långa loppet. Och verkligen inte dagen efter. Men kanske fanns det en positiv aspekt i det ändå? Och det är okej att falla ibland, bara man hoppar upp på hästen igen.
Hur var resan? Hade ni det bra?
Kram!

Hej!
All pepp till dig för att du tagit dig hit och funderar över förändring. Jag tror att du klarar det även om det blir tufft. Du kanske kan se det som att testa nåt helt nytt i livet, lite spännande liksom? Det är nog bra att som du säger lägga upp strategier för hur du ska distrahera dig själv när frestelsen uppstår. T ex alternativ dryck (jag tycker att det finns god alkoholfri öl), att kanske tänka "jag väntar en kvart" när suget sätter in. Gör en lista över fördelar med att vara nykter. Kanske ge bort lite av ölen som står där hemma?
Bakfylla är det värsta som finns, jag vill verkligen aldrig mer uppleva det. Men jag är också ny här och ingen expert alls. Men som sagt, pepp på vit månad!

Hej. Blev utskriven igår. Med en massa mediciner som jag måste ha resten av livet. Har inte druckit något. Dag 15 snart slut nu. Räknade lite på det och jag har tagit 3 fyllor den senaste fem veckorna. Ett bra resultat för mig. Ett jättekliv. Det normala förr var minst 6 tunga berusningar varje månad. Känner mig jättepigg i huvudet och framåt i tanken. Vill fixa saker som lagts på hög. Tyvärr kostade medicinerna ganska mycket och sabbade ekonomin. Måste ha in bilen på service, tvätta den, byta däck och börja titta på en semesterresa med min dotter till vänner på Irland. Sådant kostar. Vi får se vad mitt försäkringsbolag säger om min infarkt.

Jag kan låta bli att dricka alkohol i veckor men efterhand är det som att det bygger upp en oro, irritation, blir sur och grinig, för att till slut bara ta ett glas. Sen blir det kanske bara ett i bästa fall första kvällen, sen två-tre nästa och fem en särdeles tråkig kväll och så häller jag ut resterna nästa morgon. Och dricker ensam framför tv:n. Det är inte bra. Men det där grinigheten som växer är värst. Har ni några bra tips på hur man kan få ut den ur systemet? Ens egna alltså :)

Du har hittat pelaren inom dig, skapat en tyngd i botten som gör som gör att du reser dig likt de dockor som nästan trillar omkull när man puttar på dem, men som reser sig igen. Trots spöken. För mig är du en förebild & hjälte. Just att du tar ansvar för DU.
Känslan av att bry sig om varandra är en källa till kärlek. Och det gör så ont, långt inne, när den som man vill skall bry sig allra mest inte gör det.
I dag kommer min man efter en veckas frånvaro. Och det är med blandade känslor som jag kommer att möta honom. Rädd att inte kunna stå emot lite gott att dricka när vi ses. Inte bli besviken för att han suger mycket energi. Att han påverkar mig för mycket. Jag vill vara till lags etc. Men jag har en bild ur Dirty Dancing där Patrick Swayze påpekar "This is your dance space, this is my space... Detta med gränser. Hjälp! Kan inte, vågar inte.
Lyssnar på Anna Kåver som sommarpratar, tips för den som vill tanka kloka tankar.
Jag tror på att vandra långt. Långt & länge.
Samtidigt ett steg i taget.

Du ska naturligtvis inte leva en dag till i detta och du får INTE lämna varken hans, dina eller ert gemensamma barn ensamma med honom!
Jag kommer från "andra sidan", d.v.s. är jag är alkoholisten men ingen "elak och grälsjuk" sådan - (absolut ingen ursäkt) men det din man utsätter er för är helt sjukt!
Gör en orosanmälan, NU! Detta är era barns barndom och DU är ansvarig för att den blir bättre än så här! Du FÅR inte låta honom förstöra både ert och sitt eget liv. Vad andra tycker är oviktigt för du och era barn VET!
Det finns inga förmildrande omständigheter för din mans agerande - han är sjuk och han gör era andra sjuka, så här ska INGEN människa behöva ha det!
Jag skäms å din mans vägnar - att vara alkoholist är inte samma sak som att helt och hållet sakna empati och intelligens! Din man är ganska "långt nere i skiten" och har lämnat normala mänskliga värderingar bakom sig till förmån för alkoholen. Rädda vad som räddas kan, d.v.s. dig själv och barnen. Han får ta hand om sig själv!
Lägg inget ansvar på barnen i detta, barn är lojala och kan mycket väl ta hans sida, men de är BARN och förstår inte bättre. Även vi vuxna kan förledas att tycka synd om alkoholisten, så hur ska barn kunna förhålla sig på ett vettigt sätt?
Vem är viktigast - din man eller du och barnen? Egentligen är det BARA detta du behöver svara på - och sen lägger du alla andra känslor åt sidan och agerar på detta!
En jättestor kram till dig vännen, det behöver du!

Shit hoppas allt e bra med dig. Och va smart o ta me sig en flaska olivolja vem nu det var :)

Fy fan vad nöjd jag är! Igår blev jag erbjuden champagne och det händer ju inte så ofta.. Kände en liten tvekan först, skulle jag ta mig ett glas... Tänkte sen nej aldrig i helvetet att jag förstör min nykterhet pga det! Så jag sa nej tack drack Ramlösa (tack rabarber) för det tipset! Så idag är jag så tacksam att jag inte gick på första impulsen utan istället tänkte igenom mitt beslut!! Klappar mig själv på axeln för den!
Ha en solig dag och kämpa kämpa

Hej allesammen! Registrerade mig idag. Bakis 28-åring.
Precis som Allva med flera i denna tråd vill jag dra ner på drickandet, inte sluta helt. Det måste ju gå på något sätt! Tack Sisyfos för bra tips!
Jag dricker mig full varannan dag ungefär, blir galen på mig själv i bakfyllorna. De dagar jag vaknar nykter och känner mig fräsch börjar jag, smått undermedvetet, planera för kvällens öldrickande. "Om man skulle nöja sig med ett fyrpack folköl ikväll kanske? Bara jag inte dricker mig full är det väl lugnt."
Men det går alltid åt pipan.
Att bli medlem här är det första och enda steget jag nånsin tagit. Funderar på att påbörja förändringen med en vit månad. Få lite tid att tänka och lägga upp en strategi. Har haft några få kortare nyktra perioder tidigare.
Det kommer bli jävligt svårt. Jag har 30 flaskor hembryggd öl som står och retas med mig i skafferiet. Jobbar i den mest alkoholiserade branschen av alla - restaurang. Och spelar rock och krökar med mina vänner två gånger i veckan.
Herrejisses, ok, nästa öl 1 maj!
Puss på er.

Hej NS! Hur mår du och hur går det?

Tänker styrka till dig om du behöver!

... att bestämma dig för två månaders uppehåll! Under den tiden samla tankarna, analysera varför du dricker, känna efter hur det känns och väga det till hur det mot hur det känns när du dricker.

Det låter ju dock, som så många av oss andra här på forumet, att det är svårt att hitta till att kunna dricka lite ibland. Det är väl en insikt man måste komma fram till själv. Och många, kanske som jag, har insett att när man har varit vinfri ett tag att fördelarna överväger nackdelarna så galet mycket. Jag kan inte motivera alkoholen i mitt liv längre. Jag sover bra, ångesten är borta, jag har så mycket energi som jag kan använda dels för mig själv och mitt egna välbefinnande, dels för mina barn, vänner och familj. Det är som att "komma ut på andra sidan". Och jag vet att jag inte kan dricka "normalt". Jag kommer att sakteliga eskalera tills jag är tillbaks till ruta 1. Det har tagit mig ett tag att komma fram till detta. Och visst kan det finnas en sorg i det, men jag känner som sagt att jag har fått så mycket positivt med att vara vinfri att jag inte vill släppa den känslan.

Men igen, bra att du tar en paus nu. Starkt beslut! Ta en dag i taget och känn efter. Det är ju tufft i början, så håll i det tills det börjar vända.

Lycka till!

Du sätter orden på mitt liv också. Trodde ingen hade det som jag och barnen.
Nätterna har förstås varit värst, vi har fått fly ett x antal gånger till fots då jag inget körkort har och taxi ca 3,5 mil bort.
Så det där med ptsd har jag nog hamnat i jag också. Frossa när han dricker, orolig mage, en nacke som för jämnan är stel och håravfall.
Blir också väckt mitt i nätterna för att diskutera skitsaker, han kan även väcka barnen å börja diskutera med dem också.
Och smutskasta mig?
Vi var också på soc för ca 8 år sedan och vi var nog också bra skådisar för det lades också ner. Känns som om jag hittar på att det du upplever är samma som vi har det med det är EXAKT samma...
Jag har tyckt synd om mannen hela tiden men nu har jag kommit till en gräns när jag ser hur pass dåligt barnen mår så jag kan inte göra det längre. Han började på AA efter vår "helvetesnatt" som vi kallar den och nu har det gått 5 veckor och han går mer sällan nu på mötena. Han tror säkert att han klara det ändå?Men jag kan lova att abstinensen är fruktansvärd och tillvaron är snart inte hållbar längre. Alla i familjen vet att den finns en stor rosa elefant i huset men ingen nämner något, bara tassar runt.?
Många kramar till dig?

Så glad för din skull, bra jobbat

men mitt största problem är att jag dricker hemma själv, även om jag dricker mycket på fester med, fast det har bivit bättre, både hemma och bortadrickandet.

Jag vet att när jag inte är där så finns ingen trigger, det är mig han går på, barnen får vara vittnen. Därför hämtade jag inte mina barn igår, idag gör jag det. Han ringde nyss, jag svarade inte. Hela jag blev svettig och illamående när jag såg namnet på displayen ?
Vi hade kontakt med soc förra året när jag ringde polisen vid ett tillfälle när han kom hem full.. Men den utredningen slutade med att både han och jag fick viss vilka duktiga skådespelare vi är så den utredningen avskrevs..
Det är så svårt att väga av, säg att 75% av tiden är bra och rolig.. Men när han är på det där humöret och dricker så blir det en mardröm. Eller när han dricker och inte blir arg utan bara skitjobbig och ska väcka mig mitt i natten och prata om grejer som är helt oväsentliga och han bara inte kan ta in ett enkelt jävla " gå och lägg dig, vi kan prata om det här imorgon"
När han är ute så tar jag sömntabletter för att förhoppningsvis sova igenom när han kommer hem men jag blir så orolig för om jag måste ta mig och barnen därifrån kan jag ju inte ha tagit tabletter, då brukar jag ladda med nr till taxi. Stänger av ljudet ifall han skulle ringa..men kollar ändå telefon var 10 min... Varför är man så jävla orolig för någon som helt klart skiter fullkomligt i sin familj? Det här med att jag vänder barnen emot honom kan han dra även om han inte druckit så mycket.. Jag tror att han har väldigt dåligt självförtroende.. Jag tucker synd om honom.. Men jag har fått diagnosen PTSD och mycket tyder på att det är pga mitt liv med honom...

Skall läsa dina ord varje gång jag tvivlar och tycker livet är pest utan vin.
Så tack igen för dessa ord som ger sådan styrka till oss som är på väg❤

Hur går det för dig? Jag känner igen mig i din berättelse och har tagit hjälp. Min resa börjar i morgon. Ska nämligen till ett behandlingshem. Kram! ❤️

Tack för dina inspirerande ord! Härligt att läsa om din resa och ännu en gång få motivation att fortsätta kämpa.

Tack för att du delade med oss!

Bra gjort på festen Vinärgott! Var det svårt?

Hej Lovinglife!
Min helg har varit nykter, hur var det för dig? Nu kommer jag inte ha några problem på ett tag, tills nästa tillfälle att"fira" kommer, om ett par veckor när vi ska gå ut och äta middag, födelsedagsfirande. Risktillfälle. Jag ska försöka hänga kvar på detta forum och fortsätta skriva då och då, anstränga mig för att inte glömma, inte luta mig tillbaks. En vecka, en månad i taget. Tänk vad skönt det vore att för alltid slippa dagen efter-ångest (eller snarare veckan efter-) och minnesluckor.

Jag blir så glad av att läsa detta, Du förtjänar att må bra.

:)

Helgen har bjudit på ett otroligt sug som jag föll för. Besviken på mig själv, men min rådgivare har sagt att jag får räkna med det.
Men ändå ett bakslag. Såg en bra bild på facebook som gick ut på att man måste misslyckas många gånger för att lyckas.
Det är väl så, men är ändå hård mot mig själv. Hur går det för dig Flärpen?

Tack Mt för ett underbart program ❤ och Christoffer så avundsjuk att du gjort detta, nu kommer min hjärna vara upptagen med detta.
Andreas jag tror att vissa bråk måste man ha, men tror lyckan till ett bra förhållande är att verkligen bry sig om varandra. Där dödar alkoholen och känslorna är inte längre äkta.
Tyvärr så är jag och mannen på två helt olika platser i livet och börjar tro att mitt nya jag skrämmer honom.
Men vi får ta ansvar var och en för våra känslor och beslut och jag gett honom alla chanser.
Så inga mer bråk utan vill han springa ikapp mig så blir jag glad, om inte får jag leva med det.
Bollan detta är svårt och ledsamt, men känner mig stark i att inte låta honom dra med sig mig.
AlmaAmanda jag hoppas du slår följe med mig❤
Kunde nästan tro att jag blivit frälst för känner mig så trygg i mig själv och gör saker utan drama.
Hämtar min kraft här och i skogen, ni ger så mycket styrka genom att dela på denna sidan ❤
Så är en liten bit på väg och väljer att vara nykter idag/kram och styrka till er hjältar