Senaste kommentarerna i forumet

Mår så bra!! På dag 25 nu, och det går jättebra! Men så lunch idag, med vänner. Som inte visste att jag slutat med a och att jag inte kommer dricka alls tills kroppen är i balans - dvs, jag tänker inte jämt på a och har gått ner 10 kilo. Räknar med att det kanske tar ett år. Och högst troligen tar jag då beslutet att fortsätta alkoholfritt. Tycker själv att jag är asduktig! Men möttes av oförstående blickar och kommentarer. Ett helt år? Det finns ju andra sätt, mm mm. Kanske förväntar jag mig för mycket? Kändes nästan som att jag svek, för att jag inte vill dricka a. Oh well....picnic ikväll, köpt briska rosé - och hoppas den är god.

Våra barn är 4 & 6 år. Jag har krävt att han söker hjälp men han tycker inte att han har något problem med sprit. Dricker sig dock alltid redlös ensam här hemma fredag, lördag & söndag samt sluddrig & vinglig på vardagarna.
Tror att hans mor kanske kan tänka sig att ställa sig på min sida när det gäller vårdnaden. Hon är också orolig & har försökt att prata med honom flera gånger. Eftersom han har eget företag så kan jag inte kontakta arbetsgivaren & gå den vägen heller. Såg pågår kommuns hemsida att man kan begära familjeråd. Någon som testat det?

Han inser inte att han har problem med alkoholen. Så länge det är så är det kört för en förändring.

Du har nog hamnat i ett djupt medberoende som du själv skriver stödhjul mm. Att behandla dig illa oavsett man är nykter eller full är aldrig ok även om man när man är full slår av hjärnan och kan vräka ur sig det ena efter det andra. Du kommer tyvärr inte kunna förändra hans drickande, det måste han inse och göra själv. Han inser inte att han har problem. Bara för att man haft en tuff barndom är det inte ok att supa sig full och nedvärdera andra människor. Jag kan ju bara säga att det kommer inte bli bättre med tiden, snarare tvärt om. Tycker du ska ställa krav att han börjar behandling eller avstår a helt. Att smådricka ökar faran för en redig fylla.

Du har gjort helt rätt. han förstår inte att du lämnar om man inte markerar.

Finns en del trådar här om detta. Har du krävt att han ska söka hjälp? Det kan vara en ide och se vad han säger. Hur gamla är dina barn? Ja med största sannolikhet kommer ni få delad vårdnad om du inte kan bevisa att han är en olämplig förälder och det är ju inte så lätt. Du måste också tänka på dig själv i detta. Du kommer inte orka leva så här och då har barnen ingen mamma.

Drog lite på smilbanden när jag löste att du stressade till bolaget för a-fritt. En av de skönaste sakerna med att vara nykter är att man slipper tänka på om bolaget är öppet. Det finns a-fritt i affären. Kanske bättre utbud på bolaget, men nåt brukar man väl hitta. Kanske beror på var man bor.

Pass upp så du inte bränner sidfläsket, Fenix! :D

Äh, livet är ganska okej ändå. Har vattnat mina nya planteringar i trädgården och filosoferat lite över tillvaron. Det som känns lite trist nu när semestern är till ända är att jag återvänder till nåt jag upplever som statiskt och enahanda och det får mig att konstra och stegra inombords. Men dygnet bjuder på 24 timmar och man kan mixa ihop dom olika delarna till en rätt skön helhet. Så får jag se det.

för att du även delar med dig av livets svåra stunder för så ser ju livet ut. Det vore ju kul om livet alltid var ett rosa litet fluffigt moln när man går in i nykterheten men så är det ju inte. Och då känna en stabil nykterhet är ju ett litet plåster på såren som rivs upp och som även visar att det tidigare livet avgjort inte hade förbättrat nåt.

Och att kunna stryka, tippexa !, dåliga tider är en bra ide' men inte gömma dem inuti för då dyker de upp igen, helt oinbjudna. Ett bra sätt att få dem att blekna är ju att göra som du gör nu och berättar om dina känslor över det som hänt. Låt inget bygga bo i hjärnan !

Ta hand om dig, lev i nuet som du skriver, lev och låt leva och ta det viktigaste först = du själv !

Jag snor Mulletantens benämning på dig och skickar en stor kram till dig Forumbrorsan :-)

och gick igång lite på det. Saltfläsk är ju kanon, salt och rökt och gott till det mesta. Det kan man väl inte ha negativa vibbar kring. Tänkte säga att det är sittfläsk man ska undvika om det ska hända något. Men så var det ju satfläsk, ett nytt ord för mig. Eftersom jag inte begriper något och läser fel är det nog bättre jag går ut i solen och provar liggfläsk en sådan här strålande dag.

ett sätt att få folk att hänga på diverse konstiga...KUL....saker så berätta för mig som letat i flera år :-)

Skönt att det har gått bra med alkoholen! Jag väljer att belysa det mest positiva i ditt inlägg där :) .. och kul att du gav ett livstecken. Förstår att det stökar till och tar lite tid att landa in i flytten och jag känner igen känslan där, när man inte vet om man gjort en bra eller dålig affär - men beslutet är fattat och det är bara o köra på. Framtiden får utvisa.

Å visst är det gott o se hur utgifterna för alkohol sjunker. Det kan rätt lätt dra iväg där, phhheeeew.

du tillhör ju de som funnits här under lång tid. Hur går det för dig och "gubben"? Ha en bra helg själv, du och LenaNyman förstås och alla andra

du slår huvudet på spiken, som alltid och lyckas få mig att känna mig mindre märklig. Så. förbaskat.skönt.

Ang 2:an så gillar jag den mer, fortfarande vardagliga ting och betraktelser men nu i vuxen ålder och Stockholm samtid, det går jag igång på.

I höst får du hitta lågan som du ska låta brinna. Bli en ja-sägare och låt dig hänga på diverse konstiga saker som en annars aldrig hade testat. Brinn för att hitta lågan?

Jag brinner inte heller just nu, stickningen ligger och pyr, kanske ska jag försöka blåsa liv i det.

Uppdaterar

jag kommer inte riktigt ifrån det här med att anklaga honom för hans sätt o dricka, jag va på v att inte ens bry mig längre, men tame fan fick ja ett bakslag. Vill inte ens nämna va som hänt. Skit samma, jag är nåt steg tillbaka. Men ja, jag kommer komma framåt igen. Det hela gjorde allt värre. Bråk igen, ja lägger mig i att han kommer hem kl 4 på morgonen, o sen 2 dar senare kl 3 på morgonen osv osv. Jag bara kan inte hålla käften. Ja ska va på han tills han blir elak o säger dumma saker till mig så jag börjar gråta o allt blir en sörja av kaos, skrikande, tårar, och obekvämt.
Varför kan jag bara inte känna, SLÄPP TAGET HEEEEELT! Låt han dricka utan att ja behöver veta det ens, va i helvete ska ja ens ta emot fylle samtalen för på morgonen o riskera att få skit för att jag gått mera framåt än va han gjort. Kan det här bara sluta nångång. Jag sa åt han mitt i kaoset. Sätt en gräns du med? O idag när kaoset lugnat sig så jag kan tänka själv, frågar jag mig hur fan ja ens kan ställa ett krav på en alkholist för...
fattar ja själv att han är en alkholist? Vet ni? Jag tror inte jag vill inse det. Jag tror för gott om människor och förändring.
Jag vaklar kanske att är han alkholist eller ej? Varför ens fundera jag vet ju.....
han dricker fortfarande, han kommer fortfarande hem på morgonen 2 dar i veckan, han är bakis nu o ska jobba hela dagen, va är problemet, kan ja fatta det nån gång.... ja tycker det är synd, är arg o bitter för det inte blev vi, arg för han valde bort mig, känner mig fruktansvärt bortvald, den jag älskade ville inte satsa på oss, nåt fint, ett liv, ett gemensamt boende osv osv... för nåt så fult, o ohälsosamt so alkohol. Hur kan alkoholen va viktigare än nåt så fint som ett liv med mig? En så värdefull sak ska bytas ut mot en så illa sak som alkohol, för mig är det idioti, det är ju helt uppenbart vad som är bäst.. ett liv med mig anser jag. Men han väljer den sjuka vägen. Jag förstår inte, men jag hoppas jag snart kanske kommer göra det, förs då kanske jag slutar va arg

Helg igen, skönt men ändå blir jag en aning rastlös. Har massor att göra så behöver inte bli sysslolös men ändå.
Gårdagen blev lite stressig och hade massor att göra och skulle även hinna till bolaget.. Samma känsla som förr, måste hinna till bolaget innan stängning... Ska ju på kräftskiva ... Skulle ju köpa en flaska alkoholfritt rosévin , den där Periqueta som är så god. Blev tvungen att stanna upp i tanken, bromsa lite och fundera om det verkligen är så viktigt att jag måste känna stress...

Hann gott och väl till bolaget, åkte till dotterns lgh och målade. Var hemma till kl 21 och kände fortfarande samma känsla som förr.. Hällde upp ett glas rosévin, massa isbitar, drack den ganska snabbt, tog ett glas till och sen kunde jag slappna av och njuta av kvällen. ( tyckte jag..) Somnade efter en stund i soffan.. Samma beteende fast med alkoholfritt... Hmm intressant.

Men vaknade pigg redan halv sju och har hållit i gång sen dess. Nu iväg och måla mera .. Tror dock att jag kommer hoppa kräftskivan ikväll och ta en lugn kväll i soffan, får se.

Hoppas alla ni andra hade en skön fredag och har en fin helg :)

Hemma igen. Gillar inte att semestern strax tar slut. Gillar inte att hösten strax är i antågande. Satfläsk, usch och blä. Om jag ändå brann för mitt jobb... Eller, om jag ändå brann överlag. För nånting.

SL, men det kanske inte är så konstigt ändå? Du har ju precis slantat upp till vad mäklare gärna kallar ditt livs affär. Sånt är omtumlande och rätt så ångestskapande. Man vill ju så gärna att det ska bli så himla bra, att det ska kännas så rätt ... oj, vilka förväntningar man har och vilket åtagande. En del mammor drabbas av förlossningsdepression, barnet är fött och man ska flyta runt i rosaröd eufori men det låter sig icke göras. Du kanske drabbats av nåt liknande, fast vi kanske hellre kan kalla det förflyttningsdepression?

Ja, vänner, min alkoholfrihet fyller fem månader i dag men jag är på satfläskhumör, känner mig korthuggen och kantig. Puss så länge.

Ja, förutom att man somnar utan a, så tror jsg också att sömnkvaliten blir så mycket bättre utan a. Och då får hjärnan möjlighet att återhämta sig. Jag märker stor skillnad. Har alltid älskad att sova, men med a i kroppen somnar jag, men vaknar vid 3-4 och kan då inte somna om. Nu sover jag hela nätter igen. Så otroligt skön känsla. Jag är så imponerad av att du lyckas hålla upp ensam ute på dina resor. Fortsätt så för du liksom jag verkar ha använt a som sömnmedel och det är nig det absolut sämsta man kan göra när det sen går överstyr. Jag tror eg inte att jag behöver hjälp att somna, men i början använde jag sömnteer, el valeriana natt ( naturläkemedel). Nu somnar jag ändå. Sömnteet kan ju drickas istället för a. valeriana innehåller johannesört. Ska vara lugnande, men om man somnar ändå är det onödigt att börja mecka med det. Nu verkar du ju somna, men se över kaffeintaget annars. Jag hör till de som inte kan dricka kaffe på kvällen. Såg att du önskade feedback. Tråden förändra sitt drickande är så mycket mer aktiv. Har sett dig där flera gånger tror jag, du kanske kan flytta dit din tråd? Sen ett varningens ord. Jag har varit nykter länge... Druckit 1-2 glas ibland, fallit igenom vid ett par tillfällen. Men som sagt de senaste snart 4 mån har varit bra. Jag mår bra, sover bra, har inget sug direkt... Och ändå, igår när min sambo bett mig köpa öl, så köpte jag även lite vin som jag drack i smyg till mitt a-fria. Blev drygt 1/2 flaska, men jag fick verkligen kämpa för att få i mig det. Kroppen vill inte längre ha. Mår inte dåligt idag, men undrar lite vad för mekanismer som eg styr ibland. Hur som helst, idag är vi nyktra, ok?

Hej! Undrar om det finns någon som varit i samma situation som mig, vad ni i så fall gjort & hur det gått för er...
Jag har vuxit upp med en pappa som är alkis, men det var inget vi någonsin talade om hemma. Släkt & vänner till mina föräldrar sa aldrigt heller något fast alla såg vad som pågick.
Nu har jag lyckats göra om min mammas misstag & skaffat två barn med en sambo som enligt mig har alkoholproblem. Jag har slutat mitt jobb som innebar treskift då jaginte vågade lämna barnen ensam med honom. När jag någon gång varit iväg ett par timmar på kvällen & han har varit hemma med barnen själv så har han druckit. Jag har försökt tala med honom om detta & när han är nykter säger han att det aldrig ska hända igen, men sedan händer det trots allt igen... Nu vågar jag inte lämna dem ensam varken på kvällar eller dagtid på helger längre.
Jag orkar inte det här livet längre & känner att jag måste skydda mina barn innan de är tillräckligt stora för att förstå! MEN hur stor är risken att han får ha dem själv varannan vecka? Om det blir så bor jag hellre kvar så jag kan hålla koll & skydda dem! Finns det någon man kan vända sig till som har erfarenhet som kan ge råd?

Tack för att ni skriver, vändningen &fru hoppfull!
Vill lyfta ett varningens finger för att söka hjälp på Beroende centrum om du är nojig för en ev. Soc anmälan.
Däremot är vc helt riskfri att söka hjälp hos.
Fruhoppfull, bara ett tips utifrån egna erfarenheter.
Lycka till! Håller tummarna för att dina provsvar kommer vara bra!

Tycker den ger mersmak trots att det är rätt mycket vardagliga ting som avhandlas. Han skriver lockande. Tvåan, går den i samma stil?

Always a pleasure to hear from you.

Har inte läst ut ettan än, men det är på gång.

Känner likadant. "Phoenix rising"...

:)

... ni, oavsett vad som skett, ändå kan ta hand om alla känslor som uppstår, tankar som tänks, att ni värnar om er själva och tar hand om varandra. All värme till dig, Berra.

när jag läser dina inlägg! Du ska ha en riktigt härlig helg! / mt