Senaste kommentarerna i forumet

Är vad alkohol gjort mig. Så den går ju fett bort i din energiuppräkning ovan - inte sant? ?
Härlig läsning, tack. Livet med allt sitt innehåll. Att plana ut det är ju att få ut mindre. Längtar som du efter ro, tror den gömmer sig mitt i det intensiva...
Ha en skön god natt Maharion!

Härligt! Ni verkar ha funnit varandra! Imponeras av er båda o skrattade gott åt att du Rabarber uppfattade dig NS som en annan mamma! Hahaha!
Nu fortsätter vi, god natt till er!

Känner igen det där med känsla av sorg. "Ska jag aldrig mer få öppna kompisen iskall öl??" sen känns det som ett helt ovärt beslut eller mål en stund. Men samtidigt är det ju en fantastisk känsla att vara psykiskt stark. Ingen oro, ångest eller liknande. Men du fixar detta rabarber!

Snart har jag uppnått mitt första mål - att klara av 10 nyktra dagar. Känns riktigt upplyftande! I morse promenerade jag till jobbet i regnet. Hade sovit i 10 h utan nattsvettningar - fick faktiskt höra att jag såg "pigg ut". Oj! Länge sedan någon sade något sådant positivt till mig...
Efter jobbet stack jag ut direkt på en väldigt långsam joggingtur. Hade absolut ingen lust innan jag gav mig av, men jag gjorde det ändå. Solen tittade fram och jag sprang längs vattnet, hamnen och båtarna. Tänkte att "resan" är en del av livet. Kom hem vid strax innan 20, duschade och ätit middag + massa bubbelvatten. Känns som en bra dag. Har inte tänkt lika mycket på alkohol idag. Tvättmaskinen brummar i bakgrunden. Jag känner mig lugn, mätt och trött efter joggingturen. Det kändes renande att röra på sig. Sprang förbi en krog/uteservering och såg dimmiga blickar. Vart inte sugen - konstigt nog.
Tacksam att dagen flutit på utan större besvär. Kanske kommer senare ikväll (?) Ja, då får jag ta det då.
Hoppas ni har haft en fin dag! Kram och kraft!

Härligt att läsa att du känner mer livsglädje! Inget ont som inte har något gott med sig, jag tänkte på fotbojjan, då kan du ju inte dricka! Hur vet de om du dricker? Gör de oanmälda hembesök?

I mitt fall har jag fått utslag på lättöl! Det bästa är att be om "gin och tonic utan gin" eller "rom och cola utan rom" osv... Dumt att ta chansen plus att smaken kan väcka begär efter "riktig öl"...
Lycka till!

Jag kost är ju oerhört viktigt inte bara för vikten utan också för piggheten faktiskt

Du har gjort allt rätt. Nu måste du ge henne chansen att hon får göra som hon sagt till dig. Alkohol dämpar ångest men den ger också ångest så man fly enbart för stunden.

Det här med snusstoppet har ju medfört ett enormt godis och läsksug också haha.

Igår kväll när jag kom hem såg jag att hon hade en ny spritflaska, som även den redan var påbörjad. Då kände jag mig tvungen att ta tag i det. Jag började med att förklara för henne att inget kommer ändra våran relation och att jag älskar henne precis lika mycket som innan, att jag inte är arg eller besviken. Och så berättade jag om hur jag hade råkat hitta flaskan och frågade henne vad det är som händer. Jag lämnade även kvar flaskan i hennes nessesär och sa att den får hon göra av med sig själv om hon är redo för det.

Hon sa då att det har pågått 2-3 veckor eftersom att hon har haft väldigt mycket ångest. Alkoholen har hjälpt att dämpa ångesten. Hon har även haft svårt att sova och tappat aptiten, och alkoholen har vart ett sätt att hjälpa mot dessa två saker. Hon skämdes väldigt mycket sa hon, gång efter gång medans hon grät i min famn. Jag sa då att hon inte behöver skämmas, men att det är väldigt viktigt att hon pratar med mig om sin ångest, så att hon kan kanalisera sin ångest genom att prata om den istället för att dricka.

Så, vad gör jag nu? Hon sa att hon ska sluta, men det vet man väl aldrig. Det kan ju tillochmed vara så att hon ljuger, hon kanske har druckit jättelänge? Jag försöker vara väldigt positiv och hoppas att hon kan dela med sig av sin ångest, så att jag åtminstone förstår och vet när det går åt helvete. Vi bor utomlands där det är väldigt dyrt med psykologer och läkare överhuvudtaget.

Igår drack jag vin och idag har känt mig lite seg i kroppen, jag ser mig i spegeln och jag ser sliten ut. Hatar det, känns så trist att man gör så här mot sin hälsa, sin kropp och sitt pyke. Men men,,, nu är det nya tag. Idag ska jag vara nykter.

Fortfarande förkyld. Känns som om jag gått upp i vikt, känner mig ful och trött. Röker igen, känner mig blaha. Längtar mig fortfarande bort till något annat, fortfarande osäker på vad. Orkar inte riktigt med vardagen, är fruktansvärt trött hela tiden men kämpar på ändå. Eller typ. Igår missade jag 2 föreläsningar för att jag sov hela dagen, vill bara vakna upp fit och pigg och typ 20 kg lättare. Men vovven mår ju bra, så det är iaf något. Hoppas ni mår bra där ute.
Kram

Ger många av oss hopp och styrka både missbruk och att klara av att rädda förhållandet, kram

Trist att du fortfarande är sjuk! Hoppas det går över snart.

Grattis till oss till 10 dagar!

Helgen kommer att gå fint. Men jag förstår din utmaning. Tänk bara vilken seger du kommer känna när du klarat det! Jag tror stenhårt på dig! Det kommer att gå utmärkt!

Fortfarande infektion i kroppen och lite sjuk men dag 10 gick bra. Snart kommer då helgen vilken är min stora prövning. Speciellt då mitt barn inte är hos mig. Jag hoppas på att en kompis som bor 10 mil ifrån mig kommer hit. Hen ville också göra något utan att dricka. Det skulle underlätta nåt kopiöst.

Välkommen, fint att du är så omtänksam. Jag smygdrack långt, långt innan jag fick verkliga problem med alkoholen. Nån gång då och då. Oftast för att somna. Beteendet är en sak, det är inte säkert att hon har ett kemiskt beroende ännu. Samtidigt skriver många här på beroendesidorna att beroendet har börjat med miljöer där man förväntas dricka alkohol ofta. Det i kombination med smygdrickarbeteendet är en varningssignal tycker jag, även om du inte tycker att hon verkar ha så stora problem ännu. Du kan ju också vara väldigt ärlig och berätta att du rådfrågat "experter" härinne. Hon kan säkert ha nytta av att titta in här. Hon spelar ett farligt spel i alla fall, tycks det som - medicinerar nog med alkohol.
Lyssna sen på Li-Lo och Aeromagnus på hur "konfrontationen" kan gå till. Har hon problem kan hon känna sig väldigt avklädd och ljuga, väldigt vanligt. Det kan räcka att du undrar om hon inte är så beroende ännu.

Hej och välkommen hit! Och grattis till ditt beslut och dina fyra dagar!! Jag är själv på dag 10 och kan berätta att det bara blir bättre :)

Har själv inte berättat på jobbet, men jag vet fler i forumet som har och har då fått mycket bra hjälp. Arbetsgivaren har en rehabiliteringsskyldighet, vilket innebär att de kan bidra med mycket bra stöd.

Det är ett modigt och starkt steg att berätta på jobbet! BRA där!!

Länge sen du skrev. Jag tänker på dig och hoppas ditt liv går i en ljus riktning.
Vårkramar ? / mt

Följer med forum mer och mindre regelbundet, läser en del men långtifrån allt. Tänker ibland på hur mycket tid forumet fick ta under den långa period i mitt liv det var min livlina och min trygghet. Jag läste och skrev, nätter och dagar parallellt med ett krävande arbete. Jag tvekade aldrig då, kände så starkt att forumgemenskapen var en nödvändighet för mitt tillfrisknande. Tänker med värme och tacksamhet på alla jag mött här och som hjälpt mig på olika sätt, med stöd, med klargöranden, ögonöppnare, tröst och generöst delande av egna erfarenheter, framsteg och tillkortakommanden. Den långa tiden vi möttes i Filosofiska rummet (en tråd här) och delade gemenskap. Så många jag har att tacka för så mycket.

Mitt liv är så gott idag.... Ja, jag vet jag har sagt det förr. Så obeskrivligt tacksam jag är över att min man valde nykterheten, gjorde den till sin egen och har orkat hålla fast vid ett nyktert liv. För tio år sen var jag i det första skedet av insikt om hans alkoholism, för fem år sen i skedet med vita knogar och först i backspegeln kan jag se hur alkoholismen påverkade vårt och mitt liv. Jag kan också, som andra här, känna desperation över dem som lever i missbrukets skugga med i mina ögon orealistiska förhoppningar. Vägen till insikt om maktlösheten mot alkoholen är lång för de flesta. Och önskan/ viljan att tro på förändring genom kärlek och förnuft är stark.

Varför skriver jag ännu? Mycket för min egen skull, för mig är skrivandet en skapande process, en väg till insikt och klarhet. Dock har det haft, och har, betydelse att orden har en riktning till något mer än mitt eget dokument (i brist på skrivbok:) Jag vill tro att det har betydelse att det finns olika berättelser här. Min berättelse är just idag 'lycklig' - en slags parallell till aeromagnus, Berra och Ebba, exempel på människor som valt bort alkoholen och lever kvar i relationer. Det finns många fler.

Jag vill säga att det finns hopp! Det är möjligt att ta makten över sitt liv. Att förändra. Det är ingen enkel sak och i en relation handlar det om två människors förändring (minst), båda måste vilja, båda måste våga... Båda måste hålla ut.

Tack för denna plats och tack för att ni värnar om anonymiteten. Tack också för att ni öppnar en väg via admin att få kontakt. Jag har på kringelikrokvägar hittat fram till en del forumvänner. Jag tycker om att ha närmare kontaktvägar och en identitet men anonymiteten har också ett stort värde i sig. Att mötas utan alla yttre ramar bidrar till att vi möts som människor, inte som yrken och titlar, inte som bostadsorter, gator och kvarter. Vi är bara människor som delar det lidande alkoholen har skapat. Anonymiteten gör att vi möts från insidan, i det som är viktigast och berör själva livet. Det är inte vanligt att umgås så men mycket berikande. Mina möten med människor här och på AA - AlAnonkonvent har konfronterat mig med många av mina fördomar och gjort mig mer tolerant och förhoppningsvis mindre fördomsfull. För det är jag djupt tacksam!

Allt det bästa önskar jag dig som läser / mt

Tack Vilja för tipset, ska kolla upp det! Har laddat ner lite appar som jag har lyssnat på! Lyssnar även på ljudbok tillsammans med spikmatta vilket ger mig ro i kroppen! Man kan inte förstå när man har lugnet isig varför man måste dricka! Men när begäret eller ångesten kommer då är det tufft! Hur går det för dig?

Heja! Fortsätt kämpa! Hur känns det i tankarna? Jag är så orolig att jag inte ska kunna "ha kul", som ajg haft med alkohol i kroppen. Hur känns det för dig? Har tankarna på alkohol lugnat ner sig något? Kram

Jag är på dag 4 som nykter och jag är så stolt att jag nästan spricker! haha :) Jag jobbar också med människor, som själva har sociala problem och har tänkt samma tanke. Tänk om jag skulle gå på ett möte också träffar jag någon jag eller någon av mina kollegor jobbat med. Sen har jag också fördomar mot de som går på möten.. Men antar att det skulle hjälpa. Men jag har hittat det här forumet idag och jag börjar här så får jag se. Men starkt jobbat av dig! Jag känner också igen det där med att "kan man leva nykter, blir inte det tråkigt?"... Vet inte riktigt hur jag ska tänka där men precis som du skriver, just nu har jag bestämt att vara nykter ett tag iallafall.... Kämpa på!

Mår redan bättre. Är så stolt över mig själv. Men behöver mycket pepp utifrån också. Har sagt det till kuratorn och sjuksköterskan jag har kontakt med. Ska försöka berätta för min chef. Tänkte boka in ett möte med honom, en kollega som jag litar på och kuratorn. För jag vet inte om jag klarar berätta själv. Jag bara gråter. Någon som har erfarenhet av att berätta på jobbet?

Har ni varit och köpt hem öl som är 0,0, ett vin som är 0,2% och ett som var 0,4% tror jag. Trots att det är alkohol om man läser på flaskan så står det 0% på hyllkanten, är inte det ganska dumt? Jag har svårt för drinkar, tycker de är så sliskiga. Någon som har tips på bra alkoholfria viner?

Grattis till dina 16 dagar! Vad härligt att det verkar gå så bra! Känner glädje och positiva känslor från dina rader ovan!

Underbart! Det kommer gå lysande, Anders! Heja dig!