Senaste kommentarerna i forumet

Känner också att jag borde skippa tre-fyra månader per år då jag bara går ner mig. Tänk att få sova bort dem! Tänkte allvarligt på att försöka hitta jobb som innebär att vara ledig eller bo på ljus plats under vintern varje år. Har också en trött gubbe hemma som inte följer med på promenader men han vaknar kanske till ngn dag. Han är nykter i alla fall. :-)

Låter som du mår toppen av ditt beslut! Nu är träningen bara rolig. Jag ser fram emot att möta alla glada människor där. :-)

Kramar ?

Fy, för flunsan! Ta väl hand om dig nu. Så många som fått lunginflammation och bihåleinflammation till följd. Klok du. Det där med att äta dåligt och vara ur balans skickar tankar på alkohol som ett brev på posten. Bra du valde chill och mat. Jag brukar bli så sugen på kolhydrater när jag är sjuk. Som att min kropp vill ladda med extra energi.

Du är så härlig och jag njuter så att läsa om dina självmedkänsla! Vet du, när jag slutade banta blev livet roligare och kroppens balans bättre. Våra kroppar säger till vad de behöver om vi lyssnar noga och lär känna våra kroppar väl, tror jag. Jag tränar nu på att lära känna mina känslors kropp också. ;-)

Gingerbeer i stora flaskor hos Cajsa Warg är de bästa. Och så finns det ett riktigt bra vitt bubbel på systemet. Ett gott mousserande rosé oxå. Clausterhaler har goda öl. Både vanliga och lime är super. Lidl har alkoholfritt öl som jag köper ibland. Inte jättegoda. Lite söta i min smak men ljusa och helt ok. Rött är svårt att hitta ngt likvärdigt alls till.

Tänker på dig och hoppas din kropp klarar fajten bra nu. Hoppas du sover en läkande sömn och tack!
?

det du föreslår. Ställa krav och prata är gjort men eftersom alkoholisten är manipulativ är det svårt att just ha ett bra prat. Vid pratet så svänger det ordentlig från insikt att man behöver sluta att man gått ner sig ordentligt och att det är så svårt att ta sig upp igen efter så många misslyckade försök. Till att skoja bort de fysiska problem som finns pga alkoholen och skoja om att hade man mer pengar hade man kunnat dricka mer. Har svårt att själv vara balanserad i ett sånt prat, först se den trasiga må dåligt sen ska det skojas om, men jag tiger och tänker mitt och inte blir förbannad trots att jag skulle vilja skälla ut människan som resonerar så knäppt. Lämnade för några månader sedan och bett om ingen vidare kontakt men alkoholisten söker fortfarande kontakt och vill gärna tala om för mig hur många dagar hen lyckats med nykterheten. Varför delas detta med mig som hen inte längre har ett liv med? Om alkoholisten vill vara ifred och supa så kan hen göra det men varför då höra av sig? Hur står man emot ena gången jätte "på" och nästa gång avvisande, varför är alkoholisten så? Lätt att börja undra vad man själv gjort för fel. Mitt ultimatum har alltid vart nykterhet och det har jag hållit på därav separation. Nu känns det som hen försöker nästla sig in igen med gulligull och hur fantastisk jag är men det är aldrig prat om hur nykterheten ska bli till. Det känns nästan som att hen inte törs prata och be om hjälp utan mer drar på sig en spillivink mask för hen är osäker på hur jag kommer reagera, eftersom tidigare i okunskap blev jag så arg och kränkt för jag trodde hen gjorde det personligen mot mig. Har du nått råd hur jag nu ska bemöta för jag tycker det är jobbigt med sms/ringande och skulle eg vilja fortsätta utan någon kontakt alls, blir för jobbigt för jag älskar fortfarande. Samtidigt finns mer insikter om sig själv från alkoholisten men hen törs inte sträcka ut handen så jag kan finnas vid sidan och stötta.

Vi har faktiskt haft vettiga samtal mitt i alltihop. Vi pratade idag igen bla om detta med sms som inte är trevliga. Han sa då att det är ju inte han egentligen som skriver dem. Han är ju arg ledsen kombinerat med alkohol. Jag ska knte ta det på så stort allvar. Nehej. Det är ju lättare sagt än gjort.

Han vill just nu att vi fokuserar på oss djälva och på barnen och sen försöker lösa det här.

Vill jag det???? Eller har det redan gått för långt?

att du fått lugnet. Tråkigt med smsen, fattar för jag har det likadant. Hur gör ni andra för att stå emot eller inte bli ledsna? Ena gången är man älskad/saknad och då börjar man fundera på om man gjort rätt, nästa gång är man en jävla hora och då blir jag ledsen för det är så respektlöst och sorgen och saknaden blir då ännu värre och jag får känslor som att jag är värdelös. Jag tycker det är jobbigt att jag börjar analysera vad menas nu för att sedan upptäcka att skit samma vad det menades för det ändras ju på ett nafs. Känns det igen och hur gör ni för att komma vidare?

Det jobbiga är att båda parter lider men på olika sätt. Missbrukaren vet att hen sårar men sjukdomen förgiftar hjärnans förnuft. Det svåra är att bryta sitt beroende om man inte vill. Detta gäller också båda parter. Där vid detta vägskäl ni som är nära en missbrukare får jobbigt. Man tjatar och bryr sig men en missbrukare vill ju bara vara ifred.

Vad ska man då göra? Finns inget rakt svar. Frågan är vad man kan göra om missbrukare vägrar inse. Tjat, hot och gnat hjälper inte tyvärr. Här måste nu försöka fokusera på er själva. Vad vill ni? Hur vill ni gå vidare? Även om man älskar en person så håller det inte längden att leva i ett förhållande nä en ger energi och en snor energi. Mitt råd är att ta samtalsstöd för man klarar inte ut allt själv.

Det är inte ert fel det är elakartad sjukdom.

Det är influensan jag har... Inte konstigt att jag är levande död i kropp å knopp .
?

har lagt sig Izzy. Jag har funderat lite vad du finner hjälpsamt här på forum. Jag blir alltid frestad att fundera över tips om hur jag tänker att du kan komma vidare. Det kan förstås bli fel på olika sätt - du kanske bara vill skriva av dig i egen takt och förslag kanske bara gör att du känner att du borde göra något som du varken orkar eller vill... Det är inte meningen.
Jag tror din fundering om kuratorn kan vara rätt, har man gått så länge kan det bli att gå lite på tomgång och vara bra med en annan kontakt. Vore bra med nån som har insikter om medberoende. Ursäkta, men nu måste jag fråga om du sett på Carina Bångs sida, hon brukar ha erbjudanden om kurser som verkar bra.
Jag säger som jag brukar, du är på rätt väg, håll taget! / mt
PS Jag kollade in Carinas sida mest på skoj, läs dagens budskap! Verkligen som om jag hade kollat innan jag skrev (inlägget idag är från fredag 11mars ifall det har kommit nåt senare när du tittar in) http://medberoendeinfo.blogspot.com DS

...blev det med hela familjen. Kommer på hur viktigt det är att faktiskt inte vara törstig. Bälgar i mig 1-2 liter bubbelvatten per dag, tycker det är så gott! Äter i princip aldrig kakor o godis men har nu fått sug efter lakrits, blir 1-2 nävar sådär varannan dag. Saltsugen.
Så äta vettigt o regelbundet är en bra strategi nu som alltid. Jag är hopplöst dålig på "mellis", hoppar över raster till förmån för jobb...
Kram till LN o alla andra som vill ha o behöver en. Nu mot bubbelvattnet!

En bra fråga aeromagnus. Målet har hela tiden varit att få kontroll och inte dricka för mycket.
Jag lever i en arbetsmiljö där jag varje dag pratar med vinimportörer etc. Självklart är det inte en miljö som är optimal när man har svårt att begränsa sitt drickande. Jag vet att 100% avslut är det bästa för de flesta. Jag tänker dock göra ett försök och se om det inte går att då och då ta ett glas vin.

Både igår och idag har jag kört riktigt hårda träningspass och känner direkt att suget försvinner. Kan jag bara hålla träningen igång kanske jag kan komma tillbaka till mitt normala liv dvs att någon gång då och då gå och sippa på ett glas vin på någon tillställning.

Vi får se. Dag 5 och 6 var dock rena.

Jag är dock helt införstådd med att om jag misslyckas denna gång finns bara ett alternativ och det är att lämna alkoholen bakom mig.

//C

Vet mycket väl att jag är ute på väldigt tunn is eftersom jag druckit så mycket under en längre tid.

Är inne på min 15de dag! Sommaren närmar sig och det som kommer locka mest är den där kalla ölen på en uteservering i solen. Det är nog det som tar emot mest nu. För övrigt går ju dagarna, och man kämpar sig igenom dag för dag.
Ett år som är mitt mål nummer 1 känns väldigt långt bort

Visst är det konstigt att det flyger på när man minst anar det. Men funderat på om det är så att alla våra känslor bär till alkohol så tillslut blir det för mycket. Mitt hopp är att det går att lära om, få fokus på något nytt och variation så jag inte blir beroende av något annat.
Om man tränar hjärnan att glad betyder glass och inte vin så borde man slippa dessa attacker.
Denna tanten klurar för mycket just nu☺
Kram på dig och hoppas det luktar nybakat

Åh vad roligt att höra att du mår bra ?
Du är sååå stark kram ?

Tänker säga denna modifierade klyschan nu...
Ibland måste man må lite dåligt för att må jävligt bra.

Häftigt att du vågar och försöker identifiera dina känslor, det är inte lätt, men det går.
Det kommer komma en tid när snusen dör för dig oxå, kanske inte just nu i vårtröttheten. Har du läst alen carr "äntligen icke rökare" boken? Har för mig att den går att tillämpa på snusning oxå, bara ett tips :)

Jag har oxå gul-röda tulpaner hemma. Vackra är dem, precis som du ?

Kram!

Upp och ner, toppen och botten, vardag, lycka och oro. Snus beroende. Går och funderar när jag ska klara att sluta. Blir så sjuuuukt påverkad länge.

Beroende
Beroenden
Trött på beroenden
Mina beroenden

Har varit sugen igen. Kämpar i hjärnan. Vill inte. Inte gott och vet att det startar sug som övertalar mig att oftare och oftare vilja ha alkohol. Nu är en jobbig tid. Måste använda verktygen. Hitta tillbaka, lugna ner, lyssna inåt, vila, äta och bara låta bli den här dagen också. Kommer nog aldrig kunnaa dricka "normalt" igen. Jag funkar inte så längre. Jag vet att det inte är gott eller får mig att må bra men A-flykten suger som Gollum till älsklingen, ringen.

Träning denna vecka att lägga märke till hur det känslor känns i kroppen. Vad är det egentligen som känns. Ett obehag, ett tryck i halsen, magen. Hur. Känns det?

Ganska bra är livet. Solen i ansiktet häromdagen ljuvlig. Energi att ta tag i saker och sinnesjukt trött däremellan. Någon mer som lider av vårtrötthet? Vet inte vart jag är påväg. Vet bara att jag fått många verktyg. Som hjälper mig att vara i detta liv. Mycket mer medveten om mig själv och hur jag fungerar. Bra.

Snart ut på resa igen. Släppa taget. Vara i nuet. Det är vilsamt och gör mig klok. Bra vanor hjälper mig. Snart träning, hör glada barn i huset, när jag kokongat en stund i min renbäddade säng med värk i ryggen. Röd-gula tulpaner i vasen, ett tryggt hem, ett jobb, mat i kylskåpet, en bil som fungerar. Livet rullar på. Vad är mitt problem just NU? Ingenting faktiskt. :-) inte just nu. ;-)
?

......ja och 4 nyktra helger har gått sedan jag tog det där beslutet. Flera gånger tänker jag tillbaka och börjar nu egentligen fatta hur trasig jag var, för mig är det viktigt att inte glömma var man kommer ifrån och därför vill jag inte stoppa något under mattan. I det stora hela så känns det mesta ok, mycket pga att jag är vid mina sinnes fulla bruk och gör eller säger inga dumheter som jag har ångest över sen, jag minns allt från gårdagen och det känns bra att ha den kontrollen. Men på något vis så känner jag mig ensam, min man finns ju där och han har också hållit sig nykter lika länge, tack och lov. Vet inte hur jag skulle tackla om han kom hem och luktade alkohol eller satt hemma och pimpla, ändå har jag sagt att det skulle vara lugnt om han gjorde det, men det skulle kunna bli mitt fall.

Nu kör jag vidare på en ny vecka!

Otroligt hur subjektivt vikten upplevs och uppfattas. Jag får kommentarer att jag blivit så smal. Vissa gamla byxor när jag var "normal" hänger och andra sitter åt. Jag upplever mig ena dagen kraftig och andra orolig att jag har en sjukdom för att jag tappar massa vikt. Vågen visar men normala vuxenvikt men upplevelsen går upp och ner. Som jag mår upplevs jag. Med tanke på hur det växlar måste jag upplevas. Byta skepnad ganska ofta. ;-))

Härligt att du känner dig fräsch. Jag känner mig lite sliten och ynklig idag men i fredags och lördags var. Jag världens energiknippe med mycket glädje och skratt i kroppen. Håller på att lära mig att accepteramin "rollercoster".

Kram på dig! ?

Hej, vännen. Det är svårt och jag tror plågan att inte kunna göra något, maktlösheten som skapar en vanmakt är svårt för osshandlingskraftiga. Ovissheten tär på alla och att se när en människa plågas som man älskar är svårt. Vill skicka dig varma kramar. Bra att det kommer gråt. Det svåra med cancer är att sorgen får svårt att få plats då man tvingas vara stark och positiv med tro och hopp. Min sorg fick stå tillbaka och vinet hjälpte mig sova och ibland gråta tillsammans med musik. Tillåt dig dina känslor, allihop, är mitt råd.

Du är så stark och klok. Förstår så väl ditt behov av att fylla hålet som gröps. Kanske måste vi hitta sätt som gör att det inte gröps ur ett hål...?

Jag har känt mig lite tom några dagar och tänkt på alkohol som en önskan om att fly bort från mina tankar. Var i cancervärlden igen intensivt nyligen. Kanske därför. Måste passa mig nu. Just nu är träningen ett sätt att stå ut ett tag till. Jobb, mat, träning och sömn. Blivit jättekänslig när jag inte sover ordentligt, har jag märkt. Jag "Kokongar" ibland. Värme, mjukt, stilla, skyddad från världen en stund. Det är min vila när det blir för tufft. Jag stänger ute världen ett tag. ;-)

Sköt om dig. Varma kramar❤️

Tänker ta en dag i taget tills jag inte längre känner anledning att döva!
Tänker använda mig av forumet!!
Känns så skönt att läsa allas tankar! Att känna att jag inte är ensam!

Nu kom det som en knuten näve i solar plexus.
Sug!
Hem o stoppa händerna i en bröddeg nu eller nåt. Usch sånt sug!

Idag är en lite udda dag.
Fortfarande väldigt förkyld, kan inte riktigt andas och har sjukt ont i halsen. Blir yr på promenaderna med vovven, så nu ligger jag och försöker vila i soffan.
Idag har både elaka tankar kring oduglighet varit och knackat på dörren i huvudet, jag noterade dem och lät det passera.
Har även lite lätt börjat planera när och hur jag ska ta mig till systemet, fasten jag inte egentligen vill.
Varför är min fråga nu...
Kan det vara för att jag är sjuk och garden är lägre?
Kan det vara för att jag äntligen har några dagar ledig från skolan och är uttråkad? Vill min hjärna fucka ur? Jag är ju ledig i morgon oxå = bra tillfälle rent planeringsmässigt att dricka. Det hade lixom inte påverkat något jobb/skola.
Eller är det något annat som spökar? Är det minime som gör sig påmind?
Jag vet helt ärligt inte.

Maten har även varit lite skev idag, så det är oxå lite ur synk.
Vad tänker jag göra då? För det är ju ändå jag som styr detta skeppet.
Jag tror det blir såhär, chill i soffan. Kanske kokar jag en kopp ingefärste, tar på mig pyjamasen och försöker klara av att vila.
Ja så får det bli, istället ska jag vila och gå i mot känslan (flykten?) och laga en riktig middag. Har ju några böcker jag vill läsa också...

Kram

I påskägget.

Tack!

Jag skriver inte så mkt, har fullt upp i verkliga livet just nu men tänkte iaf ge dig lite hum om hur jag mår? Jag är fullständigt utmattad mentalt och fysiskt. Kroppen värker och jag känner mig närmare 90 än 48. Närminnet är kraftigt påverkat, jag tvivlar på mig själv, svårt att ta beslut och kan blanda ihop saker nåt alldeles otroligt ibland. Svårt med sociala kontakter, svårt med ögonkontakt och ont i magen, darrningar, hjärtklappning, yrsel, trötthet, hjärndimma. Sorg, depression, vanmakt, tappad livsglädje, stora koncentrationssvårigheter.
Det är ungefär mig i ett nötskal just nu. Jag har en historia av en del psykiskt våld i vårt förhållande som jag inte förstått förrän nu utan trott att det berott på mig och att jag har haft problem så vad som är vad i mig vet jag inte. Vad är den som blivit spottad på och vem är den som är medberoendesjuk? Jag vet inte?

I tråden angående et.
Jag har den boken nu hemma oxå, sedan några dagar. Läst hälften av honom. Det krävs ganska mycket att bara acceptera det som han vill förmedla. I allafall i början, jag skrattade till när han började beskriva det kollektiva medvetandet (något som vi läst om flertalet ggr i skolan, tror det var Jung som skrev en teori kring detta.. Hur som helst)
Boken är bra! Svår, men bra! Tror man behöver vara lite i frid i sig själv för att förstå hans budskap, för den är ganska krånglig. Gillar upplägget med svar på tal frågor och fokus på att smälta det som skrivs i boken.
Känns den för svår finns det ju lättare att börja med, som mindfullness appar eller annan mindfullness lektyr kring att vara i nuet. Ibland undrar jag om han faktiskt gått in i psykos till och från, men det är antagligen min utbildning som spökar.

Sammanfattning: boken är bra! Svår, men bra. ?

Hejsan!

Jaa, jag känner igen mig i det där med att få total blackout efter att ha druckit. Minnet är helt borta dagen efter om vad som hände kvällen innan och det kan vara hela kvällen som är borta för mig! Det är verkligen inte värt att fortsätta på detta sätt... Senast igår gjorde jag en sådan vända så till och med yngste sonen blev drabbad - det är absolut inte okej när barnen drabbas.
Jag har i dag bestämt mig, jag ska ta mig i kragen och göra det bästa för mig och min familj (så länge jag nu har familjen kvar!) och det är att säga nej till alkohol den närmaste tiden. Sedan ska jag begränsa mig och ta ett, max två glas vin till maten på fredagar och lördagar. Ett totalt stopp tror jag dock inte på.
För mig har det varit en fallgrop med dessa bag-in-box som gör att jag helt tappar kontrollen och inte inser hur mycket jag faktiskt drar i mig. Jag är inte ute på krogen längre utan vi sitter hemma, gubben min och jag, med god mat och till det en flaska gott vin. Så ska det få fortsätta, dessa bag-in-box ska jag dock bojkotta från och med nu!