Senaste kommentarerna i forumet

Jag kanner igen mig mycket i det du skriver, att ha en fasad utat att allt ar bra men i hemlighet ta de dar forbannade glasen for jag inte orkar ta tag i hur jag egentligen mar. Vad ar poangen med att vara lyckad utat om man anda super bort allt dar hemma?

Var stark och hall dig undan, jag borjar pa dag 1 idag och foljer dig garna.

25 grader ute, grillat lamm på altanen ...
Men jag ska ha bubbelvatten jag! För i morgon ska jag vakna pigg och kry!

Första anhalten är nykterhet, det är okej, ser det som genomförbart. Tufft men ändå möjligt. Det som skrämmer är resten av resan, det finns många anhalter jag måste stanna vid och bearbeta innan jag kan fortsätta. Känns allt som oftast oöverstigligt. Visst - målet är inte toppen, men att bara ta sig till en dräglig platå verkar avlägset. Idag vill jag inte längre dö, men det är inte samma sak som att vilja leva.

Att erkänna för mig själv att jag har alkoholproblem är ingen big deal, inte heller att jag har egentlig depression. Hakar upp mig på skillnaden mellan att ha och att vara. Jag är alkoholist, jag är deprimerad ... nej! jag har ett beroende, jag har en psykisk sjukdom, jag är inte dom! Däremot är jag självdestruktiv dvs det är införlivat i mig sedan barnsben. Att vara barnledig är en fälla för mig, det blev en flaska vin igår. Smyger in detta faktum helt apropå för att sedan titta bort och låtsas att det var inte jag, tompavan har ngn annan ställt på köksbänken. Kanske slingrade en orm in med den medan jag sov. Ack ve, problemen är många och besvärliga. Ljuset i tunneln som jag läser om hos en del andra lockar. Tänk att få sitta i solen och dricka sitt nybryggda morgonkaffe utan kask och sump i. Jag vill så gärna dela ert aktiva val att idag ska bli ännu en nykter levande-i-livet-dag.

Att välja det ena är ofta att välja bort det andra. Läser om medberoende och hur svårt det är att välja sig själv samtidigt med att välja ett förhållningssätt till någon man har kär. Tack SomeonesFool för din respons, en av anhalterna jag har framför mig innefattar självkänsla och självförtroende, det knyter sig i magtrakten bara av att skriva orden. Jag minns när jag insjuknade hade jag existentiella funderingar och fick då höra av en vän (som är psykolog) att meningen med livet tankar hör tonåren till. Jag tog det som en nedvärderande klapp på huvudet. Senare har jag läst att det kan vara en del av processen när man går igenom något svårt, att det inte alls är onaturligt att få dessa tankar oavsett var i livet man befinner sig. En liknelse jag försöker trösta mig med när jag nu skäms över att i mina år behöva jobba med låg självkänsla. Känns kymigt att inte ha kommit längre.

Terapikontakten verkar dröja, har inte hört ngt från VC. Jag får helt enkelt börja min terapi själv, sluta gå och vänta på ngn annan då det ändå är jag som måste göra jobbet.
1:a anhalt: NYKTER! (även vid bf=barnfritt)
2:a anhalt: SLUTA FLY! Parollen som jag levt efter; "hellre fly än illa fäkta" ska i soporna, tänker inte ens sortera skiten. Jag måste stå stilla och fäkta, möta min smärta, ta smällen. Men jag är rädd, det onda skrämmer mig, tänk om det väller över mig med en sån kraft att det blir omöjligt att stå emot vinets tröstande verkan. Jag och mina cirklar, att få till en linjär rörelse är tydligen för fyrkantigt för mig. Suck, ena stunden fylls jag med framtidstro, för att i nästa stjälpa mig själv.

Vilja jag har bestämt för mig att du bjöd upp till fest tidigare i år, att vi alla på forumet skulle få komma till dig nästa sommar. Någon slags logdans där vi firar nykterheten och allt gott det för med sig. Jag tänker komma och dansa på borden med fräknar på näsan och utsläppt hår. Nyckelpigor kommer att flyga fritt och högt. Sisyfos kommer utan packning, stenbumlingar är förpassade sedan länge då. Framåt småtimmarna blir det vickning (utan hickning) under ledning av Sattva, renar vi oss ytterligare med "pure"-yoga.

är det ännu bättre, eftersom solen skiner på ett nyktert huvud. Hoppas du har det fint åsså mod!

och hoppas du får ett bra liv utan A! Hade jag kunnat välja hade jag inte spillt bort så mkt tid under mitt liv på alkohol, men nu är min förhoppning också att slippa skiten resten av mitt liv. Jag är nu 60+ och har snart varit nykter två månader och mår väldigt bra av det.

Jag ska unna mig svindyra gröna, ekologiska teer. Nya roliga välgörande tillskott av vitaminer och mineraler från naturen. Mörk choklad och fruktjuicer. Sånt som faktiskt gör mig glad! Jag älskar att plocka örter och torka till te. Göra avkok på hallonblad och nässlor :) blåbär!
Och jag ska inte möta en ledsen, svullen och ångestfylld blick i spegeln på tisdagsmorgonen, eller på onsdagsmorgonen!

Å vad jag känner igen mig. Blev nästan lite ledsen där när du berättade om de spruckna hälarna. Ta hand om andra, planera, organisera är vad jag har ägnat mig åt. Både på jobbet och privat. Å sen a för att koppla ifrån. Vilket ger stress eftersom jag inte hinner allt jag vill då jag blir seg och onykter. Och spruckna hälar :-(. Har nästan slutat dricka sen några månader. Och det är så skönt. Sover gott för första gången på flera år. Är här och nu, inte ständigt på väg någonstans. Började med att ta ett bad istället för att dricka. Funkade bra som avslappning. Håll ut tills alkoholen lämnat din hjärna och få helst inte för dig att du nog klarar ett glas. Det är absolut inte värt det. Ta hand om kropp och själ istället en period nu. Tror att den där jäkla a, gör att man blir oförmögen att ta bra beslut.

som skriver så mycket klokt och fint i våra trådar ❤️
Tack för morgonhälsningen i min :). Kram / FM

Hej FM,

och tack för din hälsning i min tråd. <3

Läste om sommarblues ovan. Så här kommer då tolkningen från bluesexperten... (eller inte):

1. Alltför höga förväntningar på vad sommar, semester och ledighet ska innebära.
2. Eventuell ensamhet (både i tvåsamhet och de facto ensamhet) blir påtaglig. "Alla" andra gör/har/ska...
3. Det är inte förrän nu som man hinner varva ner, stanna upp och känna efter hur man verkligen mår. Under resten av året "kör man bara på", utan att känna så mycket.
4. Nedvarvning inför sommar/semester kan vara ångestfylld i sig. Så mycket man borde ha hunnit göra egentligen...
5. Faktiskt trötthet efter ett helt år av jobb. Man blir ju gärna lite sliten har jag hört ;-)

Eller 1-5 i kombination. Eller inget av dem. En annan sak som faktiskt påverkar mig negativt inför sommaren (beroende av graden av självkänsla): att det är dags att visa upp en blekfet kropp som inte har mycket gemensamt med H&M:s bikinireklam... Världsliga i-landsproblem av ytlig karaktär? Ja visst, men ändå...

Hoppas i vart fall att du känner dig lite gladare igen. Innan det är dags för höstdepp... suck! ;-)

Stor bamsekram

För morgonen hade redan passerat när jag masade mig ur sängen ,något böttre till mods idag. Havet är ganska stilla hos mig. Hoppas det är det hos dig med och alla andra här inne. Till haaaavs, till havs....:)
Puss tebax, LN

Du är på gång.....grattis till dina fötter och att du börjar se värdet av ett bra liv i nykterhet.
Du är värd ett anständigt liv där du mår bra..

Det ÄR dessutom inte så dumt att vara nykter ska du tro, livet blir lättare och du kommer att må så mycket bättre. Jag känner mig glad varje morgon som jag tittar mig själv is pegeln och ser en nykter avbild. Lite sliten och rynkig nuförtiden men inte plufsig och rödögd och ledsen. Jag var ofta ledsen när jag drack. Jag önskar dig all kraft och styrka, det behöver man, så att du står emot när suget sätter in. Men suget minskar....med tiden:)
kram mod

Amy-filmen är så bra LN. Har du möjlighet så se den. Den är sorglig, såklart tösen blev ju inte 30 år, men fylld av fantastisk musik och den är intressant. Vilket jäkla liv. Det som slog mig mest var hur svag hennes mamma var och vilket j..vla svin hennes pappa var, hon hade inte bra stöd hemifrån om man säger. Med sitt drogberoende så var hon i princip chanslös. Hjärtat stannade pga av bulimi och drogmissbruk.
Hon sjunger en sång som heter Valerie som är fantastisk. Ha en underbar dag.
Jag ska till banken och få ordning på saker o ting. Skitkul att man orkar bry sig igen....
kram mod

Dag två. Jag är trött! Men lättad på nått vis. Jag tänker att jag ska ta hand Om mig själv nu, på riktigt. Inte fly ifrån mig själv som de senaste månaderna har handlat om. Jag ska ta reda på vad jag vill. Och jag ska göra saker för mig själv, just för att det är sånt jag vill. Jag har varit ensamstående med frånvarande pappa till min dotter i sex år. Dax att sluta curla, låta 10åringen ta ansvar. Jag finns oxå. Hallå! Mamman här, har oxå rätt att finnas!!
Min vän är reflexolog. Hon placerade mig på soffan i början av sommaren och gjorde en light-behandling med bakgrund av att jag i flera år haft ont i ryggen och värk i kroppen. Hon tittade på mina sprickor i hälarna och frågade: varför tar du inte hand om dina fötter, gör det inte ont!? Jo, det gör så ont att jag knappt kan gå. Efteråt tänkte jag, herregud! Jag fokuserar och lider av fel saker. Tar inte tag i det uppenbara. Min rygg vet jag inte, ser jag inte vad som är felet men mina hälar ser jag....! Att det är djupa sprickor i dem. Sedan dess har jag vårdat mina hälar, filat och smörjt varje dag. Jag har gett mina fötter, som bär mig, som springer och stressar för mig hela dagarna, den uppmärksamhet och kärlek de förtjänar. Och de är hela nu:) Lena som barnrumpor. Jag har fina fötter nu. Så tänker jag om resten av min kropp nu oxå. Dax att sluta förgifta de organ som varje sekund är med mig och gör sitt jobb i min kropp. Så otacksamt av mig att motarbeta dem!
En vacker dag kanske jag kan älska min kropp! Uppskatta att den fungerar igen:)

Rimma kan du oxå.:)
Ja jag har oxå glädjefnatt över att vara nykter. Håller på med lite olika bankärenden och jag märker hur så mycket klarare och snabbare jag är i knoppen efter min nyktra tid, har bättre koll på lösenord, hjärnan kopplar snabbare vad som gäller och minnet börjar bli riktigt ok. m.m
Så jäkla skönt!!!
Nu ska jag njuta i solen som faktiskt dykt upp idag...
kram mod

Jag - en hemmakatt med glädjefnatt som fått nykterhetsspatt!

Visst är det skönt att komma hem!

Helgen har varit bra. Idag blir det mest fixa hemmavid o sedan resten av veckan fullt upp, men roliga saker!

det ni skriver. Jag tror att vi är olika med olika syn och dessutom i olika faser av vårt missbruk. För min del blir steget så stort att helt förbjuda alkohol.
Det är nog mest för att lura mig själv (knasigt jag vet) kan jag försöka att få så långt som möjligt mellan återfallen är jag nöjd just nu.
Så funkar jag. Det är helt klart så att man inte måste dricka i sociala sammanhang för att verka normal. Jag har egentligen inget problem med det utan det är när jag blir själv som suget sätter in. Men för att klara det ena måste man kanske avstå helt. Jag har försökt flytta mitt fokus från alkoholen som du skriver Vilja, för att helt enkelt få ut det ur huvudet.

Åh, du är nog utomlands nu. Hoppas du njuter, för goda samtal och balanserar och centrerar allt vad du är värd. För det är du. Värd. Allt gott.

Hej Joekbh,
Jag känner igen mig jättemkt i det du skriver. Har gått otaliga rundor med mig själv där jag har hatat allt och alla och mitt nya nyktra liv och har undrat varför jag ska bli en tråkig tönt som inte dricker..
MEN: Ju längre in i nykterheten jag har kommit desto mindre har jag känt så. Jag är nu 7 mnd nykter och har precis haft min första nyktra sommar (sedan jag var barn alltså) och det har varit grymt!
Jag har varit på massa fester och bröllop och jag har typ varit den som har hållit låda på de flesta festerna. Jag har varit galen och mongo precis som vanligt men NYKTER!
De flesta runt mig har inte ens fattat att jag har druckit alkoholfritt.
Det är faktiskt rätt befriande att spåra och släppa loss nykter... Att verkligen skita i allt och bete sig lika patetiskt som alla fyllon runt en (bortsett från att vi som är nyktra stoppar och sätter gränser precis där man bör).

Sen så är det rätt svårt att slå den känslan man har dagen efter då alla andra ser ut som lik och mår skit och äter junk och man själv sticker ut och joggar och ser ut som 1 million dollars och älskar livet.

Lycka till, hejar på dig!

... kopiera det Vilja skriver här ovan rakt av tro?

Dina inlägg, Madeleine, är som att läsa en bedårande vacker saga. Fast sann. Kram!

Nu är det måndag och ny vecka. Hur var helgen? Med mannen och allt?

Att inte be om hjälp, att inte visa sig sårbar, att inte vilja ligga till last, att inte ställa krav... Vi kanske ska börja så smått, ändå, att visa var vi står, vad vi tycker. Lufta våra önskningar, vädra våra behov, ventilera våra känslor.

Måndagskram till en fin Sattva. Sattva kan betyda "pure" googlade jag mig till. Pure är perfa.

:)

Välkommen hit är du, med sten och allt. Jag läser din #6 och kommer då att tänka på Stingos fantastiska ord: "Den som måste dricka är inte fri att dricka." Det låter som att du har den insikten redan.

Ser fram emot att stifta din bekantskap!

/Rolling Stones-Lena

Galet bra med 8 månader. Utropstecken!

... och gnäggar fram ett frejdigt god morgon, FM.

Puss påre. Undrar hur det är med vårt kära forumhav i dag.