Senaste kommentarerna i forumet

Jag lovar att vifta med röd flagg om fas 4 infinner sig! Just nu känner jag mig som ett gigantiskt skepp i kav sjö. Känner mig trygg och stark, det är så skönt att vara nykter! Kram till er alla som vill ha en.

Tillbaka till verkligheten :-) Ett hett tips! Packa in lite kläder i handbagaget,
så att du inte blir kall om fina fossingen när du landat på Arlanda :-)

(märkte just att skadeglädjen är den sanna glädjen!)

Nej, välkommen hem, och hoppas du inte checkar ut - for ever!

Hälsar den avundsjuka gubbdjäveln!

//PP

tycker det låter helt ok att påminna oss om det Weekend.
För mig handlar det om din vinst, och den är din egen!

Ha det själv gott - Vi kämpar vidare!

//PP

Jo jag vet nog innerst inne vad det är jag försöker säga, men det är så svårt att föreställa sig (just nu iallafall) ett liv helt utan alkohol:( hela mitt sociala liv kretsar mer eller mindre kring alkohol. Slutar man helt så skulle man sitta alla helger helt ensam.. Jag mår bra av alkohol till en viss gräns, den gränsen där jag blir salongsberusad, där jag har koll och är trevlig mot alla. Tyvärr slutar det väldigt sällan där, utan jag fortsätter dricka tills jag får blackouts och inte kommer ihåg vad jag gjorde eller sagt i några timmar:( Jag vill stå på mig, helt klart men redan när jag skriver detta så vet jag att jag inte kommer att göra det:( Patetiskt va? Har jag haft en riktigt dålig kväll med världens ångest dagen efter så dricker jag inte på flera veckor.. Jag kanske får tänka på konsekvenserna som blir om jag tar det där första glaset.. Det var någon som skrev att man skulle utspela hela scenariet (dvs vad och hur kvällen och dagen efter för den delen kommer bli om man tar det där första glaset) och att det kan göra att man inte dricker vid det tillfället.. Det jag behöver göra är väl att ändra mitt tankesätt, vad jag associerar alkohol med osv eller? Problemet är väl att jag inte, rent konkret, vet vad jag ska göra och hur jag ska tänka för att stå på mig. Gud vad svag jag är:(

Känner jag nu lite mera lugn och man kan nästan säga att det är en känsla av lite mer acceptans i situationen. Det känns som om vissa av funderingarna blir svagare och svagare. Något som i och för sig inte verkar unikt, utan något som många här inne vittnar om. Ja vad är egentligen unikt? Inget förmodligen. Tycker nog att det jag upplever redan blivit upplevt av andra här inne. Men vad som är unikt är att det nu är jag som upplever en förändring, och idag känner lite mera ro. Ja, jag vet det går upp och ner - så det lönar sig att vara på sin vakt.

Jag hade nog trott och hoppats att allt skulle gå lite fortare. När jag tänker så hjälper rader jag fått från er andra mig att förstå att det är ju ingen hast. Det handlar kanske inte om att slå rekord i hundra meter nykterhet, fri stil.

Vad som har varit annorlunda mot förra gången är att sviterna av att jag inte fortsatte nykterheten då, har gjort att jag känner mig mosigare än sist. Det är viktigt för mig att erkänna det för mig själv, och även skriva ner det här. Jag vill naturligtvis att var och en som läser kan förstå att det går åt fel håll om man inte bryter. Nästa försök blir inte lättare osv. Nyfrälst kanske några tycker? Kanske det, men det är i alla fall min verklighet idag när lite drygt 2 månader utan vidare "marinad" passerat.

På vilket sätt mosigare? Eventuellt har jag blivit lite mer korkad än tidigare, men det är inget som stör mig så mycket! Är helt säker på att hjärncellerna som är kvar ska för ett normalt liv framöver ;-) Om det nu är så att jag var - ännu smartare tidigare, så är det ju inget jag minns, och det lönar sig ju inte att gräma sig över något man vare sig minns, eller med säkerhet kan säga att det var så. Jag känner ibland av huvudet lite. Inte direkt värk, mer som ett tryck. Började kanske efter 5 veckor och är fortfarande kvar till och från. Ser det lite som en sent kommande baksmälla. Det är nog som en skrumpen saltgurka - det tar sin tid i sötvatten att få den att räta ut sig igen...

Annars lite andra ömma punkter, men inget allvarligt. Tror det var Adde som skrev att han sprang till läkaren för allt möjligt (och omöjligt) första tiden. Jag har ännu inte gjort det, men funderar på att ta en hälsocheck. Har sedan länge tänkt göra det efter cirka tre månader. Varför vänta kanske någon undrar? Jo för jag vet ju att det resultat jag får då kommer att vara bättre än det jag hade fått för två månader sedan! Sedan vet jag ju innerst inne hur utvecklingen sett ut med resultaten om jag fortsätt på samma sätt som innan. Man kan kanske se det som att om man får ett besked om att det ser inte livshotande ut, så får man liksom ett kvitto på att det är rätt beslut - som om man inte visste det tidigare :-)

Hälsningar till alla kämpar därute, från mig i hobbithålan!

//PP

Jag tycker som Eken,att alkohol inte är lösning mot ångest.Alkohol ger ju ångest och depression.Har ju precis som du dämpat obehag och ångest med mer alkohol. Men jag kan säga efter två veckors nykterhet att alkoholen var det som stod för mitt dåliga mående. Idag mår jag jättebra. Det stärker självkänslan, man kan stå rak i ryggen och se andra i ögonen när man inte längre bär på den tunga hemligheten och skammen. Också nervositet och oro kan komma av alkoholen..jag har märkt att jag känner mig så mycket lugnare och tillfreds utan den. Jag förstår att du är orolig över abstinensen. Kanske kan det vara en bra idé att bestämma ett slutdatum och fram till det göra upp en plan där du drar ner på alkoholen sakta. Kanske minskar det abstinens symptomen?

Jag hade druckit nästan dagligen och slutade tvärt utan någon fysisk abstinens. Jag tror inte heller det finns så stor risk för kramper men man bör nog ändå vara försiktig och tala med läkare först.

Finns också lite boktips i tråden som kanske kan vara hjälp i starten :
Äntligen full kontroll Av Allen Carr.
Miller & Berg - The Miracle Method: A Radically New Approach to Problem Drinking
Duncan - What's Right with You! Debunking Dysfunction and Changing Your Life
Johansson & Wirbing - Lev gott med eller utan alkohol
"Jaget och missbrukaren" av Craig Nakken
https://www.alkoholhjalpen.se/forum/forandra-sitt-drickande/3801

Lycka till!

ha någon i samma sits att skriva privat med men vet inte hur man får till det..svårt:(

Tack för svar morla. Ja de är så hemskt när man sköljs iväg av en våg av ångest som man inte kan göra något åt nå mer. Gjort är gjort. Visst blir man ärligare och mer accepterande när man blir nykter . Är så tacksam o glad annars men nu är det tungt. Gjort så idiotiska handlingar. Försökt andas ut på toaletten då det påverkar mitt arbete när jag inte kan tänka klart. Mer tips tack!? Känner igen denna fas i en tid nykter sen tidigare. Vill bara att stormen ska glida förbi.uurs vad jag hatar denna obehagliga känslan som bara knyter sig i kroppen :( försöker tänka på annat men glider i samma tankar om igen.

har läst lite i dina trådar morla och undrar hur det ser ut för dig nu? Jag har oxå 3 barn och jag har druckit när jag haft dom vilket jag verkligen inte är stolt över!

Jag tror att både män och kvinnor får bättre sexliv utan alkohol. Visst kan alkohol vara bra för att våga ta initiativ i början av en relation, men har man någon att ha sex med så är alkoholsex det sämsta som finns. Tycker jag i alla fall. Alkohol gör att varenda nerv i kroppen får sämre förmåga att arbeta och när det gäller sex är det en fördel med att ha känsel :-)

tack! Just nu känns det rätt hopplöst tyvärr men det har väl med ångesten jag har efter ha druckit hela helgen, är så förbaskat less på att ha ångest!! Den här jäkla helgen oxå, min pojkvän kom i torsdags (vi bor 60 mil ifrån varandra), hade sett fram emot det så mycket men då var jag i stort sett full hela helgen, massa minnesluckor men kommer ihåg att vi tjafsade i fredags..känns som jag förstörde hela helgen!:(

det känns. Skammen slår till som en slägga och man vill bara krypa under täcket och gömma sig. Jag brukar försöka att sålla. Till exempel så stötte jag något fruktansvärt på en arbetskompis på en julfest en gång. Han är lyckligt gift och jag känner hans sambo. Han sa vänligt ifrån sig min uppmärksamhet och jag kan slås av skam när vi ses. Då brukar jag försöka se det som att han blev lite smickrad av det och nog inte tänker på det lika mycket som jag. Det var inte så farligt, men det är värre med saker som har satt spår i medmänniskor. Det jag försöker komma fram till är att det är så lätt att blanda ihop små och stora fyllesituationer så att det bara känns mörkt. Det går inte att göras ogjort och det enda som händer när man är nykter är att man blir en ärligare och bättre människa. Vi får leva vidare och vara lite snälla mot oss själva. Kraam!

Hej Rosa! Jag är förmodligen inget föredöme om du tittar i min tråd. Däremot kan jag tala om att forumet ger ett bra stöd och jag tycker att det är toppen att läsa sina egna ord och förhoppningsvis ta lärdom när saker och ting går snett.

Bra att läsa dessa sidor. Jag är i din sits med. Skull vilja ha någon att ringa varje dag. Just om alkohol, inget annat. Det finns hopp, men vägen är krokig.

AHar nu varit nykter sen nyår o känner mig stark(oftast), men idag jagas
Jag nått fruktansvärt av gammla dumma fylle misstag. Hur slår jag bort dom tankarna? Snälla hjälp mig hur ska jag tänka. Måste få bort dom. Fy fan vad jag inte saknar -13 :(... Bra tanke tips vänner

Hej Verdon!

Man kan ju kanske lura sig att tro att alkoholen är en bra ångestdämpare osv. Men i slutändan är det ju precis tvärtom, den skapar ännu mer ångest och måendet blir ännu sämre.
Jättebra att du försöker ta tag i problemet nu innan du hinner fastna ännu mer i beroendet.

Angående risken för kramper så tror jag faktiskt risken är väldigt liten. Många som har slutat tvärt från betydligt större mängder än så. Men vågar du inte tro på det så håll dig till en liten folköl ett par dagar innan du slutar helt.

Bra om du är i kontakt med läkare. Mycket mer hållbart i längden att försöka få hjälp den vägen i stället!

... håll ut! Släpp inte taget och så vidare. Grattis till varje vunnen minut, timme om så behövs. Trava dem på varandra tills sikten klarnar alltmer över vilka möjligheter och segrar en nykter dag till faktiskt är. Hitta på vilka tokskaper som helst för att hålla fast, kom ihåg "alkoholen är listig falsk och stark". Det värsta av allt är att den rackarn aldrig behöver sova!
Egentligen skriver jag bara en allmän uppmuntran och uppskattning för det jobb vi alla i nykterhetens gemenskap gör. Tänker ofta att vi är ju vinnare, som en vän brukar säga "egentligen är jag glad för att jag har supit för nu först fattar jag hur förbannat skönt det är att vara alkoholist, bara man inte tar första glaset!" Nu värdesätter man helt andra saker än tidigare och respekten för själva livet, det egna och andras, är så annorlunda.
Men som sagt, nykterheten är alltid en färskvara. En dag i taget, det viktigaste först och det gäller att ta en sak i taget samtidigt med att ta det lugnt. Som nykter kan man bli lite egotrippad, sätta sig själv rätt högt upp på betydelselistan. Men det är ju så att för att kunna tycka om andra på riktigt, behöver man först tycka om sig själv.
Tack för en nykter dag, ser fram emot nästa träningspass i nykterhetsspåret i morgon!
God Natt till alla.
Mm. (Mulleman, mitt nick).

...med alla sinnen öppna. Jag har inte skrivit någonting till dig tidigare men jag hör samman med mt, tillsammans har vi två lyckats hålla kvar vid varandra trots allt som varit. Det är ungefär två år sen nu som jag överhuvudtaget varit inne här och skrivit, av olika skäl som jag förstår bit efter bit alltefter som tiden går. Men det var inte det jag ville säga till dig nu, sen natt här hos mig men en natt i frid, lugn och ro numera. Så har det inte alltid varit.
Jag har läst större delen av din tråd och vill bara säga så här. Det ÄR inte lätt, du kommer inte runt det, du måste igenom det. Det finns ingen enkel medelväg, bara en väg vidare och jag hoppas du har och hittar alla goda krafter som kan finnas till din hjälp under resans gång. Det är inte nödvändigtvis personen som är fel, det är kombinationen med sprit som är fel. Det kommer du aldrig att kunna få någon att fullt ut förstå innan den insikten blir till en egen och ett eget beslut hos den personen.
Jag vet min vän, jag har varit där. Lycklig och stolt nykter man dag med en livsavgörande erfarenhet i bagaget. Den delar jag gärna med mig av, gärna om den kan vara till hjälp eller stöd för någon som kämpar i detta otroligt starka nät av krafter.
Vet du, jag känner så väl igen det du skriver, men så klart från "andra sidan", jag ser det klart och öppet idag, ser det och vet att det måste till en förändring, för alla inblandade på olika sätt.
Jag måste bara få hålla med mt och andra, du skall inte ha det så här, inte ta emot allt och framför allt inte lägga skulden på dig. Det är inte du som häller spriten i honom och det gör han förmodligen heller inte för att må bra. Men det är en annan fråga, den äger faktiskt han rätten och ansvaret att lösa. Det är så viktigt att du tar ansvar för dig och vad andra tycker och tänker har jag fullständig respekt för att tynger dig. Jag säger inte att du inte skall bry dig, det gör du helt säkert, så är det bara helt krasst. Jag har erfarit för egen del att människor runt om mig helt säkert vetat och anat, funderat över hur saker och ting riktigt varit ibland. Så en förståelse och att sätta ut det i ljuset kanske kan ge dig oanade bekräftelser snarare än kritik. Det är vägen dit du precis nu har börjat gå.
Egentligen ville jag bara skriva några korta rader och berätta att jag läst, berörts och påminns om svåra saker att leva med och förändra. Men du, det går. Men jag tvivlar lite på att någon egentligen fullt ut klarar det ensam. Du behöver verkligen inte heller vara ensam och det att du gör saker för din skull som gör dig gott är helt rätt, det är inte mot någon annan. Men samtidigt så svårt när alla tankar sätter in.
Önskar dig den sinnesro du så väl behöver, dig väl och ingen illa.
Skulle ha lust att bara hålla om dig lite, stilla och tryggt... men det gör man väl inte så här till nybekanta antar jag!
God Natt.
Mm. (mitt nick).

Tack för dina rader!

Börjar misstänka att detta med att "spola kröken" som man kallade det på slutet av 70-talet och början av 80, är nog inte så lätt som man går omkring och tror.
Känner igen mig i massor av det du skriver och längtar tills jag får räkna veckor istället för dagar!
Lite skrämmande att djävulen viskar att det är ok att dricka bara lite grand, på ens vänstra axel efter så lång tid!

Bra jobbat, du är en inspirationskälla för alla oss andra!

//Bara_Adde

Återigen, en trevlig kväll på er. Jag har sedan snart två år tampats med ångestproblem och jag antar att det är där min kärlek till whiskyn startade. Jag fick alprazolam utskrivet mot min ångest, vilket funkade. Med den medicinen kunde jag fungera och agera som mitt vanliga jag igen. Jag får dock endast ut medicinen ytterst sällan vilket mer eller mindre tvingar mig att ta till flaskan för att dämpa ångesten och problemen som uppstår däremellan. Nu har jag även fått ut antidepressiva som förhoppningsvis hjälper om några veckor.

Vad jag dock är mest rädd för, som den hypokondriker jag är, är utsättningssymptom som alkoholen kan ge när jag slutar. Det är inte sällan jag går och är så rädd för ett epilepsianfall att jag snabbt häver i mig tillräckligt med whisky för att lugna nerverna och varva ner för att kunna sova. Sociala situationer skrämmer mig också, de klarar jag knappt av utan dricka. Att hantera skolan i ett sådant tillstånd är när inpå omöjligt.

Hur har det gått för dig?

Välkommen Kalle33! Jag har inga svar på varför du dricker som du gör, jag har heller inget bra svar på varför jag drack som jag gjorde. För min del kom jag till insikt om att jag hade byggt upp ett beroende och att jag inte kan ha en normal relation till alkohol. Det har varit en lång process dit men nu känns det äntligen som att jag är på väg mot ett tillfrisknande.

Här är du iallafall inte ensam. Stanna kvar,läs och skriv så kommer du nog svaren växa fram.

Hej alla fina. Och Ojsan vad konstigt det blev med mitt inlägg innan. Skriver på telefonen och ibland slinter man... Hur som helst, allt bra här också.
Försöker skaffa nya rutiner. Läser mycket böcker om kvällarna. Skönt och avkopplande. Har lyckats hålla mig ifrån pekpinnen mot maken som fortsatt dricka ungefär som innan. När det blir jobbigt (typ fredag kl 18) går jag helt enkelt undan en stund. Funkar fint även om det inte är så socialt. Men orkar inte vara så trevlig just nu....sov gott!

Hej alla fina

Jag har också 13 nyktra dagar. Stolt,nöjd och glad! Har fått tillbaka min energi och kommit igång och tränat. Sover som ett barn och är närvarande min vakna tid.