Senaste kommentarerna i forumet

Areomagnus jag vet inte om du läst mina inlägg på ett tag. Men hur ska jag bete mig mot honom trots han varit nyckter i 3 mån idag. Så fortsätter han att vara elak, tyken, och arg genemot mig. Hur mycket ska man orka med. Jag kan känna att jag kan inte fråga ngt, jag kan inte säga något, jag kan fortfarande se för djävlig ut enligt han. När dom har slutat dricka. När slutar dom med sitt fula och äckliga beteende. Mvh Besviken

Du får jätte gjärna bo hos mig om du vill. Västragötaland. Jag tänker på dig.. kram från Besviken

Tack för alla tipsen och de fina orden leverjag, det är väldigt spännande att lära känna sina känslor och sätta ord på dem, svårt men spännande och ibland lite roligt till och med ?

Idag blev sista dagen för sjukstugan här hemma, i morgon börjar skolan igen med föreläsning, sen jobb och sen en galen vecka i 200 knoo. Tacksam över att demonenflunsan tog över min kropp just dessa lediga dagar.

Idag har varit lugn, blev ett bad och några promenader med vovven. Ex (typ 5) antal filmer på netflix och popcorn till middag.
Så jo, kosten har inte gått skitbra dessa dagar. Faller så lätt tillbaka i gammalt tänk, "om jag äter detta istället för detta så är det okej" därav ingen riktigt middag utan bara popcorn. Men det är okej, jag förväntar inte mig att ett skevt beteendemönster ska lösa sig själv bara jag är medveten om det. I morgon blir det bättre igen.
Och det var riktigt gott med popcorn. Älskar popcorn.

Följde en vän från en vinkväll (som jag obvious inte var på) hem, och hen luktade faktiskt sött. Vin-alkohol-sött. Aldrig känt den ångan tidigare. Läst om den här på forumet såklart, att andra kännt att någon luktat alkohol. Jag bara undrar hur mycket alkohol jag stunkit i mina dar. Hua. Det är för övrigt den 4e "festen" jag säger nej till sedan i onsdags. Känns som att jag hamnat utanför studentlivet. Men det är okej, jag sörjer det lite, men det är okej som sagt.

Nu blir dett nattabingen och upp tidigt i morgonbitti för en ny rolig föreläsning.
Kram på er alla ❤️

;)

Efter 14 år med normalt drickande ett glas då och då hade det excalerat till en flaska om dagen och så har det varit under nästan ett års tid.Den 8 mars bestämmde jag mig nu får det vara nog.Har inte haft någon häftiga abstinens besvär men suget oron finns där samtidigt som man emellanåt är illamående.
Har bestämmt mig för att som första delmål ta en månad därefter ytterliggare en sen får jag se hur jag känner mig.När jag läser era inlägg stärker det mig för kan ni så kan jag

Konstnären! Du har väl inget "fuffens" för dig? ?
Nä vill inte tro det. Våren inom räckhåll nu, känns väl bra?

Skönt att se dig Muränan. Alltid en källa till glädje

Kram på er!

/PP

Tack för ditt svar. Känns som att jag kan skriva av mig här. Ler och verkar må bra på dagarna men på kvällarna känner jag någon form av rädsla. Om jag inte dricker somnar jag inte.

Vill så gärna bete mig normalt men ändå har jag alkoholen vid sidan om. Smaken så skön och brännande i halsen, känslan kickar in och jag kan släppa tankrna fri. 2 flaskor vodka klar inom en vecka...

Du postar i all välmening - som alltid
Klok som en bok - som alltid

/PP

grymt bra jobbat almaamanda. hur går det för dig?
annakanna: vet du den där tanken om att ALDRIG mer kunna dricka igen har faktiskt bleknat en hel del för mig vid detta laget. Sen är det ju så att den kan dyka upp spontant ibland men i det dagliga livet så har jag märkt att den inte är lika frekvent längre. Sen ska villigt erkännas att det med jämna och ojämna mellanrum dyker upp ett visst sug som försöker övertala och förminska riskerna med att kunna dricka igen/normalt. så det är nog det som i dagsläget känns mest jobbigt. På den punkten vet jag inte riktigt hur jag ska agera eller lösa på lång sikt. Ibland känner jag mig verkligen som bambi på en hal is. Jag går som nämnt tidigare på AA en gång i veckan och det har gett ig mer styrka än jag först trodde MEN jag tror inet att det räcker på lång sikt utan jag måste med all säkerhet sförstärka stödet med någonting annat också. Vad vet jag inte än så om någon har något konkret tips så tages detta tacksamt emot.
Leverjag, hoppas du hunnit testa glassen. och vad häftigt att vi har blivit trendiga på kuppen:) ja tänk så mycket fördelar vi skämmer bort oss med utan A. inga minnesluckor ingen ångest ingen hjärtklappning inga svettningar ingen seg skalle inga osv osv. en bekant till mig sa en gång att det är livet som är festen och inte esten som är livet. tänk så rätt hen har. Vår tid på denna jord är verkligen värd att ta till vara på till 110% och INTE levas runt i ständiga alkoholdimmor där det enda som kommer ut på andra sidan är elände och misär. Nu blev jag nästan lite religös också men det bjuder jag på:)
dag 71 and counting......

Jag har påbörjat resan mot en eventuell gastrikbypass själv. Men om jag klarar sluta dricka så mycket öl så skulle jag nog klara vikten själv. Finns risker att alkohol problemet blir större efter operationen. Men jag tänker även på andra risker och uppoffringar som kommer med på köpet. Ska försöka gå ner 4 kg innan nästa möte, då ska jag få fråga vad dom tycker. Kan jag dessutom hålla mig nykter fram till den 29e vore det toppen

Är det nu mot tidigare. Jag ha faktiskt verktyg nu. Jag kan medvetet låta jobbiga dagar gå då jag vet att det vänder (självdistans). Jag kan medvetet lyssna och reflektera vad som kanske fattas mig eller vilka behov jag har. Obalansen var rubbade rutiner med hormonkrydda, tror jag. Då lade jag in andning, ingefärs-te, vila i sängen, yoga, träning och att ÄTA ordentligt och regelbundet. Stoppar tankar som leder till negativa känslor, stress och otillräcklighet. Det funkar! Balans igen. Hinner med mig själv, mina tankar och känslor i förhållande till världen. Kan nu kalla det att jag har goda rutiner som fungerar för mig, som jag kan ta hjälp av när jag håller på att tappa balansen. Ungefär som när jag fokuserar på en punkt snett framför mig när balansen utmanas i yogan. :-)

Vi är vackra, studenten! De rena tankarna visar oss det. ? Har inte läst boken men tack för tips. Jag ska nog vänta lite med att sluta, som också Muränan råder. Behöver nog mer nykter tid. Jag funderar ändå om inte mitt snusande håller kvar mitt sug för alkohol också... Men Ebba och Muris vittnar om att det är bra att ta ett beroende i taget. ;-)

Tänk mig sluta snusa med pms- Ren livsfara för allmänheten..! ?

Syskonsjälen Muris, du har så rätt. Det mönstret följer jag med. Har gjort vill jag hoppas påstå. Enastående perioder med efterföljande tomhet och nedstämdhet. Sårbar och vilsen utan lust och energi som en brukar. Då knackar vinkyparen på dörren. På menyn står olika vinsorter med olika bouquet. "Får det vara lite lugn, eller lite glädje, kanske ork och lust, sällskap eller varför inte lite vila och sömn? Jaha, men så bra, lite lycka och ansvarsfrihet idag!"
Tycker mycket om dig. ?

Tulpanerna är nu ännu vackrare fullt utslagna! Hoppas ni kan titta på era hemma, Marion och M.?

April är den sjätte månaden och den ligger inte långt borta. Då har jag för mig att nybildning av celler i levern kan börja igen. Inte sugen längre. Balans och självsnällhet. Jag får vara så här. Jag duger precis som jag är. Det är ok! :-)

Puss på er, forumvänner. Tycker ni är de verkligt coola och smarta! Vi fortsätter ta kontroll i våra liv!
??✨??

Idag fick jag samtal av min regionombudsman att medlemmar ringt dit och klagat på mitt ledarskap och att min sjukdom också var ett ett förtroendehinder. De hade ringt igår 14 mars och idag 15 mars samma dag som vi har årsmöte. Snyggt och inte ett ljud, en tillstymmelse av detta till mig. Någon hade också skickat runt ett sms på kvällen till vissa utvalda och försökt uppvigla. Samma personer jobbar sedan med barn och ska lära ut etik och moral. Fy fan säger jag. Årsmötet gick ju inte så bra. Tråkigt att man inte kan prata med mig. Anledningen till förtroendeklyftan förutom alkoholism en är att jag är för på och inte lyssnar. Jag är ju en stark person och då vågade man inte prata med mig. Konstigt sa jag för det kan ju så många andra. Folk blev på mötet chockade någon grät och tyckte detta var för jävligt att man gjorde så mot mig. Fick de flestas stöd. Kul jul.

Jag förstår precis, får oxå sådana svackor. Håll ut. Försök göra något för dig själv.
Jag försöker satsa på mig själv, svårt men jobbar på det.
Skickar styrka. Många kramar

Nog var vattnet betydigt mer inspirerande än resan till Bolaget? Och att hålla ut är faktiskt ganska inspirerande det med. I morgon bitti kommer det vara ännu tydligare.
Så imorgon eftermiddag, när önskan är som störst, när viljan är som lägst: Tänk på morgonen, hur skön den var.
Då är det garanterat lättare att hålla ut. Nej, inte lättare, men mindre svårt. För det är svårt. Hjärnan känner sig lurad på konfekten, och den kämpar på så gott det går för att få dig att belöna den. Men den har lurat dig så länge nu, att det det faktiskt är din tur att lura den.

Det är svårt det dör att veta vart gränen har hått gör vad man orkar.
Innerst inne vet du kanske om du bågar lyssna på dig själv. Kämpa på. Kram

Komma från en familj som skriker mer på varandra känner jag väl igen. men det betyder inte att det är ok att skrika o gorma på varandra. Eller bara vara höhljudda som de gärna säger.
M ngn tycker det är jobbigt så är det ett problem.

Kram

I dag har jag hållt mig nykter. Cyklade ut till vattnet i det fina vädret så jag visste att jag inte skulle hinna till systemet. Det är alltid tiden innan systemet stänger som är jobbigast, att bara sitta hemma o vänta ut tiden funkar inte behöver hitta på fler knep. Jätte starkt jobbat att hålla en månad, själv har jag klarat en vecka som mest men då har jag inte varit så bestämd på att sluta som jag är nu. Så nu tar vi det om från början igen:)

Tack Bollan att du tog dig tid till att svara! Jag måste ta till med olika verktyg när den otäcka känslan faller på. Jag har blivit van vid att öppna en flaska vin och dricka under tiden jag lagar mat till familjen. INTE bra för jag nöjer mig som sagt inte med ett glas eller två.

Jag måste vara starkare och välja bort suget och istället välja något sunt! Jag vet! Låter dig veta hur det går för mig.

Hej otdoorsygirl
Idag kom suget efter en jobbig dag på jobbet! Tog en promenad, lyssnade på ljudbok en stund när jag kom hem! Efter maten försvann suget! Räcker nog inte bara med vilja! Försök att hitta verktyg! För mig hjälper det med ljudbok, spikmatta!
Som så många andra oxå skriver gäller det att hålla kroppen i balans! Jag får ofta sug innan maten, när jag ätit har det försvunnit!
Ät mycket vitaminer, drick mycket vatten och ät bra mat och regelbundet!
Vad jag menar med att möta känslorna är att jag dövat dom så länge att jag nu måste möta känslan istället för att döva den!
Idag hade jag känslan av att jag inte gjort ett bra jobb, kände mig värdelös! Men efter att ha gjort mina verktyg försvann obehaget utan alkohol!
Lyckades den här gången!!!

Vad härligt det är att läsa om din resa! Vilken tur du träffade läkaren den dagen! Du inspirerar och ger hopp att det faktiskt går att leva utan att ta till sprit för att "må bra" vilket naturligtvis bara leder till ångest och skuldkänslor!

Hej på er alla. Jag är så glad att jag hittat detta forumet. Det känns som att det kommer att kunna hjälpa mig att inte dricka genom att läsa och skriva här samt få support från er som svarar. Vad jag märkt då jag försökt sluta är att suget ofta blir för stor,t och att jag då tänker att jag tar ett glas vin för att få känslan att *gå över*... Detta funkar ju inte alls! Jag vill gärna ha tips på vad ni gör när det känns jobbigt. Går ni på promenad, tränar, leker med barnen, målar etc.? Bollan skriver att vänta ut ångesten och rida ut stormen - är det bara genom stark vilja, eller hur gör du? Även jag har starka skuldkänslor över vad barnen ser mig göra, och vill absolut inte att dom ska tro att det är ok att dricka så mycket jag gjort den senaste tiden. Alkohol problem ligger i min släkt sedan iallafall en generation tillbaka fast jag anar längre.

Men trenden går helt klart åt rätt håll. Jag har nu tappat räkningen på de flaskor jag alltså inte druckit i år men kan nog räkna ut om jag vill. Om jag hade druckit som vanligt hade det nu varit ganska exakt 100 flaskor så jag har lätt sparat in runt 95 flaskor. Bra att påminna sig det en dag som denna.
En bakfull dålig dag.
Drack en flaska vin igår. Det var så att jag bara bestämde mig för det redan på dagen. Jag hade lust, jag ville, inte för att livet var skit utan faktiskt mer av lust. Drack en flaska på knappt fem timmar, alltså ungefär ett glas i timmen, kände mig bara lätt påverkad, inte ens onykter. Sov uselt, svettades, vaknade. Och så hela dagen bakfull, detta så värdelösa tillstånd. Detta slöseri med liv. Så jag tål nog en flaska mycket sämre nu än förr eller så har jag bara vant mig vid att må så mycket bättre.
Men jag har ingen som helst lust att dricka idag.
Det är bra.
Snart ska jag åka till ett muslimskt land med minimal tillgång till alkohol.
Jag och min nyktra man i ett land där alkohol inte är normen.
Det ska bli otroligt skönt.

Jag är också 'dålig' på att skrika å gorma. Nog blir jag arg, men har svårt att uttrycka mig. Och oftast har han smullit när jag är som argast, så då måste man ju vänta till dagen efter.

Tänker ibland att det är därför det gått så långt utan att han förstått. Han kommer från en familj där man skriker mer på varandra. Men det blir ju som att jag lägger skulden på mig själv. Så jag tror det är fel att tänka så. Hade man varit hetsig och skrikit och haft sig så hade det garanterat varit fel det med. Nog tror jag att han vet var du står.

Tack! Ja en dag i taget! Börjar få grepp om när suget kommer! Är så lätt att dricka när ngt gått fel under dagen! Har så svårt när jag säger fel saker! Direkt är klumpen i magen där!

Tack för att du frågar.

Det är lite upp och ner. Jag har varit härifrån ett tag och försökt tänka på annat. Men det har gått rätt dåligt.

Sen återfallet har han inte druckit något mer i alla fall. Han känns glad och pigg. Men det är sämre med mig. Jag är rätt orkeslös, glädjelös och har inte så bra tålamod med barnen.

Jag vet inte varför det kommer just nu. Om jag törs släppa lite på garden nu när han verkar må bättre. Eller om jag bara passerat gränsen för vad jag orkar. Eller om jag är besviken på mig själv för att jag inte håller mitt ultimatum. Jag vet inte. Jag vet bara att jag inte orkar, och jag har tipsat min man om att om han behöver positiv peppning så bör han söka det från någon annan.