Senaste kommentarerna i forumet

Tack för att du tror på mej :)

Nej jag är inte så orolig över min lever, ville bara ha något konkret att gå efter och kanske något uppmuntrande pepp.

Dagens insikt: tillgång ger efterfrågan.
Fick en present, en flaska vin, och vips var suget där. Noterade att det var skruvkork; bra, då är den lätt att öppna i smyg....
Som en katt runt het gröt har jag cirkulerat i köket där flaskan står.
Varför ger vi så gärna varandra en flaska vin i present? Jag vill ha blommor, ge mig blommor, choklad eller lyxig lakrits. Ge mig en biocheck, ett par trädgårdshandskar, en pocketbok. Men ideligen detta vin! Vin, vin, vin....
Vet inte hur många gånger ambitionen att dra ner på alkohol gått på pumpen just för dessa gåvor med promille.
Tillgång ger djävligt starkt sug.
Nu drar jag täcket över huvudet!

Vad glad jag blev att jag kan ge dig inspiration. BRA, stå emot ölen.

Nu redan efter 1 vecka ( i morgon) helt nykter kan jag för korta stunder känna eller snarare förnimma glimtar av en storslagen glädje och harmoni som plötsligt slår emot mig. För att jag i nästa stund stångas med abstinens, frustration, ångest, svettningar igen...
Jag låter mig ändå vägledas av de där korta glimtarna av lugn och glädje. Jag följer dess väg.
Vi kan bli fria!
Ha en fin afton - vi stångas tillsammans mot det mörka och falska när A försöker kidnappa oss! Kraftkramar!

Själv har jag lyckats vara nykter hela dagen idag, trots att jag i princip stått i hallen med skorna på tre gånger för att gå och köpa öl.
Men har lyckats hejda mig (vet inte riktigt hur...)

Nu blev jag superinspirerad av dig att fortsätta! Tack!

Hej miss lyckad,
Tack för dina kloka ord och bra råd. Jag undvek faktiskt att umgås med några vänner i helgen då det alltid ska drickas i mängder.
Jag höll på att bli tokig ett tag pga abstinensen och började böla hos läkaren. Jag sa att om det är såhär det känns att vara nykter - så kommer jag inte orka stå ut med den här känslan som bara har beslagtagit hela kroppen - som en stor jätte som slänger omkring med mig. Då sa läkaren till mig att det jag upplever just nu är inte nykterhet utan jag är i abstinensfas, dvs det är som om jag har feber, influensa, frossa, ångestattacker o.s v
Jag litar på läkarens ord om att det kommer kännas bättre. 10-14 dagar sedan ska det för de flesta klinga av...
Det hjälper oerhört att läsa på det här forumet och jag blev så glad och tacksam för ditt fina svar! :)
När det var som värst gick jag ut och gick i flera timmar - för att ha något att fokusera på. Klarade inte av att ens läsa i en bok eller se en film -
Det känns som om jag håller på att vakna upp från en bubbla som jag levt och isolerat mig i under så många år... Jobbat och sen direkt hem och dricka vin/öl i smyg har varit mitt liv så länge nu. Vad har jag sysslat med egentligen? Mycket för att döva ångest. Alkoholen ledde till ännu mer ångest och sådär har jag underhållit mig själv :/
Det känns så härlig att landa i en tanke och önskan att få resa iväg, lämna från allt det där - trots att jag emellanåt känns som om jag håller på att bli tokig
Kramar tillbaka <3

Hej PP och tack för välkomnandet! Ja, får se hur/om det går att "normaldricka". Jag tror det men kommer att dela med mig av mina erfarenheter och farhågor här. Har en kommande utmaning om några dagar när det är AW med jobbet, en risksituation för mig som har gått dåligt förr men senaste gångerna har jag lyckats stoppa efter ett glas eller inte druckit alls. Och det brukar vara lättare med en färsk baksmälla i minnet.

/Allva

Självklart kunde inte den offentliga vården göra det dom ska i ditt fall heller.. Suck vad bitter man blir.

Jag är ingen öppen bok med känslouttryck direkt, även om det kanske framstod så..haha. Men man måste ju jobba på det! Och androgyn är jag nog mest i skrift.. Inte i klädstil, intressen eller kroppsspråk. Mer anglofil kanske :) Min mailadress är en öppen bok däremot. Hur utbyter man såna här? Säg till om du vill ha någon sån för nu känns det som att den här tråden pajar ett forum med privat spam.

Jag och sambon ska gifta oss i sommar. Vi älskar varandra och har ett bra liv tillsammans. Men vi dricker mycket! Gärna tre gånger i veckan och inte ett par glas, utan tills vi båda är fulla. Jag börjar bli orolig för våra alkohol vanor. Hur kommer detta utveckla sig? Jag har också en dotter som jag absolut inte vill dra in i ett missbruk. Jag pratade med sambon igår och vi bestämde att absolut skärpa oss. Endast dricka en dag i veckan och max tre glas. Jag är inte speciellt orolig för min egen del. Jag vet att jag kan hålla det här men jag tvivlar på sambon. Han har vid flera tillfällen gömt alkohol på underliga ställen och sagt att han inte har druckit när jag vet att han har gjort det. Och jag har aldrig tidigare tjatat på honom att dricka mindre. Så det här är ett beteende som oroar mig. Jag vet egentligen inte hur mycket han dricker. Bara att vi kan dricka tillsammans ca tre gånger i veckan. Tänk om han redan är inne i ett beroende? Och inte alls tänker dra ner utan bara gömma det bättre? Vore jätte tacksam om jag kunde bolla det här med någon.

Är så imponerad av din vilja och glöd! Hur kom det sig att du sökte läkare? Vad var symptomen?
Förstår att det fick dig att vakna upp från bubblan!

Jag går privat - så tyvärr kan du inte hissa vården för detta. Eftersom det handlar om trauma till stor del, måste jag känna full tillit till den person som sitter framför mig. Jag ville välja själv. Har haft tidigare erfarenheter inom vården, och det har inte varit bra. Jag kanske hade otur och träffade stolpskotten, men vågade inte chansa denna gång. Det får vara värt det. Och nu när jag inte dricker vin, har jag ju råd!

Det är fint att du vågar uttrycka dina känslor. Både för din och din dotters skull. Det är ju det som gör att vi kan komma framåt. Jag har själv varit ganska värdelös på det, låser mig ganska snabbt, har ibland för stor integritet. Enorm konfliktsrädsla. Bygger på rädsla.

Du har en bra bild framför dig om hur du vill att det ska bli. Jag har full tro på dig att det kommer att bli just så!

Ha det fint. Och tack för att DU finns! Min androgyna kompis (fniss)

Vad bra att du sökt hjälp, och att du får hjälp. Suget försvinner ofta succesivt. Jag kan bara tala om hur det är för mig och det ser säkert olika ut. Tips för den första tiden: Var egoist dvs gör det du mår bra av när det gäller sömn, mat,dryck, godis, annat ätbart, vänner och umgänge. Undvik saker som förknippas med A. T ex vissa vänner, viss mat, vissa glas, vissa ställen osv. Tänk och läs mycket om andra i samma situation, det finns filmer på Youtube som handlar om alkoholmissbruk. Det finns meditationsfilmer som kan hjälpa och distrahera. Jag tror du kan komma på själv vad du är intresserad av att läsa om och att titta på. Ha inget med A att göra nu i början. Dvs inga fester eller kalas med A. Absolut ingen A hemma. Du har fått en del mediciner och det blir ju också ett stöd. Jag hoppas och tror på dig och din nykterhet .Detta är ju mina råd, så ta bara det som passar.. Kram på dig <3

Har länge missbrukat alkohol, i många år.
Har sedan ca 8 månader använt mig av xanor, allt från 0.5-2 mg/dag.
Känner de gör varken till och från längre.
Men börjar misstänka att när den här konstiga yrseln börja smyga sig på, så hjälper det ju att ta dem, så...
Hade ett långt uppehåll från början av januari, till början av mars. "Uppehåll och uppehåll", drack på helgerna men höll mig till det.
Sen gick nåt snett.
Och det blev värre, började tom med starksprit sista veckorna. Tålde hur mycket som helst. Men, idag har jag bestämt mig för att det räcker.
Jag tänker byta ut xanoren till diazepam ist, för att ta vid behov.
Men vad jag är rädd för är denna yrsel?
Är det pillerna eller alkoholabstinensen, eller både och?

Ska ta mig till ett möte.. Tänkte att jag behöver ju inte säga ett skit om jag inte vågar! Tack för svar för det är ju klart alla människor oavsett yrke kan ju va alkoholberoende... Ha det gott!!

Japp, nykter sen ett par år nu.
känner igen mig i det du skriver
och förstår att det är läge att sluta
nu.

//PP

Känns bra att göra massa saker och inte sitta hemma med ångest och oro.. Var på Harmonimässan idag.. Inte för att jag är så värst new age person men det var faktiskt sjukt bra.. Körde healing och ögonterapi, var lite skumt att kvinnan som kollade mina ögon sa att jag behövde rena levern (jag berättade inget om alkohol).. Köpte massa produkter, tänkte att det har jag ju råd med nu när jag inte super bort pengarna på alkohol :)
Nu hoppas jag bara att kvällen/natten blir chill och imorgon ska jag opereras vilket oxå är bra eftersom jag då inte ens har möjlighet till alkohol eller weed ✌?️

Jag åt Campral under ett år, och har haft stor hjälp av detta. Det minskade absolut alkoholsuget för min del. Tyvärr minskade även en del andra sug också. Lite dålig i magen i början. Nu tar jag Campral om jag vet att jag kommer att utsättas för stress eller situationer där det blir svårt att avhålla sig från alkohol.Tycker att det tar några dagar innan det fungerar. Det finns andra läkemedel som gör att berusningseffekten blir mindre. Minns inte nu exakt vad de heter.

Haft en bra jobbhelg! Idag har jag varit nykter i 45 dagar? I början av den här resan satte jag upp mål jag skulle klara mig igenom, väldigt små steg i taget. Klara en timme nykter, en dag, ledig dag, en helg osv. Att inte köpa hem alkohol och utsätta mig för frestelser......Ett långsiktigt mål är 90 dagars nykterhet och idag är jag halvvägs dit?? Känns väldigt bra och för var dag som går känns det som inget annat alternativ än att vara nykter finns för mig, blir som ett naturligt inslag. Mår bra i kroppen och knoppen, hälsofördelarna är många. Jag kör vidare på min plan! Är otroligt glad att jag den där kvällen hittade detta forumet, otroligt bra och det är ett himla bra stöd!

Hoppas er helg varit bra?

Jag blir lycklig när du ändå är igång med terapi som du är berättigad. Så många jag känner har bara blivit ignorerade av psykiatrin och vården. fallit mellan stolarna, inte orkat kämpa mot byråkratin mer osv. Och det har slutat i kaos. På botten.. :(

Jag tror att jag omedvetet skriver ganska könsneutralt. Jag har sysslat med politik och samhällsfrågor. Kanske därför. Samtidigt som jag inte är rädd att uttrycka känslor. Jag vill inte vara en känslostörd pappa den dagen min dotter får problem. Det har jag bestämt mig för sen länge och då passar det ju bra att försöka ta bort så mycket alkohol som möjligt också. :) Ha det bra rabarber. Tack för att du finns här.

LillPer. Jag är härinne ibland. Och det första jag gör är att se hur det är med dig. Just nu inser jag att jag borde varit här oftare. För att stötta dig. Fan. Jag hoppas på det bästa..att du bara liksom jag tagit en paus från forumet. För vet du. Du betydde sjukt mycket för mig när jag hade det som värst. Och på väldigt många sätt är vi lika.. Om du kan och orkar så skriv något. Saknar dig. Som fan. Hur det gått för mig? Skriv så får du veta. /Mic

Var bor du någonstans? Jag bor i Stockholm och är i precis samma sits som du. Bor du i närheten går jag gärna dit tillsammans med dig

Tack så mycket för att du svarar!
Är du själv nykter och i så fall hur länge?

Nu trillade jag ihop och skrattade! Jag vet inte varför jag trodde att du var en mamma. Jag var fullkomligt övertygad! Haha! Nu får jag tänka om bilden i huvudet av dig :) Som sagt, inte för att det spelar någon roll, men ganska intressant. Du bejakar väl din kvinnliga sida! Heja det! (för övrigt är jag en mamma, bara så vi har det avklarat också).

Jag går i psykoterapi. Dels traumabehandling, dels affektterapi. Som sagt, en hel del skit i mitt liv som är en stor del av orsaken till att jag har självmedicinerat. Det var först när jag kommit en bit in i denna behandling som jag vågade släppa A. Det har varit min livslina. Snuttefilt. Gjort det möjligt för mig att klara vardagen. Så därför är det extra stort för mig att jag lyckats så här långt. Det är inte bara A jag lyckats släppa, men jag är också på väg att läka vissa djupa sår.

Välkommen in i värmen! Här kommer du att få dela erfarenheter lära dig mer om ditt drickande genom andras berättelser, och även
skriva ner dina egna tankar. Forumet är en riktigt bra plats för stöd i en förändring. Förutsatt att viljan finns. Om det går att förändra utan att sluta?
Inte vet jag ;-) Själv valde jag att eftersträva helnykterhet då jag drack dagligen. Hur det är för dig kan du nog bara själv svara på. Men om det återkommande händer en massa knas och du mår dåligt av det, så kommer förr eller senare tidpunkten då vi bör fundera på om det faktiskt är värt kampen att fortsätta försöka "normaldricka". Om det nu överhuvud taget egentligen är normalt att dricka?!

Lycka till!

//PP

bra inlägg etanoldrift !!
Ett litet tillägg till de anhöriga som iaf flyttat från sin alkis : Ta gärna emot hjälp själva och jobba för att komma ur er egna medberoendesituation. Jag ser alltför många som tror att bara alkisen är borta så är problemet löst.

Du har verkligen ett par riktigt goda anledningar att bli nykter och det du skriver ger stort hopp att du kan lyckas med det. Att skriva både här och på en blogg hjälper mycket! Här finns så många erfarenheter att ta till sig av och stöd kommer du att få i överflöd!

I och för sig är det naturligtvis bra att "pusslandet" med drickat hittills har gått bra. Det dåliga att det går är att vi inte ser att det i framtiden inte kommer att fungera. Vägen ner i "fördärvet" går ju bara att stoppa genom en radikal förändring. Ju snabbare desto lättare och bättre.
Du är med andra ord lyckligt lottad att du insett detta innan relationer och arbetssituation är helt under isen. Gratulerar till den insikten.

Önskar dig all styrka i förändringen

//PP