Senaste kommentarerna i forumet

Jag vet ju att det kemiskaberoendet inte är så starkt. Värre är det med det psykiska och alla invanda mönster och beteenden som jag måsta ändra på.
Vet inte vad jag ska ersätta vinet med och hur jag ska slappna av på fredagskvällen.
Vad hade ni gjort, fortsatt med vinsippandet tills semestern var slut eller slutat direkt på dagen?

Jag tror precis som du skriver, att när man sätter sina tankar på pränt blir det inte lika lätt att sopa dem under mattan. Jag känner så igen mig i det, man dricker för mycket, får enorm ångest, gömmer undan det och kör på igen i en evig galen dans... Nästa gång går det bra! Säkert (som barnen säger om allt nuförtiden)... Vi hjälps år!

Efter mitt inlägg på din tråd satte jag mig och läste igenom den från början. Vilken resa du gjort (och gör), jag känner igen mig i så mycket... I sorgen, förlusten av att inte få dricka igen, förhandlingarna mm... Jag slutade dricka för 5 v sedan men har druckit en gång under dessa 5 v (för 1,5 v sedan), jag inser att jag gick och planerade dör detta undermedvetet... Precis som du gjorde inför din resa, skillnaden mellan oss var att jag valde att inte skriva om det här innan... Du var modig och tog upp det och fick då stöd att välja annorlunda. Fantastiskt och ärligt skrivet av dig. Jag känner igen mig i så mycket... Jag kommer också från en familj med missbruk och det känns så hemskt att ha bytt läger och gjort det mot mina när som jag kämpade så emot när jag växte upp. Skillnaden är att VI väljer att göra något åt det, att stoppa den onda spiralen.
Jag känner också sorg och orättvisa att inte kunna dricka vid olika tillfällen... Jag såg att du flera gånger tog upp detta med ditt bröllop.. Jag önskar att jag hade varit nykter innan mitt bröllop... Nu minns jag inte stora delar av festen och det är något jag skäms över och aldrig får tillbaka. Var glad att du kommit till de insikter du gjort så tidigt i livet! Kram

När man haft ett beroende/missbruk brukar man oftast inte heller vara ärlig mot omvärlden. Man ljuger mm. Detta påverkar ju också tiden efteråt när man är nykter. Tänk dig själv. Du har en kompis som ljugit för dig flera gånger innan. Kommer du kunna lite på hen? Nej troligtvis inte. Efter ett tag när du märker att hen faktiskt är ärlig smyger sig tilliten tbx igen, saaaaakta men säkret.

Bra Jobbat :D
Det är mycket arbete att kasta bort för några öl som du säger. Fortsätt kämpa, nyktra vänner finns det gått om behöver inte dom som provocera dig, det är inga riktiga vänner när dom vet hur jobbigt du har det.

Är du med i AA/NA? Där har du en fin gemenskap och kan hitta fina vänner =)
Ha en bra dag
Kram

Det verkar som dina sk vänner är ganska så töntiga, barnsliga och omogna. Hade man varit en riktig vän hade man stöttat sin kompis i nykterheten. Bra att du varit fri från A i 10 månader. Starkt gjort. Det var bra att inte inhandla dessa blasköl för då hade du kanske spolat bort 10 månader av arbete som du skrev.

Har man ett sug är man fast i ett beroende oavsett mängd. Suget är ju en signal från kroppen till hjärnan. Jag behöver alkohol. Det är ju bra att du inser faran för dig i tid innan det kanske faller över. Till slut kommer man rucka på sina uppsatta drickamängder.

Det är väldigt lätt när man har beroende att falla för frestelsen så gör dig av med alkoholen är mitt råd. Sedan har man faktiskt trevligare utan alkohol, det där med att behöva tre supar är oftast bara en ok-signal till hjärnan att ta dessa tre som sedan slutar vid typ 10 :) Hoppas att du får en så bra dag du kan få och att du försöker ta tag i problemen. Välkommen hit.

Det första dygnet är värst tills det mesta giftet är ur kroppen. Försöka att hålla en sysselsatt hjälper. Kolla filmer, surfa eller ja vad ni nu kan hitta på. Hon kommer säkert ha humörsvägningar. Det viktigaste är att försöka avstå alkoholen. Se till att ha choklad och cola hemma. Tycker jag är bra sug-botmedel för mig. Se till att hon får i sig lite fetare mat. Fett då får hon i sig lite mer långsiktig energi. Sedan kan du bara vara ett stöd. Ev behandling eller åtgärder för hennes missbruk ska ni prata om när hon är helt nykter. Jag håller tummarna för att hon inte ändrat sig då.

Vad viktigt det är att höra er säga de sakerna! Att andra har och har haft samma känsla! Att vi är många! Att inte vara ensam. Man känner sig lätt förfärligt ensam och söm en dålig dålig människa. Usch!
Nä jag vill ha mer av livet än detta. På min resa ska jag ta reda på orsaken. Vad det egentligen är jag vill fly ifrån. Varför vill jag springa min väg. Gömma mig?

Ja, ta en dag i taget nu. Det går inte riktigt att tänka klart innan alkoholen har släppt sitt grepp och det tar nog längre tid än man kan tro. Orka att ta dagarna nykter nu. Jag känner också igen mig väldigt i din berättelse. Duktig, stark och i stort behov av egentid. Tror att det finns en stark koppling till drickandet och behovet att få vara lite ifred och att det istället är så mycket måsten hela tiden. Jag har varit nästan nykter i tre månader nu. Helt nykter mellan mitten av maj och mitten av juni. Nykterheten känns bättre än de gånger jag har återfallit. Det är skönt att vara helt närvarande och att jag numera är pigg nog att hitta på saker. Ångesten har lättar och därmed också nedstämdheten. Det är några av de fördelar jag kan se, så kämpa på nu. Det blir bättre.

Grattis till 8 månader!
Vad bra att du skriver och berättar, man inser då hurviktigt det är att fatta beslut varje dag... Visst är det konstigt att våra hjärnor kan glömma allt det dåliga och bara minnas den romantiska bilden... Kram

Grattis till 8 månader!
Vad bra att du skriver och berättar, man inser då hurviktigt det är att fatta beslut varje dag... Visst är det konstigt att våra hjärnor kan glömma allt det dåliga och bara minnas den romantiska bilden... Kram

Ja, strunta i etiketter! Du tänker helt rätt, om jag bestämt mig ska jag inte skjuta upp det, det finns alltid en massa bra ursäkter "jag börjar imorgon" funkar inte.
Jag har varit på de medberoendet sida under uppväxten... Bara för att ingen säger något betyder det inte att de inte ser. Det är kanske så att ingen sett något eller så är det den berömda elefanten/flodhästen som ingen pratar om... Hoppas det gick bra igår! Kram

Jag satt också och läste i timtal, blev som en ny drog... Jag läser fortfarande varje dag, det hjälper!

Jag satt också och läste i timtal, blev som en ny drog... Jag läser fortfarande varje dag, det hjälper!

Välkommen tillbaka dag ett!
Jag håller med Soff längre upp; jag har också på relativt kort tid gått från att tycka att livet var meningslöst utan a till att hitta glädjen utan (dock blandat med dagar av förhandling, men det är en enorm lättnad att kunna känna att livet är värt mer utan a!).
Bra att du skriver hör, då kan du gå tillbaka och läsa om ditt förra inöägg när förhandlingen börjar om... Styrkekramar

Jag tycker det var starkt av dig att skriva om juli månad, att inte sopa den under mattan. Jag håller med Sisyfos angående att det är en bra ambition att inte ta orden bokstavligen... Men ibland är det dock just det man ska göra. Vi känner inte dig, som du skriver, vi har inget att vinna på att säga att du skriver bra. Du behöver inte skriva någon bok on du inte vill, men jag hoppas att du ändå kan ta in att det är många som tycker om hur du skriver och som rycks med. Varför skulle vi skriva det om vi inte tyckte det? Vår upplevelse är en annan än någon med rödpennan i högsta hugg. Kram

Ville bara förtydliga att jag drack med en kompis flöt 1,5 vecka sedan när jag tog ett återfall, det var inte så att vi var dryckessystrar...

Myrkotten det är en fin ambition tycker jag att försöka förstå meningen och inte ta orden så bokstavligt. Sen hoppas jag att du någon gång kan se hur bra du faktiskt är på att skriva. Det är fördelen med att lämna skolan bakom sig. Då kan man leka med språket på ett annat sätt. Utan att få röda bockar.

Sisyfos; ja, jag känner också igen den där känslan av trots, man känner sig nästan omyndigförklarad och vill göra uppror... Vill koppla av så som andra gör, slippa vara ansvarsfull och bara kunna koppla av. Jag kan även bli arg på dem som hindrar mig J det läget (inte fysiskt men som skulle säga till mig om jag drack, som inte tolererar att jag sätter mig med ett glas på altanen, som inte klarar av att jag ens blir lite lätt berusad. Jag kan inte sitta där och dricka och koppla av eftersom de (läs jag) har förstört det för mig). Jag drack när jag var själv med en kompis (som inte vet om att jag har problem, vi träffas inte så ofta), så här i efterhand jag tror att jag behövde känna att det inte är "de" som gör så att jag inte kan dricka... Det är detta inom mig som gör att jag tappar kontrollen som är min fiende, inte "de". Jag känner att jag känner en större trygghet i min nykterhet när jag fått det bevisat för mig (igen). Jag inser dock att det kommer att komma många svårigheter senare också, för det är ju inte precis så att jag inte visste atg jag inte kunde dricka... Det är den dör förrädiska rösten som ivf är tyst just nu. Kram

Börjar idag. Ångest o huvudvärk. Var salongsberusad halva dan och hela kvällen. Fest med släkten, verkligen jättetrevligt! Tog ett glas vin till på kvällen när jag röjde i köket. Oxå det hur trevligt som helst. Men efter fet kommer jag inte ihåg nått. Mer än att jag bråkade med dottern, lipade blev sams kramades och antagligen rasade i säng efteråt. Vet inte vad vi bråkade om, kommer inte ihåg. Fy fan vad dåligt av den här mamman!
Har bett henne om ursäkt nu. Och sagt till min sambo att jag inte kommer att dricka något på länge länge.
Då var det bestämt!
Kram på er, modiga och stolta krigare mot giftet som gör att förstånd och sans rinner ur kroppen:(

Tack kvaddad och soff för era svar! Just nu betyder de extramycket, jag hade tänkt gå in på forumet och skriva att jag kände mig ensam här och så plötsligt finns era svar här! Känner igen mig i era beskrivningar - kvaddad; när det kryper och man inte riktigt vet varför. Just nu känns det så bra att jag blir rädd... Jag vet att det inte är så lätt, jag får inte tro att jag inte har några problem men samtidigt måste jag njuta just nu.
Soff; dun beskrivning är klockren på hur jag känner nu när jag valt att vara nykter. Jag romantiserar och begäret byggs upp. Att minnas hur det egentligen är måste finnas i huvudet och jag ska öva mig på att tänka tanken ut, ibland fastnar jag i den romantiserade bilden och "aldrig mer" och då knyter det sig. Även om det är en kliché så är det en dag (ibland en timme eller en minut) som gäller. Det som har hjälpt mig på forumet är även att höra hur andra tänker och känner angående a. Jag har märkt hur lika vi är i det, även om missbruken sett helt olika ut. Detta har hjälpt mig att inte sopa mina problem under mattan - jag kunde ha sagt tull mig själv; men jag dricker inte så ofta, inte hemma själv och a har tagits bort på många sätt från mitt liv (innan drack vi alltid vin som andra på helgen även om vi var hemma, så som andra gör men det satte min man stopp för). Jag har dock inte gjort det, för forumet här har öppnat mina ögon... Jag inser hur olika missbruken kan se ut, men de bottnar ändå i samma sak - a förstör i våra liv och vi tänker lika när vi förhandlar och försöker. Oavsett när eller hur mycket vi dricker skapar a ångest och problem för oss och våra nära. Jag försöker tänka på detta när min inre film av romantiskt vindrickande sätter igång. Jag vet längst in att jag inte kan vara med u den filmen, att den bara finns i mitt huvud och om jag skulle försöka vara med i den hade det kanske gått bra ett tag för att sedan eskalera och leda till ännu mer elände. Förnuftet vet men ändå måste man ibland kämpa, detta visar att det är en sjukdom. Ingen människa som är allergisk mot jordnötter springer väl och käkar det hela tiden? De drivs inte av sir vää som vi gör. Man kan inte förklara för anhöriga eftersom det finns inget rationellt sätt att förklara det där suget. De sim inte har det kan inte riktigt förstå. Därför är forumet så viktigt för mig - nu förstår. Tack för att ni svarade på min tråd, det var så skönt att slippa känna sig ensam!
Note to self: om jag bara dricker lite sätter det igång sir väs, jagandet sätter igång. Jag mår mycket bättre när jag helt avstår, när jag inte förhandlar och när jag inte dricker "bara" ett glas.... Det är inte värt det.
Kramar

Jag är just nu den mest dumma och patetiska människan som finns på denna jord.

Hur bara kan jag vara så elak mot mig själv?

Hej, jag är gammal här på forumet fast inte tagit steget ut förrän nu. Jag har också lite svårt att identifiera suget. I mitt fall rör det sig ibland som lite av en trotsig handling tror jag. Ibland vill jag bara slappna av... Och då är det för att släcka alla måsten och allt som är ogjort. Men ibland tror jag att det finns en känsla av trots, nånslsgs ansvarslöshet - en önskan att uppleva frihet. Tror att beroendena ser lite olika ut. Jag har fått kämpa hårt för att bli kemiskt beroende.... För mig skulle antagligen kbt fungera alldeles utmärkt, då jag snarare upplever suget som något beteenderelaterat. Rastlösheten, önskan att stänga av hjärnan, önskan att sova. Sen har jag arbetat upp ett kemiskt beroende som har drivit fram den där önskan att dricka mer när jag väl startat. Lite törstig helt enkelt som någon av er skrev att ni var.